Vissa ändringar på spel- och lotteriområdet
Debatt om förslag 17 november 2004
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenGunilla Tjernberg (Kd)
- Hoppa till i videospelarenPeter Pedersen (V)
- Hoppa till i videospelarenLars Wegendal (S)
- Hoppa till i videospelarenGunilla Tjernberg (Kd)
- Hoppa till i videospelarenLars Wegendal (S)
- Hoppa till i videospelarenGunilla Tjernberg (Kd)
- Hoppa till i videospelarenLars Wegendal (S)
- Hoppa till i videospelarenPeter Pedersen (V)
- Hoppa till i videospelarenLars Wegendal (S)
- Hoppa till i videospelarenPeter Pedersen (V)
- Hoppa till i videospelarenLars Wegendal (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 11
Anf. 105 Gunilla Tjernberg (Kd)
Fru talman! Vi har i dag att behandla en proposition som har kommit från regeringen och handlar om vissa förändringar i lotterilagen.
Fru talman! Svenska Spel och ATG har i dag flera tusen spelombud i hela landet som förmedlar deras spel och lotterier. Spelbolagen har ett stort ansvar för att se till att dessa ombud följer de lagar som reglerar spelandet i Sverige. Det är det första jag vill understryka i den här debatten från Kristdemokraterna.
Flera undersökningar har visat att det tyvärr fortfarande finns brister i tillsynen av spelombuden. Det finns också rapporter om spelombud som tyvärr har misskött sitt åtagande framför allt när det gäller förbudet för minderåriga att spela.
Nu vet jag att spelbolagen i dag arbetar mycket med denna fråga. Det ska också sägas inledningsvis. Man ser problemet och arbetar med det. Kristdemokraterna anser att varken Lotteriinspektionen, Svenska Spel eller ATG är färdiga med sitt arbete här. De har ett stort arbete kvar att göra. Efterlevs inte de lagar som finns kan vi aldrig hävda att vi har en sund spelmarknad, även om spelandet kontrolleras av staten.
Det är viktigt att Lotteriinspektionen har en stark ställning så att den kan utföra sitt uppdrag. Tillsynen måste vara stark, och den måste förbättras. Ombud som missköter sitt ansvar ska omedelbart få sitt tillstånd indraget. Det är Kristdemokraternas uppfattning. Det ska gälla både spelombuden och de restauranger som har värdeautomater.
Vi kristdemokrater delar propositionens förslag att föra över tillståndsgivningen från kommunerna till Lotteriinspektionen och att berörd kommun utöver polismyndigheten bör ges tillfälle att yttra sig. Spel- och Tobakshandlarnas Riksförbund har i ett remissvar till Lotteriutredningen själv framhållit att det för närvarande är svårt att hålla isär alla regler beträffande automatspel. Man har med andra ord tillstyrkt att Lotteriinspektionen får ansvaret.
Ute i kommunerna finns en värdefull kunskap om de tilltänkta spelplatserna och andra lokala förhållanden av betydelse för en tillståndsgivning. Därför är det bra att det anges tydligt i propositionen att polismyndigheten och kommunen ska höras i frågan. Denna del av propositionen är ett steg framåt.
Men det finns också förslag som, som vi ser det, mycket väl kan innebära två steg tillbaka - sett i ett spelberoendeperspektiv. Vi motsätter oss bestämt att man låter den negativa trenden på bingomarknaden resultera i möjligheten att beakta avkastningen från spel på värdeautomater vid prövningen av tillstånd att anordna bingospel.
Det kom en rapport den 20 september från en sociolog, Philip Lalander på SoRAD, Stockholms universitet. Han hävdar i sin rapport att apparatspel är den farligaste spelformen när det gäller risken att utveckla ett överdrivet spelande. Det förs en diskussion om det i dag, men i den rapporten hävdas alltså detta. Sju gånger så många Jack Vegas-spelare beskrivs som problemspelare om man jämför med andra spelargrupper. Miss Vegas är Jack Vegas kusin sedan 1999, och det är det värdeautomatspel som i dag finns på ca 100 av landets bingohallar.
Fru talman! Det finns alltså all anledning att befara att regeringens förslag i propositionen ytterligare spär på redan existerande problematik. Samtidigt görs inga ytterligare statliga satsningar på spelare som har fastnat eller riskerar att fastna i ett beroende.
