Anslaget till radonbidrag

Fru talman! Larry Söder har frågat mig om jag avser att verka för att radonbidraget ska bli så stort att behovet som finns täcks och bidraget därmed inte tar slut fyra månader in på året.

Jag vill börja med att understryka att förekomsten av radon i bostäder är en viktig fråga som regeringen tar på mycket stort allvar. Enligt strålskyddsförordningen (2018:506) ska det finnas en nationell handlingsplan för hantering av de långsiktiga riskerna med radon på arbetsplatser, i lokaler som allmänheten har tillträde till och i bostäder. Sedan 2018 finns det därför en nationell handlingsplan på området. Mot bakgrund av risken med radon har det gjorts, och görs, ett antal olika insatser för att minska exponeringen i bostäder.

I Sverige har Boverket fastställt ett gränsvärde för radon på 200 becquerel per kubikmeter i nya byggnader. Problemen med radon handlar dock inte primärt om nya byggnader. Statistik från Boverket talar för att gränsvärdet i fråga om radonhalt uppfylls i så gott som alla nya byggnader. En majoritet av dessa uppfyller kravet med god marginal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I bostäder och lokaler där radon förekommer finns enligt miljöbalken och strålskyddslagen en skyldighet för fastighetsägare att undersöka och att undanröja en olägenhet. Den kommunala nämnd som ansvarar för miljö- och hälsoskyddsområdet är tillsynsmyndighet och följer upp om det finns olägenheter för människors hälsa och kan kräva att fastighetsägare gör en radonsanering. För bostäder och lokaler finns alltså ett fastighetsägaransvar och en kommunal tillsyn.

År 2018 infördes radonbidraget som en del av en treårig satsning på giftfria bostäder och förbättrad inomhusmiljö. Radonbidraget tar således slut under 2021. När anslaget tar slut blir en naturlig följd att alla ansökningar inte beviljas under det sista året, och exakt var brytpunkten blir avgör beslutande myndighet.

För boende i småhus finns även fortsättningsvis möjlighet att få skattereduktion för arbetskostnader för radonsanering inom ramen för rotavdraget. Vidare utgör energideklarationerna ett viktigt instrument för att synliggöra risken med radon. Radonförekomst i fastighet ingår som en uppgift i deklarationen. Energideklarationen gör därmed köparen av en byggnad uppmärksam på om en mätning har gjorts och vad mätningen visade.

Regeringen har även gett Boverket ett uppdrag att under åren 2018-2021 förstärka arbetet för att nya och befintliga byggnader ska vara säkra och ha en god inomhusmiljö. Regeringen inväntar resultaten från det uppdraget.

I dagsläget planeras inga ytterligare åtgärder inom området.

Fru talman! Ibland är det som vi inte ser eller inte har tillräcklig information om något som vi tar med en klackspark, även om det kan vara det allra farligaste som vi förbiser som risk.

Sveriges medborgares kunskap om radonets risker och hur man kan åtgärda dessa är enligt mitt sätt att se det alldeles för låg. Det är i detta sammanhang som jag anser att man måste se radonbidraget.

Staten visar att radon är något som vi anser är farligt, och ett bidrag hjälper inte bara till att åtgärda den faktiska problematiken utan även att upplysa människor om riskerna.

Det finns företag runt om i landet som är specialiserade på radon. Med radonbidraget ger vi dem en unik möjlighet att åtgärda men även sprida kunskapen kring radon.

I Sverige har hundratusentals bostäder fortfarande för höga radonhalter. Förhöjda radonvärden är en hälsorisk, men det går att sanera och undanröja denna risk. Radonbidraget har de senaste åren varit väldigt välanvänt och har varit till betydande samhällsnytta genom att minska hälsoproblemen relaterade till för höga radonhalter i bostäder.

Det är även väl belagt i olika forskningsstudier att radon ökar risken för lungcancer. I Sverige beräknas att cirka 500 människor varje år får lungcancer. För att minska den siffran borde möjligheten till saneringar och råd vara ett par åtgärder som finns varje år och inte bara under några år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I budgeten som regeringen lade fram för 2021 förlängde regeringen radonbidraget med ett år. Det avsattes inte lika mycket pengar som tidigare, och resultatet blev att redan i april var pengarna slut. Det innebär i praktiken att färre personer kommer att kunna radonsanera sina bostäder, vilket ökar risken för att fler drabbas av lungcancer de kommande åren.

I de diskussioner som i princip alla partier i riksdagen har varit delaktiga i anser man faktiskt över hela linjen att radonbidraget är viktigt och en billig penning för att åtgärda något som kan orsaka cancer. Det är även ett avstamp för att vi politiker ska kunna diskutera andra åtgärder som långsiktigt uppmärksammar riskerna med radonet. Med detta vill jag påminna om att en politisk samsyn finns kring radonbidragets nytta och behov.

