Frågestund

Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras av närings- och innovationsminister Mikael Damberg, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, statsrådet Anna Johansson, statsrådet Per Bolund och statsrådet Mehmet Kaplan.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Vattenfall är ett viktigt företag och en stor aktör på energimarknaden. Det är ett företag som nu genomför en översyn av sin tyska kolverksamhet. Före valet var det ett högt tonläge i den politiska debatten. Det ställdes ut tydliga löften från regeringspartierna. Socialdemokraterna och Mikael Damberg pratade om en ny roll för bolaget, som vi inte har sett röken av. Miljöpartiet, och däribland statsrådet Per Bolund, talade om stängning av tysk kolkraft. Det är något vi över huvud taget inte har sett praktiskt i verkligheten.

När det nu ska ske en översyn av den tyska kolverksamheten tycker jag, fru talman, att man kan avkräva regeringen en tydlig uppfattning om vad de vill i denna principfråga mot vad de ställde ut före valet.

Vad är regeringens principiella hållning, statsrådet Damberg, när det gäller Vattenfalls tyska kolverksamhet? Är det den Miljöpartiet hade före valet om att behålla kolverksamheten, eller är uppfattningen att man ska sälja densamma?

Fru talman! Tack för frågan!

Regeringens uppfattning är tydlig. Vi vill att Vattenfall ska vara ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi.

Styrelsen i Vattenfall har tagit initiativ till en översyn av ägarförhållandena i brunkolsverksamheten i Tyskland. Regeringen har välkomnat en sådan översyn. Nu vill Lars Hjälmered gärna att jag ska berätta om hur vi ska tycka om en affär som inte ens finns på bordet.

Jag har tydligt sagt till bolaget att om bolaget kommer fram till att det vill gå vidare med en affär som berör stora värden är det rimligt att bolaget återkommer till regeringen i en strukturerad ägarsamordning. I det läget får regeringen se till att det sker en bra process och att regeringen får svara för den ägarsamordningen från bolaget.

Men att Vattenfall ska vara ledande i den gröna omställningen av energisystemet och att den förra regeringen inte hade kontroll över styrningen av Vattenfall är uppenbart för de flesta, även för dem som lyssnar på dagens debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! För ungefär tio år sedan såg Socialdemokraterna till, med stöd av Miljöpartiet, att i en del av en expansion av Vattenfall köpa tysk kolverksamhet, något som släpper ut mer växthusgaser i dag än vad hela Sverige gör.

Nu är det en diskussion om framtiden för kolverksamheten. Vi hade ett val i höstas där det före valet kom tydliga vallöften från de två regeringspartierna. För mig framgick det inte i svaret från statsrådet Damberg vad han och regeringen egentligen vill och tycker i den principiella frågan om framtiden för den tyska kolverksamheten.

Fru talman! Jag upprepar min fråga: Är regeringens principiella hållning den Miljöpartiet hade före valet, att behålla den tyska kolverksamheten, eller är regeringens principiella uppfattning den Socialdemokraterna har haft om att sälja densamma?

Fru talman! Jag kan konstatera att under den förra mandatperioden fick vi brutalt erfara vad det innebär när staten inte har styrning över sina statliga bolag och inte tar ägarsamordningen på allvar. Det gäller Nuonaffären, som fortfarande plågar Vattenfall. Avskrivningarna för de affärerna överstiger 50 miljarder kronor. Det hämmar Vattenfall från att göra de stora investeringar i förnybart som vi skulle behöva i Sverige och som Vattenfall skulle vara betjänt av.

Jag svarade på frågan att vi vill att Vattenfall ska vara ledande i omställningen. Jag svarade på frågan att regeringen har välkomnat översynen. Men jag tänker inte ta ställning till ett bud eller en affär som inte finns på bordet. Det vore ansvarslöst av regeringen att uttala sig om något som företaget inte ens har föreslagit.

Fru talman! Min fråga går till bostadsministern.

Boverket har nyligen lämnat en rapport som heter Nyanländas boendesituation. Där framgår att under 2015 och 2016 beräknas 80 000 uppehållstillstånd beviljas i Sverige. Under de senaste sju åren har snittet legat på omkring 27 000. Vi står alltså inför en allvarlig bostadssituation.

Bland de förslag som Boverket har lagt fram finns bland annat en aktiv bostadsförmedling, vilket innebär att bostadsbolagen i första hand ska anvisa sina lediga lägenheter till de nyanlända. Man har också föreslagit hyresgarantier för intäkterna och premier till dem som väljer att i första hand hyra ut till nyanlända.

Hur ställer sig bostadsministern till den rapport och de förslag som Boverket har lämnat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för frågan, Roger Hedlund!

Denna fråga är i grunden en stor utmaning. Anledningen till att många människor söker sig till Sverige är exceptionella omständigheter där en terrorsekt gör sig påmind på ett fruktansvärt sätt i Mellanöstern.

Människor som söker sig till våra delar av världen har naturligtvis lika stora möjligheter och farhågor för hur deras nya liv ska se ut. För att motverka den typen av problem som vi ser på bostadsmarknaden, där det under lång tid har byggts få bostäder, har regeringen lagt fram ett stort aktivt bostadspolitiskt paket som vi under de närmaste dagarna kommer att lansera. Det innehåller bland annat olika typer av incitament så att kommunerna ska bygga ännu fler bostäder. För att få en snabb övergång till ett fungerande boende är det nödvändigt för ungdomar, studenter och nyanlända att komma in på bostadsmarknaden.

Fru talman! Tack, bostadsministern, för svaret på min fråga!

Men jag känner att jag inte riktigt fick svar min fråga. Är det något av förslagen som Boverket lägger fram - som i allra högsta grad kan ses som diskriminerande gentemot alla de svenskar som söker bostäder på den svenska bostadsmarknaden och som inte kan ta ett jobb därför att det inte finns bostäder - som de bostadssökande behöver vara oroliga för? Det föreslås att det ska finnas en aktiv bostadsförmedling, som i första hand ska ge lediga lägenheter och bostäder till personer som är nyanlända till Sverige. Kan de som i dag står i bostadskön känna sig trygga i att regeringen inte kommer att genomföra de förslag som Boverket lägger fram?

Fru talman! Tack, Roger Hedlund, för uppföljningsfrågan!

Själva grunden för en aktiv bostadspolitik handlar om att alla människor i Sverige ska vara säkra på att vi som regering, vidare regioner och kommuner, gör allt som står i vår makt för att se till att det byggs fler bostäder. Problemet är att det inte har byggts tillräckligt mycket de senaste årtiondena, och det är därför vi har denna situation.

Jag tror att Sverigedemokraternas fråga oftast handlar mer om hur vi ska ha olika grupper och deras ägande av frågan i förgrunden. Även tidigare frågeställare från samma parti har försökt ställa grupper mot varandra. Det blir inte bättre med bostadsbristen om studenter ställs mot ungdomar, ungdomar mot nyanlända och nyanlända mot seniorer. Det här är en fråga som måste hanteras på ett aktivt sätt, och det är vad vi jobbar med.

