Tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel

Fru talman! Jag yrkar bifall till skatteutskottets betänkande SkU9 gällande tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel.

I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande om att tillfälligt sänka mervärdesskatten på livsmedel från 12 till 6 procent från den 1 april i år till den 31 december 2027. Det är ett betänkande som alla partier i den här kammaren är helt överens om.

Man kan då fråga sig varför vi över huvud taget ska debattera en fråga där vi är överens. I det här fallet tror jag att det handlar om att alla partier som har lyft det här i våra respektive budgetar vill tala om varför vi ser att det i nuläget är viktigt att sänka momsen på livsmedel.

I stället för att stärka vanligt folks ekonomi har regeringen försämrat de ekonomiska förutsättningarna för de mest utsatta genom att göra det dyrare att hämta ut mediciner, försämra bostadsbidraget för barnfamiljer och sänka akassan för dem som är arbetslösa i mer än 100 dagar. Regeringen står passiv när barnbidraget urholkas, och nu har vi också de skenande elpriserna.

Vanligt folk har fått ta den ekonomiska smällen samtidigt som höginkomsttagare har fått stora skattesänkningar. Det är en prioritering som inte bara är orättvis utan som faktiskt också har visat sig vara skadlig för tillväxten.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill se ett Sverige som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet och där alla kan växa och leva ett gott liv. Men i dag går utvecklingen åt fel håll. För många känns de mest grundläggande drömmarna långt borta när maten är dyr, hyrorna höjs, elpriserna skjuter i höjden och man tvingas vända på vartenda öre för att få vardagen att gå ihop.

De ökande ekonomiska klyftorna drabbar den enskilde hårt och riskerar också att öka spänningarna i landet i en tid när sammanhållning behövs som mest.

Matpriserna har ökat med 30 procent sedan kostnadskrisen inleddes. För en vanlig barnfamilj har matkostnaderna ökat med mer än 30 000 kronor per år. Bristande konkurrens driver upp priserna. Vi socialdemokrater har under flera års tid föreslagit en lång rad åtgärder för att pressa matpriserna och öka konkurrensen på livsmedelsmarknaden. Regeringen har valt att inte agera, förrän i mandatperiodens sista budget där de har lyssnat på våra krav på en tillfälligt sänkt matmoms och en matpriskommission. Syftet med matpriskommissionen är att se till att momssänkningen faktiskt leder till lägre priser för konsumenterna.

I en undersökning som Nordea gjorde i mitten av januari i år framkommer att 71 procent av svenskarna inte tror på sänkta matpriser trots att vi nu fattar beslut om att sänka livsmedelsmomsen. Det säger en del om tilltron till att ägarna av livsmedelskoncernerna verkligen kommer att se till att priserna sänks. Just därför är det oerhört viktigt att bevaka att sänkningen får genomslag för konsumenterna. Vi måste helt enkelt se till att den sänkta matmomsen inte tas ut i högre vinster.

Vid ekonomiska kriser är det alltid de med minst marginaler som drabbas hårdast. Konsekvenserna märks tydligt för barnfamiljer, och ojämlikheten mellan familjer ökar. Konsekvenserna märks också tydligt för de pensionärer som har det sämst ställt. De har svårt att klara vardagens mest grundläggande utgifter.

Fru talman! Ensamstående föräldrar med låga inkomster drabbas särskilt hårt. Nästan en tredjedel av de ensamstående föräldrarna uppger att de har svårt att äta sig mätta. Tyvärr var inga representanter för de partier som hör till SD-regeringen ute och träffade föreningen Makalösa Föräldrar när de stod utanför riksdagen och bjöd på havregrynsgröt. Jag tror att det hade varit oerhört nyttigt för dem att få höra de här föräldrarnas berättelser.

Flera av dessa föräldrar är ensamstående. De arbetar heltid men har ändå oerhört svårt att få pengarna att räcka till. De försöker i första hand se till att barnen får mat och avstår själva. De ser till att barnen äter ordentligt i skolan eller förskolan, för när barnen kommer hem kan det vara så att det som serveras är havregrynsgröt. Det är inte ens säkert att det finns mjölk till havregrynsgröten.

Det här är hårt arbetande människor som bidrar till samhället. De prioriteras bort av regeringen för att de som tjänar mycket ska få ännu mer.

För oss socialdemokrater är det en självklarhet att barnen inte ska behöva betala för kriser. Den ambitionen verkar inte delas av regeringen. Barnfattigdomen ökar, och Sverige har nu den högsta nivån i Norden. Det är inget att vara stolt över.

I SD-regeringens Sverige är det som Peps Persson sjöng. Jag ber om ursäkt för svordomen och för att jag inte tar det på skånska. Peps sjöng: Det är falsk matematik som gör den fattige så fattig och den rike så förbannat rik. Det här är en utveckling som är ovärdig ett välfärdsland som Sverige.

Nu har finansministern dessutom meddelat att det inte finns utrymme för några åtgärder framöver. Det är häpnadsväckande att höra finansministern prata om att det kommer att krävas hårda prioriteringar framöver. Högerregeringen har tömt ladorna igen. Man har valt att med lånade pengar sänka skatten för dem som tjänar mest, och nu säger man att pengarna är slut.