Det är vällovligt och bra att man under några år har förstärkt arbetet genom radonbidraget från 2018 till nu och genom att ge Boverket ett uppdrag att förstärka arbetet. Dock blir jag frågande över glappet som nu blir från det att radonbidraget tagit slut fram till Boverkets redovisning samt förslag och eventuella implementeringar som behöver göras för att vi ska få igång andra åtgärder för att radonet ska kunna minska i Sverige. Tidsglappet innebär att en del arbete går om intet, och inga synliga åtgärder finns från staten i denna del.

Mina frågor blir således: Borde man inte tillskjuta medel så att alla ansökningar som kommer in under 2021 faktiskt kan behandlas? Och vad händer med de ärenden som har kommit in efter att pengarna har tagit slut? Försvinner de bara? Borde man inte förlänga radonbidraget så länge att det finns andra åtgärder att tillgå, det vill säga från 2021 till 2022?

Fru talman! I Sverige tillbringar människor i genomsnitt 90 procent av sin tid inomhus. Inomhusmiljön är på det sättet människans viktigaste omgivning, och inomhusluftens kvalitet är av stor betydelse för folkhälsan.

Frågan om god inomhusmiljö för människor är därför mycket viktig för regeringen. Det var därför som regeringen införde radonbidraget 2018, och vi har sett att det har gjort nytta. Men radonbidraget är inte den enda åtgärd som regeringen har vidtagit för att motverka skadliga radonhalter i byggnader, utan det pågår många insatser för att minska radonhalten i inomhusmiljön.

Handlingsplanen, som jag nämnde i mitt interpellationssvar, är gediget genomarbetad. Det är Arbetsmiljöverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten med flera som har samverkat för att ta fram den. Målsättningen med handlingsplanen är att säkerställa målmedvetna och långsiktiga insatser för att reducera befolkningens exponering för radon. Jag pratar gärna mer, både med ledamoten och med andra intresserade, om hur vi kan nå upp till strategierna och förslagen i handlingsplanen.

Vad gäller just småhus vill jag understryka rotavdragets vikt. Avdraget kan innebära betydelsefulla reduktioner av arbetskostnad för radonsanering. Reduktionerna kan vara skillnaden mellan om en ägare av ett småhus bestämmer sig för att radonsanera sin bostad eller inte, och den möjligheten kvarstår ju även utan radonbidraget.

Slutligen vill jag också lyfta upp ett uppdrag igen som regeringen har gett till Boverket om att förstärka arbetet för att nya och befintliga byggnader ska vara säkra och ha en god inomhusmiljö. Jag kan tillägga att jag med spänning väntar på slutredovisningen av det uppdraget. Men jag kan redan nu säga att det kommer att krävas ett ökat antal radonmätningar, så att bostäder och lokaler med förhöjda radonhalter identifieras. Detta kommer vi att behöva jobba vidare med. Utifrån det kan ännu fler åtgärder genomföras för att sänka radonhalter där så behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ministern och jag är nog ganska överens om problematiken och att vi behöver göra så mycket som möjligt för att få en god inomhusmiljö. Dock har vi lite olika syn på vilken nytta radonbidraget har gjort. Jag tror att det har gett småhusägare möjlighet att få kunskap om radonet, hur man kan hantera det och vilka åtgärder man kan göra för att minska radonet i sin egen bostad.

Utan bidrag hänvisas man till kommunens kontrollenhet för miljö och hälsa. Tyvärr funkar detta inte i hela Sverige. Om man som småhusägare bor länge i sitt hus utan att sälja lämnas man till sin egen kunskapsinhämtning utan att få någon hjälp.

Jag tror att radonbidraget har gjort att småhusägare både fått information och gjort åtgärder.

Det är riktigt att man kan använda rot för arbetskostnaden. Men kan man tänka sig att även mätningarna kan ingå i rot? Kan man tänka sig att rot kan användas även för fler delar i radonsanering, det vill säga att rot förändras och förstärks, just för att radon är så farligt?

Jag fick inte riktigt svar på vad som ska hända med de ansökningar som har gjorts efter att pengarna till radonbidraget tagit slut. Ska de bara kasseras? Jag ser ju att det finns ett behov. Människor som har ansökt om radonbidrag vill ju göra dessa åtgärder. Finns det en möjlighet att de som under 2021 ansöker om radonbidrag kan få det? Eller anser ministern att de pengar som fanns var de som fanns och nu blir det inget mer?

Fru talman! Bidraget har varit aviserat för tre år, och det fasas ut under året. Det innebär att myndigheten som ansvarar för utbetalningarna också bestämmer var brytgränsen går.

Låt mig understryka att enligt miljöbalken har fastighetsägarna ett ansvar att undersöka och undanröja en olägenhet. För bostäder med radon finns ett fastighetsägaransvar och en kommunal tillsyn.

Med det sagt vill jag också understryka hur viktigt det är för regeringen att komma till rätta med skadliga radonhalter i byggnader. Många samband mellan inomhusluft och hälsa är kända, till exempel kopplingen mellan radon och lungcancer. Faktorerna som kan påverka radonhalten i byggnader är många, bland annat hur hög halt av radon som finns i markluften, om marken släpper igenom luft, om husets grund är otät, tryckskillnad mellan inomhus- och utomhusluft och ventilation.

