Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! I förra veckan träffades EU:s ledare i Bryssel. Mötet inleddes på torsdagseftermiddagen med brexit, och därefter, under middagen, behandlades utvidgningen och Turkiet.

På fredagen hade vi en diskussion om EU:s nästa långtidsbudget och därefter en diskussion med den inkommande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen om hennes prioriteringar och genomförandet av den strategiska agendan. Vi följde också upp klimattoppmötet i New York i september och det fortsatta arbetet inför COP 25 i Santiago de Chile i december.

Herr talman! Strax innan mötet inleddes i torsdags kom EU:s och Storbritanniens förhandlare överens om en ny lösning för gränsen mellan republiken Irland och Nordirland. I det avtal som föreslås regleras Storbritanniens utträde ur EU. Överenskommelsen innebär bland annat att Nordirland förblir inom Storbritanniens tullområde men med EU:s regelverk och momsnivåer. Gränskontroller kommer då att ske vid den yttre gränsen, inte vid gränsen på den irländska ön. Enligt överenskommelsen ska Nordirlands parlament också ge sitt samtycke till att förlänga avtalet vart fjärde år. I det stora hela följer överenskommelsen de riktlinjer som fastställts för förhandlingarna om brexit, och Europeiska rådet kunde ställa sig bakom den.

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Från regeringens sida beklagar vi naturligtvis att Storbritannien lämnar EU, men Storbritannien fortsätter att vara en strategiskt viktig samarbetspartner för oss. Den överenskommelse som nu har nåtts är ett viktigt steg på vägen mot ett ordnat utträde, vilket i sig lägger grunden för ett fortsatt nära samarbete med britterna. Detta är välkommet. Inget är dock färdigt ännu, som ledamöterna nog känner till. Vi väntar fortfarande på ett godkännande i det brittiska underhuset och av Europaparlamentet.

Under middagen diskuterades utvidgningen. Det finns en oro bland vissa medlemmar för att utvidgningsprocessen får sitt eget momentum och i praktiken blir oåterkallelig, oavsett om länderna följer utvidgningskriterierna eller ej. Flera vill se en tydligare koppling mellan ländernas reformarbete och utvidgningsprocessen, en koppling som ska kunna användas om ländernas reformarbete går i negativ riktning. Vi enades om att återkomma till frågan om en förhandlingsöppning för Albanien och Nordmakedonien inför toppmötet mellan EU och västra Balkan i maj nästa år.

Vi diskuterade också Turkiets militära offensiv i norra Syrien. Vi kunde notera de uppgifter från USA och Turkiet som kom på torsdagskvällen om uppehåll i Turkiets militära offensiv, men vi upprepade samtidigt EU:s fördömande av denna offensiv. Den är ett brott mot folkrätten och undergräver stabiliteten och säkerheten i hela regionen, inte minst eftersom den försvårar kampen mot Daish. Den orsakar naturligtvis också ett svårt lidande hos en redan hårt prövad befolkning. Från svensk sida har vi därför varit pådrivande för ett EU-gemensamt vapenembargo. Sverige har stoppat vapenexporten till Turkiet, och det är glädjande att övriga medlemsstater har gjort detsamma. Vi har förklarat oss vara öppna för ytterligare gemensamma åtgärder.

Vi fick en redogörelse för Turkiets borrningar efter naturgas i Cyperns exklusiva ekonomiska zon. Den cypriotiske presidenten Nicos Anastasiades förklarade att situationen snarare har förvärrats sedan vi träffades i juni, och det är därför bra att EU nu är redo att vidta ytterligare riktade åtgärder mot juridiska personer som medverkar i de illegala provborrningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Vi hade en lång diskussion om EU:s nästa fleråriga budgetram. Diskussionen kretsade kring tre frågor: den totala volymen, den inbördes fördelningen mellan olika politikområden och, slutligen, konditionalitet. Spannet mellan dem som vill hålla nere utgifterna och dem som vill ha en expansiv budget var påfallande stort. Mitt besked var tydligt: Vi måste anpassa budgeten till det faktum att ett stort medlemsland nu lämnar EU, och vi måste hålla utgiften till 1 procent av EU:s samlade bni. Med denna ingång menade jag, tillsammans med våra närmaste likasinnade, Danmark, Nederländerna och Österrike, att det föreslagna spannet låg för högt.

En modern budget som rustar oss för nya framtida utmaningar kräver en annan fördelning mellan politikområdena. Ordförandeskapets förslag innebär i praktiken en ökad andel för EU:s jordbrukspolitik. Vi vill snarare se en omfördelning till förmån för gemensamma åtgärder inom säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning, miljö och klimatomställning. Här står medlemsländerna fortfarande långt ifrån varandra.

Det var samtidigt glädjande att det fanns en större uppslutning bakom kopplingen mellan utbetalningar från budgeten och respekten för rättsstatens principer. Jag betonade att vi vill se en tydlig koppling mellan ett solidariskt och rättvist ansvarstagande i migrationspolitiken och stödet från EU-budgeten. Debatten resulterade inte i någon uppgörelse, och så var heller inte tanken. Länderna står fortfarande långt ifrån varandra, och nu blir det upp till det finländska ordförandeskapet att förbereda en siffersatt förhandlingsbox inför de fortsatta förhandlingarna vid Europeiska rådet i december.

