Vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser

Fru talman! Vi ska debattera ett lagförslag som handlar om att våra äldre inte ska ha rätt att få hemtjänst utförd i någon annan kommun än sin egen under sommaren - detta på grund av att vissa kommuner är oroliga för att det ska bli problem med personalförsörjning och smittspridning till följd av coronapandemin. Äldre ska alltså inte få besöka sina sommarställen, om de inte finns i den egna kommunen eller regionen, och där få tillgång till exempelvis ett larm, tillsynsbesök eller hjälp med sin medicinering. Jag tycker att detta är anmärkningsvärt.

För det första går hela den svenska strategin vad gäller pandemibekämpningen ut på att alla tar eget ansvar, följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och avstår icke nödvändiga resor. Alla vi andra förväntas följa dessa rekommendationer utan att man behöver ta till lagstiftning, men äldre med ett hemtjänstbehov skulle tydligen inte klara av att ta det ansvaret. Det tycker jag är anmärkningsvärt.

För det andra finns det inget som visar att detta är, eller ens kommer att bli, ett problem. Det föreslås i betänkandet att vi ska anta en tillfällig lagstiftning utifrån något som ännu inte har skett och som ingen vet ens kommer att hända. Vi som har suttit i utskottet en längre tid känner väl igen denna diskussion från tidigare somrar, då det inte funnits någon pandemi. Visst är det ett ökat tryck på vissa semesterorter under sommaren, men trycket kan mycket väl bli lägre i år - det vet vi inte.

Jag anser att de äldre i samhället hitintills har tagit ett mycket stort ansvar när det gäller att hålla social distans och att undvika sociala kontakter och att de därmed har tagit ett stort ansvar för sin egen och andras hälsa. Jag är övertygad om att de äldre kommer att fortsätta att ta detta ansvar, men det tror uppenbarligen inte oppositionen. Jag är faktiskt förvånad över att man anser att äldre är särskilt dåliga på att följa det som gäller och att vi behöver ta till lagstiftning.

För det tredje är det inte vistelsekommunens skyldighet att utföra hemtjänst per automatik om inte den kommun som den äldre är bosatt i begär detta. Därför tycker jag att frågan lämpar sig synnerligen väl för att lösas mellan berörda kommuner i dialog. Sveriges Kommuner och Regioner har dessutom tagit fram ett stöd för kommunerna för att arbeta på det sättet.

Slutligen kan vi inte ta ifrån den äldre den rätt till hemtjänst som personen fått beviljad. Som det utskottsinitiativ som är grunden för betänkandet är utformat skulle det i praktiken betyda att Stockholms kommun skulle kunna vara skyldig att utföra hemtjänst även i andra kommuner.

Jag undrar hur de partier som står bakom detta lagförslag tänker sig att det skulle fungera i praktiken. Eller menar dessa partier att de äldre som har fått hemtjänst beviljad för att de till exempel behöver hjälp med att ta sin medicin inte ska få den hjälpen om de väljer att besöka sitt sommarställe? Finns det någon grundlig analys av vilka konsekvenser ett sådant beslut kan få?

Nej, detta är faktiskt ett riktigt dåligt förslag. Det saknas underbyggt underlag, det saknas konsekvensanalys och det är på riktigt kränkande mot våra äldre, som byggt upp detta samhälle och som faktiskt tar ett mycket stort ansvar i det här besvärliga pandemiläget.

Min uppfattning är att vi om vi skulle säga ja till detta skulle säga till de äldre: "Ni klarar inte av att ta ansvar. Ni klarar inte av att bedöma vad som är rätt och fel i den situation vi befinner oss i. Vi måste ändra lagen och tvinga er att stanna hemma genom att förneka er rätten till hemtjänst vid ert sommarställe." Det vill inte jag.

Jag yrkar avslag på förslaget i betänkandet och bifall till vår reservation.

Fru talman! Pandemin kräver handling. Pandemin kräver att vi är medvetna om var kunskapen kommer ifrån när vi fattar beslut. Kunskap och evidens är det vi brukar fatta beslut utifrån när vi ser detta i olika ärenden.

Vad gäller förslaget på lagstiftning i betänkandet, som ska klubbas, är det svagt med kunskapsanalys. Vi har fått en dragning av tjänstemän från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Detta är ju ingen kunskapsmyndighet utan en organisation för arbetsgivare. Det är alltså inte en myndighet - det är alltid bra att komma ihåg.

