Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Herr talman! Låt mig inledningsvis rikta ett varmt tack till alla svenska kvinnor och män som har genomfört viktiga insatser i Mali och stora insatser för fred och säkerhet i både landet och regionen. De har vårt fulla stöd och vår djupa uppskattning för det viktiga bidrag som de har lämnat.

Jag kan också, herr talman, konstatera att det är ett enigt utskott som ställer sig bakom beslutet att skicka en svensk väpnad styrka om högst 470 soldater till FN-insatsen Minusma i Mali. Sedan har vi olika uppfattningar om hur det svenska bidraget ska utvecklas över tid. Insatsen kommer att bestå av ett lätt skyttekompani och en nationell stödenhet som under normala omständigheter kommer att uppgå till cirka 220 personer.

Det är bra om vi i denna kammare kan hitta breda politiska överenskommelser gällande de internationella insatserna. Soldaterna på internationella missioner ska alltid känna riksdagens fulla stöd för sina insatser, som ju sker i Sveriges namn.

Herr talman! Mali har under de senaste åren varit plågat av omfattande oroligheter och konflikter. Säkerhetssituationen har förvärrats. Det handlar dels om etniska och politiska konflikter, dels om att terrorgrupper som Daish och al-Qaida i Maghreb har vuxit sig starka i regionen. De har också riktat terrorangrepp mot soldater som har ingått i Minusma; närmare 200 soldater har tyvärr förlorat livet. Lyckligtvis har vi inte förlorat några svenska soldater, men, herr talman, vi måste vara tydliga med att det är ett svårt, krävande och farligt uppdrag som vi har för avsikt att skicka svenska soldater till. Konflikten i Mali har destabiliserat hela Sahelregionen och även bidragit till omfattande flyktingströmmar och stort humanitärt lidande.

Sverige ska bidra till insatser för att främja internationell fred och säkerhet. Men vi har naturligtvis också ett centralt intresse av att hindra terrororganisationer som Daish och al-Qaida från att slå rot och växa sig starka i ett land som Mali. Förr eller senare kommer dessa terrorister och deras fruktansvärda illgärningar tyvärr också att kunna nå både Europa och Sverige.

Ett viktigt skäl till att vi valde att öka det militära engagemanget i Mali var också att visa stöd för Frankrike efter terrorangreppen i Paris, bland annat på Bataclan. Frankrike begärde också europeisk solidaritet i linje med artikel 42.7 i Lissabonfördraget.

Herr talman! Frankrike är en viktig strategisk partner till Sverige, framför allt inom säkerhets- och försvarsområdet. Ibland har vi olika uppfattningar om hur den europeiska säkerhetspolitiken bör utvecklas. Men vi har också ett mycket nära och effektivt militärt samarbete med Frankrike vid internationella insatser, framför allt i Afrika. Frankrike har en unik kompetens när det gäller kunskap om Afrika, framför allt västra Afrika.

Det finns också en djup ömsesidig respekt mellan våra försvarsmakter för det kunnande och den professionalism som de båda besitter. Detta utmärkta militära samarbete mellan Sverige och Frankrike har vi visat prov på både i Kongo och i Tchad, och vi kommer framöver att göra det även i Mali.

Nästa år kommer Sverige att skicka en helikopterburen snabbinsatsstyrka bestående av specialförband för att delta i den franskledda insatsen Task Force Takuba. Insatsen ska bekämpa de terroristgrupper som är aktiva i sydöstra Mali men även träna och utbilda de maliska säkerhetsstyrkorna. Task Force Takuba kommer också att lämna ett viktigt bidrag när det gäller att stabilisera och förbättra säkerhetssituationen för de soldater som ingår i Minusmaoperationen.

Herr talman! Sverige har haft militär personal på plats i Mali under snart åtta års tid, och vi tar ett växande ansvar i tre insatser. Det handlar om den FN-ledda insatsen Minusma, och vi deltar också i EU:s utbildningsinsats EUTM och kommer snart att delta i Task Force Takuba – allt i akt och mening att förbättra säkerhetsläget i landet och regionen som helhet. Det är numera också en svensk general, Dennis Gyllensporre, som är styrkechef för hela Minusmaoperationen.

Insatserna i Mali har förstärkt Försvarsmaktens operativa förmåga, som också är till nytta för det nationella uppdraget. Vi har lärt oss internationell samverkan, och den enskilde soldaten har fått viktiga operativa erfarenheter genom att jobba skarpt på fältet.

Samtidigt måste de internationella insatserna i allt högre grad vägas mot det ökade behovet av personal på hemmaplan. Detta har Försvarsmakten själv återkommit till i sina budgetunderlag och långsiktiga planeringsdokument.

