Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Europeiska rådets möte förra veckan hade en rad viktiga och svåra frågor på dagordningen - klimat, sanktioner mot Turkiet och budgetfrågan, för att nämna några. Däremot blev det ingen diskussion om förhandlingarna mellan EU och Storbritannien utan enbart en lägesuppdatering av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Som nämnden vet fortsätter förhandlingarna med sikte på en överenskommelse snarast möjligt.

Fru talman! Dagen före mötet föreslog det tyska ordförandeskapet att Europeiska rådet skulle anta ett förklarande uttalande om genomförandet av den så kallade villkorlighetsförordningen - i syfte att låsa upp blockeringen i budgetfrågan.

Den överenskommelse som nu nåtts mellan rådet och Europaparlamentet är alltså intakt, och den rättsliga expertisen i både Regeringskansliet och rådet är överens om att det förklarande uttalandet varken förändrar förordningens syfte eller institutionernas befogenheter.

Uttalandet kunde accepteras av alla efter att Polen och Ungern backat från positionen att de inte kunde acceptera förordningen. Även talmannen David Sassoli bekräftade vid mötet att Europaparlamentet anser att uttalandet är förenligt med överenskommelsen om villkorlighetsförordningen.

Därmed kan långtidsbudgeten, återhämtningspaketet och villkorlighetsförordningen nu antas. Det är en stor framgång för det tyska ordförandeskapet, och det är en stor framgång för förbundskansler Angela Merkel personligen.

Det är också en mycket stor framgång för Sverige att det nu finns ett rättsligt instrument som pekar på kopplingen mellan utbetalningar från EU:s budget och att upprätthålla och respektera rättsstatens principer. Det är något som regeringen har drivit länge och hårt med mycket starkt stöd från Sveriges riksdag. Där ska Sverige vara stolt, tycker jag.

Fru talman! Covid-19 var återigen på dagordningen för en lägesuppdatering. Läget är, som alla vet, mycket allvarligt i stora delar av Europa, inklusive Sverige. Kommissionens arbete med att samordna medlemsstaternas insatser, inte minst vad gäller upphandling av vaccin, välkomnades, och kommissionen uppmanades också att ta vidare arbetet med gemensamma riktlinjer för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. Vikten av att motarbeta desinformation om vaccinet togs också upp.

Fru talman! Efter nästan 12 timmars förhandlingar kom Europeiska rådet överens om att skärpa EU:s klimatmål för 2030. Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 55 procent. Det var ett mycket viktigt beslut för dels att EU:s klimatpolitik ska ligga i linje med de långsiktiga målsättningarna med att nå nettonollutsläpp 2050, dels att EU nu kan anmäla sitt åtagande till FN i tid och behålla sin tätposition i det globala klimatarbetet. Europeiska rådet ska återkomma till frågan om bördefördelningen mellan medlemsstaterna, inklusive relationen mellan kostnader för utsläppsrätter och ersättning från den så kallade moderniseringsfonden för vissa länder.

Jag underströk den viktiga roll som ett hållbart skogsbruk och vattenkraften spelar i den gröna omställningen. Gemensamma åtgärder ska inte lägga hinder i vägen för detta, inklusive att möjliggöra investeringar. Finlands statsminister Sanna Marin delar vår uppfattning om att värna det hållbara skogsbrukets förutsättningar.

Fru talman! Med anledning av Turkiets fortsatta provocerande agerande i östra Medelhavet beslutade Europeiska rådet att utöka listningarna under den existerande sanktionsregimen. Kommissionen och den höge representanten Josep Borrell ska inför Europeiska rådets möte i mars återkomma med en lägesrapport som också ska omfatta möjliga utvidgningar av rådande sanktionsordning.

Samtidigt som vi nu går vidare med restriktiva åtgärder hålls dörren öppen för en positiv utveckling mellan EU och Turkiet, men det krävs en kursändring från det turkiska ledarskapet

Vidare antog Europeiska rådet de texter som låg på bordet om relationen mellan EU och USA, säkerhet och det södra grannskapet samt uppmärksammade den viktiga överenskommelse som nåtts om en ny sanktionsregim för mänskliga rättigheter.

Slutligen hölls efter toppmötet ett eurotoppmöte i inkluderande krets. Bankunionen och kapitalmarknadsunionen var på dagordningen. Även här antogs den text som låg på bordet.