Det här är ett återkommande mönster. Varje gång vi har en moderat finansminister är det svenska folket som får betala priset. Kritiken från Finanspolitiska rådet är heller inte nådig.

Detta måste få ett stopp. Svenska folket förtjänar bättre. Svenska folket förtjänar en ny regering och en ny riktning för Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Det var intressant att lyssna på Marie Olssons anförande. Allt är SD:s och regeringens fel. Jag ska passa på att ge några exempel på vad regeringen och SD har gjort under mandatperioden.

Vi har sett till att barnfamiljer får 5 000 kronor mer i månaden i plånboken jämfört med 2022. Vi har gjort historiska satsningar på infrastruktur och forskning. Vi har sett till att företag har fått bättre villkor och lägre kostnader. Vi har skapat förutsättningar för ny kärnkraft och ett bättre energisystem.

Vi har sänkt skatten på bensin och diesel. Vi har sänkt skatten på arbete och pension. Vi har sänkt skatten på sparande. Vi har sänkt elskatten. Vi har höjt bostadsbidraget. Vi har sänkt skatten för delägande i fåmansbolag.

Fru talman! Det är inte vårt fel att elpriserna är skyhöga i dag. Ringhals 1, Ringhals 2, Forsmark 1, Forsmark 2, Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2 är sex verk som lades ned av den rödgröna regeringen. I stället valde man att investera i vindkraft, som står stilla på de kallaste av Sveriges dagar. Det är ju därför elpriserna skjuter i höjden. Man skyller detta på SD-regeringen trots att man själv lade ned kärnkraftverk som hade kunnat ge billig el. Det är ju detta som gör att barnfamiljer inte har råd att äta mat. Det är därför SD och regeringen sänker livsmedelspriserna. Det är ingenting som Socialdemokraterna ska slå sig för bröstet för.

Hur ska vi lösa elkrisen, enligt Socialdemokraterna?

Jag vill påminna om att debatten handlar om tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel, så att vi inte tappar bort den frågan.

Fru talman! Jag ska försöka att hålla mig till ämnet, men jag vill först svara ledamoten. Om man har läst på lite om kärnkraften vet man att besluten att stänga kärnkraftverk var affärsmässiga. Jag tycker att vi åtminstone kan hålla oss till fakta i den här kammaren.

Vi socialdemokrater har en bättre politik för vanligt folk. Det är bara att räkna på vår budget. Vanligt folk skulle tjäna mer med den socialdemokratiska budgeten än med SD-regeringens budget. Jag väljer att säga SD-regeringen, för ni i SD är ju faktiskt med i den konstellationen och stöder det här budgetförslaget.

Det är faktiskt bara de som tjänar mycket som skulle förlora på vårt budgetförslag. Jimmie Åkesson och Elisabeth Svantesson skulle få 6 000 kronor mindre. De skulle förlora på det, men vi tycker att det är rätt. Vi tycker att människor som tjänar mycket kan betala lite mer i skatt till förmån för dem som jag beskrev tidigare, till exempel ensamstående mammor som inte kan äta sig mätta.

Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige att en sådan politik förs. Vi behöver stötta dessa personer. De är hårt arbetande människor. Det är väl bara att byta jobb, har några partiledare sagt. Men vi behöver faktiskt folk som jobbar inom äldreomsorgen. Vi behöver folk inom vård och omsorg.

Fru talman! Jag respekterar att debatten handlar om sänkt skatt på livsmedel, men det finns ett behov av att tala om varför dessa sänkningar måste göras. Socialdemokraterna står och säger att det beror på marknaden, men det är en sanning med modifikation. Om man gör ett energislag så fruktansvärt dyrt att det är omöjligt att gå runt ger det såklart effekter. Det blir inte lönsamt när man tar bort alla möjligheter att arbeta med ett energislag. Jag ser inga konstigheter alls med att skylla detta på Socialdemokraterna och övriga partier som var med och styrde.

Nog sagt om det. Vad gäller skattesänkningar tror jag inte att Jimmie Åkesson har några problem med att tjäna 6 000 mindre. Problemet med Socialdemokraternas politik är att även barnfamiljer får höjda skatter. Det är ju det enda Socialdemokraterna gör med sina samarbetspartier. De höjer skatt efter skatt efter skatt. Det förvånade mig jättemycket att Socialdemokraterna tyckte att det var en bra lösning att sänka momsen på livsmedel. Det är inte ofta man hör att Socialdemokraterna vill sänka skatten, fru talman. Jag har i alla fall inte hört det många gånger.

Vi har talat om att göra så att barnfamiljer får mer pengar i plånboken, så att man inte behöver göra de här sänkningarna. Det krävs att man har ekonomi och kan leva sitt liv. I dag är kostnaderna skyhöga i form av elpriser. Jag hörde ingenting från Marie Olsson om hur man ska lösa den biten, fru talman.

Fru talman! Till skillnad från ledamoten, som säger att allt är Socialdemokraternas fel, vill jag ägna mig åt att tala om vad vi faktiskt vill göra för att underlätta för de här familjerna, som har det tufft i dag, och för ensamstående mammor som inte har fått 5 000 kronor i skattesänkning per månad.

