Återrapportering från Europeiska rådets möte

Information från regeringen 28 april 2015
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  2. Hoppa till i videospelarenMarie Granlund (S)
  3. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  4. Hoppa till i videospelarenMarie Granlund (S)
  5. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  6. Hoppa till i videospelarenMaria Plass (M)
  7. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  8. Hoppa till i videospelarenMaria Plass (M)
  9. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  10. Hoppa till i videospelarenJohan Nissinen (SD)
  11. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  12. Hoppa till i videospelarenJohanna Jönsson (C)
  13. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  14. Hoppa till i videospelarenJohanna Jönsson (C)
  15. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  16. Hoppa till i videospelarenEmma Wallrup (V)
  17. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  18. Hoppa till i videospelarenEmma Wallrup (V)
  19. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  20. Hoppa till i videospelarenTina Acketoft (FP)
  21. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  22. Hoppa till i videospelarenTina Acketoft (FP)
  23. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  24. Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
  25. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  26. Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
  27. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  28. Hoppa till i videospelarenEva-Lena Jansson (S)
  29. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 29

Anf. 9 Statsminister Stefan Löfven (S)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! I torsdags ägde ett extrainsatt möte i Europeiska rådet rum med anledning av de många fartygskatastroferna i Medelhavet vi tyvärr har kunnat bevittna där ett stort antal människor på flykt har drunknat på sin väg till Europa.

Huvudfrågan för mötet var vad som kan göras för att rädda liv. Den situation vi har sett och ser på Medelhavet är fullständigt oacceptabel. Därför var mötet en viktig manifestation för hur allvarligt EU:s stats- och regeringschefer ser på denna situation.

Mötet inleddes med att vi hedrade offren, alla de människor som har förlorat sina liv i flykten över Medelhavet, med en tyst minut.

Diskussionen kretsade kring vad EU kan göra, både i form av akuta åtgärder och i ett längre perspektiv. Europeiska rådet antog ett uttalande som identifierar både omedelbara och långsiktiga åtgärder på migrationsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Stats- och regeringscheferna var överens om att detta är en fråga som berör hela EU. Flera medlemsländer framhöll att EU solidariskt måste ta ansvar för att få till stånd en trovärdig migrationspolitik. Fler behöver göra mer.

För Sverige var det viktigt att i denna diskussion framhålla och poängtera de humanitära aspekterna och att fokus för vår del är att rädda liv.

Herr talman! Låt mig särskilt lyfta fram tre punkter i uttalandet. För det första ska resurserna för sjöräddning ökas minst trefaldigt. Det ger ökade möjligheter att rädda människor till havs. Samtliga medlemsstater, självfallet inklusive Sverige, aviserade också stöd till EU-operationerna Triton och Poseidon.

För det andra ska ett nytt pilotprojekt för vidarebosättning inom EU startas. Det är ett viktigt första steg för att alla EU-länder ska ta sitt ansvar för flyktingmottagandet och för att på sikt uppnå en jämnare fördelning av asylsökande inom EU.

För det tredje ska insatser mot kriminella nätverk som sysslar med människosmuggling över Medelhavet stärkas. Dessa åtgärder ska vidtas inom ramen för internationell rätt. En eventuell säkerhets- och försvarspolitisk insats i EU:s regi kommer att kräva ett tydligt mandat antingen från Libyen eller från FN:s säkerhetsråd.

För Sverige är det viktigt att värna principen att den som har rätt att söka asyl i EU ska kunna göra det. Europa ska inte vara en fästning. Det är därför positivt att vi har fått igenom att uttalandet innehåller ett uttryckligt försvar av asylrätten och att det förtydligas att alla länder måste leva upp till det gemensamma regelverket för asylsökande och asylsökandes villkor.

För Sverige var det också betydelsefullt att stryka en mening i en tidig version av uttalandet. Det var en mening som många nog reagerade på, för det stod nästan att man skulle förhindra migranter att nå Medelhavets stränder. På svenskt initiativ ströks denna mening, men jag kan informera kammaren om att det krävdes en lång diskussion för att få igenom denna strykning.

På dagordningen fanns inte frågan om fler lagliga vägar till EU i så måtto att kommissionen inte hade några som helst sådana förslag.