Fru talman! Sammanfattningsvis tycker jag att vi från svenskt håll har anledning att vara nöjda med resultatet på mötet. Det visar att EU har förmågan, när det gäller, att hålla samman och komma överens i viktiga frågor. Ibland är det svårt, som nu med både klimatet och budgeten, men att det till slut går att komma överens är ett kvitto på styrkan i samarbetet. Det ger trots allt tillförsikt. Därmed avslutar jag återrapporteringen från Europeiska rådets möte.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Vi var flera som på samrådet sa att det var många viktiga och svåra frågor att behandla på rådsmötet, och det är nu glädjande att vi kan svara "Äntligen!" på två av frågorna, nämligen rättsstatsmekanismen och klimatet.

Förhandlingarna om långtidsbudgeten har pågått under flera år, och det finns många delar som vi moderater inte har varit särskilda nöjda med. En förhandling innebär kompromisser, och Sverige har varit tvunget att kompromissa med mycket. Men vi har varit noga med att vi inte har kompromissat vad gäller rättsstaten. Vi var också kritiska till regeringen i somras när vi såg att rättsstatsmekanismen höll på att försvagas.

Nu är det glädjande att det finns en förordning på plats från och med den 1 januari. Det är historiskt, stort och nödvändigt. Men vi ska inte vara naiva och tro att allt är frid och nöjd nu. Rättsstatsmekanismen måste i praktiken betyda att man bryter den negativa utvecklingen i några av EU-länderna.

Lite orolig blir jag när jag läser i rådets slutsatser att EU-kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna ska utarbeta riktlinjer. Kan statsministern intyga att man inte kommer att godta några försvagningar av rättsstatsmekanismens tillämpning?

Äntligen har vi också ett kraftigt förbättrat klimatmål. Regeringen kanske inte har rosat marknaden här hemma vad gäller tydligheten i vilket mål Sverige har drivit, men det är glädjande att rådet nu har ett mål - och gick i mål.

Vid samrådet förra veckan var det flera partier som lyfte upp taxonomin. Statsministern sa att han skulle markera i frågan. Det hörde jag nu att statsministern också har gjort. Sverige kan inte acceptera det nu liggande förslaget.

Vilken respons fick statsministern? Nu nämnde statsministern Finland, men det räcker inte. Som vi alla vet krävs fler länder och allianser för att nå framgång i arbetet.

Fru talman! Vi ska verkligen ta till oss att den här förordningen är helt ny. Det har inte funnits något liknande förut, och att vi faktiskt har den på plats nu är något riktigt stort.

När det ska arbetas fram riktlinjer och metoder för att ta sig fram i detta är det naturligt, tycker jag, att kommissionen har en nära dialog med medlemsstaterna. Det är inget konstigt med det. Men det är klart att den förordning som är antagen och färdigförhandlad mellan EU-parlamentet och rådet, det är den som gäller. Det är den som kommissionen har att förhålla sig till. Den här dialogen med medlemsstaterna har alltså inget att göra med någon eventuell urvattning av regelverken, utan nu är det detta som är beslutat och detta som gäller. Hur man sedan tar sig fram i metoder tycker jag att det är rätt naturligt att kommissionen har en dialog om med medlemsstaterna.

När det gäller klimatet och taxonomin tog jag upp det under mötet för att klargöra att vi i Sverige har några naturresurser som är oerhört viktiga för oss. 70 procent av landets yta utgörs av skog, och den vill vi bruka på ett bra sätt. Vi gör det redan på ett bra sätt, men vi vill kunna göra det på ett ännu bättre sätt. Då kan vi inte förhindras av ett EU-regelverk som drar ned investeringsmöjligheterna i skogsbruket. Det går inte.

Förutom Finland är det flera länder som driver samma linje. Vi vet vilka de är - det är Tyskland, Slovenien och andra som har likartat skogsbruk som vi har och som har begåvats med rätt mycket skog.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var också väldigt tydlig med att det inte fanns någon sådan avsikt från kommissionens sida. Det får vi se till att hålla i. Det finns ännu inget konkret förslag, men nu är det detta som är inriktningen på taxonomin. Nu får vi se till att hålla i det gentemot kommissionen.

Fru talman! Tack, statsministern, för ett tydligt svar och ett tydligt besked vad gäller rättsstatsmekanismen! Som statsministern sa inledningsvis är detta något vi varit överens om i Sveriges riksdag.

Vad gäller taxonomin har jag nu hört att statsministern markerade tydligt. Jag har också hört andra ministrar säga att de aktivt har drivit frågan om taxonomin, det vill säga en klassificering av miljömässigt hållbara investeringar.

Tyvärr kan vi ändå notera i olika inlägg att det inte verkar stämma, och det gör mig genuint orolig. Sverige har kommit långt i omställningen. Vår energimix är redan i dag till 98 procent fossilfri. Jag tycker att det är tråkigt att ändå höra de här tongångarna.