Exemplet med 5 000 kronor bygger på en snittfamilj. Om du jobbar inom äldreomsorgen och är ensamstående har du kanske fått 200 eller 300 kronor i skattesänkning per månad. Samtidigt har du blivit av med det förstärkta bostadstillägget. Matpriserna har skjutit i höjden. Elpriserna skjuter i höjden. Det går inte ihop med en skattesänkning. Då har du förlorat mer på den här regeringens politik, även om regeringen sänker skatterna.

Vi står bakom skattesänkningarna för dessa människor. Det är inte sant att vi säger nej till alla skattesänkningar. Vi säger ja till skattesänkningar för de här människorna. Vi säger dock nej till skattesänkningar för dem som tjänar väldigt mycket, för vi tycker inte att de behöver skattesänkningar.

Fru talman! Jag yrkar med glädje bifall till propositionen, som sänker momsen på livsmedel från dagens 12 procent till 6 procent.

Jimmie Åkesson sa i sitt vårtal på Långholmen den 3 maj 2025 att vi skulle få till en SD-kasse. Matpriserna är för höga, och nu ser vi resultatet av ett idogt arbete. Det är en viktig åtgärd med tanke på att vi befinner oss i en svensk ekonomiskt utdragen lågkonjunktur med hög arbetslöshet.

Jag gissar att ni alla minns att SD och regeringen har bekämpat en inflation som ärvdes av den rödgröna regeringen. Inflationen var på tvåsiffriga tal och försatte Sverige i en mycket svår ekonomisk situation.

Reduktionsplikten var ett hårt slag och gjorde både företag och privatpersoner fattigare. Bränslepriserna sköt i höjden, vilket påverkade allt i samhället: böndernas kostnader för att tanka maskiner och leveranser från bönder till fabriker, från fabriker till butiker och från butiker till hemmen. Vi ska heller inte glömma kostnaderna för kollektivtrafiken, som skenade, vilket tvingade regionerna till neddragningar och ledde till sämre service för samhällsmedborgarna.

Räntorna för bostadslån skenade med inflationen, vilket ytterligare försvårade situationen. SD och regeringen har lyckats förändra reduktionsplikten och få ned bränslepriserna från skyhöga nivåer på närmare 30 kronor litern.

Vi ska inte glömma att priserna på bränsle hade ökat ännu mer och gett ännu mer katastrofala följder för samhället om den tidigare regeringen hade fått fortsätta med sin ökande reduktionsplikt. Nu är det acceptabla priser på bränsle, och räntorna har sjunkit. Men många lider fortfarande av det som har varit. Vi hoppas kunna ge hushållen ett andrum genom sänkt livsmedelsmoms.

Samtliga hushåll gynnas eftersom priserna på livsmedel sjunker. Självklart kommer SD och regeringen att följa upp denna åtgärd för att se till att momssänkningen får så stort genomslag som möjligt. Skattesänkningen ska komma hushållen till del i form av lägre livsmedelspriser.

Vi har en stark tro på att butikerna ska respektera momssänkningen och leverera prisnedsättningar. Det har tidigare skett dialoger med handlarna om de höga priserna, så de vet mycket väl vad SD och regeringen har för ambitioner med sänkningen. Momsen kommer att sänkas den 1 april 2026, och planen är att sänkningen ska gälla till den 31 december 2027. Vi i SD är beredda att förlänga det om vi bedömer att ekonomin inte återhämtar sig så som vi önskar.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar SkU9 Tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Lagändringarna är tänkta att gälla från den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027.

Mandatperioden inleddes med hög inflation som pressade ned Sverige i en lågkonjunktur, och sedan har vi behövt hantera den turbulens som följt efter handelskrig och tullhot.

När viktiga handelspartner som Tyskland går svagt kan vi inte räkna med draghjälp utifrån. Detta har fordrat att man aktivt har stöttat såväl välfärd som hushåll, och när inflation och räntor har sjunkit har det krävts åtgärder för att få igång den svenska tillväxten.

Regeringen har stärkt ekonomin för vanligt hårt arbetande människor. En barnfamilj får behålla ungefär 1 800 kronor mer per månad med regeringens politik. Skatten har sänkts på bland annat arbete och pension, och förskoleavgiften har sänkts. Även skatten på sparande har sänkts.

Svenskarna får betydligt mer kvar att leva på. Även sänkningen av reduktionsplikten spelar stor roll för människor, speciellt för dem som likt mig bor där kollektivtrafiken inte fungerar som här i Stockholm, där man bara kan ställa sig vid en hållplats och så kommer det en buss. 500–600 kronor per tankning spelar roll för en undersköterska som kanske måste pendla flera mil per skift. Efter mer än 30 år i vården vet jag hur det är att vända på varje krona.

Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga gör också att exempelvis den enskilda livsmedelshandlaren kanske kan anställa en till ung person.