Fru talman! Även jag vill ställa min fråga till bostadsminister Mehmet Kaplan.

I tisdags skrevs en debattartikel om bostadsbyggande i DN. Ministern lyfte fram att han vill subventionera bostadsbyggande - att staten ska ta ett större ekonomiskt ansvar. I stället för regelförenklingar och lägre skattetryck vill man subventionera mera. Det är klassisk socialdemokratisk politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I budgeten som presenterades i höstas lades en skattechock på ungas arbete. Skatten skulle ha inneburit 2,4 miljarder i ökade kostnader för byggindustrin, som hade slagit direkt mot bostadsbyggandet och gjort det dyrare att bygga bostäder i Sverige.

Men för kommuner och landsting och för försvaret har man kompenserat de höga kostnaderna.

Min fråga till Mehmet Kaplan är därför: Med anledning av att ni vill ta ett större ekonomiskt ansvar, är det regeringens mening att kompensera för hela den höjning av kostnaden för ungas jobb inom byggindustrin som verkar bli effekten? Och om man ska subventionera, vad är det för subventioner vi kan vänta oss till bostadsbyggandet?

Fru talman! Tack, Fredrik Christensson, för frågan!

Regeringens politik är att det ska byggas minst 250 000 bostäder fram till 2020. Det finns många olika tidigare initiativ som har visat sig vara mindre framgångsrika.

Regelförenklingar är i grunden något viktigt och bra. En del regelförenklingar har verkligen lett till målet att få igång bostadsmarknaden. Men mycket mer behöver göras; det är vi överens om i många partier här i riksdagen.

Den del av underlaget som Fredrik Christensson hänvisar till tar inte upp frågan på det sätt som Fredrik Christensson gör gällande. Det handlar om att visa på ett antal incitament, bland annat stadsmiljöavtal och upprustning av miljonprogrammen, och på att kommunerna behöver bygga mer och skapa incitament för att det ska byggas mer.

Det är den typen av aktiv bostadspolitik som vår regering står för, och det är det som markant skiljer sig från den tidigare regeringens bostadspolitik.

Fru talman! Man kan konstatera att regeringen använder de unga som kassakor i diverse satsningar - tyvärr inte i byggindustrin.

När regeringen i höstas presenterade den budget som inte gick igenom var kostnadsökningen för ungas jobb 2,4 miljarder årligen. Satsningen man gjorde på energieffektivisering inom miljonprogrammet var 1,7 miljarder under fyra års tid. Det är väldigt mycket pengar som saknas i satsningar på bostadsmarknaden om man tror på politiken att subventionera.

Frågan är: Tror bostadsministern att det blir fler bostäder som byggs när det blir dyrare att anställa och därmed dyrare att bygga bostäderna, eller tror han att det blir färre?

Vad ser du för andra instrument eller subventioner, Mehmet Kaplan? De nämns i artikeln, men det specificeras inte vad det är för satsningar eller subventioner man vill göra.

Fru talman! Tack, Fredrik Christensson, för följdfrågan!

Artikeln är tydlig i en sak, och det är att vi nu har växlat över till en aktiv bostadspolitik. Närmare detaljer kommer vi att lämna i vårändringspropositionen och de texter som följer med den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Grunden är att vi behöver skapa tydliga ekonomiska incitament för att se till att det byggs fler billiga hyresrätter för dem som i dag inte har råd att köpa dyra bostadsrätter eller betala höga hyror.

Regeringen kommer därför inom kort att presentera hur statens ekonomiska ansvar ska se ut. Det skiljer sig markant från det ansvar, eller snarare den avsaknad av ansvar och en aktiv bostadspolitik, som vi har sett de senaste två mandatperioderna.

Det här handlar inte om att regelförenklingsarbetet ska bli långsammare utan om att ta till vara de regelförenklingar som finns och göra nya samtidigt som staten tar ett större ansvar.

Fru talman! Jag tänkte passa på att belysa och förmedla svenska folkets upprördhet och frustration men även oron över det tågkaos som råder i det krackelerade järnvägssystemet.

Nedrivna kontaktledningar, rälsbrott och signalfel tillhör vardagen för den svenska järnvägen och leder till förseningar som påverkar många resenärers och företags vardag. Punktlighetsproblematiken innebär att förtroendet för järnvägen ifrågasätts i en tid när allt fler vill bruka den.

Nu planerar Trafikverket att dra ned ännu mer på det redan eftersatta underhållet av järnvägen. Ytterligare 42 järnvägssträckor får inget eller mycket begränsat underhåll i framtiden.

Då effektiva och pålitliga transportsystem är överlevnadsfrågor, inte minst för den till stor del export- och importberoende industrin på hemmaplan, skulle jag vilja fråga statsrådet Anna Johansson vilka åtgärder som kommer att vidtas och vilka förbättringar som tågresenärer och godstransportörer kan räkna med.

Fru talman! Lars Mejern Larsson lyfter fram ett allvarligt problem. Det handlar om att de målsättningar som regeringen har vad gäller ökat bostadsbyggande, som vi hörde om nyss, fler arbetstillfällen och ansvarstagande för bättre klimat i både Sverige och globalt riskerar att gå om intet på en punkt därför att vi har en för dåligt underhållen järnväg.

Det finns sträckor som fungerar utmärkt, men det finns i dag alldeles för många sträckor där underhållet sedan lång tid är eftersatt och där vi därför inte kan lita på att tågen kommer och går som de ska.

I den budget som Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslog riksdagen i höstas fanns det 1,2 miljarder utöver nuvarande budget avsatta för järnvägsunderhåll. De pengarna hade gjort stor nytta i spåren. Tyvärr försvann de i och med det budgetbeslut som riksdagen fattade, vilket jag verkligen beklagar.

Jag hoppas att vi kan återkomma i vår vårändringsbudget med mer pengar till järnvägsunderhåll, för de behövs verkligen.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det känns som om vi äntligen har ett statsråd som vill göra någonting av sorgebarnet järnvägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kunde redan i budgeten se att vi, som ministern säger, visar en ny färdriktning för Sverige där vi investerar i framtiden och sätter jobben och järnvägen i fokus. Tyvärr sa Alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna nej till 1,2 miljarder årligen och röstade ned budgeten.

Tågtrafiken i Sverige är av jättestor betydelse och är själva blodomloppet för hela tillväxten. Men den kräver underhåll, och det nyliberala experimentet med järnvägen kraschlandade. Vi fick inte en bättre järnväg. Förseningarna kostar i dag resenärer och företag otroliga 5 miljarder årligen. Det är oacceptabelt.

Det enda som inte går som tåget är tåget, som någon sa. Eller som Gunnar Malm sa: Men innan det blir bättre kommer det att bli sämre.

