Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
- Hoppa till i videospelarenIlona Szatmári Waldau (V)
- Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
- Hoppa till i videospelarenIlona Szatmári Waldau (V)
- Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
- Hoppa till i videospelarenIda Ekeroth Clausson (S)
- Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
- Hoppa till i videospelarenIda Ekeroth Clausson (S)
- Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
- Hoppa till i videospelarenIda Ekeroth Clausson (S)
- Hoppa till i videospelarenEric Westroth (SD)
- Hoppa till i videospelarenIlona Szatmári Waldau (V)
- Hoppa till i videospelarenCecilia Engström (KD)
- Hoppa till i videospelarenAnders Ådahl (C)
- Hoppa till i videospelarenAnnika Hirvonen (MP)
Protokoll från debatten
Anföranden: 15
Anf. 29 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Årets Nobelpris i ekonomi gick till forskarna Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson för deras studier om institutionernas betydelse för välståndet i ett land.
Utan att ha några som helst anspråk på framtida tillerkännande vill jag understryka hur viktiga de tre institutionerna Skatteverket, Tullverket och Kronofogden, vars anslag vi debatterar i dag, är för Sverige. Om dessa myndigheter inte fungerade väl skulle det vara förödande för Sveriges välstånd.
Skatteverket, Tullverket och Kronofogden ansvarar för centrala samhällsfunktioner och gör betydande insatser för att vi som bor i Sverige ska kunna ha ett bra och tryggt liv. Vi som bor lagligt i Sverige, borde jag ha sagt, med tanke på att en av Skatteverkets viktigaste uppgifter är att säkerställa att folkbokföringen är korrekt.
Dessa tre myndigheter bidrar till vår trygghet, till exempel genom Tullverkets insatser för att stoppa illegal införsel av vapen och narkotika.
De bidrar till konkurrens på lika villkor, så att inte hårt arbetande och strävsamma företagare som gör rätt för sig blir utkonkurrerade av sådana som använder svart arbetskraft och smugglade varor.
De ser till att vi gör rätt för oss och betalar våra skatter och skulder till staten och andra.
Fru talman! Den första nationella lägesbilden av befolkningen presenterades i somras som en del av folkräkningen. Även framgent kommer lägesbilder att presenteras med jämna mellanrum.
Våra myndigheter måste självfallet veta vilka personer som finns och verkar i Sverige. Denna kunskap är grundläggande för att ha ordning och reda i vårt land, som fortfarande plågas av systemhotande brottslighet. Denna kunskap är också nödvändig för att kunna bekämpa den kriminella ekonomin och alla felaktiga utbetalningar som berövar samhället miljardbelopp varje år. Uppskattningar visar att den kriminella ekonomin uppgår till 100-150 miljarder kronor varje år.
En del av dessa miljarder kunde ha gått till välfärden, försvaret, rättsväsendet och annat viktigt i stället för att hamna i fickorna på kriminella eller andra skrupelfria personer, till exempel sådana som har utvandrat men som fortsätter att få utbetalningar från trygghetssystemen. Till och med avlidna har kunnat fortsätta att få ut pension år efter år utan att det har uppmärksammats. Därför är det viktigt att ha en korrekt folkbokföring.
Fru talman! Tullverket befinner sig i frontlinjen i kampen mot den kriminella ekonomin. Bland annat har Tullverket en nyckelroll i att stoppa införseln av illegala vapen och narkotika, som orsakar enormt mänskligt lidande och stora kostnader för samhället.
Regeringen har därför utökat Tullverkets befogenheter med bland annat rätten att använda våld och bära vapen i flera situationer. Det är inte rimligt att Tullverkets tjänstemän, som konfronteras med tungt kriminella, ska vara oskyddade.
När en container med droger beslagtas är det stora värden för brottssyndikaten som står på spel, och de tvekar inte att använda dödligt våld, särskilt inte när de vet att tullpersonalen är obeväpnad. Detta är ganska logiskt, men det krävdes en moderatledd regering för att vända det motstånd mot beväpnade tulltjänstemän som den tidigare regeringen uppvisade varje gång frågan lyftes upp.
På tal om containrar med narkotika vill jag uppmärksamma de beslag som gjorts av Tullverket i Helsingborg. Sedan årsskiftet har det hittats närmare 870 kilo kokain i lönnutrymmen i containrar i Helsingborgs hamn. Det är mer kokain än vad Tullverket beslagtog i hela landet under förra året.
Två slutsatser kan dras. Den första är att Sverige är ett transitland för knarksmuggling, mycket på grund av bristfällig lagstiftning och låga straff som inte avskräcker de kriminella ligorna, något som tack och lov är på väg att åtgärdas av regeringen. Den andra slutsatsen är att Tullverkets framgångsrika arbete sparar mycket resurser för samhället och mycket mänskligt lidande genom att narkotika och illegala vapen stoppas från att komma in i landet.
Fru talman! I augusti 2022 trädde utökade möjligheter i kraft för Kronofogden att utmäta egendom på distans via polisen och utan att den skuldsatte behöver vara misstänkt för ett konkret brott.
Detta innebär exempelvis att om polisen stoppar ett fordon i en vanlig poliskontroll kan bilen och förarens klockor, kontanter, guldsmycken, märkeskläder och dyra väskor utmätas av polisen på plats om föraren förekommer hos Kronofogden, vilket många kriminella gör. De förekommer hos Kronofogden för obetalda skadestånd till brottsoffer, obetalda skatter, obetalt underhållsstöd, obetalda parkeringsböter med mera.
Under 2023 utmätte Kronofogden lös egendom till ett värde av 93,3 miljoner kronor med stöd av de skärpta reglerna. Detta visar hur effektiv myndigheten är i kampen mot de kriminella.
Utmätning har också en preventiv effekt mot att barn lockas in på brottets bana med hjälp av de märkeskläder, det guld och de klockor som kriminella har på sig.
Fru talman! Jag vill nämna Kronofogdens specialenhet i Malmö, som var först med att uppmärksamma härvorna med multipelt pantsatta bostadsrätter. Det är ett brottsupplägg som inte bara riskerar vanliga människors ekonomi utan som i förlängningen också kan leda till kollaps av hela bostads- och kreditmarknaden. Detta kommer nu förhindras genom upprättandet av ett bostadsrättsregister.
Att förebygga skuldsättning är ett annat av Kronofogdens uppdrag. Samhällets kostnader för överskuldsättning uppgår till tiotals miljarder kronor. Det är oroande att unga människor börjar sitt liv med skulder, och det är extra oroande att unga kvinnors medianskuld har hunnit i kapp de unga männens.
Under de senaste tio åren har den totala skuldsumman bland unga ökat med 50 procent. Det beror mycket på låga kunskaper om privatekonomi samt att det är lätt att shoppa på kredit. Som ett led i det förebyggande arbetet använder Kronofogden forskning samt erbjuder skolmaterial för gymnasiet.
Statistiken visar att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i att ha skulder hos Kronofogden. I många fall kan överskuldsättningen bero på bristande kunskaper om det svenska ekonomiska och juridiska systemet.
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. I propositionen föreslås bland annat skärpta regler om ränte- och kostnadstak och möjligheten att förlänga en kredit.
Fru talman! Vi vann svenska folkets förtroende på vårt löfte att bekämpa kriminaliteten. Vi håller vad vi lovar. Utöver alla lagförslag inom rättsväsendet, som inte är föremål för denna debatt, genomförs framgångsrika myndighetsgemensamma insatser mot den grova organiserade brottsligheten.