Herr talman! Den tillträdande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen presenterade prioriteringarna för sin mandatperiod och sina tankar om genomförandet av den strategiska agendan. Hon har ett ambitiöst program. Kommissionens roll är avgörande för att genomföra den strategiska agendan, som Europeiska rådet enades om i juni.

Jag och flera av mina kollegor underströk vikten av att inte tappa fart i arbetet med att fördjupa den inre marknaden. Just denna marknad är en av EU:s starkaste framgångar, och den är avgörande för vår konkurrenskraft och vårt välstånd. Det var glädjande att höra von der Leyens beslutsamhet att kraftsamla sin kommissions arbete för att motverka klimatförändringarna. I arbetet mot klimatförändringarna ska vi ta vara på den möjlighet som finns att vitalisera europeisk industri genom klimatomställning och stärka vår industris konkurrenskraft i framtidens klimatanpassade ekonomi.

Slutligen antog vi slutsatser dels om de globala klimatförhandlingarna, dels om nedskjutningen av Malaysia Airlines MH17 i juli 2014.

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Tack, statsministern, för redovisningen!

Jag vill framför allt uppehålla mig vid utvidgningen. Som statsministern vet har både kommissionen och Europaparlamentet föreslagit att Albanien och Nordmakedonien ska få påbörja sina ansökningsprocesser. Både jag och statsministern vet att det är en lång resa från att vara ett ansökarland till att eventuellt slutligen bli ett medlemsland. Det finns närmare 70 kontrollpunkter och möjligheter att avbryta resan.

Efter vad jag förstår var det en stor majoritet på Europeiska rådets möte som ansåg att både Nordmakedonien och Albanien ska få påbörja sina medlemskapsprocesser men att detta hölls emot av Frankrike. Det är andra gången på mindre än ett halvår som de två länderna får kalla handen av EU. Detta är ett stort bakslag framför allt för den proeuropeiska regeringen i Nordmakedonien, som har gjort mycket stora reformansträngningar, vill jag tillägga. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk kallade utfallet ett misslyckande för EU, och det borde rimligen vara i EU:s självupplysta egenintresse att faktiskt påbörja den här processen för Albanien och framför allt Nordmakedonien. Det handlar nämligen om geopolitik: Om EU drar sig bort från västra Balkan kommer det utrymmet att fyllas av proryska intressen, vilket inte är bra för säkerhet och stabilitet i Europa.

Jag upplevde, herr talman, att statsministern vid samrådet med EU-nämnden i onsdags uttryckte sig anmärkningsvärt vagt och kortfattat när han diskuterade utvidgningsprocessen. Han sa att regeringen kan gå med på att ytterligare villkor ställs men också acceptera att förhandlingsprocessen påbörjas. Den positionen ger enligt min mening inte uttryck för någon tydlig politisk vilja.

Herr talman! Jag skulle vilja att statsministern redogjorde för vilken linje Sverige hade kopplat till utvidgningsförhandlingarna samt hur man arbetar för att få genomslag för den positionen.

Herr talman! Om den frågan råder ingen som helst tvekan. Sverige är för och har drivit detta. Ända sedan kommissionen föreslog att Nordmakedonien och Albanien skulle få påbörja förhandlingar har vi stött den inriktningen. Det har också framförts väldigt tydligt. Det frågetecknet finns alltså inte.

Däremot finns det, precis som Pål Jonson här påpekar, olika uppfattningar. Det handlar inte bara om Frankrike. Det fanns en diskussion om huruvida man skulle kunna ta bara något av länderna, och då är det Nordmakedonien som i så fall skulle ligga före i röret. Flera har påpekat att det skulle skapa en annan typ av instabilitet i området.

Det är dock helt korrekt, och alla förstår, att detta är väldigt känsligt, av det enkla skälet att här finns andra intressen. Här är Ryssland, här är Turkiet, här är Saudiarabien och här finns även andra intressen. Därför har Sveriges hållning väldigt tydligt varit att vi helst vill se den här möjligheten.

Uppfattningen från Sverige är alltså klar. Den har redovisats både före och efter.

Däremot fanns det en beredvillighet: Om en kompromiss skulle innebära att exempelvis Albanien fick ytterligare villkor för sina förhandlingar och/eller att Nordmakedonien skulle gå före var vi beredda att diskutera det, för att ändå ta ett steg. Nu fanns ingen sådan aptit, och de här besluten kräver enhällighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret på min fråga! Jag upplever att den position som statsministern nu redogör för är tydligare än den som framgick av det som sas under mötet med EU-nämnden i onsdags, och det välkomnar jag.

Jag tror att statsministern och jag är eniga om att det helt klart finns utmaningar med utvidgningsprocessen. Vi vet att reformtempot stannar av när man går från ansökarland till medlemsland, men vi vet också att utvidgningen både ur ett säkerhetspolitiskt och ur ett ekonomiskt perspektiv har inneburit mycket stora landvinningar för både Sverige och övriga Europa. Därför är det viktigt att den fortsätter och att man också då uppmärksammar alla de strävanden som gjorts - inte minst i Nordmakedonien, där de till och med har ändrat namnet för att kunna få i gång den här processen.

Jag vill ändå fråga statsministern om regeringen inför mötet i maj kommer att vidta några åtgärder för att se till att EU har en enad position på det här området. Jag tror inte att det ligger i någons intresse att unionen är så splittrad som den framstod förra veckan.