Fru talman! Det saknas en kunskapsmyndighet i detta ärende, exempelvis Socialstyrelsen, som har lite andra tankegångar runt detta.

Fru talman! Vi måste få ned smittan. Vi måste testa inom äldreomsorgen, specifikt här i Stockholm där smittspridningen har varit förödande för äldre och sjuka. Det är en 100-procentig överdödlighet på äldreboendena i Stockholms stad.

Jag vill säga något om följsamheten i den grupp vi talar om, alltså bland de äldre - 70-plussarna - och dem med funktionsnedsättningar. Det är ju inte de som hänger på krogen, som hänger på badstränderna med nära avstånd, som hänger på barer och så vidare. Det är denna grupp som ska skyddas, och denna grupp har varit extremt följsam.

Av Folkhälsomyndighetens rekommendationer och allmänna råd, fru talman, framgår bland annat att man som enskild ska avstå från onödiga resor för att inte bidra till smittspridning. Jag har väldigt svårt att se att horder av 70-plussare skulle ge sig ut i landet till olika orter. Så är det inte nu, och det finns heller ingenting i detta ärende som visar att det skulle kunna bli så.

Vi kan vidare konstatera, fru talman, att vistelsekommuner endast är skyldiga att verkställa bosättningskommunens beslut om socialtjänsten och bosättningskommunen begär det. Nu finns det också ett smittskyddsskäl. Kanske kunde man ha löst detta med dialog och tittat på SKR:s olika förslag på hur det skulle gå till.

Vi vill framhålla att det enligt vår bedömning i nuläget inte finns något som visar att det finns ett reellt problem. Jag tycker inte heller att man ska ta beslut om någonting när man bara kan titta i en kristallkula; jag tycker att kristallkulan känns som ett farligt underlag.

Fru talman! Vi saknar också en konsekvensanalys av vad en sådan lagstiftning kan innebära på kort sikt och på lång sikt. Det är lätt att få panik i en pandemi och att ta beslut i ett race som vi kan tappa kontrollen över.

Mot bakgrund av vad vi tidigare anfört anser vi att det för närvarande inte finns någon anledning för riksdagen att fatta beslut om en tidsbegränsad möjlighet för en vistelsekommun att neka hemtjänst för personer med en annan bosättningskommun. Jag yrkar därför bifall till den reservation vi står bakom tillsammans med S, MP och L.

Fru talman! Vi behöver ju alla avstå från ej nödvändiga resor denna vår och sommar för att inte bidra till smittspridningen. Var och en av oss måste tänka efter.

Behöver vi då en särskild ny lag som ger kommuner rätten att vägra hemtjänst till människor som har sitt sommarboende någon annanstans än där de själva är skrivna? Nej, jag tycker verkligen inte det. Jag tycker att det beslut som nu är på väg att fattas är fel, fru talman, och jag vill yrka bifall till den reservation som säger att vi ska säga nej till detta.

Målet borde vara att så långt det är möjligt värna människors frihet att lämna sitt hem även i svåra tider. Vi har en svår situation - en extra svår sådan, fru talman - denna sommar. Förutom semestrar gör Folkhälsomyndighetens riktlinjer att människor även vid lätta symtom måste vara hemma, för man vet inte om de har en allergi eller om det kan vara covid.

Men detta går att lösa på annat sätt än genom en lag, för vi måste samtidigt försvara skyddsnätet, fru talman. Vi måste värna friheten, särskilt för de människor som har den allra minsta friheten. Det här kan lösas i dialog med kommuner. Det är jag övertygad om. Vi behöver inte lagstifta om ytterligare en fotboja för människor som redan haft det svårt.

Fru talman! En tidning skriver att en "riksdagsmajoritet vill sätta badjävlar på plats". Jag kan lugna alla oroliga människor med att de här personerna redan är satta på plats, och det med besked. Många av just de här personerna undviker sedan flera månader tillbaka att lämna trånga lägenheter. Många har inte träffat sina barn eller barnbarn på många veckor. En del har partner på äldreboende och kan inte träffa den personen heller. De personer som har hemtjänst har redan drabbats ännu mycket hårdare än alla vi andra av denna pandemi. Och märk väl: Vi andra förbjuds inte att åka någonstans. Staten litar på att vi kan bestämma vad vi själva ska göra och vad som är en nödvändig resa under ansvarstagande.