Det försvarsbeslut som ska tas i denna kammare den 15 december kommer att innebära ökade satsningar på det nationella försvaret. Detta är både bra och helt nödvändigt. Vi kommer att se värnpliktskullarna växa, och krigsorganisationen ska utökas. Detta innebär att det måste finnas personal på plats hemma i Sverige som kan ta ansvar för de kommande utbildningsomgångarna.

Sedan flera år tillbaka har det tyvärr rått brist på officerare, framför allt utbildande officerare. Efterfrågan på utbildande officerare kommer att öka i och med det kommande försvarsbeslutet.

Moderaterna vill därför att regeringen tillsammans med Försvarsmakten och andra berörda myndigheter tar fram en långsiktig exitstrategi för den svenska Minusmainsatsen i Mali. Detta ska naturligtvis ske med hänsyn till hur säkerhetsläget utvecklas och i nära dialog med våra partner i Mali.

Avslutningsvis vill jag påpeka att de internationella insatserna även framgent kommer att vara en viktig del av svensk säkerhets- och försvarspolitik. Det rör sig om en framskjuten försvarslinje som inte bara skapar säkerhet och stabilitet i de länder där vi verkar utan också i förlängningen stärker Sveriges säkerhet. Men under de kommande åren kommer vi att ha begränsade resurser mot bakgrund av att den svenska Försvarsmakten nu kommer att växa väldigt snabbt.

Med detta, herr talman, vill jag säga att Moderaterna ställer sig bakom propositionen men yrkar bifall till reservation nummer 1, som vi har skrivit tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna.

Herr talman! Det är sex år sedan de första svenska soldaterna anlände till Mali och den blivande campen utanför Timbuktu. Under åren som gått sedan dess har våra soldater och officerare gjort betydande insatser för fred, stabilitet och säkerhet i Mali. Styrkans inriktning har ändrats under åren, men våra soldater och officerare har återigen uppvisat den höga standard som svenska förband är kända för att upprätthålla.

Militärkuppen i år har gjort situationen i Mali betydligt mer komplex än när vi senast stod här i kammaren och debatterade denna insats. I dagsläget präglas den politiska situationen i landet av en övergång till ett folkvalt styre, och förhoppningsvis kommer utvecklingen att gå i en positiv, demokratisk riktning. Våra väpnade styrkor kan genom sin närvaro bidra till stabilitet under övergångsperioden.

Vad som tyvärr inte förändrats sedan förra årets debatt är att Mali fortfarande är ett av världens absolut fattigaste länder. Detta innebär att de humanitära behoven i Mali och Sahelregionen fortsatt är omfattande.

Regionen är påverkad av såväl de väpnade konflikterna som en försämrad miljö och ett förändrat klimat. Enligt FN är cirka 6,8 miljoner människor i Mali i behov av humanitärt stöd. Undernäringen är utbredd, och behovet av sanitet och rent vatten är stort. Utöver detta beräknas även 3,1 miljoner människor ha behov av en tryggad livsmedelsförsörjning.

Sverige har inte bara gjort viktiga insatser med militär trupp i Mali. Vi har även bidragit inom det civila området – ett område som lätt glöms bort i dessa debatter men som är helt avgörande för att rädda liv. Föregående år var Sverige genom Sida en av de största bilaterala givarna till Mali, med ett humanitärt bistånd på 97,2 miljoner kronor. Sverige bidrog utöver detta med humanitärt stöd genom FN:s katastroffond och FN:s livsmedelsprogram.

Då behovet av humanitärt stöd är fortsatt stort i Mali anser vi att Sverige ska öka sitt humanitära stöd till landet och dess befolkning. Detta stöd kan betyda skillnaden mellan liv och död för många människor.

Herr talman! Det svenska bidraget till Minusma föreslås under nästa år fortsätta utgöras av ett lätt skyttekompani. I förbandet ingår även en nationell stödenhet innehållande bland annat sjukvårdsförmågor samt personal för drift och underhåll av nationell infrastruktur och materiel.

Försvarsmakten och dess personal har som jag tidigare nämnt gjort ett utmärkt arbete i Mali och bidragit till insatsen på ett föredömligt sätt. Den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde gör dock att Sverigedemokraterna anser att Sverige nu behöver fokusera på återuppbyggnaden av vårt eget försvar, och vi behöver därför sätta en bortre tidsgräns för vårt militära engagemang i Mali.

Alla våra duktiga kvinnor och män behövs för återuppbyggnaden av vårt nationella försvar, då det råder brist på bland annat officerare. Vi ser det även som självklart att deltagande i internationella insatser alltid ska vara frivilligt för den som är anställd inom Försvarsmakten.

