Inledning

Ärade ledamöter! Varmt välkomna tillbaka till kammaren och till ett nytt riksmöte, det fjärde och sista under denna valperiod! Jag hoppas att ni ser fram emot ett intensivt riksmöte som leder oss fram till 2026 års riksdagsval.

Jag tänkte inte inleda med att säga att jag hoppas att ni har haft en trevlig sommar, för det skulle ju kunna sända signalen till de medborgare som lyssnar på sammanträdet att riksdagens ledamöter har haft ledigt fram till nu. Så är det inte. Även om kammaren har haft plenifritt, det vill säga sammanträdesfritt, från någon vecka efter midsommar fram till mitten av augusti när interpellationsdebatterna drog igång igen vet vi ju alla att riksdagens ledamöter är i tjänst varje dag året om och att ni bedriver ett mycket aktivt politiskt arbete i många sammanhang som inte tar ett långt sommaruppehåll.

Jag hoppas att ni under sommaren, när ni hade lite tid, kunde umgås med nära och kära, men jag vet också att ni redan i augusti satte full fart igen med det politiska arbetet och att ni har varit igång ett antal veckor innan vi nu samlas för att formellt starta det nya riksmötet.

Om några timmar samlas vi i den här salen igen för riksmötets öppnande. De former vi följer i dag användes för första gången 1975 – i år för jämnt 50 år sedan – vid riksmötets öppnande i det provisoriska riksdagshuset vid Sergels torg. Innan dess kallades invigningsceremonin för riksdagens högtidliga öppnande och ägde rum i Rikssalen på Stockholms slott. Med den nya regeringsformen följde också en ny öppningsceremoni.

Ärade ledamöter! En sak som lär prägla riksdagsåret är Sveriges samarbete med likasinnade stater, något som blivit allt viktigare i en orolig tid som vår. I oktober står riksdagen värd för Nordiska rådets session här i Stockholm. Det blir ett tillfälle att diskutera gemensamma angelägenheter, men det blir självklart också ett tillfälle att träffa kollegor från våra grannländers och de självstyrande områdenas parlament.

Senare under hösten, den 23–24 november, kommer ett parlamentariskt toppmöte inom ramen för Krimplattformen att äga rum i riksdagen. Krimplattformen är ett initiativ av president Zelenskyj och syftade ursprungligen till att belysa konsekvenserna av Rysslands olagliga annektering av Krim. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Krimplattformen även det vidare syftet att samla stöd för Ukrainas kamp för fred och frihet.

Tillsammans med Ukrainas talman Ruslan Stefantjuk har jag bjudit in talmanskollegor världen över till det här mötet. Vår förhoppning är att toppmötet i Stockholm ska visa att vi är många i världens parlament som fortsatt står enade i vårt orubbliga stöd för Ukraina och dess folk. Jag är stolt över att riksdagen det här året står värd för Krimplattformen.

Att vi lever i en orolig tid innebär också att vi arbetar mycket med att utveckla riksdagens egen beredskap i händelse av krig och krigsfara. Det är snart dags för MSB:s årliga beredskapsvecka. Här i riksdagen uppmärksammar vi den bland annat genom att lansera två trycksaker: dels en broschyr som beskriver er roll som ledamöter i riksdagens beredskapsarbete och ger konkreta råd om hur ni kan förbereda er, dels en handbok för att stärka motståndskraften mot desinformation.

Ärade ledamöter! I våras presenterades Ledamoten i fokus – 2023 års riksdagsutredning. Genomgående handlar förslagen om att sätta ledamoten i fokus för Riksdagsförvaltningens arbete, att minska ledamöternas administrativa börda och att stärka skyddet mot hot och våld. Betänkandet bereds nu, men jag och gruppledarna är överens om att de förslag som går att genomföra redan nu utan lagändringar också ska genomföras. Ledamotsperspektivet är något som riksdagsstyrelsen, riksdagsdirektören och jag trycker hårt på ska vara vägledande för allt arbete i Riksdagsförvaltningen.

En nyordning som kommer att införas under hösten på förslag av Riksdagsutredningen är att det ska bli möjligt för ledamotsnätverk och föreningar som är medarrangörer till ett seminarium i en kammarsal att få ersättning för kostnader när man bjuder på förtäring. Närmare information om det kommer när den möjligheten införs.

Till sist vill jag ta upp en kammarnära fråga. En sak som jag funderade en del på redan när jag var ny ledamot här 2006 är varför statsråd som är departementschefer här i kammaren och i riksdagstrycket omtalas med ministertitel, till exempel finansministern eller försvarsministern, medan andra statsråd omtalas som enbart statsråd utan ministertitel, trots att de i regeringens arbete har en ministertitel, till exempel EU-minister eller civilminister. Det finns en historik kring detta som går tillbaka till 1809 års regeringsform, men trots att jag älskar historia har jag inför detta riksmöte gjort slut på denna kvarleva från gamla regeringsformens tid. Från och med nu kommer alla ministrar att omtalas med ministertitel, även här i kammaren.

(Applåder)

Vad är det man brukar säga? We aim to please.

Låt mig nu önska er alla en fin dag och en höst då vi tillsammans bygger vidare på riksdagens långa historia och samtidigt gör vårt land redo att möta framtiden.

Jag ber dem av er som ska till gudstjänsten i Storkyrkan notera att den börjar tio minuter tidigare än förra året för att skapa lite mer tid för inpasseringen, alltså klockan 12.10. Platserna ska vara intagna 11.55. Humanisternas ceremoni behåller sin tidigare tid. På återseende här i kammaren klockan 14.00!

(Applåder)