Anledningen till att vi nu sänker matmomsen är att många familjer har svårt att få ekonomin att gå ihop. Matpriserna har ökat under en längre tid. Nu har vi fått ned inflationen, som är roten till de stigande matpriserna, och matprisökningarna har minskat. Därför ser vi nu till att sänka momsen på livsmedel, om än temporärt, för att många människor behöver tillfälligt ekonomiskt stöd i form av lägre matpriser så att deras privatekonomi stärks.

Alla svenskar får billigare matkassar. För en barnfamilj kan det handla om att matkassen blir 6 500 kronor billigare per år. För ett hushåll med två pensionärer kan matkassen bli 4 400 kronor billigare per år.

De som tjänar minst får störst kostnadssänkning i relation till sina inkomster. Man kan dra en parallell till att skattehöjningar drabbar dem som har minst marginaler mest.

Den tillfälligt sänkta matmomsen kommer också att bidra till den ekonomiska återhämtningen. Om familjer har mer pengar över efter att de köpt mat kan de kanske spendera pengarna, vilket stärker ekonomin.

Skatteintäkterna beräknas minska med 16 miljarder kronor 2026 och med 21 miljarder kronor 2027.

Fru talman! Det har höjts röster om att matvarujättarna och speciellt en viss matvarukedja gör enorma övervinster, som en del kallar det, och det finns de som vill införa en ny myndighet för att hålla koll på detta. Att införa en ny myndighet bara för att hålla koll verkar ganska märkligt och mindre genomtänkt när det är en tillfällig lagändring, och framför allt blir det dyrt. Vi bör i stället minska antalet myndigheter.

Men jag håller delvis med. Ett vakande öga kan vara på sin plats då det även finns matvarukedjor knutna till vänstersidan som gör miljardförluster men som inte har lägre priser för det. Man måste hålla koll på att de inte täcker sina förluster genom den sänkta matmomsen.

Hur säkerställer man att den sänkta matmomsen faktiskt kommer att leda till lägre matpriser? Detta är i slutändan upp till matbutikerna. Här förväntar man sig att matjättarna ska ta sitt ansvar. Vi tar vårt ansvar genom sänkt matmoms, och nu får matjättarna agera.

Det kommer att inrättas en matpriskommission som noga ska följa matprisernas utveckling. Konsumentverket kommer att få i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter, såsom Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket och SCB, följa prisutvecklingen.

Vinstmarginalen hos handlarna ligger på ungefär 2–3 procent. Vissa tjänar stora pengar, många får det att gå ihop och andra lever på marginalen.

Särskilt lågprisbutiker saknas i många kommuner. Bättre konkurrens inom dagligvaruhandeln kan bidra till pressade priser, ökad tillgänglighet och bättre utbud för hushållen.

Jag besökte handlaren i Sörsjön för en tid sedan. Det är ett litet ställe i norra Dalarna som inte ens har 100 invånare och där det är långt till nästa by med affär. Jag kan säga att de definitivt inte blir rika på sin handel där, utan de är glada om de kan fortsätta att hålla öppet och få det att gå runt. Alla handlare skär alltså inte guld med täljkniv, tvärtom.

Nu sänker vi matmomsen tillfälligt. Sedan följer vi utvecklingen och ser vilken effekt det här får. Man kan dock vara säker på att vi och våra samarbetspartier alltid har hårt arbetande människors bästa för ögonen. Det ska löna sig att jobba.

(Applåder)

Fru talman! Priserna på mat har skenat de senaste åren, och många svenskar vittnar om att de inte har råd att äta sig mätta. Hälften av alla ensamstående föräldrar med låg inkomst har vid ett eller flera tillfällen inte haft råd att köpa näringsriktig mat till sig själva och sina barn. I början av förra året levde totalt 276 000 barn i ekonomisk utsatthet. Antalet barn i ekonomisk utsatthet har ökat under den här regeringen.

”Om mina barn känner sig lite sjuka eller inte vill gå till skolan säger jag ’Gå till skolan, ät mat och kom sen hem om du måste’.” Så säger fyrabarnsmamman Lana till tidningen. Hon har inte råd att ordna lunch till sina barn. När barnen inte fick mat i skolan i somras gick hon ned cirka tio kilo, då hon minskade på sina egna matportioner för att barnen skulle kunna äta sig mätta. Är det så här vi vill ha det i Sverige?

Statistik från SCB visar att antalet fattiga i Sverige har fördubblats på fem år. Nu räknas 730 000 personer som fattiga, och en stor del av dem anger att de inte har råd att äta en måltid med protein ens varannan dag. Sedan gränsen för högkostnadsskyddet för medicin höjdes av högermajoriteten måste fler välja mellan den dyrare medicinen och den allt dyrare maten.

Prishöjningarna på mat är den största hushållskrisen på 40 år, då matpriserna ökat med över 30 procent på tre år. Livsmedelskostnaderna för en familj med två barn har ökat med cirka 2 800 kronor varje månad. Det är livsmedelsgrossisterna och butikerna snarare än producenterna som står för kostnadsökningen. Konkurrensverkets analys visar att priset på basvaror ökat mer i butik än priset hos producenten. Butikerna har helt enkelt passat på att öka sina marginaler. Ett fåtal starka aktörer på den svenska matmarknaden håller priserna uppe, och regeringen har hela mandatperioden stått handfallen inför prishöjningarna.