Som jag nämnde i EU-nämnden i onsdags tog jag på toppmötet ändå upp vår önskan att EU-kommissionen ska lägga fram förslag på fler lagliga vägar för att söka asyl i EU, inklusive att studera om humanitära visum kan vara en framkomlig väg. För det fanns tyvärr inget stöd. Det vann inte gehör hos de andra medlemsstaterna, men Sverige kommer givetvis att fortsätta att driva frågan om fler lagliga vägar till EU.

Herr talman! Sammantaget är det slutliga uttalandet bättre än det första utkastet som fanns inför toppmötet. Sverige fick gehör för flera viktiga synpunkter.

Uttalandet stakar ut vägen framåt. I mitten av maj ska kommissionen presentera ett meddelande om en europeisk agenda för migrationspolitiken. En färdplan med åtgärder ska tas fram inför mötet i Europiska rådet i juni då en ny diskussion om migration väntas äga rum.

Sverige kommer att fortsätta att driva på för en human flyktingpolitik där alla EU-länder tar sitt ansvar.


Anf. 10 Marie Granlund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporteringen från Europeiska rådets möte. Det var tråkigt att det behövdes ett extramöte men samtidigt viktigt att det kom till stånd med tanke på de tragiska händelserna på Medelhavet. Att människor som flyr från konflikt kommer i händerna på skrupelfria människosmugglare är oerhört tragiskt. Ur den aspekten var det välkommet att detta toppmöte kom till stånd.

Jag får gratulera statsministern till att han hela tiden har slagits för asylrätten och framgångsrikt lyckats mildra en del skrivningar om att hindra migranter att ta sig från Nordafrika. Vi välkomnar att Sverige har varit en röst i detta och kunnat göra skillnad.

De slutsatser man kommit fram till är viktiga, till exempel att öka resurserna till sjöräddning.

Jag hoppas att rådet tar tag i frågan om att hitta en bättre ansvarsfördelning för de flyktingar som kommer. Ibland kan vi tycka att kommissionen petar i mycket. Man jagar Sveriges föreningsliv på moms, man diskuterar om enbär ska få finnas i snus och så vidare. Men när det handlar om liv och död och hur människor ska kunna komma till Europa på ett bra sätt tar man inte samma krafttag.

Europa skulle kunna ta emot många fler flyktingar om vi hade en bättre fördelning. Angela Merkel har kommit med olika förslag i den riktningen. Kan statsministern utveckla lite hur detta arbete kan se ut framöver?


Anf. 11 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! När jag besökte Berlin tidigare i år diskuterade jag och Angela Merkel bilateralt behovet av att fler EU-länder tar sitt ansvar. Exempelvis är det ganska precis hälften av EU:s medlemsstater som samarbetar med UNHCR om kvotflyktingar.

Avsikten med slutsatsen är att fler länder ska åta sig detta. Nu är det ett projekt, och det kan man tycka är för dåligt. Alla borde ta emot kvotflyktingar i samarbete med FN:s flyktingkommissariat. Nu är det inte så, och då är detta ett steg framåt.

Det står också att vi på allvar måste leva upp till våra gemensamma regler för asylpolitiken och de asylsökandes villkor. Efter de katastrofala händelserna i Medelhavet där många människor miste livet under sin flykt kan vi ändå se en något ökad medvetenhet om behovet av att vi hjälps åt i EU för att människor ska få hjälp och inte fara så illa.


Anf. 12 Marie Granlund (S)

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret, som jag tycker pekar i en positiv riktning. Det beräknas nu att 1 miljon människor väntar vid Afrikas kust för att kunna ta sig till Europa. Om vi ska kunna hantera det här på ett bra sätt måste självklart fler länder vara med. Det kan inte vara rimligt att vi har en europeisk union där vi kommer överens om ett gemensamt förfaringssätt för hur vi ska hantera det men att sedan ganska många länder inte uppfyller det alls. Det handlar om kvotflyktingar, men det handlar också självklart om den vanliga asylrätten, som hela tiden måste värnas. Därför är det glädjande att statsministern för vidare frågan.


Anf. 13 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Återigen: Det var väldigt bra att vi tydligt fick in asylrätten i dokumentet. Det skedde på svenskt initiativ. Jag menar att det är oerhört viktigt att vi åtar oss detta och ger tydligt uttryck för det i ett sådant här dokument.