Fru talman! Att inte ha frihet att lämna sin hemkommun under säkraste möjliga förhållanden och att inte kunna använda sin egen egendom anser jag vara otroligt fel. Till er som har en älskad sommarstuga som ni har saknat hela vintern vill jag säga: Ni borde självklart kunna åka dit om det är viktigt för er och om det är möjligt att lösa detta på ett säkert sätt för er omgivning och för er själva. Det är detta skyddsnätet är till för. Skyddsnätet är till för varje människas frihet och för en trygg och rik vardag, även när kroppen sviker och även under en pandemi.

(Applåder)

Fru talman! När Centerpartiet kom med förslaget till utskottet var det inte en ny fråga i sig. Den hade diskuterats ganska länge. Det som kommunerna rekommenderats av socialministern och i reservationen är att kringgå lagen. Det är det besked som kommunerna har fått när de har berättat att de absolut inte vill minska på rätten till bistånd men däremot saknar personal. Det är inte fråga om resurserna; regeringen har på ett tydligt sätt lovat att man kommer att stötta dem som har kostnader till följd av pandemin. Men man saknar personal. Hur ska man kunna utföra den hemtjänst som människor behöver när personalen helt enkelt inte finns att uppbringa på grund av att vi följer riktlinjerna och fler är sjuka just nu? Vårdpersonal är en känslig grupp, och vi har inte testning som räcker till.

Det besked kommunerna har fått, både från socialministern och i reservationen, har varit: Kom överens och för en dialog, så att ni inte behöver göra det här! Jag tycker att de höga tonlägen vi alldeles nyss hört i debatten hade varit berättigade om man inte hade hänvisat till att lagen ska kringgås.

Man kan mycket väl säga nej till önskemålet från kommunerna. Kristdemokraterna har gjort det i alla andra frågor som rör socialtjänstlagen och LSS när man velat kringgå dem på grund av pandemin. Vi har inte funnit skäl till det, för den rättighet du har där du bor ska du få behålla. Den är nödvändig för att du ska kunna leva ett gott liv.

Men när det gäller att dessutom få hjälp om man flyttar till en semesterkommun där man har sitt sommarboende är det även den andra kommunens möjligheter det handlar om. Har den personal så att det räcker även för de tillkommande gästerna? Denna sommar är det en del kommuner som längtar efter att få ta emot sina sommargäster, medan andra säger att de kanske kommer att ha det svårt och inte är säkra på om de klarar detta.

Beskedet från ganska många här i talarstolen och från socialministern har varit att det går att komma överens så att man inte behöver följa lagen och så att människor inte får den här hemtjänsten. Jag tycker att det är rakare att säga: Om ni har uttömt alla möjligheter och enbart denna sommar behöver kunna göra ett undantag vill vi göra en lagändring.

Vi ska vara tydliga med att alla insatser man gör i en kommun ska ha stöd i lag. Vi kan inte som lagstiftare säga: Försök komma överens, så att ni kan kringgå lagen! Jag vill stifta lag, och jag förutsätter att varje kommun följer lagen. Kristdemokraternas mening är att det är rimligt att kommunerna får en möjlighet att göra ett undantag enbart denna sommar och bara i detta fall, eftersom det handlar om att det är tillkommande gäster som kommunen kanske inte klarar av. Då måste man säkerställa att de egna invånarna först får den hemtjänst eller de insatser de behöver.

Därmed yrkar Kristdemokraterna bifall till förslaget. Vi ser fram emot ett lagförslag. Jag noterar i reservationen att reservanterna tycker att det är för tidigt. Det är möjligt att lagförslaget därför kommer i september, och då har det försatt sin verkan. Men som lagstiftare behöver vi vara tydliga med legitimiteten. Jag förväntar mig att varje kommun arbetar under lagen. Därför är jag lagstiftare.

(Applåder)

Fru talman! Detta är en av de debatter som hålls endast av det skäl att det just nu pågår en pandemi som får konsekvenser på det övriga samhället. Den handlar om huruvida man ska ha rätt att ha hemtjänst när man vistas i annan kommun än sin bosättningskommun under rådande extraordinära situation. Det är fråga om en tillfällig förändring, inte en permanent, som man kan tro när man lyssnar på en del av mina kollegor här i dag.