Herr talman! Om det råder oklarhet i EU-nämnden går det alldeles utmärkt att fråga. Om man upplever att en ståndpunkt inte är klar skulle jag uppskatta om man frågade: Vad är ståndpunkten?

Ståndpunkten har varit klar från början. Vi menar att de två länder som hade ett ja från kommissionen skulle få påbörja sina förhandlingar.

Dessa förhandlingar är processer som tar lång tid. Det är inte så att om vi säger ja nu blir man medlem nästa år. Det kan ta väldigt lång tid, och det är också inbyggt i processen att den ska tas steg för steg. Man ska mäta av om det fungerar eller inte.

När det gäller enighet är det ju inte så att Sverige kan besluta att nu ska det vara enighet i Europeiska rådet. Däremot kommer Sverige att tala för detta. Vi behöver visa dessa länder att de tillhör EU och den västliga delen - ja!

Herr talman! Turkiets invasion av norra Syrien är ett förslaget brott mot FN-stadgan, mot folkrätten och mot den internationella humanitära rätten, men också mot de avsiktsförklaringar som Turkiet har lämnat i samband med dess EU-närmande. Efter Turkiets tidigare invasion av Afrin i nordvästra Syrien utsätts den kurdiska majoritetsbefolkningen där för ett brutalt förtryck inklusive avrättningar, organiserade mord, kidnappningar och vräkningar.

Turkiets målsättning är etnisk rensning. Erdogan planerar att flytta in sunniaraber från Turkiet för att splittra den kurdiska befolkningen och göra en framtida demokratisk kurdisk stat demografiskt omöjlig.

Turkiet begår dessa övergrepp tillsammans med den så kallade syriska nationella armén, ett hopkok av jihadister, terrorgrupper, legosoldater och rövare, som tränas och finansieras av Turkiet men som startades och styrs av den så kallade syriska interimsregeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Det som gör situationen lite udda är att den syriska interimsregeringen får stöd inte bara från Turkiet utan även från både EU och Sverige. I punkt 12 i slutsatserna från den 16 april 2018 slår EU:s utrikesråd fast att man ska ge "support for local civilian governance structures in opposition held areas, including by working with the Syrian Interim Government". Dessa slutsatser stöds av Stefan Löfvens regering, medan vi som enda parti specifikt varnade för att dessa grupper inte var lämpliga som samarbetspartner.

Jag vill därför fråga statsministern om han ångrar att hans regering ställde sig bakom rådsslutsatserna och därmed gav sitt uttryckliga stöd till den turkiskallierade interimsregeringen och den jihadistarmé som nu härjar i norra Syrien. Jag undrar också om det här ställningstagandet fortfarande gäller från EU:s sida.

Herr talman! Det som utrikesministrarna beslutade 2018 har Europeiska rådet inte diskuterat. Att i ett skede ge stöd till en kraft som verkar för en fredsuppgörelse i Syrien innebär inte att man friskriver samma kraft för allt som kan ske i framtiden. Jag vet inte exakt i vilken grad de har varit inblandade i detta, men det är ingen tvekan om var EU står vad gäller denna invasion: Den bryter mot folkrätten, den innebär ett stort humanitärt lidande och den gör hela regionen osäker, och därför är den fördömd. Därför har också utrikesrådet gett säkerhetstjänsten i uppdrag att se över vilka mått och steg man kan ta för att visa att detta inte är acceptabelt.

Jag kan inte specifikt referera till det tidigare beslutet. I Europeiska rådet har vi inte beslutat hur vi ställer oss till det. Jag kan bara konstatera att det här och nu är ett kraftigt fördömande av denna invasion och att EU kommer att fortsätta att arbeta med att se vilka sanktioner som kan vidtas för att markera.

Herr talman! Jag tycker att det svar jag får är relativt svagt. Det ställningstagande som utrikesrådet har gjort om stöd till den turkiskstödda interimsregeringen är en ståndpunkt som fortfarande gäller. Jag kan inte se att utrikesrådet har beslutat om någonting annat under den period som har varit sedan man fattade detta beslut. Det innebär alltså att utrikesrådet eller Europeiska rådet med ena handen fördömer den turkiska invasionen i ganska kraftiga ordalag, precis som statsministern säger, men samtidigt med andra handen uttrycker sitt stöd för de organisationer som faktiskt bedriver denna invasion: den turkiskstödda interimsregeringen och den syriska nationella armén.

Statsministern måste ändå förstå att det påverkar unionens trovärdighet när man å ena sidan fördömer och å andra sidan uttrycker stöd för samma organisation. Detta måste ändå någonstans väcka en tanke om att man inte riktigt vet vad man håller på med inom EU.

Herr talman! För det första är utrikesrådet inte detsamma som Europeiska rådet. Det är två vitt skilda organ. Om det ena rådet diskuterar något innebär inte det att det andra har gjort det. Europeiska rådet har inte diskuterat eller tagit ställning till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Om detta, för det andra, var en fråga som diskuterades 2018 kan det vara skillnad på situationen då och nu. EU är väldigt tydligt, utrikesministrarna liksom Europeiska rådet: Detta ska fördömas. Vi arbetar just nu på vilka sanktioner som kan komma i fråga just för att inskärpa allvaret i situationen. Det är brott mot folkrätten och humanitära lidanden, och det försvagar regionen. Därför kommer EU att visa väldigt tydligt var man står i den här frågan.