Fru talman! Min fråga till infrastrukturminister Anna Johansson är: Har vi nått botten?

Fru talman! Tack för frågan, Lars Mejern Larsson! Det är en bra fråga, som jag tror att ingen kan ge ett korrekt svar på.

Det vi kan konstatera är att vi kommer att ha stora problem på järnvägen under lång tid framöver, även med regeringens betydligt höjda ambitionsnivå, eftersom underhållet är så pass eftersatt.

Vi brukar i många olika sammanhang tala om att samhället går fortare och fortare. Det gäller tyvärr inte tågen. Det finns i dag ganska många sträckor där pendlingstiderna inte minskat så som vi önskar utan faktiskt ökat, vilket naturligtvis gör järnvägen till ett mindre attraktivt val för den som exempelvis vill arbetspendla.

Det bristande underhållet är en viktig del av detta. Man får hastighetsnedsättningar, och godset kommer inte fram i tid. Vi har i dag företag som vill öka sin export men inte ser att de kan få ut sitt gods.

Det här är ett oerhört allvarligt samhällsproblem som regeringen tar på största allvar. Därför kommer vi att fortsätta slåss för att öka järnvägsunderhållet i vårändringsbudgeten och så småningom också i höstbudgeten.

Fru talman! Jag har en fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Vi kan i medierna både se och höra arbetsmarknadsministern utlova det mesta på arbetsmarknadsområdet. Inte bara ska vi ha EU:s lägsta arbetslöshet, utan alla nyanlända ska ha ett jobb inom två år, alla unga ska ha jobb eller utbildning inom 90 dagar och fas 3 ska slopas. Det är stora ord och många löften.

Vi har dock ännu inte sett ett enda förslag från regeringen när det gäller hur nya jobb ska komma till. Det har nu gått fem månader, och utskottsmöten ställs in i brist på dessa förslag.

Min fråga till ministern är: Vilket är det viktigaste förslaget för att ordna nya, friska jobb och för att fixa allt som ministern har utlovat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag förstår att det är ovant för Katarina Brännström med en regering som har höga ambitioner när det gäller jobbpolitiken.

Vi ska klara både ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten, och vi ska se till att nyanlända får chansen att använda sin kompetens på den svenska arbetsmarknaden.

Regeringen hade också sådana förslag i den budget som vi lade fram direkt efter att vi hade tillträtt och som riksdagen tyvärr röstade nej till. Det betyder att vi har blivit lite försenade. Men vi återkommer inom kort med en vårändringsbudget med nya förslag inom de här områdena.

Jag vill vara tydlig med att arbetsmarknadspolitiken inte skapar nya jobb. Men en väl fungerande arbetsmarknadspolitik ser till att vi har en väl fungerande arbetsmarknad så att de lediga jobben kan tillsättas med personer med rätt kompetens och matchningen fungerar. Det i sin tur bidrar till att företag kan växa och nyanställa.

Fru talman! Det är väldigt bra med höga ambitioner, och det uppskattar jag att den nya regeringen har.

Vi kan väl konstatera efter åtta år att alliansregeringen lyckades ganska väl med sin politik. Det kom 350 000 nya jobb trots kris och lågkonjunktur. 200 000 människor slapp utanförskapets band, vilket vi är mycket stolta och glada för.

Min fråga till ministern kvarstår. Man kan inte bara ha fagra löften och stora ord. Det har snart gått ett halvår, och vi har inte sett ett enda förslag. Är det inte läge att åtminstone komma med något som kan visa på hur nya jobb ska komma till och inte bara hur jobb kommer att försvinna, vilket ju blir fallet till exempel när arbetsgivaravgifterna för ungdomar höjs?

Fru talman! Det är roligt att Katarina Brännström är stolt över den gamla regeringen. Allt annat vore väl konstigt. Däremot var det ganska stora delar av den svenska befolkningen som ville se en ny regering och en ny politik. Ett viktigt skäl till det är den höga arbetslösheten, som kräver mycket stora insatser.

Katarina Brännström talar lite grann mot bättre vetande eftersom hon själv har röstat nej till de förslag som den här regeringen har lagt fram för att bekämpa arbetslösheten. Men vi låter oss inte nedslås av det. Vi kommer snart tillbaka med nya förslag till Sveriges riksdag.

Fru talman! Jag har också en fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Tyvärr tvingas vi återigen ta upp frågan om en översyn av Arbetsförmedlingen. Folkpartiet fick i ett svar här i kammaren den 13 januari besked från Ylva Johansson om att man avser att lägga ned den viktiga översynen av Arbetsförmedlingen trots all den kritik som myndigheten har fått. Detta beslutade också regeringen den 15 januari.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För bara ett par dagar sedan ställde jag en skriftlig fråga till statsrådet Johansson för att få klarhet om hur statsrådet tänker gå vidare. I dag får vi i medierna ta del av att regeringen har beställt en analys hos Statskontoret. Är det regeringens svar på riksdagens tillkännagivande?

Fru talman! Tack, Roger Haddad, för frågan! Arbetsförmedlingen står inför mycket stora utmaningar. Det är en myndighet som har betydande problem. Det är en myndighet som har mycket lågt förtroende såväl hos allmänheten som hos de arbetssökande och hos arbetsgivarna. Därför krävs det väldigt stora förändringar när det gäller både arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen. Det är förändringar som den nya regeringen tog itu med direkt och som vi arbetar mycket intensivt med.

Stora delar av det som behöver göras kräver inte någon ny utredning. Det gäller till exempel hur man ska samarbeta med kommunerna. Vi är nu igång med ett konstruktivt samarbete med Sveriges kommuner. Det handlar också om synen på tidsgränser, som var en del av den utredning som den gamla regeringen tillsatte.

Den här regeringen är mycket tydlig med att vi vill ta bort många av de stela tidsgränserna, som förhindrar en effektiv användning av resurserna. Nu hinner jag inte med mer, för min talartid är slut.

Fru talman! Arbetsmarknadsministern ska få en chans till att svara på min fråga.

En majoritet av Sveriges riksdag har en annan uppfattning än statsrådet när det gäller behovet av översyn av kolossen Arbetsförmedlingen. I dag har regeringen beslutat om en analys, beställd hos Statskontoret. Folkpartiet menar att detta inte är samma sak som en utredning och översyn av Arbetsförmedlingen.

Jag ställer frågan igen: Är uppdraget till Statskontoret att utföra en analys regeringens svar på riksdagens tillkännagivande? Har statsrådet läst den analys som den förra utredningen tog fram? Den heter just Strategisk analys av Arbetsförmedlingen. Om inte, kommer jag att överlämna denna rapport till statsrådet.

Fru talman! Jag ska fortsätta mitt svar.