Vi föreslår därför att den svenska väpnade styrkan i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali avvecklas och att avvecklingen ska vara genomförd senast den 31 december 2021.

Herr talman! Med anledning av detta yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 2.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 1, även om vi som parti i övrigt står bakom helheten i utskottets förslag.

Den del av världen där islamism och jihadism växer snabbast är Afrika och Sahelregionen. Konsekvenserna av detta är uppenbara. I förra veckan mördade Boko Haram 110 jordbrukare i nordöstra Nigeria – de flesta av offren fick sin halsar avskurna. I maj avrättades 27 personer i ett antal islamistiska attacker riktade mot tre byar i centrala Mali, byar som till övervägande del bebos av kristna. I mars dödades nära 100 lokala soldater i Tchad i en av Boko Harams dödligaste attacker i landets historia.

Det internationella arbetet mot jihadistisk terror är långt ifrån över. I Väst- och Centralafrika handlar det bokstavligen om en kamp för överlevnad. Extrema grupper anslutna till IS och al-Qaida opererar i området med målet att skapa kaos och underblåsa etniska motsättningar.

Sedan 2016 har antalet genomförda terrorattacker i Mali, Burkina Faso och Niger femfaldigats. Kyrkor bränns, skolor tvingas stänga och hundratusentals människor lever i ständig skräck. I Mali tog det islamistiska våldet 4 000 människors liv bara under 2019.

Herr talman! När människovärdet krossas och när barns och familjers framtid slås i spillror får inte likgiltighet vara vårt svar. Som kristdemokrater känner vi stolthet över Sveriges internationella insatser. Det gäller inte minst FN:s stabiliseringsinsats Minusma.

Mali är ett av världens fattigaste länder, djupt präglat av säkerhetsmässiga, politiska, ekonomiska och humanitära problem. Under dessa mycket svåra omständigheter gör män och kvinnor i den svenska Försvarsmakten enastående insatser – med mod, kompetens och förmåga bidrar de till en tryggare tillvaro och ett bättre liv.

Att riskera sin egen säkerhet för att skydda utsatta människor är värt den största respekt och uppskattning. Varmt tack till alla er som har medverkat eller just nu medverkar i den svenska insatsen i Mali!

För Kristdemokraterna är det självklart att vi från svensk sida ska ta vår del av ansvaret i en orolig och instabil värld. Vi stöder därför regeringens förslag om att även under 2021 ställa en väpnad styrka till förfogande i Mali, bestående av 220 personer, som kan ökas till 470 personer. Det övergripande målet med insatsen är att genomföra Minusmas mandat och därmed bidra till förbättrad säkerhet för civilbefolkningen.

Vi är alla i den här kammaren medvetna om att det svenska styrkebidraget står inför ett komplicerat uppdrag. Samtidigt vet vi att de svenska soldaternas förmåga är internationellt omvittnad och uppskattad. Försvarsmakten vidimerar att det svenska förbandet har de förutsättningar som krävs, inklusive skydd för sin egen säkerhet.

Herr talman! Minusma är en stabiliseringsinsats. Efter den militärkupp som genomfördes i september och under den känsliga övergång till civilt styre som nu pågår är behovet av insatsen odiskutabelt. Samtidigt är det uppenbart att det svenska bidraget inte kan finnas kvar hur länge som helst – ansvaret måste delas av fler länder. Det behövs därför en strategi för att på sikt fasa ut den svenska insatsen. En utfasning bör självklart göras med hänsyn till den takt som säkerhetsläget medger och med respekt för både Malis befolkning och de länder som vi samarbetar med inom Minusma.

Som ledamot av riksdagen känns det ansvarsfullt att vara med och fatta beslut om svenskt deltagande i militära insatser. Men lika viktigt som det är att bekämpa extremism och terror i vårt land och i vår del av världen är det att föra kampen i länder långt borta. Varje trygg hamn för islamism eller jihadism, oavsett var den finns, är i förlängningen ett hot mot vår demokrati och vår säkerhet.

Genom insatsen i Mali deltar Sverige och andra länder aktivt i den internationella kampen mot terrorismen, med målet att fler människor ska kunna leva i trygghet och fred.

Herr talman! Jag vill börja med att rikta ett stort tack till dem från Sverige som tjänstgör i Mali, som har tjänstgjort där tidigare och som kommer att tjänstgöra där, liksom till deras anhöriga, för detta är en extremt viktig insats. Det är en insats som innebär att vi tar ansvar för mänskliga rättigheter, demokrati, stabilitet och säkerhet i Mali och i andra delar av världen, inklusive Sverige, dit terrorism och extremism hade kunnat sprida sig om de fått växa sig starkare.