Vi hade dock som sagt ett samråd med statsministern förra veckan, och det har varit överläggning i finansutskottet i dag. Det är bra att ni har reagerat och vaknat nu, men det är lite fem i tolv. Jag tycker att det är tråkigt att det sker så sent och undrar varför. Jag hoppas verkligen att det inte är för sent.

Fru talman! Det här är en uppfattning som vi har haft hela tiden, så det är inget nytt.

Jag håller med om att man ska ge akt på den här diskussionen och vart den tar vägen. Det finns säkert de som har olika uppfattningar jämfört med oss. Det är säkert så.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa vid sittande möte, och jag har också pratat bilateralt med henne efteråt i en paus i mötet, att kommissionen inte har någon sådan ambition som jag gav uttryck för att vi ser en fara i - att regelverket blir sådant att Sverige kommer att få svårare att få investeringar till sitt skogsbruk. Tvärtom ser de nyttan av grönt skogsbruk liksom av vattenkraften. Om kommissionens ordförande säger det tycker jag att vi kan börja där, och sedan hjälps vi åt för att argumentera mot dem som eventuellt har en annan uppfattning och driva den här positionen.

Det finns som sagt inget färdigt förslag ännu, men under resan dit ska vi använda det här på ett offensivt sätt.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Jag hade också förberett en fråga om taxonomiförordningen, men eftersom det har kommit en hel del svar ska jag inte upprepa det som sagts.

Från Sverigedemokraternas sida vill vi understryka vikten av effektivt påverkansarbete, där vi måste finna fler likasinnade. Det är ju tyvärr så att parlamentet och rådet nu har gett kommissionen en delegerad akt där makten förskjuts till kommissionen. Då blir det ännu viktigare med ett effektivt påverkansarbete.

Fru talman! Budgeten och återhämtningsfonden var kanske det allra viktigaste som man fattade beslut om. Svenska skattebetalare ska nu ta lån för att sedan skänka till länder i EU med dålig budgetdisciplin och/eller ekonomier som är väldigt beroende av turism.

Här ska det finnas instrument för att följa upp hur medlen använts. Jag tänkte därför fråga statsministern hur regeringen avser att följa upp hur de här länderna använder medlen från fonden.

Fru talman! När det gäller budgeten och för den delen Next Generation EU är det enormt mycket pengar som är tänkta att användas för att bygga upp ekonomin - eller återstarta den, ska jag säga - efter pandemin. Det är 30 procent miljöstyrande effekter, och 30 procent av pengarna ska också ha klimatperspektiv.

Den som ska följa upp, som ytterst är ansvarig för det, är kommissionen. Den ska följa upp och se hur pengarna används. Det är klart att Europeiska rådet också med jämna mellanrum måste få rapporter och ställa frågor om hur det fungerar i just den delen, men det är kommissionen som kommer att få det operativa ansvaret. Så är det med det andra också, så det är ingen nyhet.

Som jag sa ska kommissionen nu ta fram metoder för hur detta ska göras i samarbete med medlemsstaterna. Med så mycket pengar är det klart att alla har ett ansvar att fråga hur de används. Det operativa ansvaret för det kommer kommissionen att ha.

Fru talman! Tack för återrapporten, statsministern!

En av Centerpartiets enskilt viktigaste prioriteringar vad gäller EU är att varje medlemsland ska följa ett antal grundläggande demokratiska principer. Har man förmånen att vara med i den gemenskap som EU innebär ska man också respektera rättsstatens okränkbara betydelse, domstolarnas oberoende och vikten av fria medier. Om man inte respekterar dessa principer menar vi att man heller inte ska ha full tillgång till EU-finansiering. Detta har vi lyft fram upprepade gånger under det gångna året, och det förblir ett av våra mest prioriterade ställningstaganden.

Därför välkomnar vi den förordning som knutits till långtidsbudgeten som ställer tydliga krav på konditionalitet. Att Ungern och Polen släppte sina hot om veto mot förordningen är bra, men till dess att de fullt ut respekterar rättsstatens principer på hemmaplan måste övriga EU agera kraftfullt och unisont.

Ungern går till val 2022, och det finns risk att Orbán stärker sitt grepp om makten samtidigt som han försvagar oppositionen och medierna för sin egen vinning. Polen har sitt parlamentsval 2023.

Det är därför olyckligt att rådsslutsatserna som antogs i förra veckan var något svaga och otydliga. Till exempel ska delar av förordningen prövas i EU-domstolen, vilket kan innebära väldigt utdragna rättsprocesser på uppemot ett år eller mer.