Låt mig börja med att säga att hemtjänstens personal hör till dem som gör ett fantastiskt arbete just nu. Det gör de förstås alltid, men just nu ofta med liten personalstyrka, bland annat på grund av sjukdom och eftersom testningen inte fullt ut fungerar, så att personal med symtom som skulle kunna vara orsakade av corona måste stanna hemma. De har inte heller alltid den skyddsutrustning som behövs för att de ska kunna känna sig säkra när de möter dem de vårdar - både för sin egen skull och för att veta att de inte smittar. Vad vi vet är att den här smittan är lömsk och att människor som inte visat symtom ändå burit på covid-19.

Till detta kommer de instruktioner som våra myndigheter hittills gett oss. Vi ska inte resa några längre sträckor och måste alla acceptera att sommaren 2020 inte kommer att bli som vi planerade eller som vi hoppades.

Mot denna bakgrund har ett antal kommuner signalerat att de inte klarar kraven i socialtjänstlagen 2 a kap. 6 §, där det står: "När en enskild avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än bosättningskommunen, och till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver stöd och hjälp för detta, är vistelsekommunen" - eller sommarkommunen, som vi ibland kallar det - "skyldig att . verkställa bosättningskommunens beslut" om stöd och hjälp. Med andra ord: Har den enskilde rätt till hemtjänst i sin egen kommun har den också rätt att få det under sin sommarvistelse.

Fru talman! Dagens debatt handlar inte om att ta bort rätten och friheten att kunna tillbringa sommaren någon annanstans om man till exempel är äldre, har en funktionsnedsättning eller har en allvarlig sjukdom. Nej, den handlar om att respektera att vi just nu lever i en mycket speciell tid som tillfälligt kräver andra regler och förutsättningar.

Allra ytterst handlar det om de gamla, funktionsnedsatta och sjuka som riskerar att inte få det stöd och den hjälp de har rätt till. Av de orsaker jag inledningsvis nämnde måste den alltför lilla personalgruppen klara fler individer, vilket innebär att man måste minska omsorgen om de redan befintliga kommuninvånarna. Det är lagen som säger att man måste det. Falkenberg avslog begäran om hemtjänst med hänvisning till myndigheternas rekommendationer och pekade på risk för smittspridning, men förlorade i förvaltningsrätten i Göteborg den 4 maj. Det var självklart att man förlorade. Svensk lag är till för att följas, och lagen är i det här fallet tydlig.

Myndigheternas rekommendationer upphäver inte svensk lag. Det kan bara den lagstiftande församlingen göra, det vill säga riksdagen. Rätten skrev bland annat att en kommun inte kan välja om den vill följa gällande lagstiftning eller inte.

Fru talman! Regeringen tycker inte att detta är ett problem. Den tycker att om bara bosättningskommunerna struntar i att begära hemtjänst hos vistelsekommunerna löser det sig. Den inte bara struntar i de boende med omsorgsbehov, personalen som sliter förtvivlat för att klara alla sina patienter och den ökade smittrisken, utan den uppmanar indirekt kommunerna till lagbrott.

Det är häpnadsväckande, och det är beklämmande. Legitimiteten i svensk lagstiftning undergrävs när man inte ger kommunerna tillräckligt stöd för att kunna neka tillfälligt boende hemtjänst.

Fru talman! Den 23 april föreslog vi moderater att Sverige tillfälligt ska ändra socialtjänstlagen så att kommuner inte ska vara skyldiga att erbjuda tillfällig hemtjänst under coronapandemin. Detta fick snabbt stöd av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Vi hoppades att regeringen skulle agera, men inget skedde.

När Centerpartiet lade fram ett utskottsinitiativ i frågan var det tydligt att det fanns en majoritet i Sveriges riksdag för en sådan lagändring. Det är vad som i dag ligger på riksdagen bord och som vi moderater yrkar bifall till.

Jag blir lite beklämd när jag hör vice ordföranden i utskottet. Jag måste avslutningsvis nämna det. Vem får hemtjänst i dag? Det är inte vem som helst. Det är personer som har behov av stöd och hjälp.

Kristina Nilsson verkar ha glömt tre saker:

Det är en extraordinär situation.