Herr talman! Jag får tacka statsministern för återrapporten! Det är alltid intressant att höra vad som har varit uppe på agendan. I medierna har det varit väldigt mycket brexit - det känns som att det bara har varit det, men återrapporten tyder på att det som vanligt har varit många fler saker som har diskuterats.

Långtidsbudgeten börjar närma sig att gå in i ett skarpt skede. Det är intressant att fundera på vart den tar vägen. Målet med att hålla ned och se till att det är en restriktiv budget men också att den ska vara mer modern har varit ett tydligt anslag från regeringen. Det har också funnits diskussioner kopplade till de rabatter som har funnits för vissa länder. Budgeten är mer intressant att benämna i form av balansen mellan att betala in och möjlighet att få del av de insatser som görs gemensamt inom EU.

Från vår sida har vi många gånger sagt att Sveriges jordbruks konkurrenskraft måste värnas i den omställning som vi ser behöver göras framöver. Vi har också pratat om möjligheten som finns via den delen av budgeten att faktiskt göra större miljöinsatser som en viktig del i omställningen. Vi kan se att de gröna näringarna har en unik och speciell position och möjlighet, men då måste man göra det här på rätt sätt.

Det gjordes i våras ett framsteg där 23 av 27 länder ställde sig bakom nettonollutsläppen. Det är fyra länder som inte riktigt har tagit steget in och är med där.

Min fråga är: Kom man ytterligare steg framåt på mötet vad gäller de fyra länder som fortfarande är kvar? Är det tydligt att det är kopplat till budgetarbetet? Hur kommer man att lägga upp det här arbetet för att faktiskt få med sig hela EU i den viktiga omställning som vi har att göra framöver?

Herr talman! Jag börjar med diskussionen om nivå och modernisering liksom om de så kallade rabatterna. Dessvärre kan man säga att diskussionen å ena sidan nog inte ledde oss närmare varandra, om man ska vara ärlig. Vi hade å andra sidan kanske inte heller den ambitionen, utan det här mötet var nog mest avsett att ge en möjlighet att utifrån ordförandelandets presentation redogöra för vilka ståndpunkter man har, och det gjorde man väldigt tydligt. Sedan kan möjligtvis diskussionerna komma igång.

När det nu kommer en siffersatt förhandlingsbox, förhoppningsvis i december, kan nog diskussionerna fortsätta och förhandlingarna komma igång mer. Men min bedömning är att det inte är möjligt att komma fram till någonting i december, utan det kommer att ta längre tid. Så långt ifrån varandra är vi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

När det gäller jordbruket och konkurrenskraften för Sveriges del upplevde vi, som jag sa, att jordbrukspolitiken nu får förhållandevis mer enligt det senaste förslaget. Vi vill se något annat. Sedan diskuterades det att göra om CAP och ge den en annan struktur. I det är det flera som för fram miljöfaktorerna, så även de länder som gärna vill se en stor andel till jordbruket vill också se kopplingen till miljö. Med det inte sagt att det är en total uppställning, men det finns en tydlig ambition hos ganska många länder att se miljöfrågorna som en viktig del.

När det gäller nettonoll kan jag säga att de länder som är emot fortfarande är emot, och det kopplas till ekonomi. De vill se någon form av stöd för sin omställning - den stora omställning som inte minst Polen, som är så beroende av kol, har att göra. Det är klart att det är lätt att koppla till MFF, men det har också talats om andra möjligheter att stödja den omställningen. Men det kommer att krävas någon form av ekonomiskt stöd.

Herr talman! En annan del som också har varit uppe och som vi kanske är lite förvånade över att det än så länge låter som förhållandevis enkelt att få med i budgetarbetet är rättsstatsprincipen och konditionaliteten, alltså att det ska finnas en tydlighet inom alla EU:s länder vad gäller yttrandefrihet, tryckfrihet, rättsstatssäkerhet och så vidare.

Det som är lite intressant är att det än så länge är ett ramverk utan så mycket detaljer i. Det är alltid enklare i det skedet att vara överens om att det här ska införas. Men som bekant är det i detaljerna som en viss osympatisk liten herre bor, och då måste man fundera på hur arbetet ska se ut framöver, på vilket sätt ramverket kommer att förtydligas och fyllas med innehåll och på hur det arbetet kommer att bedrivas så att det finns en majoritet för det när det väl landar på bordet.

Herr talman! Jag delar Annika Qarlssons oro när det gäller att det är lätt att vara enig om principerna i början. Det var en diskussion om detta där de länder som kanske känner sig träffade säger att det här behöver klargöras. Vad är det för faktorer som ska ingå? Hur ska processen gå till? Det måste naturligtvis bli transparent. Där finns det kvar att göra, och exakt när det kan vara klart är svårt att bedöma.

Däremot känns det nu som att det verkligen ska tas i botten, så att säga, och då får man diskutera hur detaljerad man kan vara i detta, vilka procedurer som ska krävas och så vidare.

Det känns ändå hoppfullt att det finns en medvetenhet om betydelsen av att stå upp för rättsstatens principer. Det är bra.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporteringen!