Det är insatser där Kronofogden, Skatteverket och Tullverket är nyckelaktörer.
Det är insatser som syftar till att slå mot kriminella aktörers privata ekonomi, bidrag och företagande.
Det är insatser som har lett till utmätta tillgångar, stoppade utbetalningar, höjda skattebelopp och avregistrerade företag.
Dessa myndighetsgemensamma insatser har bland annat resulterat i:
Skatteverkets beslut om höjd skatt - 241 miljoner kronor.
Av Kronofogden säkrade och utmätta tillgångar 55 respektive 79 miljoner kronor.
Beslag av kontanter och tillgångar för 50 miljoner kronor.
Därtill stoppade falska identitetshandlingar i samband med ansökningar om uppehållstillstånd.
Förhindrade utbetalningar från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen på sammanlagt 63 miljoner kronor, hittills. Jag säger hittills för att kampen mot den organiserade brottsligheten fortsätter med oförminskad styrka.
Fru talman! Slutligen vill jag nämna att Skatteverket, Tullverket och Kronofogden får bra resultat i förtroendeundersökningar och har högt anseende hos det svenska folket. Det är mycket välförtjänt. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 30 Ilona Szatmári Waldau (V)
Fru talman! Låt mig citera budgetpropositionen under detta utgiftsområde: "Tullverkets arbete med att motverka den kriminella ekonomin behöver fortsatt förstärkas. Tullverket behöver bl.a. utöka bemanningen, införskaffa ytterligare teknisk utrustning till kontrollverksamheten (t.ex. scannrar) samt utrustning i syfte att stärka skyddet för tulltjänstemännen. Förstärkningen omfattar också genomförande av förslagen i propositionen Ny tullbefogenhetslag (prop. 2023/24:132) som bl.a. innebär att öka tulltjänstemännens säkerhet samt stärka Tullverkets kontrollverksamhet och brottsbekämpning."
Så står det i budgetpropositionen. Men trots det lägger regeringspartierna och Sverigedemokraterna fram en budget som inte ger Tullverket det utrymme som myndigheten behöver.
Fackförbundet Tull-Kust kommenterar till exempel regeringens budget så här: "Anslagsökningen innebär att den viktiga återuppbyggnaden av tullverksamheten inte kan fortsätta i nödvändig takt. - - - Med detta lägger regeringen hinder för sina egna ambitioner att pressa tillbaka gängkriminaliteten, vilket inte bara är svårt att förstå utan också ytterst allvarligt och rent skadligt för det brottsbekämpande arbetet." Så säger alltså de som själva jobbar inom Tullverket.
Min fråga till ledamoten Boriana Åberg är varför Tullverket inte får en tillräcklig budget för att kunna möta kraven på det brottsförebyggande arbetet. Ledamoten sa själv sa sitt anförande: Tullverket befinner sig frontlinjen i detta arbete. Ändå får det inte tillräckligt med resurser.
Anf. 31 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Tack, Ilona Szatmári Waldau, för frågan!
Vi har avsatt 140 miljoner i ökade anslag för att motverka den kriminella ekonomin. Jag vet att Vänsterpartiet i sin budget har varit mer generöst än vad regeringen är. Men det är väldigt lätt att som Vänsterpartiet vara generöst som om man hade en sedelpress. Man lovar allt till alla. Samtidigt ser man inte till att det kommer några nya inkomster till staten på annat sätt än genom höjda skatter för dem som arbetar.
När det gäller den framgångsrika bekämpningen av brottsligheten spelar lagstiftningen också en väldigt stor roll. När det gäller alla straffskärpningar och alla förbättringar för myndigheternas möjligheter att ta upp kampen mot den organiserade brottsligheten har Vänsterpartiet stått på andra sidan. Vänsterpartiet har alltid motsatt sig förslagen som regeringen har lagt fram.
Ilona Szatmári Waldau får gärna förklara: Varför det är så? Är det bara läpparnas bekännelse, eller tror man på riktigt att man kan säga nej till straffskärpningar och samtidigt bekämpa brottsligheten?
Anf. 32 Ilona Szatmári Waldau (V)
Fru talman! Tack, Boriana Åberg, för svaret! Det var väldigt mycket av ett icke-svar. Jag fick inget svar på varför Tullverket inte får en tillräcklig budget, förutom att regeringen helt enkelt inte har tillräckligt med pengar, vilket man tycker att Vänsterpartiet har därför att vi har en sedelpress.
Nej, det har vi faktiskt inte. Vi har en annan skattepolitik. Vi tar in skatter för att fördela ut till de verksamheter som behöver det och till välfärden. Moderaterna har en skattepolitik som går ut på att sänka skatter, och därför har man inte tillräckligt med pengar. Så enkelt är det.
Tullverket självt sa att de behövde 471 miljoner mer för 2025. Man säger till exempel så här: "Men med ny lagstiftning följer behov av ökade resurser så att vi kan göra verkstad av den nya lagstiftningen." Så säger generaltulldirektören.
Boriana Åberg hänvisar här till: Vi kommer med en ny lagstiftning, och den kommer att spela en stor roll. Men Tullverket självt säger att man inte kommer att kunna implementera den nya lagstiftningen.
Man kommer inte att ha någon nytta av den om man inte får resurser för att kunna utbilda sina anställda och för att kunna behålla sina anställda. Det finns väldigt många delar i detta som jag inte hinner gå in på under de 30 sekunder jag har kvar av min talartid.
Nej, Vänsterpartiet har inte röstat nej till exempelvis den nya lagen eller några lagar som gäller Tullverket. Vi har också under flera år lagt mer pengar på Tullverket i vår budget än vad regeringen har gjort i sin budget.
Anf. 33 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Regeringen har ökat anslaget till Tullverket. Det är ett faktum. Man kan läsa budgeten och konstatera det. Att man inte alltid kan tillmötesgå alla önskemål är en fråga om att anpassa sig till realiteten. Det behöver Vänsterpartiet aldrig ta hänsyn till, eftersom Vänsterpartiet aldrig behöver ta något ansvar. Det gör det inte heller.
Regeringen har haft prioriteringen att bekämpa inflationen och att stoppa kostnadsökningarna. Regeringen har prioriterat arbetslinjen. Det handlar om att fler ska få arbeta och att fler ska generera skatteintäkter som man ska kunna satsa på bland annat Tullverket. Man ska inte förglömma att den grova organiserade brottsligheten började bekämpas på riktigt när vår regering tillträdde med straffskärpningar och med ny lagstiftning.
När Ilona Szatmári Waldau berömmer sig för det stöd man har gett till Tullverket, hur ställer man sig till den ökade bevakningen och möjligheten att använda vapen i fler situationer än tidigare? Vad gjorde Vänsterpartiet då?
Anf. 34 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
SD-regeringen har nu styrt Sverige i mer än en halv mandatperiod, och det är tydligt att regeringen inte har lyckats lösa Sveriges problem. Gängvåldet kryper ned i åldrarna, regeringen har skapat en nationell sjukvårdskris, arbetslösheten är rekordhög och Sveriges tillväxt är bland de sämsta i hela Europa.