Personalsituationen är i många kommuner ytterst ansträngd.

Detta är det allra viktigaste och mest beklämmande: Det är de gamla, de funktionsnedsatta, de med svåra sjukdomar och de som bor året runt, 365 dagar, tolv månader om året, i dessa kommuner som nu riskerar att inte få den hjälp och det stöd som de har rätt till.

Per Svensson, socialdemokratiskt kommunalråd i Falkenberg, sa tisdagen den 5 maj i Sveriges Radio: Jag tycker att vi är i en extraordinär situation. Regering och riksdag borde ta tag i frågan.

Jag och Moderaterna delar Per Svenssons uppfattning. Det är vad vi gör nu. Nu är det upp till regeringen att agera. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag konstaterar att Camilla Waltersson Grönvall talar med emfas om utförarkommunernas problem just i den här situationen. Jag saknar en analys av de äldres situation och möjlighet att kanske kunna vistas i sin sommarstuga och få sin hemtjänst som de har rätt till.

Vi har inte på något sätt uppmanat kommuner att bryta mot lagen. Vi litar på att de gamla som har hemtjänst själva kan göra bedömningen. Är det lämpligt att jag åker till mitt sommarställe eller inte? Jag känner mig väldigt trygg med att våra kloka äldre kan göra den bedömningen och se vad som är bäst både för dem och för deras omgivning.

Jag tycker att Camilla Waltersson Grönvall fastnar lite i frågan som om det vore ett faktum att alla äldre reser kors och tvärs i dessa tider och kräver att få hemtjänst lite överallt. Det gör de inte. Det finns ingenting som tyder på det.

Det var bra att det fanns ett socialdemokratiskt kommunalråd som Camilla Waltersson Grönvall kunde hänvisa till. Men jag har inte sett någon statistik på att Falkenberg är särskilt belastat i den här situationen. Vi måste ändå kunna titta på helheten.

Jag skulle gärna vilja veta: Vad säger Camilla Waltersson Grönvall till den äldre som tycker att den på ett säkert sätt kan besöka sin sommarstuga i Falkenberg trots att den har en liten hemtjänstinsats?

Fru talman! Det är häpnadsväckande att vi här i dag hör socialutskottets vice ordförande rikta dessa frågor till mig.

Till att börja med kan jag svara Kristina Nilsson: Under förutsättning att de äldre reser enligt de rekommendationer som vi har blivit förelagda och inte behöver någon hemtjänst är det inte vad dagens diskussion handlar om.

Jag tror inte att det finns någon i den här debatten som har talat om att de äldre ska resa "kors och tvärs". Senast jag såg rekommendationer från våra ansvariga myndigheter skulle vi resa en väldigt kort sträcka. Redan det gör att många, oavsett om de är yngre eller äldre, inte kan ta sina sommarstugor i bruk.

Det är någonting som jag beklagar. Jag om någon förstår inte minst om man vill ta sig till västkusten för att få rekreation där och ha en härlig semester. Det är någonting som är helt fantastiskt.

Men detta är inte vilken sommar som helst. Det är helt förvånande att Kristina Nilsson och regeringen inte verkar ha uppfattat det. Vi kan inte resa på det viset.

Fru talman! Ingen har hindrat någon från att resa. Det här handlar om de gamla, de sjuka och de funktionsnedsatta som i dag riskerar att inte få sin hemtjänst och det stöd och den hjälp de har rätt till.

Vad säger Kristina Nilsson till dem som riskerar att inte få det stöd och den hjälp som de behöver därför att det kommer människor resande till kommunen som gör att en redan ansträngd personalsituation blir helt ohållbar? Ska vi uppleva den situationen där gamla inte får sitt stöd och sin hjälp innan vi reagerar? Då är det faktiskt för sent.

Fru talman! Jag är övertygad om att de gamla kommer att få den hjälp de behöver även detta år.

Camilla Waltersson Grönvall säger själv att många inte kan ta sina sommarstugor i bruk på grund av avståndet. Det är precis det jag försökt säga hela tiden. Vi kan inte lagstifta om ett problem som vi inte har sett om det över huvud taget har uppstått.

Det är viktigt att vi alla tar ett eget ansvar i pandemin. Det är fel att man ska diskutera på ett annat sätt bara för att du har tillgång till hemtjänst eller har en funktionsnedsättning. Vi måste kunna lita på att alla vi tillsammans i Sverige tar ansvar för att följa myndigheternas rekommendationer.