Jag vill därför fråga statsministern hur han ser på den här frågan och hur diskussionerna gick i Europeiska rådet. Hur lång tid bedömer regeringen att det tar innan en mekanism kan vara på plats som utgör ett kraftfullt verktyg för att skydda rättsstatens principer inom EU?

Fru talman! Alireza Akhondis fråga är högst relevant.

Utgående från texten i slutsatsen är vi väldigt tydliga med att ta vårt ansvar för att värna unionens värden och stå upp för rättsstatens principer. Vi är till exempel eniga om följande: "Syftet med förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget är att skydda unionens budget . mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter."

Som jag sa tidigare är det här helt nytt. Det har aldrig funnits något likande förut, så det är definitivt på rätt väg.

Att få detta på plats och implementera det är det som kräver en tids arbete. Nu kommer också prövningen i EU-domstolen att göras. Jag är inte orolig för den, beroende på att både våra egna rättsexperter och rådets säger att det förtydligande som gjorts inte på något sätt ändrar den förordning som vi kommit överens om.

Detta kommer inte att kunna tillämpas innan denna process är klar, men det gäller från och med den 1 januari 2021. Det innebär att även om det går tid däremellan kommer eventuella fel som är begångna tidigare, till och med den 1 februari 2021, att räknas in och kunna bli föremål för behandling enligt dessa regler.

Med tanke på kravet på rättsstatens principer och rättssäkerhet, som vi alla vill ha i alla olika situationer, är det nog inte så konstigt att det här sker nu. Det är dock viktigt att säga att reglerna gäller från 2021.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

En mycket mer positiv nyhet vad gäller EU är det klimatmål som nu har antagits och som kommer att vara vägledande i det fortsatta arbetet mot ett hållbart och fossilfritt Europa.

Även om det är ett viktigt steg i helt rätt riktning hade vi i Centerpartiet hoppats på att målen skulle vara bindande för alla medlemsländer och inte bara för EU som helhet. Ska vi nå målet om nettonollutsläpp till år 2050 krävs det att samtliga medlemsländer tar sitt ansvar. Samtidigt är det tydligt att olika länder kommer att ha olika förutsättningar för att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Den politiska viljan skiljer sig också mellan länder.

Jag vill därför fråga statsministern hur regeringen ser på det fortsatta arbetet med klimatomställningen inom EU. Hur bedömer statsministern att vägen framåt ser ut? Var kan framsteg göras, och var finns de potentiella låsningarna? Hur kan man säkerställa att alla 27 länder bidrar till omställningen?

Fru talman! Detta är ett kollektivt mål; det är rätt. Det står dock också att alla medlemsstater ska bidra, och det är detta som nu måste utvecklas. Det ligger naturligtvis under kommissionens operativa ansvar att återkomma med vad det här kan komma att innebära ekonomiskt, socialt och miljömässigt för alla medlemsstater.

Vi har olika startpunkter; det är ingen tvekan om detta. Det är också det som återspeglas i det här. Man måste göra det individuellt, men alla ska medverka. Det satt väldigt hårt inne för inte minst Polen att över huvud taget gå med på detta.

Nu har vi flyttat fram positionerna. Nu har vi också, som jag sa tidigare, en budget där det står att 30 procent av budgeten och hela Next Generation EU-paketet ska ha en klimatanpassning och ett klimatperspektiv. Där finns stora drivkrafter bland annat när det gäller den fortsatta utvecklingen av utsläppshandelssystemet. Låt oss återkomma när alla medlemsstater har fått sina åtaganden.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Nu har Europeiska rådet beslutat om minst 55 procents minskning av utsläppen till 2030 och uppmanar parlamentet och kommissionen att göra detsamma. Jag hoppas att rådets beslut inte innebär att parlamentet sänker målet i klimatlagen utan att man håller fast vid att det ska vara högre än 60 procent och helst 70 procent.

Jag vill upprepa det som vi från Vänsterpartiet har sagt tidigare: Det är olyckligt att Sverige har fört fram olika mål. Klimatet kräver att vi är eniga och att vi har höga gemensamma mål.

Jag skulle vilja veta vad som är Sveriges vilja när det gäller EU:s mål för minskning av utsläppen. Är det minst 55 procent, är det minst 60 procent eller finns det andra mål?

Enligt statsministern ska uttalandet om villkorlighetsförordningen inte påverka förordningen om rättsstatens principer. Men i uttalandet finns det många skrivningar som kan ge öppningar för de negativa länderna att fortsätta att förhala. Jag vill veta hur statsministern ser på det och hur statsministern menar att dessa förhalningar ska kunna undvikas.

