Antalet riksintressen vid bostadsbyggande

Interpellationsdebatt 12 april 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 35 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Vi kommer tillbaka till en debatt som påbörjades av ledamot Edward Riedl tidigare här. Jag är glad att få avlägga regeringens svar på den interpellation som har inkommit.

Edward Riedl har frågat mig om jag ämnar se över antalet riksintressen.

Jag vill meddela att den dåvarande regeringen 2014 tillsatte en särskild utredare som fick i uppgift att titta på reglerna för riksintressen och föreslå förändringar. Uppdraget redovisades den 2 december 2015 då den så kallade Riksintresseutredningen överlämnade slutbetänkandet Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser till mig på Miljö- och energidepartementet.

Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Det är därför inte aktuellt att göra ytterligare en översyn av dessa regler i nuläget.


Anf. 36 Edward Riedl (M)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag ber också ministern om ursäkt för att jag inte svarade på hennes fråga i den förra debatten. Eftersom vi fortfarande pratar bostadsbyggande tar jag mig friheten att fullfölja den tidigare debatten.

Det handlar i grund och botten om samma sak, det vill säga tillgången på byggbar mark. Mitt parti har, som ministern vet, gett besked både direkt till regeringen och i medierna när det gäller hur och under vilka former vi vill delta i den här typen av samtal om ökat bostadsbyggande. I grund och botten är vi helt överens. Vi måste ha fler bostäder i vårt land.

Herr talman! Jag frågade ministern om hon tänker lyssna på ett av förslagen från oss moderater. Det handlar om att göra bostadsbyggande till ett riksintresse. Ministern svarar att hon har mottagit Riksintresseutredningens slutbetänkande som alliansregeringen beställde och att man bereder frågan i Regeringskansliet. Jag frågade: Hur länge ska det här beredas, och är ministern positivt inställd?

Den kanske viktigaste frågeställningen är om ministern är positivt inställd till att göra bostadsbyggande till ett riksintresse. Då kan det vara bra att man vet vad det här är. I dag får tolv statliga myndigheter peka ut riksintressen. Många gånger krockar olika riksintressen, och i slutändan måste regeringen avgöra vilket riksintresse som ska ha företräde. Det kan till exempel vara ett företag som vill öppna en gruva på ett renbetesområde, och då har man två riksintressen som står mot varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bostäder är däremot inget riksintresse, trots att det råder en akut bostadskris. Är det ett problem i dag? Ja, det vill jag påstå att det är. Faktum är att 55 procent av Sveriges yta i dag täcks av olika riksintressen. Det innebär att det faktiskt finns en situation där ibland hela kommuner täcks av riksintressen. Om bostadsbyggande då inte blir ett riksintresse är det över stora delar av Sveriges yta inte möjligt att bygga eller ens pröva frågan om för bostadsbebyggelse.

Herr talman! Är det rimligt att mer än hälften av vårt land omfattas av riksintressen samtidigt som bostadsbyggande faktiskt inte är ett riksintresse?


Anf. 37 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Det finns problem med riksintressen. Lite enkelt uttryckt går det inflation i riksintressen. Det finns områden, inte minst hemma hos mig på västkusten, där det ligger många riksintressen ovanpå varandra att ta hänsyn till. Det märks också i den kommunala planeringsprocessen att det är viktigt att kommunerna förhåller sig till riksintressena inbördes och andra allmänna intressen. Det är en grannlaga uppgift.

En av de större anledningarna till att utredningen tillsattes var att få fram klarare linjer för att hantera frågorna. Sedan kanske varje enskilt riksintresse är relevant och befogat. Men när det blir ett mönster av dem kan det bli lite komplicerat.

Det finns många saker som kan tänkas vara riksintressen. Bostadsbyggande kan vara en sådan sak. Brukbar jordbruksmark nämns med jämna mellanrum. Dricksvattenförsörjning lyfts också fram, men det är inte heller ett riksintresse. Det blir ett slags status på olika intressen.

Det är riktigt, som ministern säger, att det pågår en beredning. Vi hade en diskussion i förra veckan i kammaren om riksintressen och bostadsbyggande. Jag konstaterade då att Riksintresseutredningen lyfter upp bostadsbyggande. Utredningen föreslår ett nytt begrepp, nämligen väsentliga allmänna intressen. Det handlar då om att lyfta fram bostadsbyggandet och att det kan vägas mot andra intressen och även mot riksintressen. Riksintressen handlar inte om idiotstopp på saker och ting utan om att väga det egna intresset mot riksintresset. Kommunerna har en process att hantera. Det handlar inte bara om det som diskuterades tidigare om bostadsbyggande, utan även detta måste vara med i diskussionen.