På det EU-nämndssammanträde som vi hade inför Europeiska rådet föreslog Vänsterpartiet att allt stöd från EU till Turkiet ska dras in, även det så kallade förmedlemskapsstödet som innebär att EU bara i år betalar ut ungefär 2,7 miljarder svenska kronor till Turkiet för att det är ett ansökarland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Statsministern återrapporterade nu från rådet att rådet fördömer Turkiet och att rådet och EU arbetar vidare med sanktioner och med ytterligare gemensamma åtgärder. Men samtidigt som vi diskuterar ytterligare åtgärder och sanktioner pågår Turkiets brott mot folkrätten. Bland annat finns det nu misstanke om att man använder förbjudna kemiska vapen mot civilbefolkningen.

Jag skulle därför vilja fråga statsministern vad som mer konkret diskuteras inom Europeiska rådet när det gäller sanktioner och gemensamma åtgärder. Någonting måste hända. Vi kan inte vänta med de här åtgärderna tills kriget är slut och Turkiet och Erdogan har fått igenom precis det som de vill.

Herr talman! Rådet har gett i uppdrag till säkerhetstjänsten att fundera igenom vilka sanktioner som kan komma i fråga. Vilka är de bästa och mest lämpliga? Det arbetet pågår, och jag kan inte säga vad det innebär exakt eller när det kommer, men rådet har lagt en sådan beställning.

Det är viktigt, tycker jag, att det här kommer på plats så att EU visar att det är allvar. Samtidigt är det viktigt att ha det sagt att när det gäller förhandlingsstödet är det inte pengar som går till att stärka Turkiets statskassa, lika lite som stödet till flyktingarna är det. Det här stödet är avsett att stärka civilsamhället och frågorna kring jämlikhet och jämställdhet. Det har en stark betydelse, för mig i alla fall, att oppositionen tycker att det är viktigt att ha det här igång. Så länge man kan göra en insats för civilsamhället och stärka de krafterna i Turkiet är det bra.

Dock är det ingen tvekan om att man samtidigt behöver vara väldigt tydlig mot den turkiska statsledningen om att det som sker nu i Syrien är fullständigt oacceptabelt. Därför kan man göra både och - se till att ha det här arbetet igång för demokrati, jämlikhet och jämställdhet i civilsamhället och samtidigt vara tydlig mot statsledningen att det här inte är acceptabelt.

Herr talman! Det som jag blir orolig för är, återigen, att det talas om sanktioner och gemensamma åtgärder, men åtminstone statsministern är inte beredd att arbeta för att vi ska dra in de pengar som Turkiet får i dag. Vilka åtgärder finns då kvar att vidta? Vilka sanktioner finns kvar att ta till om vi samtidigt ska fortsätta med det avtal vi har när det gäller flyktingar och om vi ska fortsätta betala ut 2,7 miljoner kronor bara i år för att man är ett ansökarland?

Den opposition som jag pratar med, det vill säga den kurdiska oppositionen, vill vad jag förstår inte att Turkiet ska fortsätta få EU-pengar. EU stärker Turkiet med de pengar vi betalar ut, oavsett vad EU anser att de ska gå till.

Jag frågar igen: Vilka åtgärder och sanktioner kan vidtas om EU ska fortsätta att betala alla pengar?

Herr talman! Om de pengarna skulle dras bort är det inte Erdogan som blir lidande. Det är inte Erdogan som har aktiviteter för ökade rättigheter, för ökad jämlikhet, för ökad jämställdhet eller för att stärka civilsamhället. Det är bland annat sådana organisationer som får det stödet. Därför har en tydlig politisk opposition i Turkiet gett uttryck för det, i alla fall så här långt. Jag hör mig naturligtvis för om bilden där. Det är tydligt att de vill ha stödet. Det drabbar alltså inte statsledningen i Turkiet om vi drar bort stödet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Samma sak gäller stödet till flyktingarna. Det är inte statsledningen i Turkiet som blir lidande, utan det är en massa flyktingar som blir lidande. Det vill jag inte ha på mitt samvete.

Återigen, jag vet inte exakt när beställningen som nu är lagd kommer, och jag kan inte säga vad den innehåller. Det är nämligen en beställning till säkerhetstjänsten. De får återkomma till rådet med vilka sanktioner som kan vara aktuella.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Det låter som att vi är överens om att storleken på långtidsbudgeten ska hållas nere och att det är omöjligt att vår avgift ska öka med 40 procent. Jag hoppas att statsministern fick förståelse för det i EU-kretsen.

Fördömandet av Turkiet är bra. Jag tycker också att det borde leda till någon typ av sanktioner.

När det gäller den stora frågan, brexit, är det en otroligt lång och smärtsam process, både för det brittiska folket som är delat och för oss alla i EU. Det påverkar oss förstås på olika sätt, även när det gäller till exempel långtidsbudgeten.

Nu gäller det den ytterligare förlängningen och Boris Johnson-breven. Han har uttryckt sig så här: Jag ligger hellre död i ett dike än skjuter upp brexit. Ingen vill väl att han ska hamna död i ett dike. Men vi kan inte heller annat än lyssna på parlamentet, som vill ha en förlängning.

Hur får vi då ett ordnat utträde? Är det Boris Johnsons önskan om att Europeiska rådet inte ska förlänga avtalet eller brittiska parlamentets önskan om en förlängning som gäller?