Om man lyssnar på SD-regeringen skulle man kunna få för sig att verkligheten är något annat. Men matkassen är fortfarande jättedyr, hyrorna har skjutit i höjden, plånboken töms snabbt och bostadsbyggandet har tvärstannat. Jag skulle kunna fortsätta länge med att räkna upp allt som är på väg åt fel håll i SD-regeringens Sverige.
I vårt land finansierar vi vår välfärd och trygghet gemensamt. En grundläggande förutsättning för detta är att de myndigheter som har till uppgift att säkerställa finansieringen av det offentliga präglas av effektivitet och noggrannhet och att de åtnjuter ett högt förtroende hos allmänhet och företag.
Skattefusk och skatteundandragande skadar förtroendet för våra system och urholkar den gemensamma välfärden. Alla insatser som görs för att beivra skattefusk och skatteflykt är av godo och bör vara fortsatt prioriterade. Det är på oss ansvaret vilar för att säkra att välfärden har de medel som krävs för att leverera vård, omsorg och utbildning året runt och i hela landet.
För det krävs skatt efter bärkraft och ett ständigt pågående arbete för att täta kryphål som möjliggör skattefusk och skatteflykt. Skattefusk, skattebrott och svartarbete hotar vår samhällsgemenskap och urholkar finansieringen av vår gemensamma välfärd och trygghet. Det riskerar också att utmana legitimiteten i hela skattesystemet.
Exakt hur stort skattebortfallet är i Sverige är inte fastställt, men uppskattningar tyder på att det rör sig om många miljarder kronor per år som försvinner från statskassan. Det är medel som vi skulle kunna använda till välfärden, polisen eller försvaret. Varje skattekrona ska användas effektivt. Att kraftfullt verka för detta är en viktig politisk prioritering för oss socialdemokrater.
Fru talman! Tyvärr fortsätter det brutala gängvåldet och otryggheten att breda ut sig i vårt land. Sverige blir både fattigare och farligare. Våldet kryper allt längre ned i åldrarna, äter sig allt längre in i samhället och påverkar människors vardag. Vi nås gång på gång av nyheter om nya skjutningar, nya sprängningar och nya gränser som passeras.
Satsningar på hela rättskedjan är helt nödvändiga men långt ifrån tillräckliga. Vad som krävs är akuta åtgärder här och nu, också för att bryta nyrekryteringen och stoppa skjutningarna.
Vi socialdemokrater vill fortsätta att förbättra informationsutbytet mellan myndigheter för att underlätta arbetet. Vi ser även att Skatteverkets och flera andra berörda myndigheters arbete med att bekämpa arbetslivskriminalitet behöver förstärkas. Arbetslivskriminaliteten drabbar den enskilda arbetstagaren som utnyttjas under fruktansvärda villkor. Den drabbar hela arbetsmarknaden och snedvrider konkurrensen till nackdel för seriösa företag.
Arbetslivskriminaliteten är en del av den organiserade brottsligheten, och hela samhället behöver mobilisera för att bekämpa denna grova organiserade brottslighet. I det arbetet har Skatteverket, Tullverket och Kronofogden en mycket viktig roll. Myndigheterna behöver samverka mer med varandra och med andra myndigheter för att bekämpa alla typer av brottslighet. Tullverket har en avgörande roll i att stoppa narkotika och skjutvapen från att föras in i landet, och det är väldigt viktigt att Tullverket kan fortsätta att förstärka det brottsbekämpande arbetet.
För att stärka våra gränser påbörjade vi socialdemokrater en kraftig utbyggnad av Tullverket. Mellan 2017 och 2021 ökade resurserna med över en tredjedel, och hundratals fler anställdes. Vi inledde även ett stort arbete med att se över Tullverkets alla befogenheter för att myndigheten skulle få bättre och mer tidsenliga verktyg för att göra våra gränser och därigenom vårt samhälle tryggare.
Men mer behöver göras. Den socialdemokratiskt tillsatta Tullbefogenhetsutredningen kom med sitt slutbetänkande förra året, och det finns nu en ny lag - tullbefogenhetslagen. Vi välkomnar att tulltjänstemän får nya och utvidgade befogenheter inom kontrollverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten.
Fru talman! Det ska vara ordning och reda i våra register. Felaktigheter i folkbokföringen skapar stora problem för hela samhället. Uppgifterna i folkbokföringen ligger till grund för andra myndigheters beslut. Den socialdemokratiska regeringen genomförde en kursändring i arbetet med folkbokföringen. Den tog sin början med återinförandet av folkbokföringsbrottet, som togs bort av den tidigare moderatledda regeringen.
Men det räcker inte. I en ny rapport från Riksrevisionen, Vem där - fastställande av identitet vid statliga myndigheter, är deras övergripande bedömning att myndigheternas insatser inte är tillräckligt effektiva för att säkerställa att en korrekt och unik identitet fastställs. Bristerna kan medföra risker för identitetsrelaterad brottslighet, hot mot Sveriges säkerhet och felaktiga utbetalningar från våra välfärdssystem.
Här rekommenderar Riksrevisionen bland annat i samråd med Statens servicecenter att berörd personal erbjuds tillräcklig utbildning för att fastställa identitet i ärenden om folkbokföring och ansökan om samordningsnummer. Därför känns det inte bra att regeringen nu har minskat anslaget till Statens servicecenter.
Den tredje myndigheten under skatteutskottet, Kronofogden, vittnar tyvärr om nya rekord och ökade skulder. När rekordmånga barn vräks i Sverige, när var tredje svensk småbarnsfamilj har lånat pengar för att klara ett vanligt julfirande med julmust, mat och någon julklapp och när Sverige har den högsta barnfattigdomen i Norden, då drar regeringen ned på stödet till de mest utsatta barnfamiljerna, trots att dessa familjers ekonomiska situation inte har förbättrats ett dugg. I stället för att ta tag i samhällsproblemen, ge vanligt folk mer pengar i plånboken, prioritera tillväxten och åter sätta fart på svensk ekonomi lägger regeringen all sin kraft på att genomföra en exklusiv skattesänkning som bara träffar de rikaste procenten.
Jag menar att det inte bara är omoraliskt utan också dålig tillväxtpolitik. Vill man få igång Sverige är satsningar på det offentliga och på att ge vanligt folk mer pengar i plånboken mer effektivt.
Fru talman! Den skattepolitik som Sverige bedriver lägger grunden för vårt samhällsbygge, och för oss socialdemokrater är den ett verktyg för att skapa rättvisa, finansiera välfärden och säkerställa att alla människor, oavsett bakgrund, får en rimlig chans att leva ett gott och meningsfullt liv.
(Applåder)
Anf. 35 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Jag hade inte tänkt att begära replik, men när Ida Ekeroth Clausson började beskriva barnfattigdomen som ett resultat av regeringens politik kände jag mig tvungen att ställa en fråga och klargöra en sak.
Anledningen till att många människor i Sverige har fått sämre ekonomi och att reallönerna har urholkats är inflationen. Inflationen var mycket hög när regeringen tog över efter Socialdemokraternas styre. Jag vill inte säga att allt var Socialdemokraternas fel, men en del var alltså inhemskt orsakat. Under de senaste två åren har regeringen sänkt inflationen från över 10 procent till under gränsen på 2 procent. Man har stoppat ökningarna av priserna. Detta har regeringen prioriterat, och det har verkligen hjälpt människor till bättre ekonomi.