Om jag skulle säga ja till det lagförslag som ni har lagt fram skulle jag säga: Den här gruppen klarar inte av att ta eget ansvar, så här måste vi gå in och lagstifta just precis för dem. Vi har en massa argument för att det redan finns när det inte finns någonting som visar att det har en tendens att bli på det här sättet.

Det uppstår också många fler frågor utifrån lagförslaget. Det finns människor med hemtjänst som har valt utifrån sitt eget ställningstagande att isolera sig i sin sommarstuga. De ser att det är bättre för både deras eget skydd och andras skydd än att de kanske vistas i storstadsområden som Stockholm.

Vad ska vi säga till dem? Ska vi säga: Åk hem? Nej, det tycker jag är helt fel. Det är synd att det finns en majoritet för förslaget. De gamla är fullständigt kapabla att fatta besluten själva och göra det bästa av den speciella situation som råder.

Fru talman! Jag måste ärligt säga att jag tycker att det är svårt att driva en seriös debatt med personer som fortsätter att blanda äpplen och päron. Debatten handlar inte om människor som har valt att sätta sig i karantän och inte ta samhällets resurser i anspråk i form av hemtjänst.

Det handlar om de människor som måste ha stöd och som hemkommunen planerar för utifrån de förutsättningarna de har. De har det tryggast och säkrast just nu i sin ordinarie hemkommun. Där har man bäst förutsättningar att planera för det.

Men när flyttningar sker just nu, i tider av smittspridning och i tider av svår personalansträngning, är det dessa människor, de svagaste och de mest sköra, som riskerar att fara illa. Jag tycker att det är otroligt tråkigt att man väljer att inte se dessa människor. Det är tråkigt att Socialdemokraterna gör detta - en socialdemokratisk regering som nu också har en företrädare i riksdagen som väljer att inte förstå.

Fru talman! Jag väljer att tolka det så, för jag kan inte tro att Kristina Nilsson inte förstår intentionen i att vi ska skydda dem som verkligen behöver stöd och hjälp. Om man bor kvar hemma just nu har man den bästa möjligheten att få detta, men nu handlar det om dem som bor i dessa 50-60 kommuner som har signalerat att de är rädda för att inte klara situationen. Ska vi få en sommar där slutsatsen blir att inte alla fick det stöd och den hjälp de behövde? Det kan få katastrofala konsekvenser.

Jag undrar om Kristina Nilsson är beredd att ta detta ansvar.

Fru talman! Vi känner alla väl till att det råder en extraordinär situation i Sverige och i resten av världen just nu.

Många kommuner tvingas i dag ändra prioriteringar inom välfärden på grund av covid-19-krisen. Bland annat påverkar detta den redan ansträngda personalförsörjningen inom hemtjänsten, och då speciellt i kommuner där invånarantalet utökas under sommarmånaderna.

Flera kommuner har larmat, och fortsätter att larma, om att det kommer att bli svårt för dem att tillhandahålla stöd och hjälp i enlighet med socialtjänstlagen just den här sommaren på grund av coronakrisen. Redan i dag är det brist på personal, och mycket av den personal som i dag arbetar och har arbetat genom krisen hittills går i dag på knäna. De har haft det väldigt tufft, och kanske får de inte ens en välbehövlig semester det här året.

Det finns alltså behov av ett tillfälligt undantag från vistelsekommunens skyldighet att verkställa bosättningskommunens beslut om socialtjänstinsatser.

Många äldre har säkerligen just nu ett extra stort behov av att få komma ut till sina lantställen under den här sommaren, kanske efter månader av social isolering. I dag rekommenderar dock Folkhälsomyndigheten att man som enskild ska avstå från onödiga resor för att inte bidra till smittspridning.

När någon avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än i bosättningskommunen och till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver stöd och hjälp ska vistelsekommunen i enlighet med socialtjänstlagen, som jag sa tidigare, fortfarande ge stöd i de kommuner där möjligheten finns.