Slutligen vill jag ta upp Turkiet. Det är positivt att rådet nu har diskuterat att utöka listningarna, och jag hoppas att så kommer att ske. Men jag hoppas också att rådet framöver kommer att gå ännu längre och avsluta alla utbetalningar av EU-stöd till Turkiet som faktiskt möjliggör för Turkiet att fortsätta att pressa och utmana EU.

Fru talman! I Europeiska rådet krävs det enhällighet, så om bara ett enda land säger ifrån blir det inget. Det som länderna i Europeiska rådet är överens om är minst 55 procent. Vi har hela tiden drivit på för att få det högre än så, men vi kommer inte dit. Då får man välja: endera står man kvar på 40 procent och nöjer sig med det för att man inte fick exakt som man ville eller så tar man ett steg och höjer ambitionen till 55 procents minskning. Det hade vi stöd i riksdagen för att göra, och därför är det detta vi nu har kommit fram till.

Det står dock minst 55 procent; det innebär inte att det måste vara exakt 55 procent. Vi ska hela tiden driva på för att successivt höja målet. Jag tror att vi har ett momentum i många länder och att man ser att det här inte längre enbart upplevs som ett hot eller som något som ska ta ekonomin bakåt. Jag tror att man, precis tvärtom, ser det som vi gör: Detta är en möjlighet.

Nu har vi minst 55 procent, men låt oss trycka på. Vi vill gärna se detta öka, och då får vi möjlighet att jobba för ett höjt mål och en förbättrad ambition. Det är vad Sverige vill. Nu har vi dock tagit oss hit, och det är ett framsteg i sig.

Vad gäller diskussionen om villkorlighetsförordningen vet jag inte vad Ilona Szatmari Waldau menar med förhalning, så jag har svårt att förhålla mig till det. Men förordningen gäller. Det är den som ska implementeras, och det är viktigt att se det så.

Turkiet har vi pratat om ett antal gånger förut. Utbetalningarna till Turkiet har minskat betydligt. Jag tycker dock att vi ska ha kvar kontakten med inte minst civilsamhället och oppositionen i Turkiet; jag tycker att detta är viktigt.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Jag fick dock inte svar på min fråga om vilket mål Sveriges regering anser att EU borde anta. Jag hörde bara att målet kan höjas och att det kan höjas med tiden. Här vill jag vara tydlig med att vi inte har tid att vänta; klimatet kan inte vänta. Jag skulle gärna vilja ha svar på vad som är det mål vi menar att vi ska driva i EU.

Fru talman! Vi har drivit detta tillsammans med andra likasinnade länder, och då har vi kommit fram till minst 55 procent. Hade vi inte kommit fram till det hade vi varit kvar på 40 procent. Jag tycker att en minskning med 55 procent är bättre än en minskning med 40 procent. Men det står minst 55, och jag menar att vi då har en möjlighet att under tiden bilda opinion för mer. Jag tror som sagt att vi nu har ett momentum där allt fler ser att det här är vägen framåt och att det är precis denna omställning som inte bara - även om det är viktigt nog - ska rädda klimatet utan som också innehåller de nya jobben och den framtida välfärden. Ju fler som ser det, desto större möjlighet har man att ytterligare flytta fram positionerna.

Nu har vi fastställt minst 55 procent, och det betyder minst 55 procent.

Fru talman! Tack, statsministern, för rapporten från ett möte där många viktiga frågor avhandlades. Framför allt var det verkligen i elfte timmen som beslut om långtidsbudget och coronapaket, som ju ska träda i kraft vid årsskiftet, kom på plats. Likaså var det oerhört viktigt att det fattades ett beslut om klimatmålen.

Frågan om rättsstatens principer var också viktig. Även om vi nu inte vet hur denna mekanism ska tillämpas, eftersom den är ny, hoppas vi förstås - och tror - att detta är någonting som ska få verklig betydelse för konditionaliteten när det gäller hur vi betalar ut pengar ur EU-budgeten.

Det vi kristdemokrater kanske är mest oroliga för är den del som handlar om de så kallade egna medlen och vad detta framgent kan innebära i form av nya avgifter och skatter. Vi är ju motståndare till skatter på EU-nivå och hoppas att regeringen också framgent kommer att ha samma inställning.

Vad kommer att hända härnäst på detta område? Tanken är ju att alla frågor om egna medel ska tas nationellt i parlamentet. När bedömer statsministern att konkreta förslag gällande nya egna medel kommer till riksdagen?

Även covid-19 var uppe på dagordningen. Det gällde vaccin, testkapacitet och en hälsounion. Vi är lite oroliga för att förslaget i förlängningen kan komma att innebära kompetensförflyttning på hälsoområdet från nationell nivå till EU-nivå. När frågan diskuterades, vad blev statsministerns syn på vad en hälsounion konkret kommer att innebära för Sveriges del?