Herr talman! När det gäller långtidsbudgeten och om det finns förståelse överallt i andra medlemsländer för att vår avgift inte ska öka med 40 procent vill jag inte skriva under på det. Enkelt uttryckt ser de länder som är nettomottagare av medel att det här bör öka. De kan även säga: "Vi kan också tänka oss att öka vår egen del." Men det beror på att de netto får tillbaka mycket mer. Vi som är nettogivare har en annan filosofi. Någonstans där går skiljelinjen. Vi måste i slutänden hitta en kompromiss som ser till helheten.

I fråga om brexit och utträde har Donald Tusk formellt mottagit breven. Han vill nu konsultera med medlemsstaternas ledare. Det pågår just nu. Men vi behöver också veta mer tydligt var britterna står. Det vet vi ännu inte. Diskussioner pågår i dag, och vi vet inte hur omröstningen vid 19tiden i kväll om lagarna som ska implementeras kommer att gå. Vi måste helt enkelt avvakta och se.

För oss har det viktigaste varit att titta på orsaken till en begäran om förlängning, som vi ska ta ställning till. Vi vill göra det mesta för att det ska bli ett ordnat utträde. Det är det bästa för oss. Då har vi lättast att få till bra samarbetsavtal med Storbritannien, både i EU och bilateralt. Vi ska alltså jobba för det. Men det måste såklart finnas ett bra motiv för en förlängning. Men vi är positiva till och redo att diskutera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Tack för svaret, statsministern!

Det känns väldigt osäkert. Förut har premiärministern och parlamentet varit överens om att begära en förlängning. Nu kommer kanske premiärministern och det brittiska parlamentet att ha olika åsikter om EU ska fatta beslut om förlängning. Det kan skapa lite problem.

I fråga om själva avtalet har vi fått en hel del underlag. Det läggs ett ganska stort ansvar på det nordirländska parlamentet i Stormont, som kontinuerligt ska utvärdera avtalet. Vad händer i det fall parlamentet efter ett, två eller tre år säger: "Nej, vi tycker inte att det här är ett bra avtal"? Vad händer då? Börjar vi om på ruta ett? Vad bedömer statsministern kommer att hända då?

Herr talman! Jag säger återigen att processen för brexit är väldigt osäker. Det är väl så mycket man kan säga. Ingen vågar gissa hur detta ska gå.

Avtalet som sådant säger att det nordirländska parlamentet ska utvärdera efter fyra år om de önskar förlängning eller inte. Det var uppe när Irlands premiärminister Leo Varadkar var här i Sverige för några veckor sedan. Vi frågade då tydligt om det. För oss har det nämligen varit viktigt att lyssna på Irland och höra vilka risker de ser. Det här är också den öppning som Irland har gett i förhandlingen.

De bedömer inte att risken är stor. Ingenting kan uteslutas, men de bedömer att risken är liten därför att Nordirland ändå far väl av detta. Skulle man ändå säga att man inte vill vara med kommer helt enkelt andra regler att gälla. Då blir det nog någon typ av gräns på ön.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten som givits kammaren!

Det är nu jämnt tio år sedan riksdagen i Sverige antog den så kallade solidaritetsförklaringen. Den innebar en uttalad solidaritet både mot EU:s medlemsstater och mot de nordiska länderna. Vi ska inte stå passiva om något av dessa länder drabbas av en katastrof eller ett angrepp av något slag. Det har sedan följts upp i och med Lissabonfördragets solidaritetsklausul.

I likhet med statsministern beklagar jag faktumet att Storbritannien nu verkar lämna EU. Om så blir fallet faller de bort både från solidaritetsklausulen och från den svenska ensidiga solidaritetsförklaringen.

Min fråga är: Vilken beredskap har regeringen för att från och med nästa torsdag omedelbart låta vår solidaritetsförklaring omfatta ett Storbritannien som står utanför EU?

Herr talman! Det här är ett av de perspektiv som gör att vi är besjälade av att få till ett ordnat utträde. Ju mer ordnat utträdet är, desto bättre samarbete får vi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Tyvärr är det bara att acceptera att man har röstat och att brexit ser ut att bli av. I alla samtal jag har haft med såväl David Cameron som Theresa May och Boris Johnson har vi uttryckt att vi efter brexit vill ha det bästa samarbetet även ur säkerhetssynpunkt. Exakt vad det kommer att utmynna i är för tidigt att säga. Där är vi ännu inte i diskussionen.

Jag menar att det är viktigt att vi har den typen av samarbete. Storbritannien är viktigt. Både med tanke på Storbritanniens läge och deras kunskap och kompetens är det viktigt att ha med dem i ett samarbete. Flera länder är också intresserade av det.

Jag bedömer att vi fort måste komma till den diskussionen. Det har inte heller varit uppe från Storbritanniens sida ännu. Men vi ser båda att vi behöver behålla ett starkt säkerhetspolitiskt samarbete.

Herr talman! Som jag bedömer det finns det i och för sig ingenting som hindrar den svenska regeringen från att lyfta fram en svensk solidaritetsförklaring gentemot Storbritannien. Det beslutar enkom vi själva om. Min tro är att om Sverige skyndsamt hade agerat på detta sätt vid en eventuell brexit hade det, förutom att skapa en förväntan om ömsesidighet gentemot Storbritannien, varit ett exempel för andra EU-länder att följa.