I det stora förändringsarbete som vi är inne i när det gäller Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken är det min och regeringens uppfattning att det också krävs en extern genomlysning av myndighetens sätt att leda, styra och följa upp sitt eget arbete liksom en analys av de hinder eller svårigheter som finns i det förändringsarbete som vi nu är djupt inne i.

Jag tror att det är lämpligt att låta en extern aktör göra den typen av genomlysning. Det är därför vi var gett Statskontoret det uppdraget. Statskontoret ska löpande rapportera till mig vad man finner i sin genomlysning. Jag tror att detta är en viktig del i att ha en hög ambitionsnivå och snabbt tempo i förändringsarbetet när det gäller arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen. Det krävs med hänsyn till de stora utmaningar som finns och den höga arbetslösheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller riksdagens tillkännagivande har riksdagen sagt att jag ska återkomma senast den 15 april och svara på frågan om jag kommer att återuppta den gamla regeringens gamla utredning. Jag kommer att återkomma i den frågan.

Fru talman! Många svenska kommuner har på senare år arbetat aktivt med att säkra cykelinfrastrukturen. En del är mer ambitiösa än andra och har tydliga målsättningar med åtgärder för att öka cykelns andel av transporterna, och man har börjat samarbeta alltmer.

Det är tydligt hur planering och åtgärder får direkt effekt på hur människor väljer att transportera sig. I filmen Bikes vs Cars, som visades här i riksdagen för en kort tid sedan, visas tydligt skillnaden mellan hur olika städer har planerat och vilken effekt det har fått. I Köpenhamn är andelen cykelresor 40 procent och i Los Angeles mindre än 1 procent.

Men den kommunala planeringen är långt ifrån allt. Trafikregler är nationella beslut, och staten kan också prioritera cykelinfrastruktur om man vill det. Därför frågar jag infrastrukturministern, också med anledning av den nationella cykelstrategin, om det är ett mål i sig att cykelns andel av transporterna ska öka och vilka åtgärder hon avser att vidta.

Fru talman! Tack, Rasmus Ling, för frågan!

Regeringens uppfattning är att cykling är ett viktigt transportslag. Det är hälsofrämjande på många olika sätt, både för den som cyklar och genom att cyklingen inte släpper ut några skadliga ämnen i luften. Därför är det angeläget att cyklingens andel av trafikarbetet ökar.

I huvudsak är detta en lokal och regional angelägenhet. Det är kommunerna som i huvudsak ansvarar för att det finns cykelbanor, att de vinterunderhålls och så vidare. Men vi har också sagt att vi är beredda att göra ett nationellt omtag kring cykelpolitiken. Det kan bli i form av en cykelstrategi eller i någon annan form, men vi ska se på vilket sätt vi från statens sida och i samverkan med Sveriges kommuner kan öka cyklingens andel och förbättra förutsättningarna för cyklandet. Det är också viktigt att säga att förhållanden och förutsättningar i olika kommuner ser väldigt olika ut.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det var två glädjande besked att regeringen har inställningen att det är viktigt att andelen ökar och att man ska vidta åtgärder för att komma till rätta med detta.

De flesta brukar vara eniga om att cykeln är viktig, bland annat av de skäl som infrastrukturministern anför. Det finns sällan någon tydlig motståndare. Men inte desto mindre sker det politiska prioriteringar där cykeln dessvärre kommer längre ned än annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Satsningar på cykelvägar är lönsamma samhällsekonomiskt. De har väldigt höga nettomervärdeskvoter allt som oftast. Det är därför glädjande att det ska tas fram en nationell cykelstrategi.

Den nybildade organisationen Nya Svensk Cykling är en intressant organisation som kan ha saker att spela in i ett sådant här arbete. Jag ser fram emot att infrastrukturministern är pådrivande i det här arbetet.

Fru talman! Jag tror att det är av stor vikt att det här arbetet genomförs i bred samverkan med kommuner, regioner, Trafikverket och olika typer av intresseorganisationer, som kan ha bra saker att bidra med.

Det genomfördes för några år sedan en cykelutredning. Jag vill påminna om att fem av de sex skarpa regeländringsförslag som den utredningen kom fram till har genomförts. Det sjätte var ett ganska kontroversiellt förslag där remissinstanserna var väldigt splittrade och där trafiksäkerhetsfrågan var det som gjorde att man slutligen gick vidare med det. Men det finns andra åtgärder som man förmodligen kan vidta. Det handlar om bättre samplanering och om att också kommunerna lyfter upp den här frågan på sin dagordning.

Jag ser fram emot att ta mig an detta arbete.

Fru talman! Jag ställer en fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Min fråga rör det som Folkpartiets företrädare nyss var inne på, nämligen utredningen om Arbetsförmedlingen. I dag låter det som att det bara blir en tumme.

Vi här i riksdagen bad regeringen att återkomma med en utredning om Arbetsförmedlingen som inte bara tittar på hur man ska utveckla och förändra Arbetsförmedlingen internt utan ha ett bredare perspektiv och också se till alternativa aktörer.

Vi lever i en ny tid. Hur ska vi kunna få till en ny arbetsmarknadsmodell med en arbetsförmedling som är modern? Vi har föreslagit en modell enligt den australiska modellen, med en jobbpeng, och att man får välja mellan olika arbetsförmedlingar. Vad är det som gör att Socialdemokraterna och regeringen inte kan tänka sig andra aktörer för arbetsförmedling än den statliga nuvarande Arbetsförmedlingen?

Fru talman! Tack, Désirée Pethrus, för frågan! Det stämmer inte riktigt att ett tillkännagivande från riksdagen säger att man ska göra en bred översyn av Arbetsförmedlingen, utan tillkännagivandet säger att den nuvarande regeringen ska återuppta den gamla regeringens gamla utredning och att det ska ske senast den 15 april 2015. Jag kommer att återkomma till riksdagen senast den 15 april i år och svara på det tillkännagivandet.

Det finns, som jag sa i svaret till Roger Haddad, väldigt stora utmaningar och väldigt stora problem inom Arbetsförmedlingen. Min syn är att det är viktigt att man går till handling och också tar itu med de problemen. Min syn är också att den gamla regeringens gamla utredning väldigt mycket handlade om att de fyra tidigare regeringspartierna hade svårt att komma överens om vad de ville åstadkomma med Arbetsförmedlingen. Jag tror att det är viktigt att en regering också vågar agera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för svaret! Jag har ingenting emot om det i det som arbetsmarknadsministern tänker komma med kommer förslag på hur vi kan öppna upp Arbetsförmedlingens arbetssätt med alternativa och kompletterande aktörer. Det var ju en del av det som ingick i uppdraget.

Frågan är: Hur ska vi få fler unga och personer med funktionsnedsättning i arbete? Socialdemokraterna har raljerat och sagt att man vill lägga ned fas 3 och så vidare. Men var är alternativen?