Kommer det att bli ett ömsesidigt erkännande av snabbtester, som statsministern talade om? Det har varit uppe flera gånger, på olika möten. Men jag har aldrig hört något resultat.

Fru talman! Om vi börjar i den sista änden, med en hälsounion, är svaret att vi ska koordinera mer. Vi ser att det har haft enorm betydelse. Det är klart att vi kan göra mer i samarbete. Men det ska inte innebära någon förflyttning av kompetens. Fördraget gäller. Det är det vi har att förhålla oss till.

Inte minst i vaccinfrågan har vi dock sett en enorm framgång. För ett år sedan visste vi inte vad covid-19 var. Det har vi fått veta med besked. Men vi vet också att vi tack och lov snart kan börja vaccinera medborgarna. I början sa vi: "Det tar nog ett antal år innan det kan komma ett vaccin." Det var vad vi såg framför oss. Nu kan vi med stor sannolikhet snart börja vaccinera. Det är samarbetet i EU som har möjliggjort det. De resurser som medlemsstaterna och EU har kunnat lägga in har gjort att företag som kan utveckla vaccin, med de pengar de har fått tilldelade, har kunnat göra en riktig satsning. När det gäller testningen tror jag att det har varit 30 000-40 000 människor som har testat. Det hade man inte klarat med mindre än att vi hade stöttat det.

När det gäller snabbtesterna kan jag inte svara på det. Men den typ av koordinering som vi har haft med vaccinet vill vi se mer av för att kunna godkänna varandras testresultat, för att koordinera hur vi kan lyfta restriktioner, för att resorna ska kunna ske på ett smittsäkert sätt och så vidare. Men det gäller också resiliensen, att bygga upp den tillsammans och ha mer beredskap exempelvis i dylika situationer. Koordination och samarbete är alltså ledord där.

I fråga om skatter är vi väldigt tydliga med att det inte ska vara några EU-skatter. Om det ska vara någonting får det bli någon typ av avgift som man kan använda. Men skattekompetensen, beslut om skatter, ska ligga hos medlemsstaterna och ingen annan.

Fru talman! Jag hoppas att skattefrågan verkligen får stanna på nationell nivå. Jag tror att vi kommer att ha stora diskussioner om de egna medlen framöver. Vi får nog återkomma till den frågan.

När det gäller hälsounionen är det en hel del frågor om läkemedelsstrategier och sådant i den. En av de viktigaste industrierna i Sverige är just läkemedelsindustrin. Den står också för en av våra stora exportinkomster. Därför är det väldigt viktigt att regeringen inte förbiser det i den diskussionen.

Turkiets agerande är oerhört allvarligt. EU måste vara berett att vidta ytterligare restriktiva åtgärder.

Avslutningsvis vill jag fråga om Belarus, som inte kom upp. Hur ser statsministern på Belarus, och hur går diskussionen om vad mer man kan göra för att stödja civilsamhället i Belarus och för att få en ny regim i landet?

Fru talman! När det gäller Belarus är jag och Désirée Pethrus helt överens. Vi måste vara tydliga mot regimen med vad som gäller. Det var inte varken fria, rättvisa eller öppna val utan något annat. Därför är vår uppfattning att regimen inte är legitim.

Jag träffade Tichanovskaja när hon besökte Sverige, och det var just civilsamhället hon tog upp. Det som gjorde ett väldigt starkt intryck på mig när hon sa att det nu riskerar att uppstå en situation där civilsamhället upplever sig vara övergivet. Det får aldrig ske. Det är det absolut viktigaste.

Det som EU och även vi nationellt kan göra, även med hjälp av svenska organisationer och vi som politiskt ansvariga, är att se till att det finns resurser för våra organisationer så att de kan hålla kontakten. Att vi själva ger uttryck för stödet till de här organisationerna är jätteviktigt nu.

Fru talman! Tack, statsministern, för redovisningen!

Det är glädjande att EU nu har enats om att skärpa klimatmålen och därmed minska utsläppen med minst 55 procent fram till 2030, även om vi liberaler gärna hade sett ett ännu tuffare mål. För att uppnå målet är det viktigt med fokus på de energislag som är fossilfria. Vi är därför fortfarande oroade över taxonomin som är under framtagande. Statsministern har svarat på frågor om det. Vi kommer nog ändå att återkomma till detta.

Jag vill återkomma till långtidsbudgeten. Vi har länge drivit på för respekt för rättsstatens principer som en grundförutsättning för att länder ska kunna ta del av EU:s gemensamma medel. I långtidsbudgeten som det nu har beslutats om tas det, som statministern har redovisat, historiska steg i den riktningen. Men förslaget går inte hela vägen. Krav på att EU-domstolen måste godkänna förslaget innan det kan börja användas kvarstår. Detta menar experter kan leda till att det kan dröja flera år innan några ekonomiska stöd kan dras in.