Under den tiden har barnfamiljerna fått stora tillskott i sin ekonomi, bland annat med temporärt höjda bostadsbidrag.
Anf. 36 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! Sanningen är att överskuldsättningen i Sverige ökar. Barnfattigdomen är störst i Sverige i hela Norden. Det är inget som regeringen borde vara nöjd med. Man nämner gärna inflationen, men den har drabbat hela världen. Inflationen har sänkts lika mycket i hela vår omvärld. Det är inte bara för att regeringen har bedrivit en viss politik som inflationen har sänkts i Sverige.
Medan länderna runt oss har stöttat barnfamiljer som har haft det extra svårt, till exempel med hjälp av höjt barnbidrag, har regeringen valt att inte göra det. Man pratade lite om det förhöjda bostadsbidraget, och det var bra. Det var något som vi införde. Men man har valt att ta bort det i den här budgeten, fastän barnfamiljerna har det lika svårt.
Vi socialdemokrater tycker att det är knepigt att i det läge som Sverige står inför rikta en skattesänkning enbart till dem som tjänar över 65 000 kronor i månaden. Hur kan det vara rimligt och rätt prioritering samtidigt som regeringen skär ned på stödet till de fattigaste barnfamiljerna?
Regeringen säger samtidigt att man inte har råd att stärka sjukvården i det här läget. Det är rekord i varsel på svenska skolor, men man har råd att sänka skatten exklusivt till dem som tjänar mest. Det är knepigt.
Det är moderat politik att säga att det alltid ska finnas morötter för människor som tjänar mycket. De ska få skattesänkningar för att jobba mer. Men de som har små marginaler ska däremot ha sänkt a-kassa för att jobba mer, och de ska ha sänkt sjukförsäkring om de råkar bli sjuka. Hur kan det vara en rimlig politik?
(Applåder)
Anf. 37 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Jag märker att debatten har glidit över i en debatt om skattepolitik. Vi moderater tror på arbetslinjen. Vi tror att äkta välstånd kommer enbart genom fler arbetade timmar. Vi tror inte, som Socialdemokraterna, att mer bidrag, extra bidrag och fler bidrag leder till något bra.
Jag är stolt över att vi driver frågan om arbetslinjen. Många människor kommer att må mycket bättre när de tar steget från bidrag till arbete. Jag har sett alldeles för många som har fastnat i bidragsfällor och tappat självförtroendet, och deras bild av en bättre framtid har enbart varit en lotterivinst. Det är något som Socialdemokraterna inte har varit sena att utnyttja genom att sälja sina kombilotter.
När Ida Clausson ömmar om barnfamiljerna kanske hon kan tänka på alla dessa barnfamiljer som Socialdemokraterna har skickat till kronofogden för att de har köpt Kombilotteriets lotter på kredit.
Tänker Ida Clausson be dessa barnfamiljer om ursäkt eller till och med berätta att man tänker återbetala pengarna som barnfamiljerna så väl behöver?
(Applåder)
Anf. 38 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! Vi debatterar ju utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Då känns det inte jätteknepigt att vi hamnar i en diskussion om vilken skattepolitik vi ska föra i Sverige.
Sverige har Europas lägsta tillväxt. Antalet konkurser är det största sedan 90-talet. Investeringar pausas nu när regeringen vaskar decennier av klimatpolitik. Arbetslösheten är den högsta på tio år. Ungdomsarbetslösheten är över 25 procent. Var fjärde ung människa på arbetsmarknaden är arbetslös. Och Boriana Åberg pratar om arbetslinjen. Jag ser inte var den är eftersom så många är arbetslösa.
För oss socialdemokrater är det viktigt att det finns ett skyddsnät för dem som inte har arbete, och politiken ska föra tillbaka människor till arbete.
Låt oss gå tillbaka till frågan om överskuldsättningen. Vi socialdemokrater har lagt fram förslag om en skuldakut för att stötta hushållen genom krisen. Vi har också föreslagit tuffare tag mot kreditgivningsföretag, statliga startlån för unga och en satsning på konsumentvägledning. Detta röstades dock ned.
Nu är det bra att man till viss del har gått vidare med förslagen från Överskuldsättningsutredningen, men man väljer att inte gå vidare med förslaget om hur man ska avräkna lånen, avräkning av räntan eller inte - fastän Kronofogden själv anser att förslaget skulle vara bra för de skuldutsatta.
Vi har också velat införa ett nationellt skuldregister, som glädjande nog röstades igenom i förra veckan. Men regeringspartierna valde att rösta emot.
(Applåder)
Anf. 39 Eric Westroth (SD)
Fru talman! I dag samlas vi i skatteutskottet för att debattera utgiftsområde 3 och de resurser som ska tilldelas de myndigheter som faller inom detta område: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Dessa myndigheter är viktiga hörnstenar för vårt samhälles funktionalitet och trygghet, och det är vår skyldighet att ge dem rätt förutsättningar att utföra sina uppdrag.
Jag vill inleda med att belysa den samhällsutveckling vi sett i Sverige under de senaste decennierna. Trots den senaste tidens höga inflation och prishöjningar som inte gått i takt med löneutvecklingen har det materiella välståndet ökat, och tekniska framsteg har gjort livet enklare för många.
Samtidigt har en annan, betydligt mörkare utveckling skett parallellt. Kriminalitet och otrygghet breder ut sig i vårt land, och den negativa trenden har fått konsekvenser som påverkar oss alla. Den organiserade brottsligheten har likt en cancersvulst spridit sig och påverkar nu människors vardag på platser som gator, torg, skolor och arbetsplatser som tidigare känts trygga. Den har till och med spridits till våra grannländer, som nu tvingas hantera kriminella från Sverige som har för avsikt att begå samma brott i Danmark och Norge som de gör i Sverige.
I Sverige har bombdåd och skjutningar blivit nästan dagliga inslag i nyhetsrapporteringen. Även blåljuspersonal, som är vår första försvarslinje vid kriser, har blivit måltavlor i de kriminella gängens våldsamma maktstrider.
Det är i ljuset av detta som vi måste förstå de tre myndigheternas betydelse. Vid en första anblick kan det tyckas att deras huvudsakliga uppdrag - att säkerställa finansiering av den offentliga sektorn - inte har direkt koppling till brottsbekämpning. Men sanningen är att deras arbete är en central del av vårt samhälles försvar mot kriminalitet. De fungerar som skyddsvallar mot ekonomisk brottslighet, välfärdsfusk och annan illegal verksamhet.
Fru talman! För budgetåret 2025 föreslår regeringen, i samarbete med Sverigedemokraterna, ett anslag på drygt 14,8 miljarder kronor för utgiftsområde 3. Det kan verka som en minskning från föregående år, men förra året kompenserades de pensionärer som är födda 1957 med ett förhöjt grundavdrag på 3,2 miljarder kronor. Detta var något som den tidigare regeringen helt enkelt missade vid den pensionsförändring som beslutades före valet 2022. Räknas den engångskompensationen bort höjs utgiftsområdets anslag med drygt 1 miljard kronor. Det innebär ett rekordstort tillskott till såväl Skatteverket som Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Dessa resurser kommer att möjliggöra viktiga förbättringar och satsningar inom deras respektive verksamheter.