Sverigedemokraterna står bakom att utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen att den skyndsamt ska bereda ett lagförslag som innebär en tidsbegränsad möjlighet för en vistelsekommun att neka hemtjänst för personer med en annan bosättningskommun och återkomma till riksdagen.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Sverigedemokraterna värnar om Sveriges befolkning och vill göra allt som står i vår makt för att under denna kris skapa trygghet för dem som är särskilt sårbara och för att rädda så många liv som det bara är möjligt. Kriser får inte påverka hur vi tar hand om de grupper i samhället som är mest sårbara och i störst behov av hjälp.

Vi måste stötta sköra grupper. Men vi måste också - det är ett ansvar som jag anser att vi har i den här kammaren - hjälpa de kommuner som är eller blir hårt belastade i sommar. Vi måste stå stadigt för alla dem som behöver oss, även när krisen är här.

Fru talman! Det är trots allt så att detta förslag inte innebär att riksdagen genom en lag kommer att förbjuda äldre att åka till sina sommarboenden. Detta lagförslag innebär faktiskt bara att kommuner har rätt att neka hemtjänst om de inte mäktar med att erbjuda den till sommargästerna.

Om man har ett sommarhus och ett sommarboende som man tänker sig att åka till i en vistelsekommun som inte kan erbjuda hemtjänst och om man kanske behöver lite lättare hjälp med medicinering eller sådant kanske någon granne eller anhörig kan hjälpa till med den enkla insatsen.

Detta lagförslag är som sagt inte en lag som gör att vi förbjuder de äldre att vistas i sina sommarboenden, utan det innebär en möjlighet för de kommuner som inte har kapacitet att erbjuda tjänsterna till dem.

Fru talman! Den som behöver hemtjänst ska inte vara låst till sin hemkommun. En dom i förvaltningsrätten i Göteborg har nyligen konstaterat att mottagarkommunen inte har rätt att neka att hjälpa, enligt socialtjänstlagen. I grunden är det naturligtvis helt rätt.

Men under extraordinära omständigheter, som nu, får alla vara beredda att anpassa sig till det möjliga, till det rimliga och till det säkra. Regering, stat och kommuner måste hitta en gemensam väg fram. Att klara hemtjänstbemanningen under semestern en vanlig sommar kan vara en utmaning för de flesta svenska kommuner.

Under de senaste månaderna har vi dessutom sett att stor kraft läggs ned och många uppoffringar görs i våra kommuner för att uthålligt kunna arbeta med den pågående pandemin. Centerpartiet är tydligt med att vi måste lägga grunden för att kommunerna under en längre tid ska kunna erbjuda en kvalitativt bra och stabil hemtjänst, inte minst till dem med stora dagliga behov.

Fru talman! Våra kommuner har en dimensionering för att klara de invånare som är skrivna i den kommun där de i normalfall bor. När vi nu närmar oss sommaren finns det stora farhågor för att planering och resurser inte kommer att räcka om det blir en stor ökning av tillfälligt sommarboende som behöver hemtjänst.

I det läge vi befinner oss i just nu skulle vi vilja ge kommunerna möjlighet att tillfälligt under sommaren neka att utföra hemtjänst till personer som är tillfälligt boende i kommunen. Vi menar att fokus måste ligga på att leverera kvalitet och på att få personalen att orka, för denna pandemi är långt ifrån över.

Centerpartiet ser naturligtvis att det ska kunna vara möjligt för de kommuner som kan och vill erbjuda hemtjänst till sommargäster att göra det - det är givetvis fritt fram. Vi behöver däremot en laglig möjlighet att säga nej för kommuner som inte tror att de kommer att klara uppdraget utan att riskera kvaliteten. En sådan möjlighet måste finnas.

Den utmaning som den rådande covid-19-pandemin ställer på svensk välfärd är ett synnerligen giltigt skäl att tillfälligt få göra undantag från denna frihet som vi normalt sett har.

Det underliga i denna debatt är att samtliga partier uttrycker att de vill ge kommuner rätt att neka hemtjänst. Därför tycker jag att det hade varit mer rakt att också ändra lagen tillfälligt i stället för att bakvägen försöka få igenom någonting och egentligen uppmuntra kommuner att bryta mot lagen. I mina öron låter det som dubbelmoral. Där inte dialog fungerar krävs skarpa beslut.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag ställer min fråga till ledamoten Nilsson eftersom det var från Centerpartiet som förslaget kom i utskottet.