Jag undrar därför om statsministern ser att det finns några möjligheter att agera för att EU-domstolen snabbt ska kunna ge ett förhandsbesked om förslaget.

Fru talman! När det gäller klimatet tycker också jag att vi måste återkomma till diskussionen om taxonomi. Det trycket måste bibehållas. Det har inte fattats några beslut där. Vi har gett tydligt uttryck för hur vi ser på saken. Det är flera som gör det tillsammans med oss. Men jag menar precis som Malin Danielsson att det finns all anledning att hålla det trycket uppe. Det är helt rätt.

I fråga om budgeten och att det inte går hela vägen delar jag inte riktigt den uppfattningen. En domstolsprövning innebär inte att man inte går hela vägen. Vi har kollat det med både egna och rådets rättsexperter. De menar att uttalandet som gjordes inte ändrar den förordning som rådet har kommit överens med parlamentet om. Den ligger där.

Domstolsprövning är alltså inte i sig av ondo. Det hade kunnat ske ändå. Nästan vilken medlemsstat som helst kan begära det när som helst, höll jag på att säga. Det är alltså inte en eftergift. Den görs, och det ingår i rättssäkerhetstänket. Jag har inget emot en domstolsprövning. Däremot kan man efterfråga en så snabb prövning som möjligt. Alla ser ju att detta har stor betydelse.

Oavsett när den processen tar slut gäller förordningen från och med den 1 januari nästa år. Även om det kommer en prövning senare, låt oss säga om två år, kommer man alltså att kunna pröva händelser, utbetalningar och åtaganden från och med den 1 januari 2021. Det är alltså ingen som kommer undan under de här två åren. I så fall kommer det möjligtvis senare.

Fru talman! Jag vill tacka för svaret.

Jag konstaterar att det ändå finns en risk att Ungerns Viktor Orbán kommer att göra allt för att förhala processen så att inget stöd till Ungern ska kunna dras in före valet i landet. Det kan påverka det ungerska valet. Det vore ett bakslag för den historiska framgång som vi nu ser.

Jag hör att statsministern säger att man kommer att följa processen. Jag ser fram emot att vi gemensamt trycker på för att få en rättsstat som fungerar utifrån de grundläggande rättsprinciperna.

Fru talman! Jag och Malin Danielsson är överens.

Fru talman! Tack, statsministern, för rapporten!

Det är inte lätt när 27 medlemsländer ska enas om avgörande framtidsfrågor. Men det finns onekligen en vilja att hitta gemensamma lösningar. Det visar inte minst förra veckans toppmöte. Att vi nu till slut har en långtidsbudget på plats och för första gången i EU:s historia har en möjlighet att stoppa utbetalningar till länder som bryter mot rättsstatens principer är oerhört viktigt och något som vi länge har kämpat för.

Det är också glädjande, som flera i kammaren har nämnt, att alla medlemsländer har enats om högre ambitioner i klimatpolitiken och ett bindande mål om utsläppsminskningar på minst 55 procent till 2030. Jag tycker ändå att det är värt att nämna att Sveriges ambitioner är högre än så och att statsministern och regeringen har siktet inställt på att Sverige ska bli världens första fossilfria land.

Men det överenskomna målet om minst 55 procent uppnås förstås inte av sig självt. Beslutet förutsätter att alla medlemsländer tar sitt ansvar. Vilka insatser anser statsministern att EU ska prioritera för att påskynda utvecklingen från fossilberoende till fossilfria samhällen? Är det i transportsektorn? Är det i energisektorn? Vad anser statsministern är viktigast?

Fru talman! Jag menar nog att alla sektorer ska bidra. Det uttrycks i budgeten att 30 procent är dedikerade, men tanken är bredare än att budgeten i sig ska hantera detta. Det finns ett uttryck som lyder do no harm, och detta är viktigt.

Transportsektorn måste bidra; det är ingen tvekan om det. Det är så både i och utanför Sverige. Men alla sektorer måste bidra. Därför är det viktigt att rikta in mer budgetmedel till de olika sektorerna så att de kan sätta upp mål för utsläppsminskningen.

I transportsektorn handlar det om att flytta över mer till järnväg. Det som måste köras med lastbil ska köras med rena lastbilar och så vidare. Bara mål sätts och man är tillräckligt ihärdig kommer ut utvecklingen att gå åt rätt håll. Det ser vi i Sverige.