Vi Kristdemokrater anser, liksom Spelberoendes Riksförbund i sitt remissvar, att ett accepterande av propositionens förslag är att riskera en ökning av en ur spelberoendesynpunkt mycket negativ spelform. Det är därför inte rimligt att nya tillstånd ska vara beroende av fler värdeautomater på bingohallar och det lidande som det medför för dem som genom dessa utvecklar ett spelberoende. Kristdemokraterna avstyrker propositionen i denna del.
Det andra steget tillbaka är förslaget att Lotteriinspektionen ska ges möjlighet att i enskilda fall medge undantag från lotterilagens förbud att ge kredit för insatser i lotterier om det finns synnerliga skäl. Bakgrunden till förslaget är enligt propositionen att vissa så kallade rikslotterier, det vill säga lotterier som anordnas i flera län, under en längre tid har förmedlat sina lottsedlar via postförsändelser mot postförskott. Detta förslag avstyrker vi kristdemokrater. För de lotterier som åberopas finns i dag andra sätt än postförskott för att göra det praktiskt och ekonomiskt för både anordnaren och lottköparen utan att kredit lämnas. Det finns exempelvis förskottsbetalning, Internetbetalning, autogiro med mera. Här har vi också hänvisat till ATG:s remissvar inför propositionen. Det är inte rimligt att införa undantag från lag, menar jag, då det redan finns alternativa möjligheter att lösa den uppkomna problematiken.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att spelberoendeaspekten inte heller har genomlysts tillräckligt i propositionen. Den lilla, utsatta människans perspektiv glöms bort.
Möjligen
kan det vara en konsekvens av att spelfrågorna hanteras inom Finansdepartementet och kanske i för stor utsträckning och alltför ofta ses som en intäkt till statskassan. Staten blir på det sättet spelberoende, och risken finns att det upplevs som att det bara finns en ambition - att öka statens intäkter. Spel är ett nöje och ska så vara, men vi får aldrig glömma bort ansvaret för den grupp som fastnar i ett beroende och som har svårt att ta sig ur detta. Vi får inte heller glömma de närstående i en sådan situation.
Mot denna bakgrund, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 2.
Anf. 106 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Det är ingen hemlighet att Vänsterpartiet inte var överdrivet entusiastiskt utan snarare avvisande till möjligheten att anordna värdeautomatspel på nytt. Det gäller det som förr brukade kallas för enarmade banditer. Men nu har vi den här spelformen, och då är det viktigt att vi tar de negativa sidor som finns med allt spelande på fullt allvar. Det gäller inte minst Jack Vegas och Miss Vegas. Vi ska inte underlätta möjligheten att bli spelmissbrukare och hamna i spelberoende. Även om det bara handlar om en halv procent av den svenska populationen så är det trots allt 30 000-35 000 människor. Vi måste ta deras problem på djupaste allvar, vi som kan spela för förströelsens skull och inte hamnar i missbruk.
Betänkandet handlar om en ganska begränsad del av spelfrågorna. Därför ska jag uppehålla mig vid de tre huvudsakliga punkter som det handlar om.
Den första punkten handlar om en ändring av automatspelslagen som går ut på att socialnämnden ska mista sitt ansvar för de förströelseautomater som finns i olika butiker ute i kommunerna. Det ska enligt lagförslaget föras över till Lotteriinspektionen. Vi tycker inte att logiken är speciellt tillfredsställande. Man hänvisar till att det inte fungerar tillräckligt bra i dag, och därför ska man flytta över ansvaret till Lotteriinspektionen. Samtidigt säger man att man i fortsättningen ska ha kontakt med polismyndigheten och kommunen därför att det där finns erforderlig kompetens och kunskap om den situation som råder i de enskilda kommunerna. Vi tycker att det är en något konstig argumentation. I enlighet med reservation 1, som jag yrkar bifall till, tycker vi att ansvaret och tillståndsgivningen ska kvarstå i socialnämnden. Det är socialnämnd och kommun som ska ta del av de avgifter som man kan ta ut på spelet.
För att göra klart vad det här är för någonting kan jag säga att en förströelseautomat är en automat som man kan spela på men som inte får ge vinst. Den kan i stället ge frispel. Såvitt jag förstår är det en ganska vanlig företeelse ute i många kommuner och i många butiker där automaterna finns att man sätter i system att prissätta frispel. Man kan alltså sälja frispel. Om någon spelare har vunnit 100 frispel så kan man sälja dem vidare till nästa spelare för att komma loss. Det är ju ingen affärsinnehavare som tjänar på att någon står och spelar och har hur många frispel som helst. Man kan alltså sälja dem vidare.
Vi tror mer på att till exempel den lokala fältassistenten då och då kan titta in och se hur det hela fungerar än att man ska ha en tilltro till att Lotteriinspektionen - som ju har en del annat att göra - skulle hinna med att tillse att det här fungerar på ett bra sätt ute i varje enskild kommun i Sverige. Vi tycker att det verkar ganska osannolikt. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.
Den andra punkten har även Kristdemokraternas Gunilla Tjernberg varit inne på. Vi har samma argument. Vi gillar inte det här med bedömningen av avkastning i bingohallar. För att man ska få ägna sig åt bingospel ska det ge en rimlig avkastning. Nu föreslås att enligt ändring i lotterilagen ska man kunna få räkna in även värdeautomatspel, så kallade Miss Vegas, i det hela om det sviktar. Man sätter en spärr som innebär att värdeautomatspelens omsättning inte får överstiga bingospelets.
Jag kan inte låta bli att säga: Ja, just nu. Om det visar sig att bingospelet doppar fortsatt så finns det en uppenbar risk för att man kommer att släppa spärren. Då kommer man att säga att det hela gäller totalt sett och att så länge värdeautomatspelet och bingospelet tillsammans ger en skälig avkastning så kan man acceptera det. Det finns en logik i detta. Om bingospelet går ned ska man alltså parera det med att värdeautomatspelet ska få räknas in. Om ännu fler går över till att spela värdeautomatspel, Miss Vegas, och färre vill spela bingo så är bingohallens ekonomi fortsatt i fara, och tillståndet kan dras in om man inte kan uppvisa skälig avkastning. Då ser jag en risk för att man i framtiden kommer att släppa det krav på balans som man nu föreslår, eller som åtminstone har antytts i propositionen och i betänkandet. Eftersom Kristdemokraterna, om jag har uppfattat det rätt, har yrkat bifall till reservation 2 och eftersom vi delar uppfattningen där så yrkar också jag bifall till den reservationen.
Den tredje punkten handlar om lotterilagens förbud mot kredit. Här skiljer vi oss något från både propositionen, majoriteten och Kristdemokraterna. Vi säger att vi kan tänka oss - om än motvilligt - ett visst undantag från förbudet mot kredit. Det handlar om att det kan finnas skäl för näringsidkare att få kredit för en kortare stund för att ta emot spel eller lotter. Det är inte näringsidkaren som hamnar i ett spelberoende. Däremot kan det bli så om det öppnas upp möjligheter att prenumerera på lotter och spela på dessa lotter innan man har betalat för dem. Där finns en viss risk för att stimulera till ett ökat risktagande. På s. 10 i betänkandet framgår följande: "Synnerliga skäl kan enligt regeringen aldrig föreligga om det rör sig om en kreditform som innebär risk för spelmissbruk."
Delar av kulturutskottet var på besök på Svenska Spel i går. Jag fick lära mig en hel del nya saker. Bland annat fick jag lära mig att det är svårt att vetenskapligt tala om vilka spel som är beroendeframkallande och som leder till stor risk för spelmissbruk. Det skulle vara intressant om majoriteten kunde utveckla vilka kreditformer som innebär spelmissbruk och vilka som inte innebär det. Jag har ingen aning om vad som menas med att en kreditform som kan leda till spelmissbruk inte ska tillåtas. Vilka kreditformer leder inte till risk för spelmissbruk? Vi pratar ju om kredit för spel. Vi pratar inte om kredit i största allmänhet utan det handlar om en kreditform för köp av lotter och andra typer av spel. Jag önskar att majoritetens företrädare i dag inför kammaren förklarar lite närmare vad synnerliga skäl just kopplad till kreditform innebär.
Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservation 1 och reservation 2.
Anf. 107 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Innan jag kommenterar dagens betänkande vill jag göra några aktuella konstateranden.
För några veckor sedan kom en dom i Regeringsrätten som var oerhört positiv för den modell vi i Sverige valt för att organisera vår spel- och lotterimarknad. Regeringsrätten fastslog att de utländska privata spelbolagen som opererar främst på Internet inte får annonsera i svenska medier om sitt utbud. Inte heller får de etablera så kallade spelbutiker i Sverige. Indirekt innebär domslutet ett godkännande av den svenska reglerade marknaden inom området och att vår svenska lagstiftning står i överensstämmelse med EG-rätten. Beslutet fick som sin omedelbara konsekvens att Svenska Spel beslutade sänka sin marknadsföringsbudget med 20 %. Det är bra.
Ungefär samtidigt kom ett ifrågasättande från EU-kommissionens tjänstemän när det gäller den monopolliknande situation vi har för våra värdeautomatspel. Denna fråga är naturligtvis inte slutdiskuterad i och med detta ifrågasättande utan den kommer nu att diskuteras vidare både på tjänstemannanivå och på politisk nivå. Jag måste redan nu uttrycka en oro för att de privata automatspelsägarna genom sina lobbyister lyckas övertyga tjänstemän i Bryssel att marknaden ska öppnas för privata krafter.
Vi som sysslar med dessa frågor, och säkert allmänheten också, vet hur det såg ut när marknaden var fri. En mängd automatspel placerades ut och det fanns ingen möjlighet att kontrollera vare sig insatser eller vinster - inte heller hur automaterna faktiskt fungerade. Att vi har bestämt oss för en monopolliknande situation just när det gäller värdeautomaterna beror uteslutande på att dessa spel är snabba spel. Vi vet att det är just snabba spel som är riskfyllda ur ett spelberoendeperspektiv.
Min förhoppning är att man klarar ut situationen och att regeringen klargör våra motiv för den delen av den reglerade marknaden. Ibland blir man lite irriterad, fru talman, över kommissionens klåfingrighet inom områden där det bör vara medlemsländerna som enskilt bestämmer hur marknaden ska regleras. Inte minst ska det gälla i ett fall som detta där vi vet att flertalet av medlemsländerna står för ett likartat synsätt och där spelarna blir de stora förlorarna om marknaden släpps fri.
Nu över till betänkandet. Grunden är en proposition, som vi tidigare har hört, som behandlar tre olika frågor. Den första frågan handlar om att Lotteriinspektionen ska ta över som tillstånds- och tillsynsmyndighet när det gäller de så kallade förströelseautomaterna. I dag är det socialnämnderna som har denna myndighetsuppgift, men enligt alla beskrivningar har det inte fungerat. Det har varit en marginell arbetsuppgift för kommunerna, och man har inte lyckats upprätthålla en tillräcklig kompetens för den typen av ärenden. Utskottet delar denna uppfattning och tillstyrker regeringens förslag, men utskottet poängterar också vikten av att det vid tillståndsprövningen är viktigt att man tar till vara den lokala kunskap som kommun och polismyndighet har. Detta tillfredsställs också i propositionen genom att Lotteriinspektionen vid positivt beslut ska obligatoriskt inhämta yttrande från både polisen och den berörda kommunen.
Den andra frågan berör bingohallarna och innebär att vid prövning av tillstånd ska även avkastningen från spelet på värdeautomater i bingohallar räknas in. Tidigare har man endast sett till avkastningen av själva bingospelet, vilket inneburit att bingoallianser fått avslag på sina ansökningar trots att den samlade spelverksamhet som förekommit i lokalen har beräknats ge en skälig avkastning. Det har inneburit problem för vissa allianser när avkastningen från själva bingospelet har minskat. Med den nu föreslagna ordningen, där regeringen dessutom säger att man ska verka för en begränsning av avkastningen på värdeautomater så att den inte överstiger avkastningen på bingospelet, menar utskottsmajoriteten att den ändringen av lotterilagen är motiverad. Utskottets majoritet tillstyrker även den.
Den tredje frågan handlar om att Lotteriinspektionen i enskilda fall ska kunna medge undantag från det nu gällande kreditförbudet i lotterilagen. Dessa undantag ska emellertid tillämpas restriktivt, och därför föreslår utskottsmajoriteten, i likhet med regeringen, att synnerliga skäl ska föreligga för att undantag ska kunna medges. Detta är ett förslag som läggs fram med anledning av att vi tidigare tagit beslut om ordningen för rikslotterier och att dessa anordnare på senare tid börjat anlita servicebolag för utskick per post av lotter. Situationen som då uppstår är att lottköparen får lotten och samtidigt en faktura som ska betalas. Om fakturan då inte betalas deltar lotten ändå i dragningen, och på så sätt kan man säga att lottköparen deltar med en viss sorts kredit. Men om lottköparen inte betalat lotten kan inte situationen upprepas eftersom lottköparen inte kan göra så vid upprepade tillfällen. Därmed har utskottsmajoriteten svårt att se att det finns en risk för upprepat och oplanerat spelande och att en spelare aldrig med hjälp av den föreslagna krediten kan hemfalla åt ett upprepat och okontrollerat deltagande i lotterier.
Fru talman! Med dessa korta ord yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på de fyra reservationerna till betänkandet.
Anf. 108 Gunilla Tjernberg (Kd)
Fru talman! Jag tänkte fokusera på två frågor till Lars Wegendal med anledning av den debatt som vi har här i kammaren i dag. Den första frågan gäller förslaget att i avkastningskravet få räkna in även det som kommer ut av spel på värdeautomater som ställts in i bingohallarna. Ser inte Lars Wegendal risken med det förslaget, att fler spelautomater kommer att ställas in i bingohallarna och kommer att utgöra ett underlag för nya bingohallar? Är det den utveckling som Socialdemokraterna vill se framför sig?
Vi som arbetar med de här frågorna vet vilka problem som finns just med värdeautomater, och det förs en stor diskussion om risken med värdeautomatspel, när det ofta handlar om ungdomar som uppehåller sig där.
Jag vet att Lars Wegendal känner till det här. Ser han inte ett problem med att det skapas en morot för att ta in fler värdeautomater i bingohallarna?
Anf. 109 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Allt spel innebär problem. Det är därför vi i dag har en förbudslagstiftning där alla spel är förbjudna utom de som är tillåtna.
När det gäller problemen kring bingohallarna ser jag inte problemen på samma sätt som Kristdemokraterna gör. Självfallet är det snabba spel, som innebär en ökad risk för spelberoende. Det vet vi - den lilla forskning som finns pekar på detta.
Vi har ändå varit så förnuftiga och så förutseende att vi har sagt att bara 500 automater får placeras ut i bingohallar. Vi har placerat ut ungefär 410 automater, så det finns ett spelrum för 90 automater till. Det finns mellan 90 och 100 bingohallar. Möjligtvis blir det så att någon eller några hallar får ytterligare automater.
Det finns också en begränsning i antalet automater i bingohallarna; det får vara maximalt fem automater. Det kan finnas några som har bara fyra. Det kan också innebära att det uppstår möjligheter för ytterligare föreningar att anordna bingoallianser med den här typen av spel, om man får räkna in även den avkastning som automatspelen ger.
Jag tror att det är en överdriven rädsla som präglar Kristdemokraternas ställningstagande i denna fråga.
Anf. 110 Gunilla Tjernberg (Kd)
Fru talman! Jag konstaterar att svaret på min förhoppningsvis ganska konkreta fråga är att Lars Wegendal inte har den oro som vi kristdemokrater har.
Ja, det finns ett tak på 500 spelautomater. Men ambitionen borde, enligt mitt sätt att se, inte vara att ligga så nära taket som möjligt, att det är det enda som gäller. Taket är satt därför att man ser att fler än dessa definitivt inte är bra, att det är en utveckling som vi inte vill ha. Ambitionen ligger redan där att vi inte ska ha så många värdeautomater som är önskvärt, från kanske inte minst ekonomisk synpunkt, utan här handlar det om att se enskilda människor, ungdomar, och inte minst risken för spelberoende. Det är därför ett tak har satts.
Jag tycker inte att man ska använda det som ett argument för att det inte är någon fara och att det är en överdriven oro. Tvärtom ska man försöka hålla sig under taket. Det ligger i hela principen att det finns ett tak.
Jag har ytterligare en fråga till Lars Wegendal. Det är ungefär samma fråga som Peter Pedersen hade, men jag måste få ställa den själv.
Utskottsmajoriteten tar upp frågan om att få medge undantag från kreditförbudet. Utskottsmajoriteten trycker, relativt tydligt, i texten på att den här restriktiva tillämpningen innebär att den inte ska användas i situationer då det finns risk för spelberoende. På vilket sätt ska man veta när den risken finns? Vilka nycklar ska regeringen använda där? Vilka nycklar menar Lars Wegendal att man ska använda för att säkra detta? Det är ett löfte som ges i texten. Hur tänker man ta sig fram till att infria ett sådant löfte?
Anf. 111 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Först tar jag frågan om bingohallarna, så att vi klarar ut det ordentligt. Jag minns inte hur Kristdemokraterna ställde sig till värdeautomaterna över huvud taget, om de var för eller emot. Med den argumentation som Gunilla Tjernberg har låter det lite grann som om de var emot värdeautomater, men det kanske de inte var.
Jag tror inte att man ska överdriva risken. Vi vet att det finns risker med själva spelet, oavsett var spelautomaterna står. Men jag tror att man med de kontrollformer som finns i dag kan hålla tillbaka riskerna. Man har också börjat diskutera förbättringar i själva spelet som innebär att minska hastigheten på spelet, vinståterbetalningen och sådana saker.
I bingohallarna får inte spelet på automaterna förekomma på andra tider än när bingospelet pågår. Man får börja automatspelet en timme före och avsluta det en timme efter själva bingospelet, men i övrigt är maskinerna stängda.
När det gäller den andra frågan finns det alldeles för lite forskning på det här området, och jag har inte någon kristallklar uppfattning om hur man ska kunna avgöra detta. Det är viktigt att det är Lotteriinspektionen som har avgörandena, för det är där kompetensen finns. Där tror jag också att man har en större möjlighet att avgöra gränslägena.
Anf. 112 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Jag vill börja med att instämma i Lars Wegendals inledning, där han gick lite utanför ramen för betänkandet och var inne på regeringsrättsdomar som gick i rätt riktning för dem som vill ha en reglerad spelmarknad och en viss oro för EU-kommissionens klåfingrighet, eller hur Lars nu uttryckte det. Jag kan för protokollet säga att jag har samma uppfattning och samma farhågor i den frågan.
I diskussionen om de här frågorna tycker jag fortfarande inte att vi har fått något riktigt bra svar. Det var ett ärligt svar som Lars Wegendal kom med nu, att det inte finns tillräckligt med forskning som kan belägga exakt vilka spel som är de farligaste vad gäller spelmissbruk eller kreditformerna för spel, som jag ställde frågan om. Därför måste man vara speciellt uppmärksam på det här. Om man ska frångå kreditförbudsregeln måste man, som jag ser det, tolka "synnerliga skäl" för avsteg väldigt hårt, tills det finns mer fakta på bordet och mer forskning. Man kan inte bara tro någonting. När man skriver att det finns en restriktion att bara tillåta en kreditform som inte innebär risk för spelmissbruk måste man vara väldigt säker på att kunna upprätthålla det synsättet i verkligheten. Det kan inte bara vara en formulering i ett betänkande eller en paragraf i en lag.
Jag vill gå tillbaka till frågan om bingospel och värdeautomatspel igen. Folkpartiet deltar inte i debatten, men jag tror att det var en folkpartiledare som pratade om de små stegens tyranni - jag tror att det var Bengt Westerberg som myntade uttrycket. Det passar i många debatter, inte minst den här.
Man argumenterar så här: Bingospel minskar i bingohallarna, och därför har vi placerat ut 410 Miss Vegas-automater och kan sätta ut 90 till. Då säger man att Miss Vegas-spelet inte får överstiga bingospelet. Jag ser där risken för de små stegens tyranni. Om bingospelandet fortsätter att minska innebär den här skrivningen att Miss Vegas-spelet också ska minska per automatik. Jag har en känsla av att det inte är det som är själva syftet med lagändringen.
Är syftet att vi ska minska spelet på Miss Vegas i bingohallarna, eller är det att man tillsammans ska skapa en god avkastning för dem som har bingohallar? Jag uppfattar att syftet är det senare. Vad tycker Lars Wegendal?
Anf. 113 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Nej, syftet är att skapa rimliga möjligheter för idrottsföreningar att finansiera sin verksamhet. Det är det yttersta syftet. Det är därför vi har bingohallarna. Det är därför det tillåts att man sätter in Miss Vegas-automater i bingohallarna. Jag tror att vi i princip är överens om att föreningarna ska ha en möjlighet att själva jobba in sina intäkter för sin verksamhet.
När det gäller kreditförbudet säger regeringen inte att det ska vara särskilda skäl utan att det ska vara synnerliga skäl för att den här kreditformen ska kunna finnas med. Och det är Lotteriinspektionen som ska göra de här avgörandena. Det innebär med automatik att det blir en restriktiv tillämpning av detta.
Sedan gäller det avkastningskrav och liknande, som Peter Pedersen också frågade om. Jag tolkar det också så, att om avkastningen på bingospelet minskar måste också avkastningen på värdeautomatspelet minska. Det blir automatik, så att säga, i det som är skrivet i propositionen. Sammantaget ger däremot detta en möjlighet för föreningarna att få tillstånd, vilket i vissa fall i dag inte ges.
Anf. 114 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Det är intressant att man kan komma fram till så olika slutsatser. Som jag ser det handlar det om enkel matematik. Låt oss säga att man ser en fortsatt tendens att bingospelandet minskar. Nu säger Lars Wegendal, vilket jag också uppfattar, att om bingospelandet fortsatt minskar ska även värdeautomatspelandet minska - enligt en logik. Det minsta är ju att ingen spelar på någonting, och då blir det ingen avkastning. Jag har svårt att se någon lönsamhet på en avkastning som inte finns. På något vis har jag en känsla av att det inte är det som är syftet, utan man vill rädda verksamheten i de här bingohallarna genom att lägga ihop avkastningen från två spelformer.
Just nu har vi den här begränsningen. Men jag tänker på teorin om de små stegens tyranni. Om bingospelandet fortsätter att minska ser jag i framtiden - vi får väl se vem som får rätt - ett nytt beslut där vi säger att vi inte har någon sådan begränsning. Det intressanta är att man får en skälig avkastning på de här två spelen sammantaget - det beror inte på hur mycket man spelar på Miss Vegas respektive på bingospel. Annars kommer ett stort antal bingohallar att få slå igen, om den negativa trenden för bingospel fortsätter.
När jag läser propositionen och resten av betänkandet tycker jag inte att det är det som är andemeningen, att det skulle vara syftet, att det här är ett sätt att komma åt Miss Vegas. Jag har svårt att se att det är det som är själva syftet med den här skrivningen. I så fall skulle förstås Vänsterpartiet vara mer positiv till den skrivningen.
Anf. 115 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Nej, syftet är naturligtvis att ge föreningarna en bra möjlighet att finansiera sin verksamhet. Med den skälighetsbedömning som i dag görs vid tillståndsgivning, när man inte får räkna in värdeautomatspelens omsättning, har vissa allianser eller enskilda föreningar inte fått vidare tillstånd, trots att den samlade spelverksamheten, den samlade intäkten, i de här bingohallarna når upp till en skälig nivå. Man har inte fått räkna in det. Därför tycker jag att det är rimligt att man nu får göra det. Det behöver inte med automatik innebära att omsättningen ökar på värdeautomatspelen. Det finns inte någon logik i det resonemanget heller. Det viktiga är att föreningarna får den här möjligheten att få ett tillstånd, vilket de i dag inte får.
Sedan kan man alltid spekulera i hur olika spelformer förändras över tiden. Vi ser i dag ett minskat intresse för att spela på bingo. Det ser vi också när det gäller Folkspels Bingolotto. Men det är en trend som mycket väl kan vända och stiga uppåt igen - det här går i cykler över tiden. Det skulle då innebära att man får höja nivån även när det gäller värdeautomatspelen. Det kan vara så. Men där finns då taket på max fem automater och 500 totalt i bingohallarna, så där känner jag ingen oro.
Dokument
Beslut
Lättare att anordna bingospel (KrU3)
Det blir enklare för mindre arrangörer att anordna bingospel. Bingospelandet har minskat på senare år med följd att allt fler ideella föreningar har problem att få in så mycket pengar som krävs för att få behålla tillståndet. Men nu ska även vinsterna från spel på värdeautomater, så kallade Miss Vegasautomater, i samma lokal räknas in när föreningarna söker tillstånd. Lotteriinspektionen tar över socialnämndernas ansvar för tillståndsgivningen för och tillsynen av förströelseautomater - spelautomater som inte ger vinst eller endast vinst i form av frispel på automaten. Dit hör flipperspel, skjutare, målspel och TV-spel. Lotterilagen ändras också så att Lotteriinspektionen kan medge undantag från förbudet att ge kredit för insatser i lotteriet när det finns synnerliga skäl. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2005.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.