Herr talman! Vi är återigen överens om att diskussionerna med Storbritannien ska fortsätta på en rad områden för samarbete, inte minst om säkerhetspolitik. Jag tycker därför att det är lämpligt att bereda de frågor på det sätt som vi ska bereda dem. Det brukar ge de bästa besluten.

Vi har inga schismer med Storbritannien, utan jag tror att de har upplevt oss som en seriös aktör som vill väl och vill ha ett gott samarbete. Det gäller också på det säkerhetspolitiska området.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Det var glädjande att det kunde bli ett entydigt fördömande av det turkiska agerandet och Turkiets brott mot folkrätten. Det är också glädjande att Sverige har fått gehör för ett EU-gemensamt vapenembargo. Sverige har självt stoppat vapenexporten, och andra länder följer efter. Vi är även beredda att göra mer.

Läget är besvärligt. Turkiet ligger där det ligger, och oavsett vad måste vi förhålla oss till landet. Det är därför ännu viktigare att vi kan vara tydliga när verkliga brott begås på det sätt som har skett.

Jag tänkte även säga något om brexit. Det är lätt att hålla med Boris Johnson när han säger att vi måste få brexit gjort, get it done. Det finns en lockelse i detta, eftersom vi har hållit på med frågan under väldigt lång tid och måste gå vidare till nästa. Samtidigt får detta inte leda till att man reagerar spontant. Här står mycket på spel. Jag vill instämma i det som statsministern har sagt några gånger här under debatten, att det är viktigt att vi till varje pris undviker en hård brexit för det skulle få väldigt stora konsekvenser.

Det är dessutom inte så att man får något gjort bara för att man röstar igenom något och lämnar EU. Efter det har vi hela det stora jobbet kvar där vi ska få fram ett samarbetsavtal med Storbritannien. Det ska ju också fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Om just detta handlar mina frågor till statsministern i dag. Finns det något mer att säga om det samarbetsavtal och det klimat i vilket vi går vidare efter denna diskussion? Hur påverkas det av de turer som vi ser? Europaparlamentet har just nu sagt att man inte ska rösta denna vecka. Men kanske ska det brittiska underhuset heller inte rösta. Vi får se. Hur kommer alltså samarbetsklimatet mellan EU och Storbritannien att se ut framöver?

Herr talman! Jag delar uppfattningen om betydelsen av EU:s syn på Turkiet och situationen där. Vi måste ta det vidare i och med den beställning som jag tidigare har refererat till.

När det gäller brexit och get it done får det inte ske till varje pris, för då hamnar vi kanske i en förlorad situation. Vi ska naturligtvis anstränga oss maximalt för att se till att det blir ett ordnat utträde.

Min bedömning av såväl EU som Europeiska rådet och Storbritannien och Boris Johnson, utifrån den stund som han var med under torsdagen, är att det finns en ömsesidig respekt och förståelse för att situationen är svår. Det finns framför allt en insikt om att vi ligger där vi ligger, också efter ett utträde. Vi har behov av varandra.

Jag bedömer alltså att det finns goda förutsättningar. Allting kan så att säga hända på slutet, men EU är väldigt tydligt med att man vill hjälpa till för att få ett ordnat utträde och därför blev denna förhandling över huvud taget av. Bara det är en signal: Vi hade ju ett avtal. Men okej, kan vi följa principerna kan vi tänka oss att förändra några delar i avtalet. Det är nu gjort

Signalen var också tydlig om att vi väldigt gärna vill att detta ska fungera. Nu ligger dock bollen hos Storbritannien, och den måste ligga där. Beroende på vad svaret därifrån blir får vi hantera situationen därefter. Donald Tusk ska konsultera alla stats- och regeringschefer för att se vad svaret blir utifrån vad som händer. Osäkerheten om detta är så stor att det inte går att gissa. Vi får ta det från det att vi vet Storbritanniens svar.

Herr talman och statsministern! Jag tror att många av oss tittade på tv i lördags och följde debatten i House of Commons. Från att tidigare smått beundrande ha följt deras motsvarighet till statsministerns frågestund, som brukar vara väldigt livlig, och upplevt dem som roliga kände jag mig ganska förskräckt av hur demokratin fungerar just nu i Storbritannien. De har såklart sin tradition, men att till exempel inte alla partiledare får yttra sig i en debatt om landet ska lämna EU är ganska häpnadsväckande. Jag är glad över att vi i alla fall har tillfälle att säga det vi vill säga i vårt eget parlament.

Min sista fråga handlar dock om budgeten. Vad tycker du är det bästa argument som biter på dem som vill att Sverige ska betala mer? Vad säger statsministern om det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Jag lämnar inga synpunkter om demokratin i UK, utan kan bara konstatera att det fungerar annorlunda där än här.

När det gäller MFF finns några argument.

Dels har vi ett behov av att ha ett reformutrymme. Vi kan inte säga att vi har ett visst reformutrymme framför oss och samtidigt se svenska folket i ögonen och säga att vi ska gå till Bryssel. Det går inte. Vi har mycket att göra här.

Dels har vi all anledning att se på moderniseringen av budgeten. Vi talar ändå om 1 000 miljarder euro. Det finns såklart möjligheter att modernisera den. Jag kan förstå att det finns olika behov, även nya behov, men så är det i alla medlemsstater. De får alltid fundera över sin egen budget. Man måste kanske lägga till något, men då får man ta bort något annat. Det går inte bara att lägga till saker även om det är lätt att lägga till saker när det gäller andras pengar.

