Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Fru talman! Under många år och många regeringar har Sverige drivit en ohållbar invandringspolitik. Många som har kommit hit och fått ett nej har aldrig återvänt till sina hemländer. Den reglerade invandringen är satt under stark press när ett nej i alltför många fall inte betyder ett nej i praktiken.

Om man söker asyl här och bedöms ha skyddsskäl, och därför får rätt att stanna, ska man få alla förutsättningar att skapa sig ett nytt liv här i trygghet. Men om man vid en prövning får nej ska man lämna landet. Så fungerar det tyvärr inte i dag. Bara hälften lämnar landet frivilligt.

Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Allt fler blir en del av ett allt större skuggsamhälle där människor, inte minst kvinnor och barn, far väldigt illa. Ingen vet i dag hur många som lever här illegalt. Det finns en gammal utredning som talar om 50 000 personer och poliser som talar om det dubbla.

Vi har helt enkelt inte längre kontroll över vilka som vistas i Sverige. Samordningsnummer missbrukas, och id-handlingar göms och återanvänds av flera.

Myndigheter sänder dubbla signaler. När en domstol säger nej till uppehållstillstånd och beslutar om utvisning betalar en myndighet ut bidrag till samma person eller vägrar att lämna ut uppgifter om var personen befinner sig.

Vi moderater har presenterat omfattande förslag för att utplåna skuggsamhället och få ett fungerande återvändande på plats. Vi föreslår bland annat fler förvarsplatser, elektronisk övervakning, förbud mot bidrag till personer som vistas här illegalt, informationsplikt för myndigheter och indraget bistånd till länder som vägrar att ta emot sina egna medborgare. Men utöver alla dessa angelägna åtgärder måste vi bli bättre på att hantera id-frågor. Vi måste snabbare och bättre säkerställa identitet och ge myndigheterna skarpare verktyg för att genomföra kontroller.

Det är i dag alldeles för lätt för personer att hålla sig undan eller uppträda under olika identiteter i Sverige. Därmed försvåras arbetet med att bekämpa skuggsamhället och kriminaliteten men också att identifiera säkerhetshot. Sverige måste fokusera mer på identitetsfrågor, bli bättre på att kontrollera vilka som befinner sig i landet men också genomföra fler kontroller.

Det här är frågor som delvis behandlas i det betänkande som vi debatterar här i dag.

Regeringens förslag innebär förvisso steg i rätt riktning, till exempel att man vid inre utlänningskontroll ska kunna fotografera någon och ta personens fingeravtryck, men också införa en begränsning av antalet främlingspass som får utfärdas. Men förslagen går inte tillräckligt långt, och många viktiga förslag saknas tyvärr.

För det första: Polisen måste få bättre verktyg vid inre utlänningskontroller. Det måste exempelvis finnas en möjlighet att visitera personer och tillhörigheter för att söka efter id-handlingar.

I utredningen Klarlagd identitet - om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar framkommer att passhandling saknats vid registrering av asylansökningar i mellan 81 och 91 procent av fallen under åren 2011-2016. Ibland finns id-handlingar, men de visas inte upp för myndigheterna. När handlingar på det viset undanhålls måste stora resurser läggas på utredning. Uppehållstillstånd kan beviljas en person med fel identitet, och samma person kan beviljas uppehållstillstånd under olika identiteter. Detta är bara några av problemen.

Vid inre utlänningskontroll är en utlänning förvisso skyldig att på begäran lämna över pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Men det händer tyvärr att personer undanhåller identitetshandlingar från myndigheterna, ibland efter råd från smugglare eller från andra migranter. Man undanhåller också andra föremål, till exempel mobiltelefoner, som skulle kunna underlätta fastställandet av identiteten.

I utredningen Klarlagd identitet - om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar finns ett konkret förslag om möjligheten till kroppsvisitation och undersökning av utlänningens bagage och andra tillhörigheter, om det är nödvändigt för att ta reda på identitet och rätt till vistelse här. Regeringen har dock inte lagt fram något sådant förslag, och det tycker jag är beklagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Vi menar vidare att bestämmelsen om att ta fotografi och fingeravtryck vid en inre utlänningskontroll ska vara tvingande. Dessutom vill vi utreda möjligheten att ta dna-prov vid inre utlänningskontroller, eftersom det skulle höja säkerheten vid identifieringen. Därför yrkar vi bifall till reservation 5.

För det andra: Myndigheterna måste få omhänderta pass och andra id-handlingar i fler fall än i dag. I dag har Migrationsverket och Polismyndigheten möjlighet att omhänderta passhandling eller andra id-handlingar om en person ansöker om uppehållstillstånd. Moderaterna anser att det ska kunna ske oberoende av om personen ansöker om uppehållstillstånd eller inte. Rätten att omhänderta pass och andra id-handlingar bör även ges till fler myndigheter, till exempel Tullverket, Kustbevakningen och Arbetsmiljöverket, eftersom de är gränskontrollerande myndigheter respektive medverkar vid arbetsplatskontroller.

Slutligen, för det tredje: Vi måste skydda barnen. Den nuvarande åldersgränsen för att ta fingeravtryck vid en inre utlänningskontroll är 14 år. Regeringen föreslår ingen ändring, trots att Återvändandeutredningen föreslår en åldersgräns på sex år.

Precis som utredningen konstaterar är det ur ett barnrättsperspektiv viktigt att kunna identifiera underåriga som uppehåller sig i landet och som kan behöva hjälp och stöd från myndigheterna för att inte riskera att fara illa, utsättas för brott eller själva dras in i kriminalitet.

Även Migrationsverket har angett att man ur ett barnperspektiv ser positivt på sänkt ålder för biometriupptagningar. På EU-nivå föreslås också sex år som åldersgräns för fingeravtryck, och vid ansökan om uppehållstillstånd gäller i dag i vissa fall sex år.