Det här är nog ganska många medvetna om, men regeringen genomförde en radonkampanj 2019 för att komma åt just det jag tror ledamoten far efter: att fler ska vara medvetna om hälsoriskerna och därmed också kunna ta sitt ansvar som fastighetsägare.

Jag håller med om att det finns en bred enighet i riksdagen om detta. Vi känner alla till vikten av att minska befolkningens exponering för radon. Vidare har ledamotens parti, Kristdemokraterna, en skuggbudget som på detta område inte skiljer sig från regeringens. Jag är alltså inte säker på att det finns en politisk strid eller konflikt här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Snarare måste vi se att det finns många åtgärder som är nödvändiga att jobba med. Ett urval i den breda palett av åtgärder som anges i den nationella handlingsplanen för radon är till exempel att organisera ett formaliserat samarbete om radon mellan berörda myndigheter under ledning av Strålsäkerhetsmyndigheten med uppdrag att planera och följa upp insatser för att genomföra de strategier och aktiviteter som utpekas i handlingsplanen.

Det handlar vidare om att samordna myndigheternas information om radon och se till att sammanfattande heltäckande information är lättillgänglig för att just nå den kunskapsspridning som ledamoten frågar efter.

Det handlar också om att kartlägga fördelningen av radonhalter i bostäder och på arbetsplatser, att inventera arbetsplatser med störst risk för höga radonhalter och att utöva tillsyn och uppföljning av radonmätningar på arbetsplatser.

Det gäller även att samarbeta om radon med framför allt de nordiska länderna men även i andra internationella sammanhang för att bygga upp kunskap och förmedla den till de fastighetsägare där det kan vara aktuellt med radonsanering.

Det är inte enbart en av dessa åtgärder eller enbart rotavdraget som kommer att ta oss närmare målen om att minska befolkningens exponering för radon, utan det är alla dessa åtgärder tillsammans.

Regeringen kommer att fortsätta hålla i och styra mot befintliga mål.

Fru talman! Jag är ute efter båda delarna, det vill säga att människor ska bli medvetna om risken och att problemen ska åtgärdas. Jag har inget emot att man gör andra åtgärder som kan hjälpa till att uppmärksamma problemet med radon och åtgärda det.

Jag tror att man misstar sig om man tänker att radonbidraget bara handlar om dessa futtiga miljoner. För mig är radonbidraget en del i denna palett som man inte kan vara utan.

Jag är inte ute efter en politisk strid, för vi är alla överens om att radonbidraget har varit bra. Det kan dock bli en politisk strid om det inte får fortsätta, det vill säga om de ansökningar som finns bara slängs i papperskorgen. Jag vill inte att människors vilja att göra rätt bara slängs i papperskorgen, utan de ska få det bidrag som de trodde skulle finnas under hela 2021. Jag tror att de flesta partier i Sveriges riksdag trodde att pengarna skulle räcka hela året, men nu tog de ju slut redan i april månad.

Vi måste se att varje åtgärd spelar roll, och jag tror att möjligheten för småhusägare att ansöka om radonbidrag är väldigt viktig.

Jag tolkar ministerns svar som att alla ansökningar efter april månads utgång kommer att slängas i papperskorgen. Det är synd. Jag tror att det är viktigt att vi hjälper medborgarna med såväl information som faktiska åtgärder.

Innan man kan använda radonbidraget till sanering måste man ju mäta och se om man har problem med radon i sin fastighet. Detta kan man uppmärksamma med information. Då är radonbidraget viktigt, så tänk om!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill avsluta debatten med att tacka ledamoten för att han har lyft upp en viktig fråga, och jag konstaterar som sagt att regeringen och Kristdemokraterna har lagt fram likalydande budgetar i denna fråga.

År 2018 inleddes en treårig satsning på giftfria bostäder och förbättrad inomhusmiljö. Radonbidraget var en del i denna satsning. En naturlig följd är att alla ansökningar inte beviljas under det sista året och att det är upp till den beslutande myndigheten att avgöra när brytpunkten blir. Vilka pengar det rör sig om är sedan länge känt.

Detta betyder inte att regeringen slutar att bry sig om giftfria bostäder och förbättrade inomhusmiljöer. Det tror jag inte heller att Kristdemokraterna signalerar med sin skuggbudget. Detta var ett treårigt bidrag, och vi behöver fortsätta med en mängd olika åtgärder.

Frågan om god inomhusmiljö kommer även i fortsättningen att vara viktig för oss, Kristdemokraterna och säkert övriga riksdagspartier. De många insatser som just nu pågår för att minska radonhalten i inomhusmiljön kommer att utvärderas och följas upp av ansvarig myndighet. Regeringen kommer att fortsätta att bevaka detta arbete för folkhälsan mycket noggrant och under lång tid framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.