Samtidigt är vi tydliga med att vi vill vara nettobetalare för vi har nytta av EU. Det är alltså inte fråga om det. Vi kan dock inte ta en sådan ökning.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten! De viktigaste förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget går nu in i ett avgörande skede. För svensk del har det varit en styrka att vi har haft en bred samsyn och varit tydliga med att tala om en budgetrestriktiv linje, bland annat i syfte att hålla nere den svenska medlemsavgiften och få till en modernare budget. Det är viktigt att hålla fast vid denna linje nu när förhandlingarna går in i slutfasen. Därför är det med oro som jag ändå noterar en viss uppgivenhet när statsministern ofta väljer att poängtera att Sverige är ganska ensamt om att driva en budgetrestriktiv linje. Detsamma gäller rabattsystemet. Jag hörde statsministern två gånger säga i återrapporten att man står långt ifrån varandra.

Statsministern har även börjat understryka att vårt EU-medlemskap inte bara kan värderas i ekonomiska termer. Det håller jag självklart med om. Men det riskerar samtidigt att sända signaler till andra EU-länder om att Sverige trots allt kan tänka sig en kraftigt höjd medlemsavgift.

Att nå framgång i långtidsförhandlingarna är faktiskt möjligt. Det visade vi i Moderaterna förra gången det förhandlades fram en budget och vi var i regeringsställning. Jag tror att det finns en risk att statsministern gör Sverige en otjänst om han i detta kritiska skede av budgetförhandlingarna visar tecken på uppgivenhet.

Vi står i förhandlingarnas slutskede. Jag inser att det är svåra förhandlingar, men Tyskland står ganska nära oss i synen på budgetens storlek och rabatterna. Jag har en fråga till statsministern och regeringen huruvida det finns några tydliga röda linjer nu i förhandlingarnas slutskede.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Först och främst får det här med uppgivenhet stå för Jessika Roswall. Vi är väldigt tydliga med var vi står i diskussionen. Jag kan dock inte säga annat än att EU är betydelsefullt för Sverige. Annars hade vi aldrig gått med eller försvarat medlemskapet. Det är klart att det är betydelsefullt för oss.

Vi menar dock att volymen på förslaget är för hög. Nu drar sig ett stort medlemsland ur unionen. Då måste man se över budgeten. Det hade vilken annan förening som helst gjort. Man kan modernisera budgeten. Vi i Sverige måste naturligtvis titta på vår avgift. Vi är tydliga med att vi tänker hålla nere avgiften. Man måste se på fördelningen mellan politikområdena. Man måste se på återflödet och titta på rabatter eller korrektionsmekanismer.

Att se på helheten är för mig det bästa sättet att hantera en sådan här förhandling. Sedan kommer det naturligtvis att kunna komma till en gräns. Men att nu säga var den gränsen går vore inte speciellt framgångsrikt, skulle jag nog säga.

Låt oss fortsätta att ha den här diskussionen, dels naturligtvis här i parlamentet, dels tillsammans med de andra medlemsstaterna. Ett flertal länder har samma uppfattning som vi: Tyskland, Österrike, Holland och Danmark. Men man ska komma ihåg att det är många länder som är nettomottagare, och de har en annan uppfattning. Det var den jag redogjorde för tidigare. Det här blir alltså tufft, men jag tror att det bästa sättet att säkerställa bra resultat är att se till helheten.

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret. Även på föregående talares fråga fick vi klara svar angående tydligheten. Jag vill också framhålla att vi har varit överens om detta i Sverige. För att vara framgångsrik i förhandlingar behöver man vara tydlig. Det gäller särskilt så här i slutet av förhandlingarna.

Herr talman! Jag har en fråga om konditionaliteten, som togs upp i återrapporten alldeles nyligen. Den är viktig för Sverige och för Moderaterna. Vi har verkligen välkomnat den som en viktig del av bland annat kampen mot korruption. Men jag skulle vilja höra lite mer. Det finns nämligen även där en viss oro; det har kommit vissa signaler från statsministern om att det finns ett motstånd i denna fråga. Hur hårt är statsministern beredd att driva frågan om konditionalitet för att se till att detta blir verklighet?

Herr talman! Det återstår att se om vi är i slutet av förhandlingarna. Jag bedömer nog inte att vi är där. Det här kan komma att ta tid. Det kan komma att ta ett år till, och det är lika bra att vara uppmärksam på det. Vi har inte bråttom. Vi vill naturligtvis få till detta, för då löper alla program på bra. Men vi tänker inte göra någonting förhastat. Vi ska ha ett bra förhandlingsresultat.

Konditionaliteten har inte minst Finland drivit hårt under sin tid som ordförandeland. Man har nått framgång i den meningen att det nu även bland dem som förut var emot är flera länder som säger att de kan tänka sig ett sådant system. Men som sas i ett tidigare replikskifte vet vi inte hur det blir. Det är en sak att prata om principen, men det är när man kommer till detaljerna som man får se vad detta innebär, vilka faktorer som ska avgöra och hur mekanismen ska se ut. Detta är alltså inte "hemma", men det finns en större förståelse, en större insikt om att man måste stå upp för EU:s grundvärderingar för att det här ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Återrapporteringen var härmed avslutad.