Regeringen har före den momssänkning som vi diskuterar i dag inte gjort något för att skydda hushållens inkomster. Efter tre år på svältkur med Tidöpartierna tömmer regeringen nu statskassan och låter välfärden och budgeten för kommande år stå för notan. Genom att under lång tid låta bli att satsa har regeringen och Sverigedemokraterna cementerat lågkonjunkturen och placerat oss i EU-toppen när det gäller antalet arbetslösa. Samtidigt får fler arbetslösa sänkta ersättningar och än svårare att klara vardagens kostnader som mat, el och hyra.

Fru talman! Skattesänkningen på livsmedel är välkommen under förutsättning att hela skattesänkningen kommer konsumenterna till godo. För att försäkra sig om det har Vänsterpartiet lagt förslag om en prisgaranti som skulle garantera sänkta matpriser den 1 april i år. Vi har föreslagit ett prisstopp på livsmedel för att förhindra att företag smyghöjer priserna för att sedan ge konsumenter intrycket av en prissänkning.

Vi har också föreslagit att Statens pris- och kartellnämnd ska återinföras och att regeringen tar ansvar för att hushållen ska få de 21 miljarder som skattesänkningen kostar. Det finns en risk att det annars bara blir ett Icabidrag när matjättarna inte sänker priserna motsvarande momssänkningen.

Vänsterpartiet föreslog under flera decennier att momsen på mat skulle sänkas och på sikt helt slopas. ”Bort med moms på maten” var en paroll som hördes långt utanför vårt parti. Det var en politik som var rätt då.

I dag har Vänsterpartiet inget annat förslag än utskottet, det vill säga vi yrkar bifall till propositionen om sänkt moms på mat. Men det innebär inte att Vänsterpartiet anser att sänkt moms på mat kommer att lösa problemet med barnfattigdomen eller med att föräldrar lägger sig hungriga för att de prioriterat mat till sina barn. Nej, inte ens om hela momssänkningen kommer konsumenten till del löser det problemet med fattigdomen.

För att Sverige återigen ska bli ett bra land att leva i för alla krävs fler satsningar än så. Höjda barnbidrag, ett rättvist skattesystem, stöd till barnfamiljer och en ersättning från sjuk- och arbetslöshetsförsäkring som det går att leva på är några av de åtgärder som behövs, för ingen ska behöva avstå från mat av ekonomiska skäl.

Fram till 90-talet var Sverige ett föregångsland för en utjämnande välfärdspolitik, med omkring 35 procent av bnp. Numera är vi inte längre ett föregångsland, utan i stället ligger Sverige under EU-genomsnittet när det gäller socialt skydd. Det är dags att återigen bli ett föregångsland inom välfärdspolitiken. Sverige behöver inte bara lägre matpriser. Sverige behöver inte bara ny regering. Sverige behöver en helt ny politik.

Fru talman! I dagens betänkande yrkar vi bifall till det förslag som föreligger angående sänkt mervärdesskatt på livsmedel från 12 till 6 procent. Frågan har varit aktuell under lång tid, inte minst med tanke på de senaste årens prisutveckling.

Vi har tagit del av olika förklaringsmodeller för hur prisutvecklingen har kommit till. Jag tänker tillbaka till min tid i miljö- och jordbruksutskottet men också försvarsutskottet när vi följde vad som hände både före och efter Rysslands invasion av Ukraina. Det gick väldigt fort: skenande bränslekostnader, kraftigt höjt gaspris och färre insatsvaror. Marknaden påverkades, och försörjningstryggheten och flödena förändrades. Vi såg tydliga ändringar i försörjningskedjorna. Detta gav effekter på livsmedelsproduktionen, inte minst bland producenter i Sverige, som så småningom i sin tur också ökade kostnader och priser i butik.

Vi är i ett läge där osäkerheten kring hur världen kommer att utvecklas de närmaste åren och även under de 21 månader framåt som föreligger för förslaget i kammaren i dag. Den tillfälliga sänkningen gäller ju fram till den 31 december 2027. Vad kommer att hända parallellt under de här månaderna? Vad kommer att hända i omvärlden västerut och österut? Hur kommer inflationen och kostnadsutvecklingen att påverkas? Det är något att tänka på när vi pratar om åtgärder som vi förväntar oss ska ge effekt i butik.

Parallellt med det här önskar vi ju att lågkonjunkturen kommer loss och leder till fler jobb, fler företag och ökade drivkrafter i svensk ekonomi. Men många hushåll har det tufft. Många brottas med konsekvenserna av varsel, nedläggningar, konkurser och den skyhöga arbetslösheten totalt sett.

Sveriges hushåll pressas i dagarna också av de höga elpriserna. Hemma i Säffle var det 19 grader kallt i morse, och i övriga Sverige förekommer det också många mätningar med kallgrader.

Hushållsekonomi utgörs av en helhet, och många olika faktorer påverkar vilken köpkraft och vilket utrymme som finns. Kombinationen av högre elpriser, högre elnätsavgifter och nya krångliga effekttariffer gjorde att den senaste elräkningen ledde till en stor chock.