Nu har det till och från blivit en diskussion om bostadspolitik i ett bredare perspektiv och de bostadspolitiska samtal som pågår. Där finns lite olika utgångspunkter. Det finns en del förslag som delas av alla partier i Sveriges riksdag. De borde inte vara svåra att genomföra omedelbart. Det handlar om att förenkla regelverk. Det kan handla om överklagandeprocesser.

Sedan finns en diskussion om att subventionera byggandet. Det har historiskt visa sig inte vara en framgångsrik väg - snarare tvärtom. Vi måste även våga diskutera frågor om till exempel friare hyressättning. Där skiljer sig partierna åt. Vi får se vad det kan leda till.

När det gäller riksintressen är det viktigt att beredningen leder till att vi får ett system som gör det lättare och hanterbart för våra kommuner att väga riksintressen mot viktiga allmänna intressen och så vidare. Det handlar om att skapa ett samhälle. Det bygger på vad vi diskuterade tidigare, det vill säga grönområden och attraktivt boende. De hänger ihop.


Anf. 38 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Den omhuldade Riksintresseutredningen diskuteras här. Då måste jag få fråga interpellanten följande.

Riksintresseutredningen utsågs på den förra regeringens direktiv, och den här regeringen har fullföljt dem. Man var intresserad av att se om det går att hitta vägar framåt när det gäller en del problem i fråga om riksintressen, inklusive att se om det går att den vägen underlätta för bostadsbyggande. Sett utifrån utredningens förslag och inte minst den omfattande komplexa kritiken över hur det skulle verkställas på ett sätt som inte gör att all markplanering i Sverige stannar av under ett antal år, inklusive risken för bostadsbyggande, undrar jag exakt vilka förslag och vilka delar av Riksintresseutredningen interpellanten tror leder till ett kraftigt ökat bostadsbyggande.

Kan länsstyrelsen göra undantag från olika riksintressen? Boverket ska kartlägga alla riksintressen. Sedan ska varje länsstyrelse kunna göra undantag för områden av väsentligt allmänt intresse, till exempel bostadsbyggande. Är det vägen framåt? Det är kommunerna i Sverige som i dag har planmonopol. Vi konstaterade i en tidigare debatt att det någonstans hänger på om kommunen vill säkerställa planering för att det finns byggbar mark.

Jag undrar om man inte går över ån efter vatten när det gäller bostadsbyggande kopplat till de förslag som ligger på bordet från den förra regeringens riksintresseutredning. Interpellanten kanske kan upplysa mig om vilka förslag som man tror kommer att leda till mycket bostadsbyggande i den utredningen.


Anf. 39 Edward Riedl (M)

Herr talman! Trots två debatter hinner vi tyvärr inte gå in i alla delar av hur vi ska få fart på bostadsbyggandet i Sverige. Jag tänker inte i dag bredda debatten från min sida i alla delar. Jag konstaterar att 55 procent av Sveriges yta omfattas av riksintressen, samtidigt som bostadsbyggande inte är ett riksintresse - trots en akut bostadskris.

Vi är överens om det grundläggande, det vill säga att det behöver bli fart på bostadsbyggandet. Det finns inget parti som inte har den uppfattningen. Det kräver många åtgärder i hela byggprocessen. Vi skulle kunna ha många olika debatter om detta.

Jag konstaterar att det har framgått i de två interpellationer jag har haft i dag att en av de saker som garanterat behövs för att bygga fler bostäder är mark att bygga bostäderna på. Det är grundläggande. Det spelar ingen roll hur mycket vi förenklar i alla processer om det inte finns byggbar mark.

Min fråga till ministern skulle egentligen ha varit vad hon tycker om förslaget att göra bostadsbyggandet till ett riksintresse. Jag har ställt frågan upprepade gånger. Jag kan bara tolka det på ett sätt, nämligen att ministern inte tycker att det är ett särskilt bra förslag - om jag har tolkat henne rätt, herr talman.

Vad har ministern själv för förslag för att få mer byggbar mark? Jag pratar förenklat om att om det ska byggas bostäder i tillväxtorter som Umeå och i storstadsområden som Stockholm, Göteborg och Malmö kommer det att behövas byggbar mark. Vilka konkreta förslag har ministern för att det ska bli lättare att få tag på byggbar mark?


Anf. 40 Lars Tysklind (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! I grunden hoppas jag att ministern delar uppfattningen att det är bra att utredningen har gjorts och att frågan har fått en genomlysning.

Det är klart att man kan prata om att gå över ån efter vatten eftersom det finns fungerande processer i dag också, men vi kan ändå inte blunda för att många kommuner brottas med riksintressen och i sin planering måste ta hänsyn till dem. Många gånger är det fullständigt relevant att göra det.