Det är önskvärt att reglerna om åldersgränser för fingeravtryck är så enhetliga som möjligt på migrationsområdet. Därför bör regeringen återkomma med förslag på sexårsgräns.

Fru talman! Det är allvar nu. Vi måste ge våra myndigheter rätt verktyg för att bekämpa det växande skuggsamhället, för att upprätthålla den reglerade invandringen och för att förhindra lidande.

Därför kan jag bara beklaga att regeringen inte väljer att gå längre och gå fram med de många goda förslag som finns i olika utredningar. Jag konstaterar att det blir ännu en sak som en framtida moderatledd regering måste ta tag i.

Fru talman! Att värna om barns säkerhet är viktigt. Det tror jag att alla här inne är överens om, även vid en full riksdag med 349 ledamöter. Att minska riskerna för människohandel tror jag att ingen ledamot, oavsett partifärg, är emot.

I dag finns ett gyllene tillfälle att på riktigt göra en insats.

I den proposition om vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten som vi debatterar i dag finns ett förslag om att Migrationsverket eller polisen ska kunna fotografera utlänningar och ta deras fingeravtryck om varken utlänningens identitet eller rätt att vistas i Sverige kan klarläggas. Det är ett bra förslag. Så långt allt gott alltså.

Men, fru talman, förslagen i den utredning som ligger till grund för propositionen ser annorlunda ut än regeringens förslag, och här kommer vi till frågan om hur man ser på barns säkerhet och att värna densamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

I stället för att försöka säkerställa identiteten även på riktiga barn nöjer sig majoriteten i utskottet med att skydda bara tonåringar och vuxna.

I stället för att ge möjligheten att ta fingeravtryck även på barn från 6 års ålder, som utredningen föreslår, väljer regeringen och stödpartierna 14 år som åldersgräns.

Detta gör man trots att regeringen själv säger att det förekommer att minderåriga bor i Sverige illegalt, i skuggsamhället, eller utnyttjas i människohandel.

Detta gör man trots att Migrationsverket menar att det skulle hjälpa myndigheten att i ett tidigare skede än i dag uppmärksamma tecken på människohandel och ge ökade möjligheter att identifiera i övrigt utsatta barn.

Detta gör man trots att Europeiska kommissionen pekar på vikten av att skydda barn och att fingeravtryck blir användbara för automatiska sökningar vid just sex års ålder. Barns utseende däremot förändras snabbt i den åldern, vilket gör att identifiering från fotografier blir svårare och inte alls lika effektivt.

Att sänka åldern för att lämna biometri i kontroller skulle alltså vara ett led i att bekämpa missförhållanden och att skydda barn från att bli hänsynslöst utnyttjade. Ur ett barnperspektiv måste det väl ändå ses som positiva förändringar.

I vår reservation 1, som jag för övrigt yrkar bifall till, finns en enkel och effektiv ändring av den föreslagna lagtexten, från 14 år till 6 år. Här kan alla ledamöter i dag göra en insats för att värna barns säkerhet genom att helt enkelt trycka på rätt knapp.

Fru talman! Jag tänker även ta tillfället i akt att komma med kritik mot regeringen, och den är dessutom ganska allvarlig. Den saktfärdighet som regeringen visat upp när det gäller beredningen av den kommande migrationslagstiftningen är så omfattande att riksdagens arbete äventyras.

När det gäller den lagändring jag nämnde fanns det preliminärt en majoritet för att bifalla Sverigedemokraternas förslag. Vad som sedan hände var att så många ärenden klumpades ihop till följd av den stora migrationspropositionen att det blev orimligt att begära att utskottet parallellt skulle hinna bereda ett skarpt lagförslag, med remissförfarande, lagråd och allt vad det i övrigt innebär.

Det betyder att vi i dag i stället ser två reservationer på samma tema, en med skarp lagstiftning och en med ett tillkännagivande.

Vi hade kunnat ha en majoritet för ett skarpt lagförslag som är ämnat att skydda barn från människohandel och misär, men nu blir det inte så.

Att oppositionens möjligheter på detta sätt vingklipps av regeringens senfärdighet är inte värdigt svensk demokrati.

Fru talman! Låt oss återgå till själva sakfrågan. Utöver frågan om åldersgränser finns det annat som är värt att se över. Regeringen har nämligen valt bort flera av utredningens förslag, som borde ha funnits kvar.

Frågan om möjligheten för polisen att ta med en utlänning med oklar identitet och uppehållsstatus till stationen för vidare utredning finns inte med i lagtexten. Eftersom det här rör en fråga om maktutövande mot människor bör det inte ske på slentrianmässiga eller oklara grunder, utan här måste det finnas transparens och tydlighet så att polisen i varje enskilt sådant ärende vet att de ska ta med personerna för fortsatt utredning - inte kan eller bör. Det ska vara tvingande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Fru talman! Om vi ska kunna få ordentlig kontroll över vilka som faktiskt vistas i Sverige måste vi ge polisen rätt verktyg för att klara av den uppgiften. Det handlar inte bara om att skjuta till de ekonomiska resurserna som krävs för ordentliga inre utlänningskontroller utan lika mycket om att ge rätt befogenheter.

Träffar man på utlänningar med oklar identitet och som inte kan bevisa sin rätt att vistas i landet måste det självklart kontrolleras. De enda som tjänar på att såna kontroller inte genomförs är flyktingsmugglare, människohandlare och andra som lever på att utnyttja människor i utsatta situationer.

Ett enkelt sätt att i dagens digitala samhälle kontrollera vem någon är och dennes resvägar är att man får chansen att kontrollera mobiltelefoner och andra digitala medier. Det är knappast att anse som något stort ingrepp i integriteten i det fall någon befinner sig här utan att på något enda sätt kunna bevisa sin identitet och anledning att vara här.