Som jag sa finns det dessvärre ingen beredvillighet att påbörja en diskussion om fler lagliga vägar in. Vi har tagit upp detta och kommer att driva det för att vi tycker att det är viktigt, men det kommer att krävas ett tålmodigt arbete i just den delen.


Anf. 14 Maria Plass (M)

Herr talman! Jag tackar statsministern för redogörelsen. Vi är alla överens om att situationen i Medelhavet är fruktansvärd. Personer inklusive barn dör på sin färd över Medelhavet i hopp om att finna trygghet och något som är bättre än den situation de befinner sig i. En situation där människor utnyttjas av hänsynslösa smugglare är helt oacceptabel.

Vi hade samråd i EU-nämnden inför mötet i Europeiska rådet angående den deklaration som skulle antas. När det gäller deklarationen och samrådet innan är det klart att betoningen i deklarationen mer ligger på hur man ska komma åt smugglarna än på hur vi hanterar flyktingsituationen inom EU.

Ett problem är i dag att det är för få länder som tar emot flyktingar. Projektet med vidarebosättning är också frivilligt. Mina frågor till statsministern är därför: Hur mycket drev statsministern på i frågan om solidariskt flyktingmottagande i EU? Var det något land som deklarerade att det skulle ta emot fler flyktingar?


Anf. 15 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Jag drev på i just frågan om att det krävs ett solidariskt mottagande bland EU-länder i allmänhet. Alla medlemsstater ska bidra i precis den frågan.

Diskussionen rörde sig kring inte minst kvotflyktingfrågan och att det skulle påbörjas ett sådant projekt. Där nämndes bland annat olika antal, men det är lika bra att vara ärlig med riksdagen och säga att det antalet var alldeles för futtigt för att över huvud taget föras ned på papper. Nu är det viktigt att kommissionen återkommer till rådet och medlemsstaterna om hur detta ska påbörjas, att fler länder tar emot kvotflyktingar.

Vi måste åter börja fråga oss om det kan finnas fler lagliga vägar. Den frågan får vi fortsätta att driva. Vi vill att kommissionen fortsätter att driva den. Jag har som sagt tagit upp detta. Det var vi som tog initiativet. Det finns, som jag nämnde tidigare, en större medvetenhet och kanske en något större ansvarskänsla när det gäller en mer solidarisk flyktingmottagning inom EU, inte minst med tanke på de katastrofer som inträffat i Medelhavet. Men här gäller det att fortsätta att ligga på. Det bara är så.


Anf. 16 Maria Plass (M)

Herr talman! I Donald Tusks uttalande och i Europeiska rådets kommuniké står det att EU ska motverka illegal migration bland annat genom att stärka gränskontrollerna i länder som Tunisien, Mali och Nigeria. Att försöka stänga inne flyktingar är motsatsen till att försöka lösa problem och gå till botten med dessa. Hurdan var statsministerns reaktion på denna punkt?


Anf. 17 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Det var där vi fick bort den mening i det första utkastet som man mycket klart kunde tyda som att syftet i första hand var att hålla borta flyktingar, människor med svårigheter, från Medelhavets stränder. Det fanns en sådan mening där, men den togs bort på svenskt initiativ.

Men det är klart att det finns illegal migration. Vi måste se de skrupelfria människohandlarnas agerande. Det är klart att det finns en skyldighet för oss att agera så att människor inte hamnar i klorna på dessa.

Det var just av det skäl som Maria Plass tar upp som vi drev att den här meningen skulle bort, och det var den som det tog sin tid att få bort. Det krävdes lite argumentation, men den togs bort.


Anf. 18 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Hur anser statsministern att EU:s yttre gränsskydd kan förbättras? Vilka tredjeländer ser statsministern som möjliga samarbetspartner för stabilisering av vårt närområde?


Anf. 19 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Det finns ett samarbete med länder i närområdet. De nämns också i slutsatserna. Man kan fortsätta stödet till Tunisien, Egypten, Sudan och så vidare. Men det var precis i det sammanhanget som den mening togs bort som förut kunde tolkas och refereras till som ett uttryckligt hinder för människor att komma till Medelhavets stränder. Det är dock självfallet så att de här länderna vill ha ett samarbete i dessa frågor. Turkiet nämns också i slutsatserna. Här är det fråga om ett stöd, en support, för det gränsskydd som de här länderna vill ha.