Jag tycker att vi ska vara ödmjuka och från statligt håll kunna gå in och titta på vad som kan göras enklare i de här avvägningarna. Gör vi rätt? Är det rätt prioritering av riksintressen som har gjorts tidigare? De har ju inte tillkommit i ett sammanhang. De har tillkommit i olika sammanhang och travats på varandra. Det finns som sagt stora områden som har såväl naturvård och strandskydd som kulturvård - kanske tre riksintressen ovanpå varandra. Då måste kommunen först göra avvägningar mellan dessa riksintressen och sedan, i nästa steg, göra avvägningar mellan riksintresset och andra allmänna intressen.

Om man använder begreppet allmänna väsentliga intressen är det egentligen inget självändamål att man ska göra detta, utan det handlar om att bostadsförsörjningen måste komma in och få en viktig roll. Har den inte det måste den få det, inte minst för att vi ska kunna öka byggandet.

Jag tycker att vi ska ta signalen om att det behövs ett förenklat system på allvar. Lägger man fram sådana förslag tror jag att det finns en majoritet i riksdagen för detta.


Anf. 41 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Jag tackar för debatten även om jag som minister kanske inte fick väldigt tydliga inspel om hur vi ska hantera Riksintresseutredningen. Jag måste vara ärlig där.

Det är intressant, som Lars Tysklind säger, att belysa detta område. Riksintressen är ingen enkel materia. Det skulle vara väldigt bra att hitta enklare vägar som tydliggör för fler aktörer, men är verkligen förslaget i Riksintresseutredningen det håll ni vill gå åt?

Jag bara undrar eftersom jag får den retoriska frågan: Ska bostadsbyggande bli riksintresse? Men det finns inget sådant förslag på bordet. Utredningen föreslår inte att bostadsbyggande blir ett riksintresse. Jag blir alltså lite förundrad över debatten man vill föra här som om det var det förslaget som låg på bordet.

Den här utredningen har ju, efter att ha penetrerat frågan under ett antal månader, inte kommit fram till att det ska bli ett riksintresse utan att man ska göra en ganska komplicerad avvägning mot väldigt mycket annat. Jag måste vara ärlig med det. Jag är inte helt klar över att det här underlättar för någon med fokus på just bostadsbyggande.

Jag ska naturligtvis inte låta bli att svara på frågan hur regeringen och jag tror att vi ska få tillgång till mer byggbar mark. Det jag tycker har visat sig väldigt tydligt genom åren och genom historien är att man får mer byggbar mark om man bygger och bygger ut effektiv infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man får inte hyresrätter att fungera i ett område utan kollektivtrafik. Det är fullständigt uppenbart att människor måste kunna ta sig till och från arbete och skola och ha en fungerande arbetsmarknad att röra sig inom. Där är infrastrukturen det som sätter begränsningarna, herr talman, för om vi får byggbar mark eller inte.

Men den frågan verkar just nu inte vara populär att diskutera hos oppositionen. Man vill hellre diskutera de regelverk som ligger till grund för en översiktsplanering och en planeringshorisont.

Jag är den varmaste anhängaren av att utveckla och modernisera planeringsverktygen i Sverige. Vi har en väldigt starkt driven lokal planering och horisont. Med de stora utmaningar som samhället står inför när det gäller både bostadsbyggande och infrastrukturplanering men inte minst klimatfrågan och anpassningen till hur vi säkerställer en trygg samhällsutveckling behöver vi säkert starkare inslag av regional planering; det är jag övertygad om.

Men är vägen att gå verkligen att uppmåla bilden av att kommuner inte vill bygga för att de antingen inte klarar snårskogen av riksintressen eller anlägger naturreservat på den bästa byggbara marken? Jag tror att vi politiker är fel ute om vi tror att det är det som på riktigt är problemet.

Svaret på just den här frågan, den som gäller riksintresse för bostadsbyggande, får jag nog rikta tillbaka till interpellanten. Det finns inte något förslag på att bostadsbyggande ska bli riksintresse efter utredningen som skulle titta på riksintressen, vilket både den förra och den här regeringen har stått bakom. Däremot finns det en hel del andra förslag och genomlysningar av problematik och möjliga vägar framåt för att underlätta det som kanske har vuxit till ett svårt planeringsverktyg för många. Men ska vi gå framåt i bostadsbyggandefrågan kommer vi ändå tillbaka till vad som motiverar kommunerna att bygga och hur vi säkerställer att det kravet blir tydligt från den nationella nivån när bostadsbristen är så stor som den är i dag.


Anf. 42 Edward Riedl (M)

Herr talman! Tack, ministern och riksdagskollegan Lars Tysklind, för även den här debatten om ett ökat bostadsbyggande!