Om det sedan visar sig att en person faktiskt saknar tillstånd och befinner sig i Sverige illegalt uppstår nya problem som måste lösas. Att antalet förvarsplatser i Sverige är kraftigt underdimensionerat är ett välkänt faktum, och med en dåres envishet tänker jag fortsätta att tjata om att denna verksamhet givetvis måste utökas när situationen kräver det. Det skadliga skuggsamhälle som har vuxit fram under de senaste 20 åren måste krympas, och då duger det inte att släppa illegala migranter fria på svenska gator på grund av platsbrist.

När det gäller resehandlingar välkomnar vi att regeringen efter många års passivitet äntligen vill begränsa möjligheten att hämta ut främlingspass på löpande band. Tyvärr är förslaget tandlöst då vem som helst ändå får hämta ut tre nya pass under en femårsperiod och nästan alla dessutom kommer att omfattas av ett undantag från denna regel.

Fru talman! Slutligen kommer vi till frågan om biometri, som även var uppe i förra debatten. Utredningen föreslog att Sverige skulle arbeta för en EU-gemensam databas med uppgifter om tillstånd medan Migrationsverket och andra föreslog en central svensk databas med fingeravtryck för utlänningar. En sådan databas skulle i ett slag göra allt fusk med identiteter, bidrag och liknande nästan omöjligt eftersom man alltid skulle kunna kontrollera en fysisk person mot en sådan databas.

Polisen anser att frågan är både angelägen och brådskande, och det är den. Vi vill ju exempelvis gärna undvika fler irakiska ministrar som snyltar på svensk välfärd.

Här måste det vara slut med passivitet och låt-gå-attityd från regeringen. Det är bara att ta tag i saken och utreda frågan om databaser.

Fru talman! Förtroende är bra, men kontroll är bättre.

Fru talman! Hur ser man ut om man är svensk? Det är en fråga som är relevant för den debatt vi har här i dag.

Efter valet gjordes sammanställningar av hur många utlandsfödda som finns bland ledamöterna i de nya riksdagsgrupperna. Vänsterpartiet har högst andel av riksdagens partier, medan vissa andra partier inte har några utlandsfödda ledamöter alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Intressant är att många automatiskt antog att Nooshi Dadgostar är en av de utlandsfödda i Vänsterpartiets riksdagsgrupp. Det är hon inte. Nooshi är född och uppvuxen här i Sverige. Det är däremot inte jag. Man kan se detta som en lustig liten anekdot, men faktum är att den säger något om det vi debatterar här i dag och om bilden av vem som tillhör eller inte tillhör det svenska samhället och gemenskapen.

För, fru talman, om vi skulle samla alla riksdagsledamöter på en plats där det genomförs inre utlänningskontroller skulle det inte vara slumpen som avgjorde vem av oss som kontrolleras. Vissa av riksdagens ledamöter skulle kontrolleras oftare än andra. Med andra ord skulle Nooshi och ledamöter som liksom Nooshi har svart hår eller mörkare hud löpa mycket högre risk att ses som utlänningar än jag.

Detta vet många i Sverige redan mycket väl. För dem är denna typ av utpekande vardag. Nästan en fjärdedel av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund av någon sort - 24 procent. I Sverige har vi rötter i både Kiruna, Kabul, Karlstad och Kigali.

I rapporten Skyldig tills motsatsen bevisats av Arenagruppen påvisas några av konsekvenserna av de inre utlänningskontroller som redan nu görs. Det framgår att det finns stora skillnader mellan olika regioner och enskilda poliser i hur och om kontrollen över huvud taget dokumenteras och registreras. Det innebär att det finns människor som har blivit kontrollerade men som inte kan få ut uppgifter om varför de har blivit stoppade. De kan heller inte överklaga.

Den kränkning och den rättsosäkerhet som detta innebär för den enskilde är ett underbetyg för en modern rättsstat som Sverige. Detta styrks ytterligare av Rikspolisstyrelsens tillsynsrapport från 2014. I rapporten Slumpvis utvald av Civil Rights Defenders i samarbete med Stockholms universitet intervjuas personer som kontrollerats upprepade gånger utan att de själva ser någon annan anledning än sitt ursprung. Detta skapar en känsla av utsatthet och av att vara utpekad som brottsling, trots att man i vissa fall själv är brottsoffer, vilket i sin tur leder till lägre förtroende för både polisen och samhället i stort.

Det är i ljuset av denna verklighet som man behöver granska de nya förslag som regeringen nu lagt på riksdagens bord. Förslagen är komplexa och berör frågor om personlig integritet samt gränserna för det i grundlagen fastslagna skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp samt Europakonventionens artikel 8.1 om rätten till skydd för privat- och familjeliv, som i vissa fall innebär en rätt till skydd mot till exempel att bli fotograferad.

Vi har alltså statens behov av att kontrollera och reglera invandringen och stävja eventuell brottslighet å ena sidan och individens rättigheter stadgade i grundlag och Europakonventionen å andra sidan. I en sådan avvägning finns mycket långtgående krav på den proportionalitetsbedömning som behöver göras för att kunna göra intrång i personlig integritet och påtvingade kroppsliga ingrepp och för att garantera icke-diskriminering.

Det finns mycket starka historiska skäl till att skyddet för individers frihet och minoriteters skydd mot diskriminering och tvång behöver vara väldigt starkt och inte enkelt ska kunna åsidosättas med övergripande skrivningar utan en väldigt noggrann proportionalitetsbedömning. Vi vet att stater, både i nutid och historiskt, har begått allvarliga övergrepp mot eller intrång i individers integritet och kropp liksom mot minoriteter. Därför vilar det ett tungt ansvar på demokratiska rättsstater att se till att det inte upprepas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Att så komplexa och svåra avvägningar tar tid är helt rimligt. Mindre rimligt är att regeringen, trots Lagrådets allvarliga kritik mot de förslag som presenterades i lagrådsremissen, inte har rättat till de brister som Lagrådet pekar på och heller inte har remitterat de i lagrådsremissen omarbetade förslagen på nytt, vilket Lagrådet efterfrågar.