Men det är inte fråga om att den primära uppgiften skulle vara att se till att flyktingar inte kan komma till Medelhavets stränder. Däremot handlar det, som jag sa tidigare, om att skydda människor som redan är i en prekär situation från att hamna i händerna på fullständigt skrupelfria människohandlare.


Anf. 20 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Hej, Stefan! Jag har en lite jobbig fråga till dig. Jag ställer inte den för att jag vill sätta dit dig eller för att mitt parti ska få fler röster, statsministern, utan för att jag ligger vaken på nätterna och vrider och vänder på det här. Jag tycker att det är oerhört svåra frågor.

Jag reser väldigt mycket i landet just nu. Jag kom in i riksdagen i höstas och har rest runt massor. Överallt träffar jag människor som själva har tagit sig hit via den här vidriga hinderbanan. Nu sitter de och försöker få hit sina nära och kära och sätta dem i säkerhet.

Vi vet att det första vi gör när en kris eller konflikt uppstår någonstans är att ta bort möjligheten att komma hit på laglig väg. Som någon tidigare sa här sitter det uppemot 1-1 ½ miljon människor i norra Afrika och väntar på att ta sig över till EU. Samtidigt dör det fler än någonsin i vattnet där.

Det är inte längre realistiskt - och du har påpekat det själv här - att tro att EU inom överskådlig tid kommer att göra någonting åt detta. Vi måste såklart fortsätta att kämpa, men vi vet att det inte kommer att hända något särskilt snart. Flera av medlemsländerna är på väg i helt fel riktning. Även här i Sverige växer en opinion. Människor är oroliga och undrar vad som är på väg att hända med samhället. Vi har sett en mångdubbling av antalet asylsökande i Sverige, och vi vet att systemen är så trasiga att man i vissa kommuner går på knäna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Under mina sömnlösa nätter har jag landat i att vi alla har ett väldigt stort ansvar i de här frågorna, varenda en av oss. Jag har ett större ansvar som riksdagsledamot och migrationspolitisk talesperson. Statsministern har ett ännu större ansvar och en ännu större tyngd på sina axlar.

Vad vill du göra, statsministern, nu när du vet att EU inte kommer att öppna för fler lagliga vägar? Vilken riktning vill du leda det här landet i? Vilka steg vill du ta på vägen? Hur vill du minska den växande oron?


Anf. 21 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Först vad gäller Sveriges politik på området: Det får vi diskutera vid ett annat tillfälle. Vi har en migrationspolitik och ska självfallet ta ansvar för och se till att de människor som kommer hit ska få sin asylrätt prövad. Då ska vi agera utifrån den policy som gäller för Sverige.

Den här diskussionen gäller Europeiska unionen och EU:s medlemsstater. Fokus vid sammanträdet var först och främst på att rädda liv, att se till att vi inte behöver uppleva fler av de katastrofer som vi har sett. Därför blev det minst en tredubbling av insatserna till Triton och Poseidon. Alla medlemsstater har anmält att man är beredd att bidra med båtar, flyg och andra insatser. Sverige har hög beredskap. När Frontex anger vad man behöver ska vi snabbt svara upp mot det.

Det andra gällde att stå upp för asylrätten. Det var på svenskt initiativ som vi fick in en skrivning om det. När någon människa kommer till någon av medlemsstaterna och söker asyl har den personen rätt att få sin sak prövad. Det var viktigt att få in det i dokumentet så att ingen kan säga att vi inte står upp för detta på riktigt. Den asylrätten måste finnas.

Det var också viktigt att få med i dokumentet att det ska vara en mer solidarisk mottagning. Som jag sa har vi önskat att det ska göras mer inom EU. Nu tas det i alla fall ett första kliv, och vi konstaterar att fler länder i samarbete med UNHCR måste se till att fler kvotflyktingar får möjlighet att komma till EU:s medlemsländer.

Det sista är att vi har tagit upp och tagit initiativ till att hitta fler lagliga vägar, att kommissionen ska återkomma med sådana förslag. Jag kan dock konstatera att beredvilligheten till den diskussionen inte är så stor.