Låt mig säga det självklara: Jag håller med ministern - att bygga ut kollektivtrafik är ett sätt att skapa bättre möjligheter att ta oss in till de målpunkter vi har, och det gör att man kan öka bostadsbyggandet.

Infrastruktursatsningar i andra områden har precis samma effekt. Om man bygger ut tunnelbanan i Stockholm eller om man bygger järnväg i mitt hemlän Västerbotten har det samma effekt för bostadsbyggandet, det vill säga att man skapar ny byggbar mark inom rimlig tid från stadscentrumen. Det är en sak; det är vi helt överens om. Men det jag pratar om är hur vi förtätar inom de befintliga strukturerna på de orterna. Den andra delen är vi ju helt överens om, så den kräver relativt lite debatt i sak.

Här kan jag bara tolka in en enda sak. Ministern säger det inte, men jag hör upprepade gånger att det man vill säga är att om man får lägga ned Bromma flygplats frigör man en del byggbar mark i Stockholm.

Låt mig då vara tydlig, för det fungerar på samma sätt: Lägger man ned Bromma flygplats försämrar man ju kollektivtrafikmöjligheterna för resten av Sverige på bekostnad av ett i sammanhanget litet antal bostäder i Stockholm. Det är alltså ingen lösning utan bara ett sätt att försämra övriga landets tillgång till sin huvudstad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Behöver vi mer byggbar mark, vilket är det som mina interpellationer handlar om, är frågan hur vi får loss den. Vi i mitt parti har lyft upp några saker vi kan tänka oss att göra. Frågan är egentligen vad ministern själv har för förslag på området som inte är sådant som redan är okontroversiellt, det vill säga att bygga ut kollektivtrafik, bygga infrastruktur och så vidare.


Anf. 43 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Tack för ytterligare en debatt om riksintressen! Jag tror att vi kommer att återkomma till frågan.

Det är inte några enkla förslag som Riksintresseutredningen har kommit fram till. Jag noterar att interpellanten inte heller svarar på min fråga om vilka av de förslagen som faktiskt skulle leda till bostadsbyggande. Han får gärna återkomma till dem i annan form om han så önskar.

Att vi behöver bygga bostäder är helt uppenbart, och det är den här regeringens absoluta ambition att få det ökade bostadsbyggande som vi nu ser att öka ännu mer. Vi behöver bygga 700 000 bostäder på tio år, och på den uppgiften behöver alla aktörer vara med - inklusive att politiken under breda förutsättningar kan ge ramar för det.

Det vore alltså bra att återkomma till diskussionerna om hur vi ställer ökade krav på bostadsbyggande och möjliggörande. Skulle det komma upp bra förslag där är regeringen absolut beredd att titta på alla vändor.

Det vi har fokus på är att vi behöver ge investeringsförutsättningar för hyresrätter, som hittills har varit för dåliga. Där går vi in med starka stöd.

Vi behöver planeringsförutsättningar för infrastrukturen, precis interpellanten sa. Även om det är okontroversiellt är det nog det som ska till för att vi ska få mer byggbar mark.

Vi måste också säkra att byggbolagen kommer och bygger. Inte minst på många mindre orter har kommunpolitikerna svårt, även när de har byggbar mark, att få dit byggarna. Där behöver vi ökad konkurrens i byggsektorn.

Alla de här planerna jobbar regeringen aktivt med, men vi får återkomma till dessa väsentliga frågor på området bostadsbyggande vid ett annat tillfälle.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:507 Antalet riksintressen vid bostadsbyggande

av Edward Riedl (M)

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Bostadsbristen i Sverige har övergått i en akut bostadskris. Krisen hämmar samhällsutvecklingen genom att försvåra för städernas tillväxt och den ekonomiska tillväxten för hela landet. Företagare i områden med bostadsbrist får svårt att rekrytera personal, och studenter tvingas tacka nej till platser på högskolor och universitet.

Trots att det finns en enorm efterfrågan på bostäder byggs det för lite. Alliansregeringen ökade visserligen takten i bostadsbyggandet, men Boverket pekar på att Sverige behöver bygga drygt 700 000 nya bostäder fram till och med 2025. Ska vi lyckas med detta måste det blir enklare att bygga. I dag är överklagandena för många, och tiden från skiss till inflyttning är alldeles för lång.

Moderaterna har presenterat en rad förslag för att underlätta för bostadsbyggande. Bland annat bör man göra en översyn av antalet riksintressen i landet för att frigöra mer mark till bostadsbyggande. Förslaget bygger på att riksintressena flyttas från myndigheterna till regeringen eller till en särskild nationell expertgrupp.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöministern Åsa Romson:

 

Ämnar ministern anamma Moderaternas förslag gällande översyn av antalet riksintressen?