Det väntar snart ytterligare elräkningar som ska betalas av svenska hushåll. Regeringspartierna lovade i valrörelsen sänkta elpriser, men i stället har elräkningen för många blivit en stor börda och också en stor andel av utgifterna.

Fru talman! Centerpartiet har länge drivit en halvering av matmomsen till 6 procent. Det är en del i ett centralt paket som vi skulle vilja se för att underlätta och stärka svensk livsmedelsproduktion och för att göra matkassen billigare för våra hushåll. Det ger människor mer pengar kvar i plånboken, och det sänker kostnaderna. Det spär förhoppningsvis också på konsumtion och sparande. Men det är viktigt att följa upp och se utfallet och vilken effekt det verkligen blir för svenska hushåll på kort sikt.

Sänkt matmoms förbättrar också förutsättningarna för lantbruket att producera mer, bättre och mer prisvärd mat. Det är viktigt att lönsamheten är och blir starkare. Också konkurrenskraften kan förbättras i dessa tider.

I förlängningen kan också en sådan åtgärd bidra till en tryggare livsmedelsförsörjning och en starkare beredskap. Sedan är det alltid viktigt att uppmärksamma värdet av långsiktighet och förutsägbarhet liksom värdet av stabila förutsättningar och förändringar både när det handlar om hushåll och när det handlar om företagens möjligheter att utvecklas.

Vi behöver se satsningar inom flera områden. Tillfälliga åtgärder skapar inte alltid de bästa förutsättningarna, och därför är det viktigt att fortsätta resonemanget om vad som över tid ger förutsägbarhet och stabilitet.

Vårt fokus, herr talman, ligger på att minska den totala kostnadsbördan för svenska livsmedelsproducenter, samtidigt som vi ser helheten för svensk hushållsekonomi. Vi har lagt fram flera utskottsinitiativ, bland annat ett i skatteutskottet för ett par år sedan om att utreda statens samlade pålagor i livsmedelskedjans alla led och föreslå reformer som ökar lönsamheten för jordbruket och stärker bönders konkurrenskraft. Tyvärr röstades detta initiativ ned av nästan alla partier närvarande vid mötet, men frågan är fortsatt lika aktuell. Vi menar att det är en oacceptabel situation att av varje krona som lantbrukaren medverkar till tar staten 11 öre, och 10 öre går till lantbrukaren. Detta säger något om hur statens påverkan på lönsamhet och konkurrenskraft ser ut.

Vad gäller andra sänkningar på momsområdet kan vi också se att sänkningen av restaurangmomsen gav effekt och genererade tusentals jobb inom inte minst branscher där unga och lågutbildade fick möjligheter.

Herr talman! Sänkt matmoms är alltså inte bara en fråga om lägre priser, utan det handlar om att stärka hela livsmedelskedjan och öka vår självförsörjningsgrad. Det handlar också om att stärka vår beredskap i en tid då vi behöver göra allt för att säkra förutsättningarna för redundans och uthållighet och för vår förmåga att försörja oss, för det är så många faktorer som pekar på att det blir allt osäkrare i vår omvärld.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar en sänkt mervärdesskatt på livsmedel från 12 till 6 procent.

För Kristdemokraterna är det viktigt att stötta familjer som vittnar om hur marginalerna har krympt en månad för månad. Det är inte minst barnfamiljer, ensamstående föräldrar och äldre med små pensioner som känner av varje krona när de står i matkassan.

Mat är ingen lyx. Mat är en nödvändighet. När priserna på livsmedel stiger påverkas alla hushåll. Men höga matpriser slår hårdast mot dem som har minst ekonomiskt utrymme. Därför är det rimligt att staten i ett svårt ekonomiskt läge använder de verktyg som finns för att tillfälligt lätta på bördan.

En sänkning av momsen på livsmedel är en bred och träffsäker åtgärd i den meningen att den omfattar alla hushåll. Regeringen bedömer att skattesänkningarna har hög sannolikhet att relativt direkt få genomslag i priserna, och det är avgörande. Syftet är tydligt: En sänkning ska märkas i plånboken, inte stanna någon annanstans i värdekedjan. Det är vi överens om med livsmedelsaffärerna.

Tidigare har regeringen sänkt drivmedelsskatterna, och man har kraftigt sänkt reduktionsplikten. Det har gett stor effekt på bränslepriserna. Kraftigt sänkta bränslepriser har också ökat hushållens ekonomiska marginaler på ett relativt välkänt sätt. Men det är lätt att glömma bort att sänkta drivmedelspriser faktiskt även gör maten billigare, eftersom transportkostnaden är en betydande del av livsmedelspriserna. Sådana indirekta effekter på hushållens ekonomi är lätta att glömma bort när vi summerar den sammanslagna effekten av regeringens ekonomiska satsningar på hushållen. Utan dessa satsningar hade hushållens ekonomiska läge varit betydligt sämre. Nu ser vi en optimism som sakta men säkert börjar spira i vårt land.

För Kristdemokraterna är familjeperspektivet centralt. Politiken ska stärka hushållens möjligheter att ta ansvar, planera sin vardag och känna trygghet. När staten kan bidra till att sänka kostnaderna för den mest grundläggande maten på bordet är det en prioritet vi står bakom i detta ekonomiska läge.