Anf. 22 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret på min fråga!

Det jag menar är just hur Sverige kan gå före i detta, även inom EU, även för att få med de länder i EU som ändå vill göra mer. Vad kan vi göra ytterligare nu?

Vi kan inte bara sitta och vänta på nästa steg, när vi vet att det kommer att landa i att det inte kommer att finnas fler lagliga vägar. Det är bra med en insats som räddar människor akut. Det måste självklart till, för människor dör ju hela tiden, dagligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Men vad kan vi göra ytterligare? Vad kan vi göra mer? De här människorna sitter där nu. Vad ska jag säga till Aidin, som jag träffade häromdagen, vars pappas kusin sitter fast där och kommer att behöva sätta sig på en av de båtarna? Vågorna går fortfarande höga.

Vad gör vi ytterligare - inom EU och i vilket sammanhang som helst? Vad gör vi mer?


Anf. 23 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Jag kan försäkra Johanna Jönsson att jag känner precis lika mycket för dessa arma människor. Det är av det skälet som jag agerar inom ramen för EU: Vad kan vi göra mer tillsammans? Europeiska rådets möte har till syfte att hitta ett gemensamt uppträdande så långt det går. Det är detta som diskuteras.

Vi i Sverige står upp för vår solidariska migrationspolitik, för möjligheter för de människor som kommer hit och flyr att få sin sak prövad. Vad vi kan göra ytterligare är att se till att fler länder står upp för detta, för då finns det fler möjligheter, och vi kan driva rätten till fler lagliga vägar.

Jag kan dock inte bestämma över andra länder, hur de ska göra, utan det handlar om ett tålmodigt, systematiskt arbete för att se till att EU som helhet står upp för en solidarisk migrationspolitik som ger människor möjlighet att ta sig från dessa fruktansvärda förhållanden.


Anf. 24 Emma Wallrup (V)

Herr talman och herr statsminister! Det är mycket positivt att man nu tredubblar insatsen och ger Triton ett förtydligat uppdrag att rädda liv. Vi i Vänsterpartiet hade dock önskat att man hade inrättat en operation endast i syfte att rädda liv, som Mare Nostrum. Ett Mare Nostrum II, finansierat med medel från EU och dess medlemsstater, hade varit det bästa. Samtidigt är det viktigt, som det talas om, att det blir fler lagliga vägar in i EU.

Jag undrar om statsministern i diskussionerna såg att något annat land var positivt inställt till att jobba med fler lagliga vägar och humanitära visum. Jag undrar också om Sverige skulle kunna ta initiativ och samarbeta med antingen organisationer i andra länder som jobbar med detta eller rent av andra länder som har kommit så långt i den här frågan.


Anf. 25 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Först: Mare Nostrum var en nationell, italiensk insats, väl värd goda vitsord, men det som diskuterades på mötet var Triton och Poseidon, inom ramen för Frontex.

Där var alla länder beredda att bidra. Då är fokus att rädda liv. Det var tydligt att flera länder - eller åtminstone två som jag hörde - sa att de var beredda att göra det ena och det andra men att det förutsätter att det görs för att rädda liv, inte för något annat, inte för att köra bort människor.

Jag tror att det budskapet gick fram tydligt, att detta var fokus. Jag tycker också att det står tydligt i slutsatserna: "Our immediate priority is to prevent more people from dying at sea." Så står det redan i inledningen, och det finns flera liknande formuleringar: "search and rescue possibilities". Det är vad detta bygger på.

Sedan har vi en skyldighet att ta i med hårdhandskarna mot människosmugglarna. Det tycker jag är fullständig naturligt. Vi ska göra det inom ramen för internationell rätt. Men de ska veta att alla EU:s medlemsstater kommer att agera gentemot dem. Där ska inte någon pardon lämnas, tycker jag. De är fullständigt skrupelfria.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vad gäller flera länder kan jag vara ärlig och säga till Emma Wallrup: Nej, det blir inget vågen för det - jag är så gott som ensam. Det är tydligt i det ögonblicket att vi ihärdigt måste fortsätta att diskutera de möjligheterna, vilka de nu kan vara. Men det är mycket dålig uppställning kring den frågan. Det är lika bra att vara ärlig och säga det.