Lagrådets kritik är alltså hård och borde tas på största allvar av regeringen. Två centrala förslag i remissen anser Lagrådet vara så bristfälliga och undermåliga att de inte kan ligga till grund för lagstiftning.

Det handlar om förslaget att Migrationsverket och Polismyndigheten ska ges möjlighet att vid en inre utlänningskontroll fotografera en utlänning eller ta hens fingeravtryck och om förslaget om hur fotografierna och fingeravtrycken vidare ska få behandlas, alltså sparas för framtida användning.

Lagrådet är också kritiskt mot beredningen av förslagen och ifrågasätter det helt grundläggande, alltså behovet och nyttan av flera av förslagen. Även om begreppet etnisk profilering inte förekommer i lagrådsremissen får det tolkas som att Lagrådet varnar för att förslagen öppnar för just detta. Att så tunga invändningar från Lagrådet fullständigt ignoreras av regeringen är väldigt allvarligt ur ett berednings- och demokratiperspektiv.

Utredningens betänkande mötte minst lika hård kritik från remissinstanserna, bland annat JO, JK, DO och Advokatsamfundet. Lagrådsremissen skiljer sig på flera sätt från betänkandet, men omfattande brister kvarstår, vilket påpekas av Lagrådet. Ändå går regeringen vidare.

Vänsterpartiet menar att propositionen har så stora brister när det gäller förslagen om kontrollåtgärder vid inre utlänningskontroll att den bör avslås. Förslagen är dåligt underbyggda, behoven av dem är otillräckligt kartlagda och konsekvenserna är inte analyserade på ett sådant sätt som man ska kunna förvänta sig när det handlar om så allvarliga förslag.

Det är uppenbart att risken för etnisk profilering och diskriminering av enskilda är överhängande om förslagen genomförs. Att det är svårt att se vilka objektiva och konkreta omständigheter en inre utlänningskontroll skulle kunna baseras på, med undantag för de fall där polisen har en underrättelsebild, skapar i sig en stor risk för godtycklighet som rimmar mycket illa med de krav på specificitet, tydlighet och förutsebarhet som ställs upp enligt artikel 8 i Europakonventionen.

Godtyckligheten skapar därutöver en risk för rasprofilering. Om en sådan särbehandling baserad på ras kan påvisas är det mycket osannolikt att man inte skulle dömas för att ha brutit mot artikel 14 i samma konvention.

Diskriminering baserad på ras är kränkande i sig, även i de fall där den åtgärd som diskrimineringen resulterar i, till exempel en id-kontroll, inte betraktas som särskilt ingripande. Diskrimineringen blir ännu allvarligare om den resulterar i mer ingripande åtgärder, till exempel våld. Det är därför mycket oroväckande att regeringen vill införa befogenhet för mer ingripande åtgärder utan att analysera eller hantera risken för diskriminering. Det kan ifrågasättas om en sådan ordning lever upp till de krav som ställs enligt artikel 14 i Europakonventionen.

Man ska heller inte bortse från de konsekvenser det får för samhället i stort när vissa delar av befolkningen misstänkliggörs endast på grund av sitt ursprung. Vad händer med barn och unga som växer upp med erfarenheten av att se sin mamma eller pappa kontrolleras utan särskild anledning? Vad händer med människor som inte upplever att de kan få en förklaring till - eller möjlighet att överklaga - dessa kontroller, som i många fall inte ens förklarats eller dokumenterats? Och vad händer med den del av befolkningen, till exempel jag själv, som aldrig kontrolleras men som ser andra invånare tas åt sidan på grund av sitt ursprung?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

I ett samhälle som redan nu är segregerat utifrån etniskt ursprung på såväl arbetsmarknad som i bostadsområden kommer sådana åtgärder att fördjupa och förvärra den strukturella rasismen. Det är inte en väg som vi i Vänsterpartiet vill gå.

Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att propositionen bör avslås i de delar som rör kontrollåtgärder vid inre utlänningskontroll. Jag yrkar bifall till reservation 2.

Propositionens förslag som syftar till att förhindra missbruk av resehandlingar har Vänsterpartiet inga invändningar mot. Regeringen har reviderat utredningens förslag utifrån remissinstansernas invändningar. Det är givetvis viktigt att förhindra fusk med resehandlingar och helt rimligt att harmonisera de regelverk som gäller för olika typer av resehandlingar.

Fru talman! Till slut - även om det i huvudsak är regeringens förslag som vi debatterar måste jag passa på att säga något kort om det blåbruna regeringsalternativ som blir allt tydligare. Tittar vi på de förslag som läggs fram av M, KD och SD ser vi nämligen skissen till ett ganska hårresande kontrollsamhälle. Det är förslag som påminner mer om den övervakning som finns i auktoritära regimer, både nu och historiskt, än vad som förväntas i en liberal demokrati som vår. Om lagråd och remissinstanser hade omfattande och stark kritik mot de förslag som regeringen lade fram vågar jag inte ens tänka på vad de skulle säga om det som läggs fram av M, KD och SD.

I sin iver att tävla om att komma med förslag som på olika sätt kan trampa på och misstänkliggöra människor med rötter utanför Sverige är den blåbruna majoriteten beredd att gå mycket långt. Förslag som tvingande fotografering och fingeravtryck - oavsett om de behövs - kroppsvisitation, undersökning av handväskor och bagage och till och med möjlighet att ta dna-prov radas upp. Att dna-test enligt Europadomstolen ska ses som ett ännu större integritetsintrång än fingeravtryck verkar inte bekymra detta gäng.

Det är en utveckling som borde skrämma många av oss, fru talman, inte minst alla dem i Sverige som ser mer ut som Nooshi än som jag.