Vi måste få fram aktörer som kan hjälpa dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Jag skulle vilja att arbetsmarknadsministern här ger några förslag på hur hon tror att de som står längst ifrån arbetsmarknaden ska kunna få hjälp.

Man har pratat om de unga. Men hur är det med personer med funktionsnedsättning, till exempel? Hur ska de komma in i arbete med Socialdemokraternas och regeringens politik?

Fru talman! Det är min och regeringens uppfattning att det är bra om Arbetsförmedlingen arbetar tillsammans med andra aktörer. De ska inte ha monopol på allt arbete utan vara öppna för samarbete med privata och kompletterande aktörer på marknaden, för att säkerställa att olika arbetslösa kan få olika typer av insatser som faktiskt leder till jobb.

Men jag vill också säga, fru talman, att det vi såg under den gamla regeringens tid var att man inte bara öppnade upp för privata aktörer, utan man skapade ett regelverk för privata aktörer som faktiskt ledde till ett moras när det gällde att hålla ordning på de skattepengar som i stor utsträckning gick till oseriösa aktörer.

Vi har sett det när det gäller coacherna. Vi har sett det när det gäller fas 3-aktörer. Vi har sett det när det gäller lotsarna. Det är oerhört viktigt att man har ett seriöst samarbete med andra aktörer och att man inte på ett naivt sätt ser till att skattebetalarnas pengar hamnar hos oseriösa aktörer.

Fru talman! Jag tror att min fråga måste gå till Mikael Damberg.

Blodcentralen Droppen vädjar till sina blodgivare att omedelbart komma in och lämna blod. Anledningen till detta är det fruktansvärda dåd som inträffade i går kväll i Göteborg. Minst två personer gick in i en restaurang som befolkades av människor som tittade på fotboll. Hittills är två människor döda. Många är skadade. Det är en otrolig förstämning i Göteborg kring detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Polisen hade redan tidigare väldigt mycket att göra vad gäller brottsligheten, och man begär förstärkning till sitt arbete. Jag undrar vad regeringen tänker göra för att säkerställa att polisen får de resurser som krävs för att gripa förövarna och beivra brottsligheten.

Fru talman! Tack, Cecilia Magnusson, för en viktig fråga! Jag tror att vi är många som är djupt berörda av det som har hänt i Göteborg. Det har under flera års tid skett skjutningar i Göteborg, men nu drabbades vanliga människor på en restaurang av vad polisen tror är gängrelaterad brottslighet. Uppgörelser sker på öppen gata och på restauranger, där människor drabbas. Det är en fruktansvärd dag för Göteborg och hela Sverige.

Jag har förstått att Justitiedepartementet jobbar hårt med att titta på att polisen har de resurser som krävs regionalt för att kunna jobba med de här frågorna. Det har också gjorts insatser tidigare som handlar om att man har skärpt vapenlagstiftningen. Vi vet att ett av huvudproblemen är att det är så många vapen i omlopp och att de kriminella organisationerna får tillgång till vapen.

Jag vet - jag kanske kan återkomma till det i mitt nästa anförande - att man också gör andra insatser för att samverka med olika aktörer för att försöka komma till rätta med det här stora problemet.

Fru talman! Tack, Mikael Damberg, för svaret!

Polisen har inte bara detta fruktansvärda dåd att ta tag i och försöka reda ut. I helgen inträffade ett trippelmord i Uddevalla, och det var mord i Borås för inte så länge sedan. Polisen i Västra Götaland har förfärligt mycket att reda ut. De måste få hjälp.

I går hade vi en debatt i kammaren om justitiefrågor. Alliansen tvingade fram ett tillkännagivande till regeringen på just det område som Mikael Damberg tog upp. Det handlar om vapenlagstiftningen och straffskärpningar. Vi måste se till att samhället ställer upp och att rättsvårdande myndigheter får den hjälp de behöver för att beivra den här sortens brottslighet.

Vad tänker regeringen göra mer? Vi behöver svar nu.

Fru talman! Först konstaterar jag att polisen gör ett stort jobb varje dag i veckan. Man har också gripit ett antal personer med kopplingar till tidigare skjutningar, och därmed har man fått ned nivån en aning på brottsligheten.

Det är inte bara Västra Götaland som har haft problem med skjutningar. Vi har haft organiserad brottslighet som har trängt in i många städer runt om i Sverige. Det här är en fråga som också statsministern tog upp i regeringsförklaringen. Han gjorde klart att organiserad brottslighet är en fråga som polisen har att prioritera, för det är så allvarligt för hela samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vet att Justitiedepartementet jobbar på flera olika delar för att underlätta samverkan mellan polis och olika aktörer, inte minst för att komma åt den organiserade brottsligheten på dess ekonomiska planhalva. Det handlar ju om att göra livet väldigt besvärligt för de här grupperna, som nu ställer till det för vanliga människor på gator och torg.

Jag är helt övertygad om att Justitiedepartementet kommer att återkomma med ytterligare diskussioner om hur man tar de här frågorna på allvar. Men det är en prioriterad fråga för regeringen.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund.

Evighetsgäldenärerna blir fler och fler. Över 100 000 människor lever på existensminimum och har funnits i kronofogdens register i över 20 år. Förutom det personliga lidandet är samhällets kostnader för överskuldsättningen enormt stora, eftersom skuldsatta är mer stressade, arbetar mindre och är mer sjuka än andra.

I utredningen Överskuldsättning i kreditsamhället? föreslås bland annat slutlig preskription för skulder efter 15 år och att förbehållsbeloppen i löneutmätningen ska ändras.

Det är även fler som har obetalda snabblån och som därför hamnar hos Kronofogdemyndigheten.

Jag undrar vilka åtgärder som statsrådet tänker vidta för att göra det möjligt för människor att ta sig ur livslång skuldsättning. Jag undrar även hur statsrådet kommer att arbeta för att förhindra utvecklingen med allt fler obetalda snabblån och vilka regleringar som han kan tänka sig.

Fru talman! Tack, Johanna Haraldsson, för en väldigt viktig fråga, som regeringen prioriterar! Vi ser från regeringens sida med stor oro på den utveckling som sker och som tyvärr har skett under en ganska lång tid.

Vi ser en snabb ökning av antalet överskuldsatta som hamnar hos kronofogden och som därmed riskerar att hamna i svåra och långsiktiga problem. Vi ser också att antalet evighetsgäldenärer har vuxit väldigt snabbt. Det skapar en enormt svår situation för de människor som drabbas. Det är också, som Johanna Haraldsson var inne på, en svår situation för hela samhällsekonomin, eftersom det drar bort väldigt mycket resurser både från arbetsmarknaden och från statskassan i form av minskade skatter.