Fru talman! Skatteverket har flera avgörande uppdrag utöver att säkerställa att rätt skatt fastställs och betalas. En av dess viktigaste funktioner är att bekämpa skattefusk och skatteundandragande, företeelser som undergräver tilliten till vårt system. Men dess arbete sträcker sig längre än så. Myndigheten har även ansvaret för att säkerställa att utbetalningar från välfärdssystemen sker på korrekta grunder.
Fusk inom välfärdssystemet är minst lika allvarligt som skattebrott. Det handlar om pengar som är avsedda att stötta de mest utsatta i vårt samhälle men som i stället hamnar i fickorna på bedragare. Därför är det avgörande att Skatteverket har de resurser och befogenheter som krävs för att granska och säkerställa att systemet inte missbrukas.
En annan av Skatteverkets centrala funktioner är folkbokföringen. För att samhället ska fungera effektivt måste vi veta vilka som bor i landet och var de bor och vilka som inte längre har rätt att vistas här. Det handlar inte bara om att säkerställa att skatten fördelas rätt mellan kommuner utan också om att förhindra att personer utnyttjar vårt välfärdssystem eller lever i skuggsamhällen där de löper risk att exploateras.
En annan typ av felaktig folkbokföring är när människor är folkbokförda i Sverige som egentligen ska anses vara bosatta utomlands. Här är risken hög att dessa personer uppbär ersättning från det svenska välfärdssystemet som de då inte har rätt till. Detta är en typ av välfärdsbrottslighet som är mycket svårupptäckt och resurskrävande att bekämpa.
Vi har historiskt sett uppmärksammade fall i medierna såsom Iraks tidigare försvarsminister och en högt uppsatt tjänsteman i den tidigare afghanska regeringen, vilka båda utnyttjade vårt välfärdssystem samtidigt som de bodde och arbetade i sina respektive hemländer.
Därtill har vi problem med personer som lyckats få flera identiteter, en metod som kan användas för att maximera bidragsutbetalningar eller dölja annan brottslig verksamhet. Även om omfattningen av detta inte är lika stor är det en problematik som vi behöver komma till rätta med. Enligt Skatteverket handlar det om att inrätta ett effektivt och rättssäkert system med lagring av biometriska uppgifter och göra dessa sökbara.
Skatteverket bedömer att mellan 200 000 och 360 000 personer är felaktigt folkbokförda i Sverige. Sverigedemokraterna och regeringen fortsätter satsningen på en förbättrad folkbokföring med 170 miljoner kronor för 2025. Detta kommer att hjälpa Skatteverket att öka antalet bosättningskontroller och stärka arbetet med kvalitetssäkringen av folkbokföringsregistret.
Fru talman! Tullverket har en nyckelroll vid Sveriges gränser. Dess arbete med att säkerställa att rätt tullavgifter och skatter betalas är viktigt, men dess betydelse sträcker sig långt bortom detta. Tullen är vår första försvarslinje mot narkotikasmuggling och införsel av illegala vapen, två faktorer som göder den organiserade brottsligheten.
De senaste åren har vi sett rapporter om en alltmer pressad arbetssituation för tulltjänstemän i kontrollverksamheten.
I en tid när våldet blivit råare och införselvolymer av narkotika och vapen ökat samtidigt som försöken till olaglig utförsel av guld och kontanter blivit allt större är de kriminella beredda att använda ett allt större mått av våld för att undkomma kontroll. På grund av detta har tulltjänstemännen alltmer desperat signalerat om behovet av att i högre grad kunna bära vapen i samband med kontrollverksamheten.
Tack vare Sverigedemokraterna, den nya regeringen och Tullverkets ledning har nu beväpningen av tulltjänstpersonalen i kontrollverksamheten påbörjats.
När det gäller narkotikasmuggling och tullens beslag av narkotika har trenden varit att beslagen blir allt större. Beröm till Tullverket för detta! Men tyvärr indikerar de allt större beslagen ett annat fenomen. När smugglarna bedömer att risken för upptäckt är låg skickar de allt större försändelser. Hade risken för upptäckt varit högre skulle trenden rimligtvis ha varit en minskad mängd narkotika vid varje beslag. Detta är ett tydligt tecken på att Tullverket måste ges förutsättningar att arbeta mer intensivt i varuflödet och finnas på plats fler timmar på dygnet.
Ett annat område där Tullverket behöver större resurser och befogenheter är kontrollen av stöldgods som förs ut ur landet.
Enligt en uppskattning förs varje år stöldgods ut ur landet till ett värde av cirka 2 miljarder kronor, och enligt polisens bedömning begås 50 procent av bostadsinbrotten och 90 procent av bil- och båtmotorstölderna av internationella stöldligor.
Tullverket har sedan den 7 november i år fått ett flertal utökade befogenheter för bland annat kontroll av fordon. En ny brottsrubricering, utförselhäleri, håller också på att tas fram för att man på ett än mer effektivt sätt ska kunna kontrollera fordon på väg ut ur landet.
Tidöavtalet stipulerade att utförsel av stöldgods skulle kriminaliseras, vilket snart kommer att kunna infrias och vara ett brott som kan leda till fängelse.
Fru talman! Kronofogdens arbete handlar inte bara om att driva in skulder. Man har också en viktig roll i det brottsbekämpande samarbetet mellan myndigheter. Genom samverkan och distansutmätning har Kronofogden framgångsrikt beslagtagit lyxvaror från personer som på papperet saknar tillgångar men som lever i överflöd. Detta är ett arbete som inte bara minskar incitamenten för kriminella att visa upp sin lyx utan också minskar kriminalitetens attraktionskraft för unga. Nu ser vi fram emot att än fler myndigheter kommer in i samverkansmodellen med distansutmätningar.
Fru talman! Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är små i jämförelse med många andra myndigheter, men deras arbete är avgörande för att vårt samhälle ska fungera. Genom att stärka deras resurser och befogenheter tar vi viktiga steg för att skydda vår välfärd och bekämpa kriminalitet.
Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 40 Ilona Szatmári Waldau (V)
Fru talman! Vi ska nu debattera budgeten för tre myndigheter: Tullverket, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket. Riksdagen har fastställt ramarna, och vi kan inte fatta beslut om tillskott till myndigheterna även om det i vissa fall skulle behövas.
Kronofogdemyndigheten har fått det tillskott som myndigheten beräknade att den behöver, och Vänsterpartiet har därför inga andra förslag. Men vi kan konstatera att Kronofogdemyndighetens statistik visar samhällsutvecklingen och att den går åt fel håll. Vi ser att antalet vräkningar ökar, att antalet människor som har en skuld hos Kronofogden ökar och att antalet människor som söker skuldsanering ökar. De ökande klyftorna i vårt land märks i Kronofogdens verksamhet.
Hushållens reala inkomster minskade under 2022 för första gången sedan 90-talet. De senaste årens snabba prisökningar på basvaror som el, boende, mat och drivmedel gör att fler hushåll har svårt att klara sin grundläggande försörjning. Boendekostnader och mat har ökat mer än lönerna för både arbetare och tjänstemän. Det märks bland annat genom att andelen av Sveriges befolkning som lever i materiell och social fattigdom har ökat med 200 000 personer. Närmare 2 miljoner människor lever i absolut eller relativ fattigdom i vårt land. Ökningen är störst för kvinnor och allra värst för ensamstående med hemmavarande barn. Sverige har sedan 2022 tappat fyra placeringar i Oxfams globala jämlikhetsindex. Vi backar från år till år.