Därför är frågan om man kan ta andra initiativ. Det här ärendet rörde vad vi gör inom ramen för EU och hur vi kan få till en diskussion i kommissionen. Där är det ett mycket svagt bemötande.


Anf. 26 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Det är viktigt, statsministern, att vi fortsätter att bevaka att de här insatserna verkligen kommer att ha som huvudfokus att rädda liv och inte jaga flyktingar.

Det är också mycket viktigt att det nu lyfts upp i debatten att vi måste arbeta med grundorsakerna till migrationsströmmarna, bekämpa klimatförändringen med minskade utsläpp och anpassningsåtgärder, överbrygga globala orättvisor med ökat bistånd och en progressiv handelspolitik samt stoppa vapenexporten.

Vi kan inte ha en orättvis resursfördelning och samtidigt stänga gränserna för dem som kämpar för livet på grund av konflikter i en alltmer utsatt situation. Många av de här konflikterna kommer av en misstänksamhet mot väst. Mycket rekrytering sker på grund av att det finns en stor misstänksamhet mot väst. Här måste vi börja prata om att bygga förtroende igen i grunden och jobba för en rättvis fördelning globalt för att komma till rätta med grundorsakerna.

Hur ser statsministern på detta?


Anf. 27 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Återigen: Huvudfokus är att rädda liv, och det är klart att vi då också får följa upp och se till att det är detta som sker. Det handlar om att hitta människor som är i svårigheter ute på Medelhavet och rädda deras liv. Det är det som är fokus.

Beträffande grundorsakerna: Det är en bred diskussion, och det är självfallet viktigt att man åtgärdar det som gör att människor faktiskt behöver fly. Därför tycker jag att det är viktigt att också i det sammanhanget diskutera EU:s biståndsinsatser. EU är trots allt den största biståndsparten i världen och ska fortsätta vara det. Vi kan göra så mycket så att människor kan fara väl i sina egna länder. Är det så att människor kommer hit och behöver få sin asylrätt prövad, då ska de ha den rätten. Det har vi stått upp för och fått in i slutsatserna. Vi kan fortsätta peka på att den rätten ska finnas i alla EU:s medlemsstater.


Anf. 28 Tina Acketoft (FP)

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporteringen! Vi är väl alla, skulle jag nästan kunna säga, eniga och besvikna över utfallet av mötet, eftersom det i uttalandet och resultatet saknas förslag just om lagliga vägar in i EU. De åtgärder som man hela tiden trycker på är snarare hur vi ska kunna slippa de här människorna, hur vi inte ska behöva se dem, hur vi inte ska behöva ta itu med problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Man säger att migrationsströmmarna ska motverkas, fast vi egentligen vet att det enda sätt vi kan motverka migrationsströmmarna på är genom att få fred i Syrien, Libyen och övriga delar av Afrika. Då kan man väl säga att FN:s misslyckande är något som är att beklaga, och Rysslands roll i det hela är något som samfundet verkligen måste ta itu med, om vi ska få fred i någon del av världen.

Folkpartiet har länge betonat just vikten av en solidarisk bördefördelning, om vi nu ska kalla människor "bördor" när det gäller dem som flyr till Europa. Därför är vi väldigt glada och positiva till det förslag som Angela Merkel lägger fram om att mer eller mindre skrota den så kallade Dublinförordningen. Jag förstod att statsministern var inne på samma tankar, men jag vill gärna höra om så var fallet, om jag uppfattade det korrekt.

Den positiva åtgärd vi ser är den förstärkning som Triton nu kommer att få. Jag skulle vilja ha ett förtydligande från statsministern. Amnesty har varit väldigt oroliga över att Tritons mandat inte förändras. Därmed kan inte de räddningsinsatser som vi eftersträvar utföras.

Är det statsministerns bestämda åsikt att Tritons mandat inte behöver förändras? Kan man gå in med räddningsoperationer och ha fokus på dem, inte på att stöta bort?


Anf. 29 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! I den sista delen är mandatet ett utvidgat mandat just med det uttalade syftet att rädda liv. Därför avslutas den första paragrafen med det jag läste upp tidigare. Den omedelbara och närliggande prioriteringen nu är att förhindra att fler människor dör till havs. Det är själva ingången.