Ett område som är under diskussion är utsläppsrätterna. Hur kan utsläppshandeln effektiviseras så att den bidrar till att utsläppen minskar mer? Sverige gjorde en bra insats för ett antal år sedan när vi helt enkelt annullerade ett antal utsläppsrätter. Då höjs priset på utsläppen, och utsläppen minskar.

Diskussionen fortsätter om hur handeln med utsläppsrätter kan effektiviseras så att den bidrar till ännu mer minskning. Detta är ett tydligt område där vi behöver göra mer.

Fru talman! Jag tackar statsministern för redogörelsen.

Vi har äntligen landat ett klimatmål, och som vi har hört blev det på minst 55 procent. Det är dock inte tillräckligt eftersom det inte är i linje med vetenskapen. Som jag tog upp på EU-nämnden innan toppmötet går det inte att förhandla med naturens lagar.

Både Miljöpartiet och regeringen hade velat gå längre. Samtidigt är det historiskt att EU har samlats kring detta mål. Det gör att EU går före som en klimatledarkontinent, vilket är väldigt värdefullt.

På den öppna EU-nämnden tog jag upp frågan om nettomål och att vi är oroliga för att detta ska urholka målets ambitionsnivå. Det är viktigt att slå vakt om målets ambition och integritet så att det inte går att fiffla genom något slags kreativ bokföring.

Jag tog också upp utsläppshandeln, som är EU:s enskilt viktigaste verktyg. Detta kom ju upp på rådets möte, och statsministern rapporterade att man ska återkomma med kostnader för utsläppsrätter. Nu väntar förhandlingar med parlamentet, och parlamentet står ju bakom 60 procent.

Mina två frågor är: Hur ser statsministern på möjligheten att skärpa utsläppshandeln? Hur sannolikt tror statsministern att det är att vi nu kan få till en bra ambition för målet vad gäller dess integritet, apropå det här med nettomålet?

Fru talman! Vad gäller netto- och bruttomål är det viktigt att vi ser upp. Man kommer såklart också att räkna sänkor, och den möjligheten finns. Men för vår del är det viktigt att ligga på om att det är utsläppen som ska minska. Vi ska inte rädda detta med att öka på sänkorna, utan utsläppen måste minska.

Att döma av de svenska satsningarna i stålindustrin, gruvindustrin och batteriproduktionen kommer mer och mer att handla om att få ned utsläppen.

Vi måste dock ligga på för att säkerställa en utsläppsminskning, för det är givetvis det bästa.

Utsläppshandel är en del, och därför är det uppe till diskussion hur den kan effektiviseras. En del av pengarna från utsläppshandeln går till en fond som stöder omställning. Utifrån den diskussion som var förra veckan vill nog många länder se att det inte blir en försämring av detta stöd. Det gäller till exempel Polen, som vi alla vet har en lång väg att gå på grund av sin energimix bestående av olja, kol och gas och bara en liten del förnybart. Polen behöver därför veta att systemet med utsläppsrätter också i fortsättningen ger dem möjlighet att ställa om. Det kommer nog att vara en viktig parameter.

Vi ska driva på för ett effektivt utsläppshandelssystem som minskar utsläppen, för de måste minska.

Fru talman! Jag tackar statsministern för ett tydligt svar. Så här sist i frågerundan får jag nog lov att upprepa lite av det som har sagts tidigare.

När det gäller demokrati och rättsstatens principer är det precis som statsministern sa historiskt att det skärpta regelverket kommer på plats. Oppositionen i Ungern har reagerat positivt på detta, och det är mycket bra att rättsstatsmekanismen antas med kvalificerad majoritet så att Polen och Ungern inte kan hålla varandra om ryggen med veto längre. Som statsministern också sa är regelverket som förhandlades med parlamentet intakt.

Kritiken gäller att man är rädd att det ska förhalas i EU-domstolen i flera år. Jag har dock också hört ett år. Det är därför bra om Sverige kan ha ett örnöga på detta så att det inte sker försök till förhalning. Det ligger säkert i riksdagens intresse att få följa denna utveckling fortlöpande.

Fru talman! Jag kan bara hålla med. Det är viktigt att vi håller koll på processen så att det blir som det är tänkt.

Förordningen är på plats. Parlamentet ansåg också att det uttalande som gjordes inte stred mot förordningen, och rättsexperterna har sagt att det inte ändrar syftet. Nu ska förordningen implementeras. Jag hade gärna sett den fix och färdig den 1 januari, men det går inte av praktiska skäl. Tillämpningen gäller dock från den 1 januari 2021, så även om det blir senare processer gäller den alltså från årsskiftet.

Återrapporteringen var härmed avslutad.