Det här är en fråga regeringen har prioriterat högt. En av mina första åtgärder var att sätta igång ett arbete med en strategi mot överskuldsättning för att hjälpa människor som hamnar i skuldsättning eller är evighetsgäldenärer. Vi arbetar aktivt med att ta fram en strategi som kommer att innehålla många olika åtgärder, och vi kommer att återkomma till riksdagen med den i närtid. Jag kan i nästa svar precisera detaljerna i strategin lite mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Först och främst vill jag tacka Per Bolund för svaret. Det är viktigt både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och för de människor som har hamnat i den här situationen att regeringen tar frågan på stort allvar.

Du ska få utveckla svaret lite till, Per Bolund, men jag skulle även vilja fråga om regeringen tänker vidta åtgärder för att fler företagare ska kunna få skuldsanering. Även om man tidigare, i förarbetena till den lag vi har nu, har sagt att man skulle vara öppen för att fler företagare ska kunna få skuldsanering är det väldigt få som får det. Jag undrar därför om man planerar att komma med förslag som gör det lättare även för företagare att få skuldsanering.

Fru talman! Jag tackar Johanna Haraldsson för följdfrågan. Även detta är en viktig fråga, för vi vet att även många småföretagare - och till och med människor som har vilande företag eller egentligen inte själva ser sig som företagare - drabbas av den här typen av problem och hamnar i svåra skuldsättningssituationer.

Regeringen arbetar brett med frågan. Vi har en samverkan mellan Finansdepartementet, där jag arbetar med frågan, och Justitiedepartementet och justitieministern - och dessutom Näringsdepartementet, som är involverat när det gäller företagarnas del i detta. Vi jobbar bland annat med förebyggande åtgärder, för att förhindra att människor hamnar i överskuldsättning. Där handlar det mycket om att till exempel förbättra informationen och öka kunskapen kring privatekonomi i skolan.

Vi jobbar också med att hantera situationen när människor hamnar i överskuldsättning. Där har även kronofogden en aktiv roll och bedriver ett aktivt arbete, till exempel gentemot de myndigheter som tar in avgifter från hushållen och därmed i värsta fall kan bidra till överskuldsättning. Det handlar även om just den fråga Johanna Haraldsson lyfter upp, nämligen hur man hjälper människor som har hamnat i skuldsättning. Där behöver vi bättre skuldsaneringsverktyg, och det jobbar regeringen med.

Fru talman! Min fråga riktar sig till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Egentligen är det en fråga från en ung man som sitter på läktaren och lyssnar på frågestunden i dag. Han skriver så här:

Hej, arbetsmarknadsministern! Jag heter Hampus, är 15 år och kommer från Karlshamn i Blekinge. Jag jobbar extra och säljer tidningar vid sidan av skolarbetet för att kunna utveckla min hobby och få möjlighet till det där lilla extra. Ni i regeringen pratar ju ofta om att ni vill sänka arbetslösheten, och särskilt bland unga. Den förra regeringen arbetade med detta genom att sänka arbetsgivaravgiften för alla under 26, men ni pratar om att höja arbetsgivaravgiften för alla under 26. Om en arbetsgivare får välja mellan mig eller någon som är äldre är valet enkelt. Hur tänker ni i regeringen att jag, som är på väg ut i arbetslivet, över huvud taget ska få en chans om ni fördubblar kostnaderna för mig?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Hej, Hampus! Det låter ju troligt att väldigt många fler ungdomar skulle få jobb om man sänkte arbetsgivaravgifterna för ungdomar och att man då skulle klara arbetslösheten för ungdomar. Det var nog det den gamla regeringen trodde skulle ske. Tyvärr visade det sig att det inte fungerar på det sättet. Detta gav väldigt liten effekt på arbetslösheten men ett väldigt stort hål i statsbudgeten.

Lite grann är det så att man som politiker har ansvar för skattebetalarnas pengar, och det är ett stort ansvar att använda pengarna på bästa möjliga sätt. En sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar gav väldigt lite pang för pengarna, så att säga. Därför behöver vi titta på vad det är som hindrar arbetsgivare från att anställa ungdomar, och det har regeringen gjort. I nästa inlägg kommer jag att gå in på vad vi ska göra för att ungdomar ska få de jobben.

Fru talman! Jag tackar för svaret. När jag lyssnar på det svar arbetsmarknadsministern ger till Hampus uppe på läktaren funderar jag över vad som egentligen är pang för pengarna för den nya regeringen, när nu 350 000 nya jobb inte är det.

Både Hampus och jag bor i ett turismlän, i Blekinge, och Hampus funderar över vad nästa jobb ska bli. Han kanske vill växla upp nästa år, när han fyller 16, och ta ett jobb på en restaurang eller i en av de många turismverksamheter vi har i länet. Men han funderar i banorna att vi nu har ett nytt läge med en ny regering. Vi hade en politik som fungerade, men vi har inga som helst förslag från den nya regeringen. Den enda bubblaren vi har hört är detta med traineejobben, som ju har ett osäkert läge i dag.

Hampus har en avslutande fråga som jag tror att både han och jag är väldigt intresserade av svaret på. Har regeringen över huvud taget några förslag för att minska ungdomsarbetslösheten?

Fru talman! Jag delar ju inte uppfattningen att den gamla regeringen hade en politik som fungerade när det gäller ungdomsarbetslösheten. I så fall kanske Sverige inte hade varit i ett läge där vi får EU-stöd därför att vi ligger sämre till än andra länder just när det gäller att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Den politik som har bedrivits har alltså bevisligen inte fungerat. Den har dock bevisligen varit - och är - mycket dyr, vilket förhindrar att andra åtgärder sätts in.

När jag talar med arbetsgivare är de väldigt tydliga med att säga att det de behöver är personer som har rätt kompetens för att utföra de jobb som finns. Väldigt många ungdomar har i dag inte rätt kompetens, till exempel för att vi under flera års tid har haft en ökande andel som inte klarar gymnasieskolan. Det är en mycket allvarlig utveckling. Vi har under åren som gått också haft allt färre ungdomar som skaffar sig en yrkesutbildning, trots att vi har väldigt stora brister inom många yrken där det krävs en gymnasial yrkesutbildning. Här kommer regeringen att komma med konkreta åtgärder i närtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går också till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson - vi ser till att ha fart på dig i dag, arbetsmarknadsministern.

Jag hade egentligen en annan fråga, men när jag lyssnade på svaret till Désirée kände jag att jag nog vill att arbetsmarknadsministern utvecklar det där vidare. Du beskrev nämligen hur en hel bransch bestod av fuskare som hade lurat till sig pengar och inte var mycket att hänga i granen. Jag förstår att en del i det är en kritik mot den tidigare alliansregeringen och det sätt vi arbetade på, och den delen kan jag fullt ut förstå - det hör till det politiska samtalet att beskriva sina egna styrkor och andras svagheter.

Det som gjorde mig bekymrad är dock att det inom de områden som berör arbetsförmedling, coachning, matchning och allt det där finns oerhört många företag som har gjort ett helt fantastiskt arbete. Ja, det finns de som har fuskat och inte levererat det man ska, men hur ser arbetsmarknadsministern på de andra företagen?