Sedan finns det i paragraf 3 a skrivningen "search and rescue possibilities". Där ligger fokus, och vi var väldigt noga med att understryka det under samtalets gång. Som jag nämnde tidigare gav andra medlemsstater uttryck för att det vi nu gör och den hjälp vi bistår med syftar till att rädda liv - där ligger fokus. Det var ingången, och det var Europeiska rådets avsikt med satsningen.

Det som Angela Merkel tog upp om Dublinförordningen var mer inne på temat att om vi inte fullföljer förordningen kan dess existensberättigande ifrågasättas. Det är ett fullt logiskt resonemang. Den ska inte skrotas, men den måste följas bättre. Det gäller exempelvis hur fingeravtryck tas och hur det kan säkerställas var människor har kommit in i EU. Det sköts alldeles för dåligt nu och måste förbättras.

Vad gäller uttalandet att lagliga vägar saknas kunde vi som jag sa inledningsvis konstatera att det över huvud taget inte fanns med i den ursprungliga texten. Det fanns inte på dagordningen enligt kommissionens förslag. Här får man tränga sig in och säga: Vi tycker ändå att det borde vara med. Men när man är ensam bland 28 och 27 inte säger något kan jag lova att det är svårt att få majoritet.


Anf. 30 Tina Acketoft (FP)

Herr talman! Jag har en kort följdfråga.

Om vi uppehåller oss vid smugglarnas roll sa statsministern att man menar att man ska ta i med hårdhandskarna mot dem. Paralleller har dragits till tidigare insatser där man har bekämpat båtar utanför Afrikas kust, men då talar vi inte om människosmugglare utan om vapensmugglare och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Exakt vilken typ av åtgärder diskuterar man? För man inte den diskussionen, utan säger man bara att man ska ta i med hårdhandskarna, följa internationell lag, vilket ju är bra, och så vidare? Vilka åtgärder kan man ta till?


Anf. 31 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Vad det kan vara får den höga representanten återkomma till. Som anges i rubriken gäller det "Fighting traffickers in accordance with international law". Man är noga med att trycka på att det som ska göras måste göras i enlighet med internationell rätt. Om man är inom något lands gränser är det självfallet det landets lag och internationell rätt som måste följas.

De exempel som står är "disrupt trafficking networks", det vill säga att störa nätverken, och "undertake systematic efforts to identify, capture and destroy vessels before they are used by traffickers" och så vidare. Syftet är alltså både att störa nätverk och att systematiskt identifiera, beslagta och förstöra båtarna innan de används - återigen under internationell rätt.


Anf. 32 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Det är bra att regeringen och statsministern har haft en humanitär ansats. Det står Kristdemokraterna verkligen bakom. Och det är bra att EU:s regeringschefer vill öka Tritoninsatsen, men det gäller framför allt om man vill öka räddningsinsatserna, inte skydda EU från migranter.

Det är bra om fler EU-länder ställer sig positiva till att ta emot flyktingar och att solidariteten ökar i EU. Vi ska bekämpa människosmugglare, precis som det står i dokumentet, men det får inte innebära att man angriper flyktingarna och deras rätt att söka skydd.

Att det talas om militära insatser gör naturligtvis att man kan bli lite orolig för vad detta är och vart det ska ta vägen.

När det gäller fler lagliga vägar in hade vi en diskussion redan innan statsministern åkte ned till toppmötet. Jag vet inte om det är EU som försöker dribbla bort statsministern eller om det är statsministern som försöker dribbla bort oss. Jag tycker att det står kvar.

I punkt 3 f står det att vi fortfarande ska ge stöd till Tunisien, Egypten, Sudan, Mali och Niger för att övervaka och kontrollera deras landgränser och rutterna. Detta ska bygga på de militära operationer som vi gör i området. Tidigare stod det Atalantainsatsen, men det gör det inte nu.

Om vi ska stödja att människor inte ska kunna lämna sina länder, hur ska då människor som kanske är utsatta för tortyr och annat kunna söka skydd? Det är där vi menar att det måste finnas möjlighet till nödvisum från tredjeland.

Jag undrar: Använde statsministern någon argumentation för detta? Vi måste försöka värna asylrätten. Då kan vi inte gå med på att människor ska stoppas vid gränserna.