Samtidigt som skatterna sänks rejält för höginkomsttagare nästa år höjs de för många låginkomsttagare, när avtrappat ränteavdrag för vissa lån utan säkerhet införs. Den genomsnittliga räntan på konsumtionslån för dem med låga inkomster är mycket hög eftersom lån utan säkerhet är mer utbredda bland låginkomsttagare. De har inte någon säkerhet att belåna och måste ta lån för att betala hyran. Regeringens stora skattehöjning för dem med lån utan säkerhet riskerar att öka antalet skuldsatta hos kronofogden. Den omvända Robin Hood-politiken, där man tar från de fattiga och ger till de rika, får konsekvenser.
Vänsterpartiet lägger totalt 45 miljarder kronor nästa år på att förbättra för hushållen genom exempelvis höjd a-kassa och sjukförsäkring, slopat karensavdrag och höjda barnbidrag. Med Vänsterpartiets politik kan fler bo kvar och klara sina utgifter och blir därmed inte ärenden hos kronofogden. Människor ska inte behöva låna för att ha råd med mat och hyra.
Fru talman! Den organiserade brottsligheten har startat verksamhet inom välfärdsområdet, bland annat för att tvätta pengar. Detta borde vara ett skäl för högern att täppa till möjligheten att ta ut vinst i skattefinansierad välfärdsverksamhet. Men vinster är tydligen viktigare än att stoppa brottslighet och se till att skattemedel till välfärden stannar i välfärden. Att den organiserade brottsligheten har letat sig in i den gemensamma välfärden innebär miljardförluster och hotar människors säkerhet och hälsa. Det är också ett hot mot välfärdssystemet, rättssäkerheten och demokratin i Sverige.
Skatteverket har i uppdrag att stoppa missbruk av välfärdssystemen, men detta riktar sig mot den enskilde och kommer inte åt den penningtvätt och de brott som sker i samband med vård- och omsorgsupphandlingar. Den offentliga upphandlingen utgör en stor del av välfärdsekonomin och är en högintressant marknad för kriminella och andra oseriösa aktörer. Sveriges Kommuner och Regioner konstaterar att kriminella inte drar sig för att på olika sätt tillskansa sig avtal med det allmänna utan att ha för avsikt att vare sig följa föreskrifter, betala skatter och avgifter eller leverera verksamhet i enlighet med avtalet. Det är bra att Skatteverket har i uppdrag att stoppa välfärdsbrottslighet bland enskilda, men vi behöver också ta tag i den urspårade välfärdsbrottsligheten inom upphandlad verksamhet.
När det gäller anslaget till Skatteverkets verksamhet har Vänsterpartiet i den här budgeten inget annat förslag än regeringen, men jag konstaterar samtidigt att de stora nedskärningar som myndigheten tvingats till i år har försvårat Skatteverkets förmåga att utveckla sin verksamhet under året och kommer att ge myndigheten en längre startsträcka. Skatteverkets arbete borde mer inriktas mot att stoppa skatteflykt och avancerad skatteplanering.
Fru talman! Tullverket står inför många utmaningar och har fått nya befogenheter för att lättare kunna stoppa de kriminella, och det har också beslutats att den uniformerade kontrollpersonalen ska kunna vara beväpnad med tjänstepistol. För att Tullverket ska kunna möta de nya befogenheterna behöver verket mer resurser, men det får man inte; man får inte tillräckligt av högermajoriteten. Majoriteten har, precis som oppositionen, höga ambitioner när det gäller att minska brottsligheten, och då borde en utvecklad tullverksamhet vara prioriterad. Det är vid våra gränser vi stoppar införseln av narkotika och vapen, men Tullverket har i dag inte resurser att bevaka och göra kontroller i tillräckligt stor utsträckning.
Ett annat problem som Tullverket har identifierat är att när regeringen satsar på närliggande verksamheter inom rättsväsendet, som till exempel löneförhöjningar för polisen, riskerar myndigheten att tappa kompetens när man inte har resurser att erbjuda konkurrensmässiga villkor. Trots detta väljer regeringen att inte satsa tillräckligt på Tullverket. Nu riskerar Tullverket att inte kunna genomföra de brottsförebyggande åtgärder som planerats, bland annat för att anslaget inte räcker till vikarier och till de utbildningar som krävs - till exempel för att de som skulle kunna ha tjänstevapen ska kunna få den utbildning som behövs för detta.
I dag görs bara stickkontroller i vissa hamnar och vid vissa gränsövergångar. På vissa ställen är Tullverket bara på plats efter tips. Tullverkets närvaro behöver stärkas på flera platser, och då behövs resurser för att kunna rekrytera och behålla personal.
Fru talman! Jag vill avsluta där jag började: med hushållens ekonomi. Jag undrar varför högermajoriteten driver en politik som gör skuldsatta ännu mer skuldsatta. Varför finns det inte åtgärder och politik som gör att barn till skuldsatta får fira jul med julmat och julklappar? Var är åtgärderna för att barn inte ska bli vräkta från sin bostad? Var är åtgärderna för vanligt folk? Högre anslag till Kronofogdemyndigheten är bra, men det krävs ett bättre arbete för att folk inte ens ska behöva hamna där.
Fru talman! Riksdagen har fattat beslut om ramarna för utgiftsområdet och väljer att inte möta Tullverkets behov, vilket Vänsterpartiet gör i vår budget. Vi har därför valt att avstå från att delta i beslutet om utgiftsområde 3, och jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.
Anf. 41 Cecilia Engström (KD)
Fru talman! Vi diskuterar i dag riksdagens beslut om budgeten för 2025 på området skatt, tull och exekution. Det är en viktig budget för att säkerställa finansieringen av den gemensamma välfärden och skapa förutsättningar för ett tryggt och välfungerande samhälle. För oss kristdemokrater är det viktigt med en ansvarsfull och trygg ekonomisk politik.
Utgiftsramen på 14,8 miljarder är inte bara siffror; det är en tydlig prioritering av områden som rör kampen mot kriminalitet samt stärkt ekonomi och effektivare myndigheter. Det är viktigt med ett ansvarsfullt användande av våra gemensamma resurser.
Välfungerande myndigheter är grunden för att bygga ett samhälle som präglas av tillit och trygghet. Skatteverket, Tullverket och Kronofogden har centrala roller i det arbetet. De säkerställer inte bara finansieringen av vår gemensamma, välfungerande välfärd. De bidrar också till att bekämpa den ekonomiska brottsligheten, som riskerar att underminera samhällsstrukturen.
Fru talman! En korrekt folkbokföring är en förutsättning för ett samhälle där resurser fördelas rättvist och välfärdssystemen inte missbrukas. Skatteverkets arbete på detta område är avgörande för att komma åt dem som vill använda våra gemensamma medel fel.
När det handlar om identitetsskapande och säkerställande av tillförlitliga identiteter kan vi inte kompromissa. Ett förslag som handlar om genetik och om att sådana uppgifter ska få lagras är därför på gång och är viktigt i det fortsatta arbetet.
Kristdemokraterna ser också positivt på att myndigheterna satsar på digitalisering för att underlätta för både privatpersoner och företag, något som stärker rättssäkerheten och gör det enklare att följa regelverket.
Fru talman! Organiserad brottslighet är ett av de största hoten mot det svenska samhället. När kriminella grupper utnyttjar företag för att tvätta pengar, undvika skatt eller begå andra brott underminerar de tilliten till hela vårt ekonomiska system. Därför är insatser som Skatteverket gör för att förhindra att företag används som brottsverktyg väldigt viktiga.