Fru talman! Jag tackar Annika Qarlsson för frågan. Antingen har jag uttryckt mig oklart eller så har Annika Qarlsson lyssnat dåligt. Jag inledde med att säga att det är regeringens och min uppfattning att det är bra att Arbetsförmedlingen samarbetar med privata och kompletterande aktörer. Det finns många som kan bidra till att vi bättre kan lyckas med att ge arbetslösa personer rätt insatser så att de matchas mot jobben. Det är ett bra sätt att arbeta. Det är min och regeringens uppfattning.

Likaså är det min uppfattning att det regelverk som riggades av den gamla regeringen när det gäller flera av de kompletterande aktörerna - såväl inom fas 3 som när det gäller lotsar och coacher - har varit riggade på ett naivt sätt. Det har gjort att oseriösa aktörer har kunnat sko sig och få skattepengar på ett sätt som inte är försvarbart. Man har också uppdagat kriminell verksamhet.

Brottsförebyggande rådet tittar nu på detta och kommer inom kort med en rapport, och då kommer vi att veta mer.

Fru talman! Jag tackar för svaret och för det förtydligande jag upplever att vi fick.

Ett bekymmer i detta har varit att det är Arbetsförmedlingen som har haft att utföra kontrollen. Jag vet att vi under resans gång har fått skärpa kraven på Arbetsförmedlingen för att man bättre ska följa upp, göra utvärderingar och sålla ut dem som inte levererar det som ska levereras. Jag upplever att det har varit ett stort bekymmer för Arbetsförmedlingen att klara av den uppgiften, och då är vi återigen tillbaka till den andra frågan. Jag tror att det är viktigt att göra en bred och viktig översyn av Arbetsförmedlingens roll, uppdrag och funktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I dag sitter man nämligen på två stolar. Man är både myndighet och handläggare och ska alltså både ta myndighetsbeslutet och hjälpa den som är arbetssökande, men man är samtidigt upphandlare och kontrollant - och dessutom en egen utförare. I detta krockar uppdragen. Lite grann kopplat till den frågeställning du har fått vid ett par tidigare tillfällen, arbetsmarknadsministern, tror jag att det är viktigt att det den 15 april kommer ett positivt besked när det gäller den utredning riksdagen har beställt.

Fru talman! Låt mig får polemisera lite mot Annika Qarlsson. Kontroll behövs givetvis. Men när den gamla regeringen fördelade kontrollinsatserna lade man väldigt mycket energi på att kontrollera den arbetslöse och väldigt lite energi på att kontrollera de privata aktörerna.

Jag tror att det var en dålig balans i hur man lägger in kontrollåtgärder i förhållande till individen och de privata företagen. Det behövs kontroll i båda avseendena, men man måste också ha en viss balans och rim och reson i hur man sätter in kontrollinsatser.

Den gamla regeringen hade åtta år på sig och ledde Arbetsförmedlingen aktivt och med mycket detaljstyrning under dessa år. Resultatet av det var bedrövligt. Myndigheten står nu inför stora problem och åtnjuter mycket lågt förtroende.

Att i detta läge kräva att en ny regering ska återuppta den gamla regeringens gamla utredning är knappast svaret på frågan.

Fru talman! Min fråga handlar om social dumpning inom transportområdet och går till statsrådet Anna Johansson.

I dag utsätts seriösa aktörer inom åkeribranschen för osund konkurrens från oseriösa aktörer inom näringen genom att dessa anlitar falska egenföretagare med F-skattsedel eller förare från utländska bemanningsföretag där man reducerar lönen med upp till 80 procent. Det handlar alltså om ren lönedumpning.

Det gör det svårt för seriösa åkerier att överleva, och vi får ständigt rapporter om hur chaufförer bor i sina bilar och lagar sin mat vid vägkanten. Det värsta exempel jag har hört är att man har levt under sådana omständigheter i tre månader.

Hur tänker statsrådet fortsätta arbetet med att stävja social dumpning inom åkeribranschen?

Fru talman! Jag tackar Suzanne Svensson för frågan. Detta är en av de frågor som regeringen prioriterar. Det berör mitt ansvarsområde, men det berör i minst lika stor utsträckning Ylva Johanssons ansvarsområde, förhållandena på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tyvärr är inte transportbranschen den enda bransch som drabbas av illojal konkurrens och tendenser till social dumpning.

Ett grundläggande svar på frågan är att vi måste se till att den fria konkurrensen inom EU inte sker på bekostnad av hänsyn till människor och miljö.

Jag har vid flera tillfällen lyft upp frågor om de svårigheter som finns inom transportbranschen, såväl med EU-parlamentariker som på ministerråd och i kontakter med den nya kommissionären på detta område, Violeta Bulc. Jag har lyft upp just problemen med social dumpning på transportområdet och den illojala konkurrensen som ett stort problem som EU behöver arbeta mer effektivt med.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Precis som statsrådet säger är det inte bara inom åkerinäringen som social dumpning breder ut sig. Vi ser samma sak inom flyget, med mycket kreativa lösningar. Man bor i ett land, är anställd i ett annat och får lönen från ett tredje. Man pressar löner och villkor även inom flyget. Detta drabbar också dem som är anställda i svenska bolag eftersom dessa bolag pressas hårt av den osunda konkurrensen.

Hur tänker statsrådet jobba med denna fråga?

Fru talman! Jag tackar Suzanne Svensson för följdfrågan. På vägsidan har detta varit ett känt problem under en längre tid medan man nog får säga att det är ett relativt nytt problem i flygbranschen, åtminstone i denna omfattning.

Vi har lyft upp problemen med illojal konkurrens, regelshopping, kreativa anställningsupplägg och så vidare i våra kontakter med de aktörer som finns inom EU på detta område.

Parallellt med detta behöver vi, framför allt vad gäller vägtransporter, bevaka att de åtgärder vi har vidtagit mot olaglig cabotageverksamhet och annat där det ges möjlighet att ta ut sanktionsavgifter verkligen efterlevs. Vi måste också vara beredda att vidta ytterligare åtgärder för att få ordning och reda i transportbranschen och på arbetsmarknaden i stort i Sverige och i EU.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Per Bolund.

Det är väl bekant att flera partier och även några pensionärsorganisationer är negativa till systemet med premiepensioner - detta trots att Pensionsmyndigheten visar att framför allt våra unga beräknas få upp till 2 000 kronor mer per månad i pension vid den avkastning vi hittills sett historiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur ser statsrådet Bolund på det svenska premiepensionssystemet? Kommer statsrådet att verka för att premiepensionssystemet behålls i det svenska pensionssystemet?