Anf. 33 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Ja, meningen om rätten att söka skydd och asyl togs in. Det skedde på svenskt initiativ och befäste det som redan gäller. Rätten att söka asyl kan inte fråntas någon. Oavsett vilket land i EU man kommer in i har man rätt att få sin sak prövad. Det är en viktig princip som vi tog initiativ till. Den kom med, och det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vad gäller en eventuell militär insats eller insatser över huvud taget vet vi ännu inte vad det kan bli. Den höga representanten ska återkomma med vad det kan handla om.

Vi har varit noga med att slå fast att det hela ska ske inom ramen för internationell rätt. Jag vill dock samtidigt vara tydlig med att jag tycker att det är riktigt att vi ska vara tuffa och hårda mot dessa skrupelfria människosmugglare. Det ingår, för de har inget som helst medlidande med människor i svåra situationer.

Det kan självfallet finnas många anledningar att hålla ordning på landgränser. Det vill dessa länder också. Det är ett åtagande som man har som land. Att i den mån vi kan hjälpa dem att förhindra de nätverk som jag talade om tidigare och att hålla koll på landgränserna så att människosmugglarna får det svårare kan ingå i ett sådant uppdrag.

I texten tog man bort precis den mening som man tidigare refererat till skulle kunna göra det svårare för människor att ta sig till Medelhavets stränder. Det var inte lätt, men den togs bort. Det argumenterade jag för.

När det gäller visum från tredjeland och lagliga vägar tog jag upp det. Jag konstaterar att av 28 medlemsstater var det ett land som tog upp det, och det var Sverige.


Anf. 34 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret. Jag blir dock varken tryggare eller klokare av det, för det står faktiskt i punkt 3 f att vi fortfarande ska övervaka gränserna. Då kommer människor inte att kunna söka sig ut. Det som har tagits bort är att de inte ska kunna ta sig till Medelhavets strand. Migranterna ska alltså stoppas ännu tidigare.

Jag kan förstå detta. Det finns människor som söker sig hit av ekonomiska skäl och som kanske inte har asylskäl.

Men på vilket sätt, statsministern, ska människor som behöver skydd från förtryck och tortyr få ett nödvisum eller få ett visum? Var ska de söka asyl? Det är min tydliga fråga till statsministern.


Anf. 35 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Vi tog upp frågan om fler lagliga vägar men var ensamma om detta bland de 28. Det är svårt att få majoritet när 27 är emot eller i varje fall inte är intresserade. Det låter sig inte göras.

Men vi har tagit upp frågan, och vi tänker fortsätta att driva den. Vi tycker att kommissionen ska återkomma med förslag. Anledningen var att frågan över huvud taget inte fanns där från början. Vi avser att fortsätta att följa upp den, men jag måste vara ärlig här i riksdagens kammare och säga: Vi var det enda av 28 länder som tog upp frågan. Det är inte lätt för oss som enskilda att säga precis hur detta ska gå till.


Anf. 36 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! Samtidigt som EU:s statschefer hade sammanträde förra veckan sammanträdde också Europarådets parlamentariska församling och diskuterade precis samma sak som statscheferna, det vill säga de tragiska drunkningsolyckorna i Medelhavet.

Återrapportering från Europeiska rådets möte

I den rapport som debatterades och slutligen antogs ställde man sig bakom följande: att man ska öka lagliga vägar inklusive kvotflyktingar, att man ska säkerställa familjeåterföreningar och att övriga åtgärder som UNHCR föreslår ska vidtas.

Det är ett tydligt mandat från de 47 medlemsländerna i Europarådet - alltså fler länder än i EU. Det kan finnas ett stöd för det som statsministern känner sig ensam om. Detta är ett medskick till statsministern om att han gärna kan hänvisa till den diskussion som fördes i Europarådet vid nästa sammanträde med statscheferna, eftersom det verkar som att man tycker olika på olika ställen.


Anf. 37 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Jag har ingen kommentar. Jag tar naturligtvis del av detta, och jag kan bara konstatera att i den situation som rådde vid det här tillfället var det ett - för att uttrycka det milt - njuggt mottagande av frågan om fler lagliga vägar.

Överläggningen var härmed avslutad.

Återrapportering från Europeiska rådets möte