Penningtvätt, skattefusk och arbetslivskriminalitet är några av de områden där resurserna stärks. Att använda moderna verktyg för att analysera risker och bekämpa brottslighet är ett steg i rätt riktning.
Vi välkomnar också satsningarna på Tullverket, där fler anställda och ny teknisk utrustning kan förbättra gränskontrollerna och förhindra illegal handel. Detta är särskilt viktigt i en tid där gränsöverskridande brottslighet växer. När Tullverket nu har större befogenheter och bättre utrustning för att skydda sina tjänstemän får de också mer resurser.
Ett välmående samhälle byggs på ekonomisk trygghet, för både medborgare och företag. Därför är det avgörande att Kronofogden får förutsättningar att arbeta mot överskuldsättning och hjälpa människor att ta sig ur svåra ekonomiska situationer.
Överskuldsättning, som vi har hört mycket om i dag, är ett växande samhällsproblem och påverkar individer, familjer och samhället i stort. När människor fastnar i en skuldspiral riskerar de inte bara ekonomiska problem utan också psykisk ohälsa, social isolering och förlorad framtidstro. För Kristdemokraterna är det självklart att vi måste ta överskuldsättningen på största allvar och se till att Kronofogden och andra aktörer får rätt verktyg för att hjälpa dem som hamnat i skuld och förebygga att fler drabbas.
Fru talman! Utmätning på distans och digitala stödverktyg är viktiga satsningar för en modern kronofogdemyndighet och för att verksamheten ska göras mer tillgänglig.
För företag är det avgörande att det blir enklare att följa regler och bedriva verksamhet utan onödig byråkrati. Där ser vi vikten av att det skapas en balans mellan minskad regelbörda och effektiva åtgärder mot de företag som missbrukas för brottslig verksamhet. Det stärker den ekonomiska tillväxten och bidrar till en rättvis konkurrens på marknaden när det är rättvist för alla.
Fru talman! Vi lever i en tid där hotbilden mot vårt samhälle blir alltmer komplex. Civilt försvar handlar inte bara om att hantera militära hot utan även om att skydda vårt samhälle mot ekonomiska, tekniska och sociala sårbarheter. Det är därför viktigt att både Skatteverket och Tullverket får förstärkta resurser för att höja nivån i det civila försvaret.
Den ökade bemanningen och den tekniska utvecklingen inom Tullverket stärker vår förmåga att hindra kriser och säkra gränserna. Det är också en viktig del av arbetet med att skydda tulltjänstemän och andra anställda som ofta står i frontlinjen för att säkerställa att våra lagar efterlevs.
Fru talman! För Kristdemokraterna är detta beslut om budgeten för 2025 ett viktigt steg i rätt riktning. Det stärker rättssäkerheten, tryggheten och den gemensamma välfärden.
Det är avgörande att vi fortsätter på denna väg med en politik som prioriterar trygghet, rättvisa och ansvarsfull ekonomisk politik. Genom att stärka våra myndigheter, främja sunda villkor för företagande och intensifiera kampen mot brottslighet kan vi bygga ett samhälle där alla medborgare känner sig trygga och där våra gemensamma resurser används på bästa sätt.
Tillsammans kan vi säkerställa att Sverige förblir ett rättssäkert och välmående land där både människor och företag utvecklas och växer. Kristdemokraterna kommer att fortsätta arbeta för detta mål med tydliga prioriteringar och med människorna i centrum.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 42 Anders Ådahl (C)
Fru talman! Centerpartiets budgetalternativ för det utgiftsområde som berör Skatteverket, Tullverket och Kronofogden innehåller en skillnad jämfört med regeringens budget. Jag tänkte uppehålla mig vid den skillnaden.
Det handlar om att vi avvisar en satsning på 170 miljoner kronor på folkräkning för 2025. I själva verket handlar det om 500 miljoner kronor över tre år, där vi nu diskuterar mellanåret. Den bärande idén för folkräkningen som den presenterades var att man skulle knacka dörr. Det är en metod som är ineffektiv och dyr och mer är historiskt kuriös än samtida elegant.
Ljuset är svagt. Vintern är här. Vi rör oss bakåt i tiden. Jag läser inledningen på julevangeliet, Lukasevangeliets kapitel 2:
"Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn."
Jag läser inte dessa rader enkom för att vi närmar oss jul utan för att sätta saker i perspektiv. Låt oss först bena ut texten i Lukasevangeliet en aning, så att vi förstår hur denna skattskrivning, eller folkbokföring i syfte att kunna inbringa skatt, de facto gick till.
Skattskrivningen beordrades helt riktigt av romarna och kejsar Augustus och genomfördes av Publius Sulpicius Quirinius, guvernör i Syrien. Tidpunkten var år 6 och 7 efter Kristus. Att tidpunkten inte alldeles sammanfaller med Jesu födelse ska vi inte bry oss om utan mer se själva skattskrivningen i texten som en viktig tidsmarkör.
Romarna hade erövrat landområden och skapat en ny provins, och en folkräkning skulle genomföras. Det handlade alltså inte om, som det står i evangeliet, "hela världen", utan Quirinius uppdrag gällde just denna nya romerska provins - en regional skattskrivning. Mer anmärkningsvärt är att skattskrivningen rent praktiskt inte gick till så som anges i evangeliet. Man for inte till sin hemstad. Josef och Maria for inte till Betlehem för att skattskrivas. I stället var det romerska ämbetsmän som for runt, knackade dörr och nogsamt noterade hushållets egendom, medlemmar, anställda, inneboende och slavar.
Likheterna med Tidöregeringens idéer drygt 2 000 år senare om att knacka dörr för folkräkning är slående. Det var svårt då, och det är svårt nu. Nu har vi dessutom dataregister, statistiska metoder och datorer till vår hjälp. Samkörning av data är betydligt billigare och mer träffsäkert än dörrknackning.
Vi i Centerpartiet anser att den ordning vi har haft sedan 1991 är helt till fyllest för att ha koll på vår befolkning. Skatteverket har redan den uppgiften klar för sig. Och det är en mycket viktig uppgift - det är inte tu tal om den saken.
Självklart ska bidragsfusk bekämpas, och fler åtgärder behöver vidtas för att personer som inte har rätt att vistas här ska återvända till sina hemländer. Men en folkräkning à la romarna är inte rätt lösning.
Vi i Centerpartiet stannar dock vid ett särskilt yttrande, då vår budget ska ses i sin helhet. Och den har ju fallit till förmån för regeringens budget. Sådan är gången i riksdagen, och det är klokt. Därför har vi ingen reservation.
Övergripande när det gäller utgiftsområdet menar vi att ett fungerande skattesystem och ett fungerande betalningssystem är centralt för att ekonomin ska fungera i Sverige. Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket spelar centrala roller i arbetet för att säkerställa detta. De skatter vi beslutar om måste uppfattas som rimliga, och syftet med att de tas in till statskassan ska inte kunna missförstås.
Legitimitet, rättssäkerhet och transparens måste genomsyra alla aspekter av lagstiftningen, vars effekter de aktuella myndigheterna i stor utsträckning ska hantera.