Fru talman! När en civil utredare vid gränspolisen för ett par år sedan konstaterade att "vi har ett parallellsamhälle som bara växer och vi har tappat kontrollen över vilka som är här" hamnade identitetsfrågan återigen i fokus. Men den är inte ny. Redan 2015 skrev Migrationsverket: Genom underhandsupplysningar från allmänhet och polis har vi upptäckt personer som har uppehållstillstånd men som ansökt om asyl i annan identitet. Vi har stött på svenska medborgare med utländskt ursprung som ansökt om asyl. Det finns personer som har beviljats uppehållstillstånd av anknytningsskäl och därmed kunnat resa in legalt i landet, för att därefter söka asyl under annan identitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Få, om någon, tänker jag då, torde väl leva i någon form av villfarelse att detta med att säkerställa identiteter fungerar på ett ändamålsenligt sätt här i Sverige. Det kan tyckas - det tycker jag fortfarande - vara grundläggande att vi vet vem det är som kommer in i vårt land.

Fru talman! Det här är givetvis allvarligt på alla sätt och vis. Det handlar ytterst om att bevara tilltron till asylsystemet och allmän ordning och säkerhet. Vi diskuterar nu en proposition som syftar till att identifiera fler som olovligt vistas i Sverige och att motverka missbruk av både resedokument och främlingspass.

Fru talman! Jag står givetvis bakom de reservationer som vi kristdemokrater har lagt fram, men för att spara tid yrkar jag endast bifall till reservation 5 om utökade befogenheter. Vi kristdemokrater vill se ytterligare åtgärder för att förbättra kontrollen av vilka personer som befinner sig i vårt land och vill därför att regeringen snarast återkommer med förslag om exempelvis möjlighet till kroppsvisitation och undersökning av bagage, handresgods, handväskor och liknande vid en så kallad inre utlänningskontroll.

Fru talman! Kristdemokraterna bedömer att den situation som råder i dag är ett reellt hot mot Sveriges nationella säkerhet. Mot den bakgrunden välkomnar vi den proposition från regeringen som nu diskuteras. Vi tror att den kan motverka denna oroväckande situation. Sammantaget bör de förslag som finns i propositionen kunna bidra till att minska antalet personer som olovligen befinner sig i Sverige och motverka det missbruk av identitetshandlingar som vi vet finns i dag.

Förhoppningsvis leder detta till minskad arbetskraftsexploatering och regelrätt människohandel samt till en förbättrad säkerhetssituation i landet.

Kristdemokraternas kritik går dock ut på att de här förslagen har dröjt för länge och att de inte är tillräckliga. Det parallellsamhälle som i dag existerar och som fortsätter att växa måste förhindras med den kraft som det offentliga gemensamt kan uppbåda med såväl resurser som regelverk och metoder. Vi har därför föreslagit en rad ytterligare åtgärder för att uppnå målsättningen om att kraftigt minska antalet personer som vistas olovligt här i Sverige.

Vi menar att Polismyndighetens befogenheter ska utökas för att man ska kunna genomföra bättre och mer noggranna inre utlänningskontroller. Kristdemokraterna har framfört det som polisen också menar är viktigt: att man för att kunna fastställa personens identitet ska kunna omhänderta och tömma digitala medier när en person saknar handlingar och vägrar att samarbeta. Det är detta det handlar om. Det är något som både Polismyndigheten och Säkerhetspolisen efterfrågar och är för övrigt redan möjligt i ett flertal andra europeiska länder.

Kristdemokraterna har också fört fram att det vore önskvärt att se över möjligheten för polisen att ta dna-prov. Skälet är att dna-prov höjer säkerheten ytterligare vid en identifiering.

Vi anser även, likt Migrationsverket, att det bör inrättas ett nationellt fingeravtrycksregister för innehavare av uppehållstillstånd. Det i sig skulle försvåra för enskilda individer att uppträda under flera identiteter.

Vi har även föreslagit att utlandsmyndigheterna ska få en ny personalkategori: id-experter. De bör inrättas för att bättre kunna motarbeta det missbruk med förfalskade identitetshandlingar som finns där. Vi fick också alldeles nyligen höra från Migrationsverkets generaldirektör att det är ett förslag som Migrationsverket just nu förbereder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Fru talman! Avslutningsvis - i pågående förhandlingar om revideringen av Eurodacförordningen och viseringskodexen föreslås att sex år ska gälla som åldersgräns för fingeravtryck. Genom att tillåta att fingeravtryck tas på barn från sex års ålder ökar man möjligheten att fånga upp och säkra utsatta barns integritet.

Återvändandeutredningen konstaterar att det finns "starka skäl för att sänka den nedre åldersgränsen för upptagande av fingeravtryck" till sex år. Kommissionen har också uttryckt att sänkt åldersgräns kommer att skydda de ensamma barnen bättre. Dessutom får Migrationsverket faktiskt ta fingeravtryck på barn som är sex år och uppåt om de ansöker om uppehållstillstånd i Sverige.

Mot denna bakgrund anser vi, i samsyn med en majoritet av remissinstanserna, att åldersgränsen bör vara sex år för fingeravtryck. Vi vill att regeringen ges i uppdrag att återkomma med ett sådant lagförslag. Det finns också en reservation om detta.

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande 24 Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten.

Det handlar i grund botten om att Sverige som stat måste kunna veta vilka människor som vistas i landet. Vi som bor här och är vanliga, laglydiga medborgare har ett id-kort, ett körkort eller ett pass som vi visar upp om det behövs i olika sammanhang.

För oss i Sverige är det väldigt viktigt att motarbeta en utveckling där många människor kommer till Sverige, vistas här illegalt och kanske hamnar i människohandel eller kriminalitet eller på andra sätt utgör risker för vårt samhälle och i vissa fall även för sig själva. Inte minst kan det här till exempel handla om väldigt unga barn. Men i ett europeiskt perspektiv är det också väldigt viktigt för oss som värnar den fria rörligheten och Schengensamarbetet att vi har en ordning som innebär att vi inte underminerar den fria rörligheten i Europa.