Herr talman! Samtidigt är det viktigt att värna statens finanser. Mervärdesskatten är en stabil intäktskälla. Vi välkomnar också regeringens ambition att noggrant följa upp prisgenomslaget genom Matpriskollen. De gör mätningar redan från augusti förra året, då beslutet blev offentligt. Deras första rapport kommer redan i mars, innan momssänkningen genomförs. De kommer sedan att fortsätta hålla koll på matpriserna genom hela perioden.

Det avgörande är att skattesänkningen verkligen kommer hushållen till del i form av lägre livsmedelspriser. Transparens och uppföljning stärker förtroendet för politiken.

Livsmedel är en nödvändighet för alla hushåll. En momssänkning på mat är per definition bred. I ett läge där nästan alla hushåll har pressats av höga priser och lågkonjunktur är bredden en styrka. Den når barnfamiljen i hyresrätt, pensionären på landsbygden och ensamstående föräldrar utan att de behöver ansöka, kvalificera sig eller vänta på ett beslut. Det är enkelt, direkt och administrativt effektivt.

Herr talman! För Kristdemokraterna utgår politiken från människors vardag. När tiderna är svåra ska samhället finnas där, genom konkreta reformer som stärker hushållens ekonomi här och nu.

Att sänka momsen på mat är en sådan reform. Den är bred, den är tydlig och den svarar mot ett verkligt behov i svenska hem. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill inleda med att säga att Miljöpartiet välkomnar förslaget om sänkt moms på livsmedel, och vi kommer att rösta ja till det vid voteringen i nästa vecka.

Miljöpartiet var det första partiet i riksdagen att föreslå sänkt matmoms, redan den 14 februari 2023, alltså för precis tre år och fem dagar sedan. Vårt förslag gällde då att helt ta bort momsen på specifikt basvaror som bröd, mjöl, mjölk, frukt och grönsaker eftersom denna utformning skulle göra störst skillnad för dem som har det tuffast ekonomiskt. Folk med låga inkomster köper i högre grad just den typen av billigare basvaror.

Vi ser dock ingen anledning att säga nej till förslaget om en halvering av momsen på alla livsmedel i dag och kommer som sagt att rösta ja till förslaget i nästa vecka.

Det betyder dock inte, herr talman, att jag är särskilt nöjd med hur den här regeringen har hanterat kostnadskrisen under mandatperioden. Regeringens och Sverigedemokraternas politik för att stötta hushållen kan enklast beskrivas med två ord: sent och otillräckligt.

Sänkningen av matmomsen är ett exempel på detta. Det var alltså redan i februari 2023, i höjden av kostnadskrisen, som Miljöpartiet föreslog slopad matmoms på basvaror. Då möttes vårt förslag av ett kompakt motstånd från regeringen och Sverigedemokraterna. Absolut inte, var svaret då.

Något alternativt förslag, som det som vi debatterar nu, var då inte aktuellt. Men nu, tre år senare, när det är valår och det ska fiskas röster från människor som under flera år sett sina plånböcker krympa är Tidöpartierna plötsligt redo att satsa. Det är väldigt sent, och det är ganska genomskinligt.

Herr talman! Vi har hört larmrapporter varje år under den här mandatperioden. Ropen har blivit högre och högre för varje år som gått. Antalet barn som växer upp i fattigdom skenar i Sverige. Andelen föräldrar som behöver låna pengar för att betala mat, el och hyra har ökat. Antalet vräkningar som berör barn har ökat. Andelen familjer som inte har råd med näringsrik mat och att äta sig mätta varje dag har ökat.

I statsministerns frågestund i december svarade statsminister Ulf Kristersson mig: I en lågkonjunktur kommer det alltid att bli tuffare. I en högkonjunktur blir det lättare. Så har det alltid varit.

Det stämmer ju, men det är faktiskt regeringens och vi politikers ansvar att underlätta för hushållen i kriser och att göra så att lågkonjunkturen drabbar samhällets mest utsatta så lite som möjligt. Då går det inte att komma ifrån att regeringen och Sverigedemokraterna har svikit Sveriges barnfamiljer. Regeringen har inte en enda gång den här mandatperioden, trots skenande kostnadsökningar, höjt barnbidraget och underhållsstödet. Barnbidraget har faktiskt förlorat hela 25 procent av sin köpkraft sedan höjningen 2018 och är nu värt mindre än det har varit på 50 år.

Den höjning av bostadsbidraget som Tidöpartierna genomförde vid årsskiftet var på mindre än hälften av vad de själva sänkte bostadsbidraget med bara ett år tidigare. Och nu under våren lanseras regeringens och Sverigedemokraternas stora fattigdomsreform, som alla remissinstanser är överens om kommer att öka barnfattigdomen och utanförskapet för de allra mest utsatta hushållen. Det är helt enkelt raka motsatsen till det ansvar som vi politiker ska ta.

Herr talman! Tidöpartiernas politik för hushållen är sen, och den är otillräcklig. Men jag skulle vilja lägga till ett ord i min beskrivning: orättvis.