Servicen hos de tre aktuella myndigheterna har kontinuerligt förbättrats och ska fortsätta att förbättras. Detta för med sig ett alltmer utbrett användande av e-tjänster. Samtidigt är statens närvaro i hela landet central för samhället i stort.
Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som beslutats av Sveriges folkvalda. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Och skatterna och regelverken ska vara så enkla och begripliga att driften av företag underlättas så långt som möjligt. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och på ett effektivt sätt finansiera offentliga utgifter.
Arbetsgivaravgiften är en betydande utgift för arbetsgivare och påverkar anställda, varför Skatteverket bör se till att den alltid redovisas på slutskattebeskedet. Den kan även redovisas på lönespecifikationer, och här bör Skatteverket tillsammans med alla statliga myndigheter se till att detta alltid görs för statligt anställda.
Att Tullverkets verksamhet fungerar bra är utomordentligt viktigt för att handeln, med varuflöden in i och ut ur vårt land, ska fungera väl för våra företag och över hela vårt land. Det är avgörande ur ett globalt konkurrensperspektiv. Samtidigt behöver tullen i sin verksamhet bidra till att vårda den allmänna rättssäkerheten och den allmänna säkerheten samt se till att utifrån sina uppgifter och befogenheter upprätthålla ordningen i landet.
Tullverket har två huvudsakliga uppgifter som måste utföras. Den ena är uppbörd, det vill säga att ta ut tullar, skatter och andra avgifter. Den andra är brottsbekämpning, där bland annat olaglig införsel av alkohol, drogsmuggling och vapensmuggling ska beivras.
I en alltmer globaliserad värld sätts tullens verksamhet på prov, och det är viktigt att med riktade åtgärder se till att bekämpa organiserad brottslighet. Samtidigt ska vi som land fortfarande kämpa för att vara öppna mot omvärlden. Riksdagen behöver säkerställa att Tullverket har en lagstiftning som är ändamålsenlig för verksamheten. Tullverkets befogenheter har under en lång rad år utökats. Detta behöver fortsätta.
Det finns en tydlig koppling mellan narkotikahandel, ekonomisk brottslighet, den organiserade brottsligheten och det ökade antalet skjutningar i landet.
Fru talman! I korthet: De tre myndigheterna Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är centrala för ett fungerande Sverige.
Anf. 43 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Bakom oss har vi några extremt tuffa år för människor med en tuff ekonomisk situation. De ökade priserna på mat och andra varor som människor behöver har lett till att de som redan hade det svårt har fått det ännu tuffare.
Köerna till matutdelningen hos Röda Korset och Stadsmissionen har vuxit. Inte bara hemlösa och människor med olika typer av missbruk eller andra svårigheter har behövt be om en matkasse. Det har också varit ensamstående mammor som har ett jobb - människor som vittnar om att man måste välja mellan en vinteroverall till barnet, som vuxit ur den gamla, och att ha råd med middag till sig själv i slutet av månaden. Den typen av situation ska vi inte ha i Sverige 2024. Jag tycker att det är skamligt att regeringen inte har prioriterat att förhindra att barnfattigdomen skenar.
Vi har också sett hur antalet vräkningar av barn har ökat och nu är det högsta på åtminstone tio år. Det här märks hos Kronofogdemyndigheten, som vi diskuterar här i dag. Det är ytterst Kronofogdemyndigheten som hanterar de människor som har behövt låna pengar för att ställa mat på bordet och de människor som inte haft råd att betala hyran i tid. Myndigheten gör ett arbete som är otroligt svårt och beundransvärt för att förebygga och förhindra detta, men också för att verkställa beslut.
Miljöpartiets uppfattning är att det hade behövts, och att det fortfarande behövs, kraftfulla åtgärder för att stoppa ökningen av antalet familjer och människor som hamnar hos Kronofogden med skulder som de inte kan betala eller som behöver vräkas. Det behövs höjda barnbidrag och höjda bostadstillägg. Vi behöver också få stopp på de ökande klyftorna, för samtidigt som regeringen ger mycket mer pengar till de allra rikaste, och inför stora skattesänkningar för alla oss med höga inkomster, slår man cyniskt mot dem med störst skulder.
Vi har alltså en regering som kommit med en lag som säger att du får skatterabatt om du lånar till en privatjet och skatterabatt på dina räntor om du lånar till en lyxyacht, men inte om du har hamnat i skuld för att du har lånat pengar för att ställa mat på bordet. Du får inte heller skatterabatt om du har hamnat i skuld för att du är sjuk och Försäkringskassan efter flera månaders sjukskrivning har kommit fram till att du inte har rätt till sjukpenning.
De människor som har hamnat i en enorm skuldfälla till exempel för att de tidigare har tagit sms-lån får nu en enorm ytterligare smäll när de blir av med ränteavdraget.
Jag är glad över att regeringen har åtgärder framåt för att förhindra skurkföretag att ägna sig åt ockerräntor, men att slå mot dem som redan ligger tycker jag är helt häpnadsväckande.
Fru talman! Utöver Kronofogdemyndigheten behandlar vi nu också Skatteverket. Även Skatteverket förtjänar beröm för den fantastiskt välfungerande verksamhet man bedriver. Företag vittnar om en otroligt hög nivå av service, och man gör det lätt att göra rätt, både för vanligt folk och för företagare.
Samtidigt jobbar man hårt för att förhindra skattefusket. Det är otroligt viktigt för rättssäkerheten att det ska vara lika för alla. Det är såklart också helt centralt för välfärden, eftersom de belopp som försvinner på grund av skattefusk är av stor betydelse även om vi inte vet hur stora de är. Summorna uppskattas vara enorma, så varje krona vi satsar på att bekämpa skattefusk får vi tillbaka många gånger om.
Skatteverket arbetar också aktivt för att motverka organiserad brottslighet. Väldigt mycket pengar i den organiserade brottsligheten kommer på olika sätt från att man har fifflat med skatten. Olika typer av momsupplägg i företag och annan brottslighet kan förebyggas genom att Skatteverket arbetar aktivt men också samverkar med andra. Flera har också lyft vikten av folkbokföringen och av att den är korrekt. Den påverkar i sin tur en rad olika ersättningar som individer har rätt till - eller kanske inte har rätt till.
Även Tullverket har en central roll i arbetet mot den grova organiserade brottsligheten. Det är bara att se på de enorma narkotikatillslag som tullen har gjort den senaste tiden. Man har blivit bättre, och man har fått bättre verktyg. Vi i Miljöpartiet är väldigt glada över att det finns en bred enighet i riksdagen om vikten av detta arbete.
Jag tror att implementeringen av den nya tullbefogenhetslagen ytterligare kan vässa tullens möjlighet att förhindra att narkotika och andra varor olagligt förs in i landet. Tullen har också många viktiga uppgifter när det gäller att till exempel bevaka att handeln med utrotningshotade arter på svarta marknaden förhindras. Det är av stor betydelse för våra möjligheter att skydda det mest hotade livet på jorden.
Fru talman! Från Miljöpartiets sida har vi ett särskilt yttrande i detta betänkande. Eftersom budgeten är en helhet och vårt förslag inte gick igenom när riksdagen röstade om ramarna för hela budgeten kommer vi att avstå från att delta i beslutet om utgiftsområde 3.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)
Beslut
14,8 miljarder till skatt, tull och exekution (SkU1)
Totalt cirka 14,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, cirka 9,1 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 3,1 miljarder går till Tullverket och cirka 2,4 miljarder till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.