Det är en ganska intrikat balansgång man behöver gå här, fru talman. Å ena sidan vill vi ha den fria rörligheten. Å andra sidan behöver man till exempel kunna bekämpa brottslighet. Man kommer i vissa sammanhang att behöva begära identiteten på personer om man från till exempel polisens sida bedömer att personerna inte har rätt att vistas i Sverige.

För mig som liberal är det oerhört viktigt att värna den fria rörligheten. Vi var väldigt bekymrade när vissa restriktioner infördes till följd av till exempel flyktingkrisen. Det var något vi motvilligt accepterade för att det var nödvändigt i en viss situation. Men det är klart att utgångspunkten är att vi ska ha en så fri rörlighet som möjligt.

Fru talman! Vi har ett växande problem med kriminalitet i Sverige. Det finns personer som får avslag på sina asylsökningar men inte återvänder frivilligt. Det finns personer som går under jorden eller till exempel försöker motarbeta verkställigheten av sitt eget återvändande. Det finns personer som vistas i Sverige utan att över huvud taget någon gång ansöka om tillstånd att vara i landet. Vi talar då inte om turister, utan om personer som är här under en längre tid. Vårt samhälle och våra myndigheter måste i större utsträckning kunna be de personerna att identifiera sig och kunna ta reda på vilka de är. Det är detta som det här ärendet handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Regeringen tar med den här propositionen ett steg framåt. En del tycker att det borde gå mer framåt, men det är i alla fall ett steg framåt för att öka möjligheten att ta fingeravtryck och även fotografera personer om man inte kan fastställa personernas identitet och inte heller kan fastställa om de har rätt att vistas i Sverige. Sedan är det, precis som Vänsterpartiet tar upp i sitt anförande, självklart väldigt viktigt att de här åtgärderna inte ska vara diskriminerande, med rasprofilering och annat. Detta finns även med i utskottets bedömningar.

Fru talman! Det som är något bekymrande är att man från regeringssidan inte är beredd att se till att vi ska kunna identifiera personer om de är väldigt unga. Det förvånar mig en aning, för det har varit diskussion om detta på Europanivå under ganska många år. Man ska nu revidera Europeiska unionens rättsakter på asylområdet, bland annat Eurodacförordningen, som går igenom biometri och sådana saker. Där förs en diskussion om att sänka åldersgränsen från dagens 14 år till 6 år.

Om en person dyker upp i till exempel Sverige eller i ett annat EU-land och är kanske 9-10 år gammal och ensam finns det en oerhörd risk att det barnet kan fara väldigt illa i det sammanhanget. Det förstår alla. Då måste man försöka ta reda på vem det här barnet är. Jag förvånas över att man från regeringssidan inte riktigt vill bidra till att göra det. Det här handlar ju inte på något sätt om att vara hård eller elak. Det är fråga om ett barnperspektiv. Det handlar om att skydda barn som riskerar att fara mycket illa. Jag vill därför, fru talman, yrka bifall till reservation nummer 4, Åldersgräns för fingeravtryck, som är gemensam för Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

Fru talman! Jag har noterat i debatten att det verkar råda en förvirring, eller kanske okunskap, kring skillnaden mellan inre gränskontroll, som görs när man passerar gränser och är skyldig att visa upp id-handlingar, och inre utlänningskontroll, som kan ske var som helst i landet, till exempel på tunnelbanan. Vid inre gränskontroll är man skyldig att visa upp id-handlingar. Därför är det inte heller samma integritetsintrång. När man går var som helst på stan är man inte skyldig att kunna bevisa sin identitet. Därför är det också ett helt annat intrång.

Nu har vi det här blåbruna gänget som föreslår allt från dna-tester till att öppna väskor och sådana saker. Då är det en jättestor skillnad. Det handlar om att människor som inte ser ut som just jag och Fredrik Malm kommer att kunna ifrågasättas på detta genomgripande sätt, som det är tydligt angivet i både grundlagen och Europakonventionen att man ska vara mycket varsam med.

Jag uppfattar Fredrik Malm som en liberal som alltid ärligt har stått för individens frihet från den här typen av ingrepp. Jag är ärligt nyfiken på vad Fredrik Malm tänker kring att det här blåbruna gänget, vars regeringsalternativ ni ansluter er till, tecknar upp en framtid där några av oss när som helst kommer att kunna utsättas för de här sakerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Fru talman! Jag blir lite fundersam. Liberalerna står inte bakom någonting av det som Christina Höj Larsen tar upp. Det finns i andra partiers reservationer. Det hade väl varit mer lämpligt att trycka på replikknappen när Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna talade i talarstolen. Vi har inte föreslagit att man ska ta några dna-tester vid inre utlänningskontroller. Enligt vad jag kan se när jag tittar igenom handlingarna finns det inte heller riksdagsmajoritet för något av dessa förslag.

Det vi har sagt från Liberalernas sida är att vi tycker att det är viktigt att man ska kunna identifiera väldigt unga barn. Jag förstår att Vänsterpartiet inte tycker att det är lika viktigt, eftersom man inte står bakom det förslaget. Här bör snarare frågan riktas till Vänsterpartiet. Om man på ett torg i Amsterdam hittar en person som man bedömer är exempelvis åtta eller elva år gammal tycker alltså Vänsterpartiet att man inte ska kunna ta ett fingeravtryck på den personen för att genom en databas kunna söka fram och hitta barnets familj, utan barnet ska lämnas vind för våg. Det förvånar mig väldigt mycket, måste jag säga.