I stället för att stärka våra gemensamma trygghetssystem och satsa på de mest behövande hushållen har regeringen och Sverigedemokraterna prioriterat skattesänkningar som i kronor och ören gynnar dem med de allra högsta inkomsterna.

I stället för att laga revorna i sjukförsäkringen och höja och indexera barnbidraget, underhållsstödet och bostadsbidraget – som hade gett varaktigt högre inkomst för de familjer som behöver det allra mest – har de valt små och ofta tillfälliga insatser för låginkomsttagare samtidigt som de drar undan stöden helt för de allra mest behövande. Och i stället för att stärka arbetsmarknadsinsatserna när arbetslösheten ligger på rekordnivåer har Tidöpartierna försämrat a-kassan.

Herr talman! Sverige förtjänar bättre än den regering vi har i dag. Sverige förtjänar en regering som arbetar aktivt och engagerat för att bryta barnfattigdomen. Sverige förtjänar en regering som prioriterar barnfamiljer före bankdirektörer och som prioriterar låginkomsttagare framför låga skatter. Sverige förtjänar ett äkta välfärdssamhälle, där alla barn växer upp i trygghet.

Därför satsar Miljöpartiet på hushållen, inte bara med sänkt matmoms utan också med riktig välfärdspolitik. Därför satsar Miljöpartiet på barnfamiljerna och på låginkomsttagarna. Vår åsikt är klar och tydlig: Inget barn ska växa upp i fattigdom eller hunger. Med vår politik kan detta också bli möjligt.

Herr talman! Jag ska faktiskt börja med att ge en eloge till Daniel Bäckström, som jag tyckte gav den här kammaren lite andra perspektiv. Många tal vet man ju redan vad de kommer att handla om, men jag tyckte att Daniel Bäckström breddade den här debatten på ett bra och trevligt sätt.

Herr talman! Under den förra regeringen genomled hushåll och företag en omfattande inflation – av tvåsiffriga mått – och kraftiga ränteökningar, som den nuvarande regeringen har bekämpat. Nu är inflationen i nivå med inflationsmålet, och nu får alla låntagare en räntenivå som är mycket lägre än tidigare. Till detta kommer skattesänkningar inom olika områden. Det är sänkning av elskatten och fler skatter, som har nämnts här. Hushållens ekonomi har stärkts, och nu kommer vi att stärka hushållens ekonomi ytterligare.

Jag tänkte faktiskt inte prata någonting om kärnkraft i dag, för jag är ibland ganska irriterad på att de här debatterna kan handla om precis vad som helst. Det skulle inte förvåna mig om nästa debatt om skogen handlar om hur vi ska se till att skogen börjar växa på Island. Det är fullt möjligt i den här kammaren. Men anledningen till att vi har de höga elpriserna är precis det som Jimmy Ståhl sa tidigare. Det fanns någonting som hette effektskatt på kärnkraft. Den höjdes jättemycket, framför allt från 2015 och framåt. Man kan se i olika utredningar att en tredjedel av kostnaderna utgjordes av den här effektskatten. Det gjorde att det helt enkelt blev olönsamt att driva kärnkraften vidare. Men det är visst en känslig fråga.

På finansutskottets öppna sammanträde i tisdags om utvärderingen av Riksbankens penningpolitik svarade professor Lars Calmfors på en direkt fråga från mig: Att Riksbanken höjde räntan från 3,5 procent till 4 procent och låg kvar på denna nivå för länge innebar att man faktiskt förlängde lågkonjunkturen, och det har medfört ett bnp-tapp på 0,5 procent.

Herr talman! Tidöpartierna har därför enats om att genomföra en tillfällig sänkning av momsen på mat från 12 procent till 6 procent under perioden från den 1 april 2026 till den 31 december 2027. Det behövs för att ge hushållen ett ökat ekonomiskt utrymme och inte minst för att stimulera den svenska ekonomin. Man kan alltid diskutera vilka åtgärder som ska vidtas. Fördelen med en sänkning av momsen på mat är att alla medborgare får nytta av åtgärden och inte bara de som kör en Tesla.

Vi verkar vara väldigt överens i den här kammaren om att det är väldigt viktigt att man kontrollerar att den här momssänkningen faktiskt genomförs fullt ut. Matpriskommissionen kommer därför att ha en viktig roll, och min bedömning är att livsmedelsindustrin står under stor press från medborgare, medier och riksdagspolitiker, som givetvis kommer att se att den här momssänkningen går igenom.

Hade det funnits alternativ? Ja, ett alternativ hade kunnat vara skattesänkningar. Det har genomförts tidigare. En Tidökollega sa till mig: När vi gjorde det passade en del S-styrda kommuner och regioner på att höja skatten för medborgarna, vilket medförde att de inte fick lika mycket som det var tänkt. Det blev inte den effekt som man hade tänkt. En del som bodde i fel kommun eller fel region blev helt enkelt blåsta.

Därför är det givetvis viktigt att kontroller av matpriskommission, pensionärsorganisationer, medier och andra som är intresserade av frågorna leder till en effektiv bevakning.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 25 februari.)