Jag förstår faktiskt inte. Jag har under denna vår sett tåg tömmas, stationer tömmas och gator ligga öde. Sista april i Uppsala var det totalt folktomt. Jag har sett människor följa rekommendationer uthålligt under många månader. På vilket sätt skulle en sårbar och skör kropp innebära ett skört omdöme? Jag begriper det inte.

Fru talman! Jag tackar för ledamotens fråga.

Det här handlar verkligen inte om äldres omdöme eller huruvida de vill åka till sin sommarstuga eller inte. Det här handlar om att vi just nu är mitt i en pandemi. Det handlar om att vi behöver göra allt som står i vår makt för att stärka kommunerna så att de faktiskt ska kunna ge hemtjänst till de personer som dagligen vistas i sin hemkommun och har stora dagliga behov. Det handlar om att vi måste skapa en långsiktighet och en uthållighet.

Det handlar verkligen inte om att äldre skulle utgöra ett hot. Det handlar om att vi vill stärka kommunerna. Om kommunen säger att det går bra - ni är välkomna hit, ni kan komma och besöka er sommarstuga - är det naturligtvis fritt fram. I min värld blir det dock konstigt när vi säger till kommunerna att de kan säga nej till att ge hemtjänst och då faktiskt uppmanar dem att bryta mot lagen. I stället bör vi följa med och se till att ge dem den här möjligheten. Varför ska kommunerna mitt under en pågående pandemi lägga tid och kraft på överklaganden i stället för att lägga tid och kraft på sin personal och på att fortsätta att utveckla kvaliteten?

Fru talman! Tack, ledamoten Nilsson, för svaret!

Nej, jag tycker verkligen inte att man ska uppmana någon att bryta mot lagen. Lagar finns för att följas. Det är just detta som är min poäng: Lagar finns för att följas även när det blir svårt. Skyddsnätet finns ju inte för kommunens skull eller för sin egen skull. Skyddsnätet finns för människors skull, för de allra skörastes skull. Vi måste göra vårt allra bästa för att ge de personerna deras frihet även när det är riktigt tungt.

Det är tyvärr inte de signaler jag får från de här kommunerna. Signalerna jag får är att man vill säga nej till fritidsboende - inte säga nej när måttet verkligen är rågat och man uttömt alla möjligheter, utan man vill få det så lätt som möjligt att säga nej rakt av.

Som jag ser det innebär det beslut som nu kommer att fattas att vi säger att människorna finns till för att anpassa sig efter en kommun och en organisation. Jag anser att det är precis tvärtom: Det är organisationer, kommuner och gemenskaper som finns till för att livet ska fungera även när kroppen går sönder. Håller inte ledamoten Nilsson med mig om detta?

Fru talman! Vi har en svår situation, och detta är en svår fråga i grund och botten. Friheten för människor att kunna bo och vistas på andra ställen och ändå ha sin hemtjänst är en grund i socialtjänstlagen. Men i en pandemi, när vi är mitt inne i en kris där vi ser att vi tillsammans, med gemensamma krafter, måste göra mer för att skapa en hållbar situation för fler, tycker jag att samtliga måste göra vissa uppoffringar.

Återigen blir det svårt att få ihop argumentationen. Man tycker att kommunerna ska kunna neka hemtjänst - det har faktiskt samtliga partier uttalat - men samtidigt vill man inte gå med på att ändra lagen. Det blir något slags dubbelmoral i det hela. Bakvägen förklarar man att kommunerna kan säga nej och att det är okej, men samtidigt vill man inte följa med och ändra lagen. För mig blir det något slags dubbelmoral och ett dubbelt budskap till våra äldre.

Samtidigt har vi också en folkhälsomyndighet som i skarpa riktlinjer säger åt oss att stanna hemma mer och resa så lite som möjligt. Det är också något slags förstärkning av den delen.

Därför tycker jag att detta är den rakaste och ärligaste vägen fram. Vi vill stötta våra kommuner att se till att bevara den hemtjänst man har och bevara och höja kvaliteten för dem som dagligen har sin hemtjänst i sin hemkommun. Därför lade vi fram det här utskottsinitiativet, som ger kommunerna en laglig rätt att säga nej.

Men naturligtvis: Om kommunerna ser att det finns en möjlighet att ta emot människor är det fritt fram att åka till sin sommarstuga, om man kan göra det på ett tryggt och säkert sätt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 juni.)

Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang