Utökade registerkontroller i skolväsendet

Fru talman! Det här betänkandet rör utökade möjligheter till registerutdrag. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande, som är väldigt viktigt.

Barn, och för den delen vuxna elever, som går i skolan har inte bara rätt till kunskap, bra undervisning och kvalitet i skolan på olika sätt. De har också rätt till trygghet. Skolan ska vara ett tempel för kunskap, ett tempel för bildning och ett tempel för trygghet dit barn vill gå för att lära sig, dit lärare och vuxna vill gå för att på olika sätt delta i verksamheten och dit föräldrar vill skicka sina barn i trygg förvissning om att de får kunskap med sig och inte möter vuxna som är olämpliga för att jobba i skolan.

Bara för att man är en duktig lärare till exempel är det ju inte säkert att man är lämplig att arbeta i skolan eller att arbeta med barn. Det är därför regeringen med den här propositionen och det som betänkandet rör vill utöka vilka register man slår i. Det ska inte bara handla om belastningsregistret, utan när det gäller vissa uppgifter kan det också handla om misstankeregistret.

Det här innebär också att utdragen inte ska få vara lika gamla som de har fått vara tidigare. Det blir en halvering från ett år till ett halvt år. Om man för ett halvår sedan har begått brott eller blivit misstänkt för ett brott måste det naturligtvis fångas upp. Det är väldigt viktigt. Det är rimligt att förkorta tiden för hur gammalt ett utdrag får vara.

Vi ser också till att detta omfattar vuxenutbildningen. Vi vet i dag att det kan finnas personer som är olämpliga också för att arbeta i den verksamheten som söker sig till verksamheten för att nå personer som de inte borde nå. Det kan handla om rekrytering, och det kan handla om någonting annat.

Vi i Liberalerna yrkar därför bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Fru talman! Skolan ska vara en trygg plats. Det betyder såklart att den ska vara trygg elever emellan, men det ställer också särskilda krav på att elever, vårdnadshavare och samhället kan lita på att de som jobbar i skolan är lämpliga för det.

En pusselbit i detta är det krav som ställs på att den som anställs ska uppvisa utdrag ur sitt belastningsregister. Vi socialdemokrater välkomnar därför de skärpningar som regeringen nu gör: Att utdraget inte ska vara äldre än sex månader, att utdrag måste visas upp om man återanställs hos samma arbetsgivare mer än sex månader senare, att registerutdraget även ska omfatta uppgifter i misstankeregistret och att registerutdrag även ska uppvisas i samband med anställning inom komvux. Regeringen har också gett besked om att brottskatalogen som omfattas av den här bestämmelsen ska utvidgas, och vilka brott som ska ingå ska omprövas kontinuerligt för att gå i takt med tiden.

Fru talman! Allt det där är bra, men det är uppenbart otillräckligt. Vi vet nämligen att problemen i praktiken inte bara handlar om vad som kontrolleras vid anställningstillfället utan om vad som händer sedan – när systemet inte fångar upp olämpliga beteenden, allvarliga händelser eller personer som gång på gång rör sig mellan verksamheter.

I en debatt som vi hade för ett par månader sedan med anledning av en riksrevisionsrapport om lärarlegitimationssystemet debatterade vi de här frågorna. Jag lyfte då upp flera exempel på något som man måste säga inte längre framstår som enstaka undantag. Vi har sett hur personer har kunnat gå mellan skolor efter att ha blivit utköpta eller avskedade. Vi har sett fall där lärare senare dömts för mycket allvarliga brott, och vi har sett hur uppenbart olämpliga personer kunnat fortsätta arbeta i skolan under lång tid.

Fru talman! Det är svårt att dra någon annan slutsats än att luckorna i systemet fortfarande är för stora. Systemet finns för att säkerställa en trygg miljö i skolan och har förutom belastningsregisterkontrollen en ytterligare komponent i form av legitimationssystemet. En av poängerna med legitimationen är att den ska vara ett certifikat som visar att en lärare är utbildad. Den ska också vara en garant för skickliga och lämpliga lärare genom att läraren kan åläggas disciplinära åtgärder vid oskicklighet eller olämplighet.

När Riksrevisionen granskade detta pekade de på flera luckor i detta system. Ett av de mest grundläggande är att huvudmännen inte har skyldighet att anmäla när en lärares eller förskollärares anställning avslutas på grund av allvarliga missförhållanden eller allvarlig olämplighet.

Det innebär att viktig information stannar hos en arbetsgivare i stället för att föras vidare till tillsynsmyndigheten och dem som faktiskt kan vidta disciplinära åtgärder. Det här är inte en marginell teknikalitet. Det är en avgörande svaghet i ett system som är byggt för att skydda barn.

Fru talman! Det måste införas en skyldighet för huvudmän att anmäla allvarliga fall av olämplighet till Skolinspektionen. Det ska inte vara valbart, och det ska inte vara beroende av lokala rutiner. Det ska vara en del av det gemensamma skyddsnätet för eleverna.

Vi behöver också vara ärliga med att dagens system för lärarlegitimation har en alltför svag koppling till lämplighetsprövningen, alltså belastningsregisterkontrollen. I dag sker det ingen sådan när Skolverket utfärdar legitimation. Legitimationssystemet är som jag sa samtidigt tänkt att vara en kvalitetsgaranti.

Det skapar en sorts motsägelse i detta som vi inte kan bortse från. Det betyder att en person kan få en legitimation utan att man har kontrollerat lämpligheten mot belastningsregistret. Detta är inte rimligt om vi menar allvar med att legitimationen just ska vara en kvalitetsstämpel och ett bevis på lärares lämplighet och yrkesskicklighet.

Vi måste också se helheten. Det räcker inte med att kontrollerna vid anställning skärps om informationskedjan mellan arbetsgivare, domstolar och tillsynsmyndigheter fortfarande har luckor. Detta påpekade också Riksrevisionen.

Fru talman! Det här handlar om den enkla principen att vi i vuxenvärlden måste göra vad vi kan för att se till att de som arbetar i skolan är lämpliga att göra det. När det finns skäl att ifrågasätta människors lämplighet ska det inte kunna passera obemärkt förbi huvudmän eller försvinna i mellanrum i systemet. Barn och elever har rätt till en skola där vuxenvärlden tar ansvar hela vägen, inte bara när någon för första gången kliver över tröskeln in i skolväsendet.

Vad är det då jag säger, fru talman? Jo, att vi vill se ytterligare tre justeringar. Det behövs en tydlig anmälningsskyldighet för huvudmän. Det behövs en bättre koppling mellan lärarlegitimationen och lämplighetsprövningen, och det behövs en starkare helhet i informationsflödet mellan skolans aktörer och staten.

Regeringen har nu i vår lagt fram propositioner. I dag beslutade vi om den ena, som rör lärarlegitimationssystemet. Nu debatterar vi den andra, som rör belastningsregisterutdragen. Ändå har regeringen underlåtit att täppa till de luckor i detta system som Riksrevisionen har pekat på.

De gör förvisso vissa vällovliga, men små, justeringar. Det tycker jag är för klent.

Med detta vill jag tacka för ordet och yrka bifall till reservationen.

(Applåder)

Fru talman! När Socialdemokraterna nu står här och anklagar regeringen och oss i Sverigedemokraterna för att inte göra tillräckligt eller gå tillräckligt långt måste man nästan nypa sig i armen. Under åtta år i regeringsställning lade Socialdemokraterna nämligen inte fram ett enda av de förslag som de nu kräver av oss. Ingenting om misstankeregister, inga korta giltighetstider, ingen utökad brottskatalog och absolut inga löpande kontroller.

Det är lätt att vara radikal när man sitter i opposition. Men det är betydligt svårare när man själv har makten att leverera. Där har Socialdemokraterna svikit barnen de åtta år som gått, fru talman.

Skillnaden är att vi nu gör det arbete som Socialdemokraterna aldrig tog tag i. Vi skärper kontrollerna här och nu. Vi har dessutom tillsatt en statlig utredning för att specifikt titta på fortlöpande kontroller, men det ska ske på ett rättssäkert och fungerande sätt.

Det är så vi gör en lagstiftning som är robust. Det är alldeles för lätt att ropa högt när man lämnar ansvaret och regeringsmakten. Det fungerar inte så.

Fru talman! Socialdemokraterna hade åtta år på sig. De gjorde ingenting. Vi har haft detta i två år, och vi gör det som de inte har vågat.

Frågan är uppenbar: Varför hände ingenting i den här frågan under de åtta år när Socialdemokraterna styrde?

Fru talman! Anders Alftberg borde acceptera att det snart är val. Det betyder att han och hans parti har bestämt i Sverige de senaste fyra åren. Det börjar bli dags att sluta att skylla ifrån sig.

Det är Anders Alftberg som är ansvarig för vilka lagstiftningsförändringar vi får fram och som hamnar på kammarens bord. Det är Anders Alftbergs parti som är ansvarigt för det.

Man försöker peka på Socialdemokraterna och påstå att vi inte har gjort något när det i själva verket är Anders Alftberg som låter det här fortgå. Riksrevisionsgranskningen som jag hänvisade till i mitt anförande initierades med anledning av ett antal flagranta missförhållanden som avslöjades i medierna.

Det var islamistisk extremism, och det var våldtäktsmän som fortsatte att arbeta i den svenska skolan. De fick anställning på anställning. Anders Alftberg står här och attackerar mig för att han försvarar en ordning där detta ska kunna fortsätta. Jag tycker att det är fräckt.

Det är dags för Anders Alftberg att kliva upp på regeringssidan. Det är Anders Alftberg och hans parti som har bestämt i fyra år. Det är dags att ta ansvar.

(Applåder)

Fru talman! Den spelade upprördheten övertygade lika mycket som när Magdalena Andersson hade den i kammaren. Jag tar inte så mycket vid det.

Socialdemokraternas nyfunna handlingskraft är ändå fascinerande. Efter åtta år av total passivitet i regeringsställning har man nu av en händelse upptäckt behovet av att skärpa både kontrollen och den löpnade uppföljningen. Det är nästan rörande att se denna plötsliga beslutsamhet. Den verkar kanske också lite spelad nu inför valet.

Fru talman! Låt oss vara realistiska. Även om Socialdemokraterna skulle vilja införa löpande kontroller vet vi alla vad detta kommer att sluta med när man ska bilda regering med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Man har inte dem med sig. Det blir ungefär som att försöka införa ordningsregler i ett klassrum där halva klassen vägrar erkänna att regler ens behövs. Det duger inte.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet har konsekvent motsatt sig den här typen av skärpningar med utökade brottskataloger och så vidare. Socialdemokraterna låtsas nu vara tuffare än vad de någonsin varit i regeringsställning. De och vi vet att deras förslag kommer att stoppas snabbare än man hinner säga samarbetsunderlag.

Hur ska Socialdemokraterna få ihop det, om olyckan är framme och de bildar regering med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och få igenom den politik som de presenterar här i dag med stor pondus?

(Applåder)

Fru talman! Jag konstaterar att ledamoten måste ha sovit både under inledningen av den här debatten och under den föregående debatten som jag hänvisade till flera gånger här i kammaren. Jag har inte drivit linjen med löpande kontroller som enda sätt att skärpa kontrollen.

Om Anders Alftberg i stället hade lyssnat på vad jag säger hade han förstått att det jag tycker är viktigast är att huvudmän blir skyldiga att anmäla till inspektionen om de köper ut en lärare på grund av uppenbart olämpligt beteende eller yrkesoskicklighet så att man kan pröva frågan om legitimationen.

Det är den andra komponenten i att skydda barn från att undervisas av olämpliga vuxna. Det är lärarlegitimationssystemet och belastningsregisterutdragen som är de två komponenter som vi har att jobba med.

Regeringen har nu lagt fram förändringar i båda dessa system utan att täppa till luckor som Riksrevisionen har pekat på under regeringens mandatperiod och inte under den socialdemokratiska mandatperioden.

Jag konstaterar att Anders Alftberg och hans parti vill skydda en ordning där vi kan fortsätta att ha islamister och våldtäktsmän som går från skola till skola och får nya anställningar. Man låter bli att vidta åtgärder mot detta.

(Applåder)

Fru talman! Det är väldigt glädjande att vi nu verkar ha ett stöd här i kammaren för regeringens och de borgerliga partiernas enträgna arbete för att skärpa arbetet med registerkontroller i den svenska skolan.

Jag är glad över att vi nu har en enighet med samtliga partier som står bakom denna viktiga proposition. Den borde absolut ha kommit till för väldigt många år sedan. Nu får en borgerlig regering den äntligen på plats.

Jag fascineras ändå lite. Socialdemokraternas motstånd mot detta arbete har sedan tidigare varit ganska påtagligt. Under sina åtta år vid regeringsmakten gjorde man ingenting för att skärpa arbetet.

Man var motståndare till att lägga till fler brottskategorier i obligatoriska registerutdrag. Det är de brott som vi ska lägga till med propositionen som vi debatterar i dag.

Dåvarande socialdemokratiska utbildningsministern Anna Ekström sa i DN på frågan om man ville lägga till fler brottsrubriceringar i de obligatoriska registerkontrollerna: Det är bra att det finns kontroller. Men det ersätter inte att man ska ringa referenser.

Man var inte villig att då skärpa detta. Jag är därför nyfiken på att höra från Linus Sköld när Socialdemokraterna svängde i uppfattningen och faktiskt ställde sig bakom skärpta registerkontroller i skolan.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Josefin Malmqvist, för frågan!

Liksom Josefin Malmqvist är jag glad att vi kan ha en samsyn om de förändringar som regeringen nu gör är bra. Jag beklagar att regeringen inte vidtar åtgärder i enlighet med vad Riksrevisionen har föreslagit för att täppa till de luckor som finns i systemet. Det är det jag försöker att påtala här gång efter gång. Man försöker hävda att ingenting hände under våra åtta år vid makten.

När det först och främst gäller Anna Ekströms svar i DN, som Josefin Malmqvist refererade, finns någorlunda samma beskrivning i den proposition vi debatterar i dag. Belastningsregisterutdraget är bara en liten pusselbit i ett anställningsförfarande.

Man förväntas göra intervjuer, ta referenser och möta den person som man anställer och göra en total bedömning av lämpligheten. Det är faktiskt så att inte allt som är lagligt är lämpligt, och i synnerhet inte om man ska jobba med barn.

Det var ett mycket adekvat svar av Anna Ekström. Det tror jag att Josefin Malmqvist också tycker, eftersom hon står bakom den proposition som hänvisar till samma princip. Det är viktigt att man gör hela rekryteringsprocessen. Man kan inte bara förlita sig på vad som står i belastningsregisterutdraget. Det är självklart.

Påståendena om att ingenting hände med detta under våra år vid makten är inte sanna.

(Applåder)

Fru talman! Som Linus Sköld mycket väl vet står vi här och debatterar en proposition som innehåller nya brott, som vi alltså nu lägger till i det obligatoriska brottsregistret – det som Anna Ekström i sitt svar på en fråga i DN sa att hon inte ville göra.

Det stämmer dock inte att Socialdemokraterna inte gjorde någonting på området under sina åtta år vid makten. Man gjorde faktiskt någonting, nämligen att man helt enkelt valde att göra det lättare för gängtoppar att få jobba i den svenska skolan.

Socialdemokraterna valde gängtopparnas integritet framför barnens trygghet när man 2021 valde att ta bort det krav som fanns på att arkivera registerutdragen i skolan. Genom att ta bort detta krav valde man sida. Man valde att ställa sig på gängtopparnas sida. Gängtopparnas integritet var viktigare än barnen.

Det är skamligt, och jag är glad och stolt att vi nu kan göra upp med den politiken.

Fru talman! Josefin Malmqvist blandar och ger här. Det är nämligen så att den ordning som hon nu kritiserar oss för att ha infört – det vill säga att man måste visa upp belastningsregisterutdraget i stället för att lämna in det – låter regeringen vara kvar i den här propositionen.

Det står uttryckligen att det är en avvägning mellan den personliga integriteten och intresset av att få reda på vad som står i belastningsregistret. Josefin Malmqvists kompisar i regeringen gör nu exakt samma avvägning, så de lagstiftningsförändringar som vi nu ska anta kommer inte att förändra den ordning som hon kritiserar oss för att ha infört. Det var faktiskt ett oväntat angrepp! Jag måste samla mig lite nu.

Vi har alltså en ordning som har lett till att människor som är dömda för allvarlig brottslighet har kunnat få ut sina lärarlegitimationer i direkt anslutning till det. De har kunnat gå från huvudman till huvudman och få fortsatta anställningar. Riksrevisionen har pekat på ett antal åtgärder som hade behövts för att täppa till de luckor som finns i systemet så att den här typen av ärenden inte ska uppstå.

Regeringen vidtar åtgärder för att ändra i alla komponenter i systemet, det vill säga belastningsregisterutdragen och legitimationssystemet, utan att täppa till de luckor som Riksrevisionen har pekat på. Det tycker jag är det anmärkningsvärda, och jag tycker att det är talande att både Moderaterna och Sverigedemokraterna säger: Det är Socialdemokraternas fel! I stället borde ni tala om för dem som lyssnar på debatten varför ni inte gör något åt den här situationen.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar i dag utbildningsutskottets betänkande Utökade registerkontroller i skolväsendet.

Det är ett betänkande som rör en av de mest grundläggande skyldigheter som vi lagstiftare har: att skydda barn och unga från våld, övergrepp och kriminell påverkan.

Sverigedemokraterna har under lång tid drivit på för skärpta kontroller, skärpta krav och skärpta åtgärder för att säkerställa att ingen olämplig person får arbeta i svensk skola. Vi välkomnar därför att regeringen nu går vidare med de flesta av våra förslag, som vi har lyft under många år.

Fru talman! Vi är dock tydliga: Detta räcker inte. Det är ett steg, men det är inte det sista steget. I betänkandet står det uttryckligen att uppgifter i misstankeregistret är särskilt integritetskänsliga. Det stämmer. Men det står också så här: ”Skyddet av barn och elever har enligt regeringen sådan tyngd att den inskränkning av den personliga integriteten som en kontroll i misstankeregistret medför får accepteras.”

Detta är en viktig formulering. Den visar att även regeringen nu erkänner något som Sverigedemokraterna sagt länge: Barnens trygghet måste väga tyngre än den vuxnes integritet. Det är en värderingsfråga och en prioriteringsfråga. Det är också en fråga där övriga i denna kammare alltför länge har varit otydliga.

Fru talman! Regeringen föreslår att registerkontrollen ska omfatta misstankeregistret. Det är väldigt bra. Det är nödvändigt, och det är efterlängtat från vår sida. Men låt oss vara ärliga: Vad hjälper det om kontrollen bara görs den dag en person anställs? En lärare, en elevassistent, en praktikant eller en vikarie kan begå ett brott dagen efter att de har blivit anställda. De kan åtalas för grova brott som våldsbrott, sexualbrott och narkotikabrott utan att arbetsgivaren någonsin får veta det. Det är orimligt, det är otryggt och det är inte ansvarsfullt.

Det är därför Sverigedemokraterna anser att Sverige måste gå vidare med löpande, återkommande registerkontroller av all personal i skolväsendet.

Fru talman! Vi hör ibland argumentet att löpande kontroller är juridiskt komplicerade. Det stämmer. Det finns integritetsaspekter, GDPR-frågor, sekretessregler och arbetsrättsliga konsekvenser som måste hanteras. Men låt oss åter vara tydliga: Det är inte i grunden juridiken som hindrar oss, utan det är viljan.

När Sverige vill något löser vi juridiken. Vi har gjort det i terrorlagstiftningen, vi har gjort det i gängbrottslagstiftningen, vi har gjort det i säkerhetsskyddslagstiftningen och vi kan göra det här också.

Det är därför Sverigedemokraterna välkomnar att frågan nu utreds vidare. Uppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027. Vi vill dock understryka en sak. Utredningen måste ha ett tydligt mål: att möjliggöra löpande kontroller – inte att hitta skäl att undvika dem.

Fru talman! Skolan är en av samhällets mest utsatta miljöer. Vi lever i ett Sverige där gängkriminaliteten tränger in i allt fler delar av vårt samhälle. Vi ser rekrytering av unga, vi ser normalisering av våld, vi ser radikalisering och vi ser hedersförtryck.

Vi vet att skolan är en av de miljöer där barn är som mest sårbara. Det är därför regeringen i propositionen skriver att barn och elever behöver skyddas, inte bara från våld och övergrepp, utan också från olämplig påverkan av olika slag.

Det är en korrekt analys, men om vi menar allvar med den analysen måste vi också våga ta nästa steg. Vi måste säkerställa att ingen som är misstänkt för grova brott, och där åtal har väckts, ska kunna fortsätta att arbeta i skolan utan att arbetsgivaren får veta det.

Fru talman! Regeringen pekar i propositionen ut fler brott som bör läggas till i brottskatalogen: människohandel, mordbrand, barnfridsbrott, hedersbrott, vapenbrott, narkotikabrott, sabotage mot blåljusverksamhet och så vidare. Det är helt rätt. Det är också något som Sverigedemokraterna har krävt länge.

Vi anser dessutom att brottskatalogen måste vara dynamisk. Den måste kunna utökas när samhället förändras. Den måste kunna anpassas när nya brottstyper uppstår. Och den måste alltid utgå från barnens bästa – inte från vuxnas integritetsintressen.

Fru talman! Regeringen föreslår att registerkontroll ska införas även inom komvux. Det är rimligt och ganska logiskt, och det är absolut nödvändigt. Men även här måste vi vara tydliga: Komvux är inte bara en utbildningsmiljö, utan det är också en miljö där många elever befinner sig i utsatta situationer och där språkbarriärer, funktionsnedsättningar eller sociala omständigheter gör dem särskilt sårbara. Därför är detta förslag väldigt viktigt.

Fru talman! Sverigedemokraterna står bakom regeringens förslag. Vi välkomnar skärpningarna. Vi välkomnar utökningen av registerkontrollen. Vi välkomnar att misstankeregistret nu inkluderas.

Men vi är också tydliga med att detta inte är tillräckligt. Vi vill se mer av löpande registerkontroller av all skolpersonal, en bredare brottskatalog, tydligare konsekvenser för den som förekommer i register och ett regelverk som sätter barnens trygghet först – alltid.

Det är vår linje och prioritering. Det är vårt ansvar som vuxna.

Fru talman! Sverigedemokraterna kommer alltid att stå på barnens sida. Vi kommer alltid att prioritera trygghet framför integritetsargument som används för att skydda vuxna på bekostnad av barn. Vi kommer alltid att driva på för att svensk skola ska vara en plats där barn kan växa, lära och utvecklas utan rädsla, utan hot och utan risk att möta vuxna som aldrig borde vara i skolmiljön.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag, men jag vill samtidigt understryka att arbetet inte är färdigt. Vi ska vidare, vi ska längre och vi ska göra det för barnens skull.

(Applåder)

Fru talman! En våldsbejakande extremist som fick sparken från en skola i Göteborg riktade efter avskedandet direkta hot mot skolan, vilket föranledde en massiv polisinsats och polisnärvaro på plats. Sedan valde en kommunal skola i socialdemokratiskt styrda Malmö att anställa denna kvinna trots att hon är dömd för bidragsbrott, folkbokföringsbrott och ohörsamhet mot ordningsmakten. Detta är långt ifrån en engångsföreteelse.

En välkänd fotbollshuligan, dömd för bland annat misshandel, ringa dopningsbrott, ringa narkotikabrott, framkallande av fara för annan och brott mot ordningslagen blev på bara ett år utköpt inte bara en utan två gånger av socialdemokratiskt styrda Malmö – ganska imponerande, måste jag säga. Bara detta enskilda exempel har kostat Malmös skattebetalare en halv miljon kronor, för att inte prata om barnens och lärarnas lidande i skolan.

Ett tredje exempel rör en gängkriminell som trots sin kriminalitet fick jobba kvar på den kommunala skolan i Malmö. Ett fjärde exempel rör en man som hade sparkat och slagit en polisman i dennes polisbil så att han tvingades att dra sitt tjänstevapen. Den mannen fick sedan anställning som elevassistent i en kommunal skola i Malmö, trots att han var dömd för misshandel.

Listan kan göras lång. Sveket mot våra elever är gigantiskt. Detta måste nu få ett slut, och med den proposition som vi debatterar här i dag tar vi nu några steg i rätt riktning.

Vi inför en möjlighet att också undersöka misstankeregistret. Detta inkluderas nu i registerkontrollen.

Vi utvidgar granskningen till fler brott. Som vi har hört i dagens debatt är detta väldigt efterlängtat. Med dagens lagstiftning kan skolpersonal vara dömda för till exempel hedersbrott eller äktenskapstvång och samtidigt jobba i den svenska skolan. Det är enligt mig förkastligt, och det ändrar vi alltså nu.

Det är uppenbart att tidigare vänsterregeringar inte har tagit dessa problem på tillräckligt allvar. Men det gör den här regeringen. En person som kastar sten mot polisen, slår sin fru eller ägnar sig åt människohandel ska inte jobba i den svenska skolan, enligt den moderatledda regeringen.

En tredje förändring handlar om att registerutdraget inte får vara äldre än sex månader. Vi kortar den tiden från ett år till sex månader, vilket betyder att man har mer aktuell information om den person som ska anställas.

En fjärde förändring handlar om att den undantagsperiod som finns för hur lång tid det får ta innan man behöver visa upp ett nytt utdrag om man anställs på nytt hos samma arbetsgivare även den kortas från ett år till sex månader.

Den femte förändringen handlar om att vi nu också inkluderar komvux.

På område efter område skärper vi nu lagstiftningen. Det är välbehövligt, mina vänner.

När vänstersidan nu säger sig stödja regeringens förslag tycker jag att det är värt att påminna om vad man gjorde under sina åtta år vid makten. Inte nog med att man inte tillförde några nya brott till registerkontrollerna under dessa åtta år – tvärtom var det enda som intresserade Socialdemokraterna att göra det lättare för gängtoppar att få jobba i den svenska skolan, på barnens bekostnad. Det argument man använde sig av när man 2021 valde att ta bort det krav som tidigare funnits på att arkivera registerutdragen var att gängtopparnas integritet var viktigare än barnens trygghet och säkerhet.

Jag önskar att vi i dag hade kunnat fatta ännu fler beslut på det här området, till exempel att ingen gärningsman ska kunna hoppa mellan skolor. Därför är det glädjande att regeringen nu har tillsatt en utredning för att se över möjligheten att bland annat kontrollera belastningsregistret även under pågående anställning och också se över arbetet med registerkontroller som helhet.

Jag önskar att fler regeringar hade prioriterat det här arbetet tidigare. Då hade vi redan i dag kunnat fatta fler beslut för att skärpa den här lagstiftningen. Nu behöver vi besluta om ytterligare utredningar, vilket vi redan har gjort, för att vi nästa mandatperiod ska kunna fatta fler beslut på det här området.

Vi är nämligen inte klara. Från Moderaternas sida har vi en lång lista med regler som vi vill skärpa liksom lagstiftningsförändringar på området.

Det handlar om att vi vill se att de obligatoriska kontrollerna av brottsregister blir heltäckande och följs upp för varje nyanställning.

Vi vill att skolanställda ska bli skyldiga att meddela sin arbetsgivare om man döms för brott och att domstolen blir skyldig att meddela arbetsgivaren om denne har en medarbetare som döms för grova brott.

Vi vill att registerutdragen återigen ska kunna arkiveras, alltså den möjlighet som Socialdemokraterna tog bort.

Vi vill att registerutdrag kontinuerligt ska kontrolleras minst vart tredje år och vid ansökan om lärarlegitimation.

Vi vill även att en utredning ska få titta på bakgrundskontroller för personer utan svenskt personnummer, något som inte omfattas av de här förslagen.

Om kommunala eller fristående huvudmän medvetet bryter mot behörighetskraven eller anställer personer som är uppenbart olämpliga, vilket vi också har sett i flera av de fall som vi diskuterar här i dag, menar vi att det bör finnas kraftfulla sanktioner. Det kan handla om vite eller att man får sitt tillstånd indraget.

Ingen med allvarliga brott i bagaget ska få jobba i den svenska skolan. Vi måste stå på barnens sida. Det är av största vikt att våra barn känner sig trygga i skolan. I dag tar vi flera viktiga steg i rätt riktning, vilket är efterlängtat.

Jag yrkar bifall till regeringens proposition och utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Skolan är en plats där barn ska få vara just barn och där de ska känna sig trygga, sedda och fria att växa; en plats där föräldrar ska kunna lämna sina barn på morgonen med ett lugn i magen. Så ser det tyvärr inte alltid ut i dag.

Samhället har förändrats. Vi ser hur kriminaliteten kryper närmare, hur barn riskerar att påverkas av vuxna med fel avsikter och hur unga kan dras in i något som de aldrig borde behöva möta. Då går det inte att luta sig tillbaka och säga: Vi gör som vi alltid har gjort.

Vi måste ta ansvar. Vi måste göra mer. Det är en av anledningarna till att förändringarna som debatteras i dag är viktiga första steg. Vi stärker skyddet inne i skolan. Vi tar ett större grepp om vilka vuxna som får vara nära våra barn och unga varje dag.

Vad är det då regeringen gör? Jo, vi skärper kontrollerna. Skolan får bättre möjlighet att upptäcka risker i tid – inte när något redan har hänt utan faktiskt innan det händer. Den registerkontroll mot belastningsregistret som alltid görs vid anställning i skolan ska nu innefatta fler brott. Den ska även omfatta uppgifter ur misstankeregistret. Utdrag ska vara aktuella och inte äldre än sex månader.

Brott som tidigare inte alltid har fångats upp kommer nu att stå svart på vitt i registerutdraget. Det gäller till exempel brott kopplade till organiserad brottslighet, som narkotikabrott och vapenbrott, men också handlingar som syftar till att påverka eller utnyttja andra, som människohandel, hedersrelaterade brott och hets mot folkgrupp. Även brott som kan kopplas till att påverka eller skrämma människor, som sabotage mot blåljusverksamhet eller kränkande fotografering, lyfts nu fram. Allt det här är alltså brott som i dag inte syns när man lämnar in sitt registerutdrag till en arbetsgivare för att få börja jobba i till exempel en skola.

Det är ganska häpnadsväckande att man i dag kan vara kopplad till organiserad brottslighet, vara gängkriminell eller dömd för narkotikabrott eller vapenbrott eller för att rekrytera barn in i kriminella gäng och ändå få jobba i svensk skola. Det blir ändring på det nu.

Det här speglar en verklighet där hoten mot barn och unga ser annorlunda ut jämfört med när regelverket skapades. Genom att vi breddar vilka brott som räknas in och dessutom innefattar misstankeregistret får skolan bättre möjligheter att fånga upp risker som tidigare har kunnat passera under radarn. Därmed får eleverna starkare skydd i sin vardag.

Herr talman! Vi kan aldrig acceptera att någon med fel avsikter får utrymme i barnens vardag. Vi ska göra allt vi kan för att stoppa människor som vill utnyttja, påverka eller dra in unga i kriminalitet. Skolan ska vara en frizon från det, inte en väg in i det. Det här är ett steg i rätt riktning.

Nu blir det skillnad i skolan. Kommer det här att lösa allt? Nej, det är mycket kvar att göra, men det är ett viktigt första steg. Fler steg kommer att behöva tas framöver, men jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 27 maj.)