Fru talman! Jag tackar Lars-Arne Staxäng för den viktiga frågan. Det grundläggande för regeringen är att värna stabiliteten i det svenska pensionssystemet. Vi är glada över att det finns en sådan bred samsyn i stora delar av politiken och att det finns en pensionsgrupp som arbetar tillsammans för att skapa stabilitet och långsiktighet i pensionsvillkoren för både dagens och framtidens pensionärer. Det är ett samarbete och en samverkan som vi tycker är värd att värna på alla sätt.

Vi är glada att Pensionsgruppen har fört en diskussion om och tagit ställning till premiepensionssystemet och lämnat ett förslag om att det ska göras en översyn av premiepensionssystemet.

Denna översyn arbetar regeringen för närvarande med. Vi kommer också att tillsätta en utredning som ser på hur man ska förvalta det svenska premiepensionssystemet och göra så att det blir ännu mer välfungerande i framtiden.

Några planer på att lägga ned premiepensionssystemet arbetar regeringen inte med, utan vi arbetar med att förvalta det uppdrag vi har fått från Pensionsgruppen.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag tror att det var viktigt att finansmarknadsministern faktiskt uttalade detta eftersom det förs diskussioner i pensionärsorganisationer och i en del partier, och LO har haft frågan på sina agenda.

Vi ska värna premiepensioner som ett viktigt ben i det svenska pensionssystemet, för just detta ben kan ge mer och bättre pensioner till framför allt våra barn och barnbarn.

Jag tackar Per Bolund för svaret. Jag tror att det var ett viktigt uttalande.

Fru talman! Jag tackar Lars-Arne Staxäng för synpunkterna. Det är viktigt att det finns en så bred samsyn som möjligt om pensionssystemet, och här kommer ju även premiepensionen in.

Jag är glad över att Pensionsgruppen har sett att det behöver göras justeringar av premiepensionssystemet. Det har varit problem och svårigheter med till exempel alltför höga avgiftsnivåer, vilket har gjort att en stor del av pensionen riskerar att gå förlorad under resans gång, innan den som betalar in avgifterna går i pension. Ett sådant system tycker vi såklart inte är välfungerande eller bra.

Här har Pensionsmyndigheten redan gjort ett arbete för att försöka justera och få ned avgiftsnivåerna så att de blir mer rimliga.

Det finns också en diskussion om storleken på premiepensionssystemet och hur många fonder det ska finnas möjlighet att välja mellan. Det handlar också om att skapa en större enkelhet för oss användare.

Det är precis dessa frågor vi arbetar med, och vi kommer att tillsätta en utredning som förvaltar Pensionsgruppens beslut framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! För mig är varje företagare en hjälte. Det är någon som tror på en idé och utvecklar den och genom sin kraft och sitt engagemang bidrar till vårt lands utveckling och till sin egen och andras försörjning.

Vi behöver ett företagsamt Sverige. Vi behöver fler företagare i Sverige. Vi behöver det i alla åldersgrupper.

Vi var därför många som blev omåttligt förvånade när vi tog del av näringsministerns uttalande häromdagen i småföretagartidningen Driva Eget: "Flera av de här företagen som är medelstora, som har äldre ägare, är lite rädda för att gå på export därför att de inte kan språket så bra. De kanske inte har så bra utbildning så de vågar inte riktigt ta in en högskoleutbildad mer i personalstyrkan."

Det är troligen ett av de mer fördomsfulla uttalanden som har kommit från en näringsminister på väldigt lång tid. Det är dessutom svårt att se som något annat än en förolämpning mot alla dem som är med och bygger vårt land.

Min fråga till näringsministern är enkel: Vad menade näringsministern egentligen?

Fru talman! Jag tackar Olof Lavesson för möjligheten att svara på denna fråga. Jag ställer upp på många intervjuer, och varenda mening blir inte briljant. Jag kommer säkert också i fortsättningen att göra intervjuer där en och annan mening inte blir exakt som jag hade tänkt mig. Jag tackar därför för möjligheten att reda ut detta.

Det jag försökte visa i diskussionen var att alltför få små och medelstora företag går på export i dag; jag tror att det är omkring 14-15 procent.

Jag har besökt många av dem, och de anger flera olika orsaker till att de inte går på export. Vissa har sina kunder enbart i Sverige och känner sig nöjda med det. Andra känner att de inte får tag i tillräckligt med kapital för att göra de investeringar som krävs för att gå på export.

Några som jag har träffat har påpekat att de inte känner sig riktigt bekväma när de ska ut på marknader där de inte behärskar språket.

Det var en lite anekdotisk evidens i det resonemanget som inte föll så väl ut. Men jag tror att vi är överens om att vi ska få fler små och medelstora företag att gå på export.

Fru talman! Jag tackar för svaret och försöket att utveckla det. Jag kan däremot inte säga att jag är alldeles nöjd med svaret.

Uttalandena är problematiska ur två perspektiv. Det ena är att de möjligen baserar sig på anekdoter men framför allt på fördomar. Det andra är att de bortser från den kompetens våra äldre bidrar med som företagare, ofta inom konsultverksamhet där erfarenheter och kompetens är väldigt eftertraktade.

Vi har i dag över 70 000 äldre företagare i Sverige. Bland dem som är mellan 65 och 75 år och sysselsatta är fyra av tio egenföretagare - i ett läge där vi samtidigt har en viktig debatt om vikten av att arbeta längre och att kunna ställa om. I det sammanhanget är dessa 70 000 äldre företagare hjältar.

Frågestund

Arbetsmarknadspolitik

Jag är inte helt säker på att det blev så mycket tydligare. Jag kan bara beklaga näringsministerns uttalanden och hoppas att de inte speglar regeringens uppfattning om äldre företagare.

Det hade varit betydligt bättre om näringsministern i stället hade aviserat ett antal reformer eller förslag för att locka fler äldre personer att vilja ta steget ut i eget företagande. Men jag ger näringsministern chansen att berätta vilka förslag som kommer i dag i stället.

Fru talman! I mitt svar försökte jag säga att varenda mening inte blir briljant. När man gör undersökningar om varför företag inte går på export säger var tionde företagare fortfarande att en av anledningarna är språkfrågan. Det är inte helt oväsentligt att en del företagare inte känner sig bekväma med språket när de vill gå på export.

Sveriges Ingenjörer gjorde en undersökning för några år sedan. De har ett projekt i Jönköping där de studerar vad som händer med små och medelstora företag som exempelvis tar in ingenjörer. Alla företag har inte den typen av kompetens i sina bolag, men det blir ett väldigt uppsving för möjligheten till expansion och utveckling när små och medelstora företag tar in en annan kompetens än de haft tidigare.

Jag tror att vi ska fokusera debatten i Sverige på vilka hinder som finns för små och medelstora företag att våga gå på export samt på insatser för att underlätta arbetet. Jag hoppas att vi kan fortsätta att diskutera detta här i kammaren.

Det var dagens sista fråga. Jag tackar statsråden för deltagandet i frågestunden.