En tioåring inne i Schengen kan utsättas för vad som helst som vi inte vet någonting om. Jag tycker att det är väldigt viktigt att skydda barn. Barn är försvarslösa. Barn är svaga gentemot vuxenvärlden i en sådan situation. Utvecklingen går alltmer åt det hållet att man flaggar upp för den här typen av problem; det finns väldigt många människor som är inne och snurrar i Schengenområdet utan att man vet vilka det är, och det finns en mycket stor risk för att framför allt unga personer far illa. Men just när det gäller de yngsta, de mest oskyddade, de svagaste, tycker Vänsterpartiet att det inte är lika viktigt att ta reda på vilka de är, så att de kanske kan återföras till trygghet. Det är väldigt märkligt.

Fru talman! Jag efterfrågade förhoppningsfullt en liberal röst i en tid när de högerreaktionära kommer med förslag som handlar om att göra omfattande ingrepp i den personliga integriteten och friheten. Men en sådan röst kommer jag uppenbarligen inte att få höra.

När det gäller barn försökte jag förklara en skillnad som varken det blåbruna gänget eller Fredrik Malm verkar förstå. Vid inre gränskontroll har man en skyldighet att visa id-handlingar. När man går var som helst på stan är det inte så. Fredrik Malm tog ett exempel med ett barn på ett torg i Amsterdam. Det finns mycket bättre sätt att skydda barn som far vind för våg än att ta deras fingeravtryck. Det är ett ganska omfattande socialt arbete som kommer att göras. Barnet kommer att tas om hand oavsett om man tar fingeravtryck eller ej om det är alldeles ensamt.

Det är en fullständigt världsfrånvänd beskrivning som Fredrik Malm presenterar här. Min fråga var hur Fredrik Malm som liberal ser på den väldigt allvarliga utvecklingen i det blåbruna blocket när man beskriver en verklighet där man när som helst kan göra den här typen av allvarliga ingrepp i människors frihet och möjlighet att vistas fritt. Den kan inte Fredrik Malm svara på. Det finns tydligen inte längre någon liberal röst hos Liberalerna.

Fru talman! Om Christina Höj Larsen lyssnat lite på vad jag sa fick hon svar från talarstolen i huvudanförandet och hon fick svar i den första repliken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Liberalerna har inte några sådana krav som Christina Höj Larsen för fram. Vi står heller inte bakom någon sådan politik. Jag kan inte heller se varför de kraven skulle införas här. Jag förstår inte alls den kritiken.

Fru talman! Christina Höj Larsen anklagar mig för att ge en världsfrånvänd beskrivning när det handlar om frågan om väldigt unga barn som kan vistas i Schengenområdet. Detta med en världsfrånvänd beskrivning är väldigt intressant, fru talman. Den delas nämligen av EU-kommissionen, Återvändandeutredningen och Eurodacreviderarna.

Det är snarare så att det är Christina Höj Larsens uppfattning som riskerar att stjälpa hela möjligheten att genomföra detta på europeisk nivå. Är det någon här som har en världsfrånvänd beskrivning är det väl Vänsterpartiet, som inte är berett att skydda väldigt utsatta barn i en mycket svår situation.

Det förvånar mig, måste jag säga. Jag hade nog förväntat mig att Vänsterpartiet ändå skulle ställa sig bakom att man ska skydda de mest utsatta i samhället. Det har varit lite av Vänsterpartiets signum, i varje fall i retoriken de senaste årtiondena.

Fru talman! Under rubriken Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten, som vi nu debatterar, döljer sig viktiga förändringar för att öka säkerheten i vårt land.

Det handlar om att vi nu bland annat genomför förändringar vid det som vi kallar inre utlänningskontroll för att ansvariga myndigheter, till exempel polisen, ska få bättre verktyg för att kunna identifiera personer som befinner sig i vårt land och se om personerna vistas här lagligen.

Detta stärker säkerheten i landet genom att vi effektivare kan kontrollera personer där misstanke finns om att de befinner sig här illegalt eller under falsk identitet, men det effektiviserar också återvändandearbetet för de personer som fått avslag på sin asylansökan.

Det är en viktig del av migrationspolitiken att personer som har skyddsskäl får stanna i Sverige. Men det innebär också att personer som inte har skyddsskäl ska återvända.

Den andra delen av betänkandet och regeringens proposition handlar om resedokument och främlingspass. För att stävja missbruk av främlingspass föreslås en begränsning på högst tre främlingspass under en femårsperiod. Förslaget är ännu ett steg för att få bättre kontroll över situationen med utnyttjande av identitetshandlingar.

Fru talman! Detta ärende ska också ses tillsammans med det förra ärendet som debatterades här i kammaren angående ökad säkerhet för id-handlingar. Sammantaget innebär förslagen en ökad säkerhet och begränsar möjligheterna för de kriminella som vill utnyttja systemet och dölja sin verkliga identitet. Detta är naturligtvis ett arbete som tyvärr inte har ett slut utan där nya åtgärder ständigt måste övervägas för att öka säkerheten i vårt land.

I detta ärende finns ett antal reservationer. Det finns ett par reservationer som berör frågan om vid vilken ålder fingeravtryck ska få tas, som vi hörde diskuteras här i replikskiftet. Det gäller om det ska vara från 6 års ålder, som är utredningens förslag, eller vid 14 års ålder, som regeringen föreslår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Jag ska vara ärlig och säga att jag tycker att detta genuint är en mycket svår fråga. Det framgår också av remissvaren att frågan är komplicerad och skulle ha behövt belysas mer än vad som gjorts. Det finns argument som pekar för barnets bästa i båda alternativen.

Regeringen landar i 14 år bland annat mot bakgrund av nuvarande åldersgränser i Eurodacförordningen. Det ska påpekas, som har gjorts här, att den förordningen nu är uppe för diskussion och att förslag finns om att sänka åldern till 6 år.

Regeringens bedömning bygger också på en bedömning av vilka barn som enligt antagande befinner sig olovligen i Sverige. Personligen anser jag att regeringen bör följa denna fråga noga när det gäller besluten på EU-nivå och i det fall en sänkning av åldern blir aktuell göra mer omfattande konsekvensanalyser av förslagen ur ett barnperspektiv

Avslutningsvis vill jag också säga att hela frågan om inre utlänningskontroll är en komplicerad fråga. De som yttrar sig har olika perspektiv och kommer till olika slutsatser. Utifrån det tar också vi, i vanlig ordning, och lyfter fram det som bäst harmonierar med den linje vi driver. Jag är inget undantag i det sättet att hantera en fråga.

Men jag kan ändå konstatera att det finns en mycket stark uppslutning kring det som är grundfrågan: att få bättre koll på vilka som befinner sig i landet och om de har rätt att vistas här. Det ställer ju också krav på oss som politiker att göra något, vilket kräver avvägningar mellan olika intressen.

Att landa i slutsatsen att vi inte ska anta de här förslagen ställer åtminstone på oss som politiker stora krav på att vidta andra åtgärder. Gör vi inte det blir ju ambitionerna bara ord. Detta är en så pass viktig fråga att det för oss socialdemokrater inte kan stanna vid ord.

Därför landar vi också i att trots kritiken som finns gå fram med förslagen med de avvägningar som gjorts av de olika perspektiven. Det är en grundläggande skyldighet för oss att se till att personer inte ska kunna vistas olovligen i vårt land under långa tider. Det är viktigt både för säkerheten och för trovärdigheten för vår migrationspolitik.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Centerpartiet har länge drivit en migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet och humanitet med ordning och reda. Det innebär att asylrätten är okränkbar, men det innebär också att den som fått ett avslag ska lämna landet. Ett avslag ska innebära just ett avslag.

Inre utlänningskontroll är en mycket svår men viktig fråga. Inre utlänningskontroll är viktigt för att arbetet med återvändande ska kunna fungera effektivt. Samtidigt är det en fin balansgång med att inte kränka individens integritet, fri- och rättigheter. Här bedömer vi att regeringen lyckats balansera detta på ett bra sätt och ställer oss därför bakom utskottets förslag i sin helhet. Förslaget innebär i sin korthet att Polismyndigheten ges utökade möjligheter att dels ta fingeravtryck i identifieringssyfte, dels omhänderta pass eller andra identitetshandlingar.

Centerpartiet tror på en migrationspolitik som hjälper människor på flykt. För att Sverige ska kunna vara ett land som tar ansvar och hjälper människor i svåra situationer är det viktigt att ingen ska kunna vistas olagligt i landet. Vi vet att det i dag vistas alldeles för många olagligt i Sverige. Oavsett om det är för att de aldrig gett sig tillkänna för myndigheterna, stannat kvar efter att uppehållstillstånd gått ut eller undanhållit sig från ett utvisningsbeslut är detta något som behöver motverkas på ett bättre sätt än vad vi gör i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Dessutom har de senaste årens säkerhetshot, terrorhot och fruktansvärda terrordåd belyst hur viktigt det är att ha kontroll på vem som vistas i vilket land. Även när det kommer till frågan om gränsöverskridande brottslighet är det viktigt att kunna belysa vem som vistas i landet.

Den 20 juli i år ska Sverige förhoppningsvis få en ny migrationspolitik. Det blev tyvärr inte den stora översyn av migrationspolitiken som Centerpartiet ville ha.

Centerpartiet har därför följdmotionerat både om en översyn av rättssäkerheten och om hur vi kan få på plats ett mer effektivt och sammanhållet återvändande. Det är två förslag som är viktiga för att komplettera den proposition som vi ska fatta beslut om här i dag.

Avslutningsvis, fru talman, är det väldigt intressant att många partier här inne pratar mer om barnperspektivet än någonsin - för nu passar det att prata om barnperspektivet. Man kunde önska att samma partier hade fäst samma vikt vid barnperspektivet exempelvis i frågan om familjeåterförening.

Fru talman! Vi diskuterar många frågor både i kammaren och i andra sammanhang som rör parallellsamhället. Det finns goda skäl till det. Det handlar om människor som utnyttjas och exploateras på olika sätt på arbetsplatser där man inte har de villkor som man ska ha och i andra sammanhang. Det handlar om människor som lever gömda.

Det finns alltså goda skäl att diskutera detta, för det är ett stort problem. Före lunch i dag debatterade vi ett ärende som rörde samordningsnummer, där kontrollen ska stärkas. Det ärende vi har uppe nu handlar om identitetsfrågor och om att öka kontrollen över systemet. Polisen och Migrationsverket ges ökade möjligheter att ta fotografier och fingeravtryck vid inre utlänningskontroller.

Sverige har och ska ha en reglerad migrationspolitik. Man ska inte vistas olovligen i Sverige. Om man gör det ska man inte vara kvar. Därför behöver också myndigheterna kunna identifiera människor, och man måste kunna hitta de personer som inte har rätt att vara i Sverige. Det här är ett förslag som leder ditåt.

Fru talman! Förutom värdet av att kunna hitta människor som inte har rätt att vistas i Sverige och att kunna komma åt den problematik som finns med parallellsamhället finns det andra viktiga perspektiv som vi också måste balansera mot varandra.

Det är oerhört viktigt att ha med frågan om diskriminering när vi gör kontroller på det här sättet. Det går inte att se på en människa om han eller hon är född i Sverige och är svensk medborgare eller är född någon annanstans och har ett annat medborgarskap. Polisen får inte, och ska inte få, göra en inre utlänningskontroll på grundval av utseende. Det måste finnas en grundad anledning till att kontrollen görs. Det är oerhört viktigt. Balansen måste finnas. Vi ska ha kontroller, men de får inte vara diskriminerande.

Fru talman! I förslaget införs också en begränsning när det gäller främlingspass. Det finns inte i dag, och det är en rimlig förändring att göra. Det finns för vanliga pass, och det måste också gälla för främlingspass.

Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Med detta vill jag yrka bifall till propositionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Ytterligare förstärkt nedsättning av arbets-givaravgifter för per-soner som arbetar med forskning eller utveckling