Jag vill också tacka för den professionalism som gång på gång uppvisas av våra svenska trupper och vår svenska personal på plats och för det tydliga stöd som finns från Sveriges riksdag. Det är väldigt viktigt, tror jag.

Herr talman! Mali är ett land som är härjat av brutal terrorism, besinningslöst våld och utbredd fattigdom. I ett sådant läge har vi som medmänniskor ansvar inför terrorismen och den islamistiska extremismen. Inför det besinningslösa våldet är vi inte svenskar, liberaler, socialdemokrater eller för den delen Solnabor, utan inför dessa hot är vi människor. Vi har som människor ett gemensamt ansvar för andra människor i världen, var de än kan vara.

Mot den bakgrunden stöttar vi regeringens förslag om att ställa svenska soldater till förfogande och att delta aktivt både i denna insats och i andra insatser där vi kan uppfylla det krav som vi människor har på varandra – att ställa upp för varandra och bekämpa besinningslöst våld, extremism och terrorism varhelst det visar sitt fula ansikte.

När man har ett gemensamt ansvar för någonting blir det också viktigt att fundera över vilka delar vi har ansvar för. Vi gör det här tillsammans med människor från andra länder – andra länders regeringar, andra länders parlament och andra länders soldater och personal.

Det är av det skälet, det vill säga att vi behöver fundera över var vårt ansvar börjar och slutar och i vilka delar som Sverige bäst kan bidra i de internationella insatserna, som vi i Liberalerna ställer oss bakom den reservation som kräver att vi ska ha en exitstrategi på plats. Vi ska utreda och fundera över hur en sådan skulle kunna se och vad den skulle innebära.

Det är också av det skälet som vi motsätter oss Sverigedemokraternas reservation där man väldigt tydligt och trots att man inte känner till de framtida förutsättningarna sätter ett skarpt datum för exit. Jag menar att när vi som demokrater ställer upp tillsammans med andra länder för att värna säkerhet, trygghet och stabilitet, alltså de värden som jag har pratat om, är det också ansvarstagande att ha en exitstrategi.

Vi ska tänka kring vad vi bidrar med i den här insatsen och vad vi kanske kan bidra bättre med i andra insatser i Mali. Vi ska se till helheten och fundera över hur vi under ordnade former, med respekt för de människor som bor i Mali, med respekt för de länder som vi deltar tillsammans med och med respekt för att det finns flera åtaganden samtidigt i samma land, kan ha en plan för exit.

Det vore ansvarslöst att bara skjuta från höften och hipp som happ ange ett datum när vi ska lämna Mali. Det ansvarsfulla är att se till situationen, se till vilka behov som finns, se till hur vi kan bidra i helheten tillsammans med andra och samtidigt ta ansvar för att det finns en ordentlig plan.

Herr talman! Jag vill med detta understryka vikten av Sveriges deltagande, vikten av att vi deltar på ett ansvarsfullt sätt och vikten av att vi ser till helheten när vi från svenskt håll är ute i världen för att bekämpa extremism och terrorism och för att bygga stabilitet, fred och säkerhet.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Herr talman! I dag debatterar vi svenskt deltagande i FN:s insats i Mali, ett land utan kust i västra Afrika och ett av världens fattigaste länder.

Det är också en väldigt farlig plats med pågående konflikter mellan olika grupper, terrorism och illegal handel med vapen, droger och människor. Som en konsekvens av det allvarliga säkerhetsläget har över 1 000 skolor stängts. Detta får, förmodar jag, mycket allvarliga och långsiktiga konsekvenser för befolkningen.

Därför är det en väldigt angelägen och viktig debatt vi har här i kammaren i dag. Det handlar om att vi ska skicka svenska män och kvinnor till denna farliga plats för att bidra till att stabilisera läget i Mali och därmed bidra till fred och säkerhet i världen.

Herr talman! Sverige har ett mångsidigt engagemang i Mali, och det svenska bidraget till FN-insatsen Minusma är en del av detta. Jag fick själv möjlighet att besöka de svenska camperna i Bamako och Timbuktu för ett år sedan. De svenskar jag mötte i insatserna gjorde mig stolt och full av respekt. De är väl utbildade för sina uppgifter och visar ett stort kunnande och förståelse för geografin, politiken, kulturerna, de olika religionerna och de konflikter som finns i området.

I samtal med andra personer, icke-svenskar, på plats kände jag mig nästan ännu stoltare över vår personal. Samtliga talade med stor respekt om Sveriges bidrag som högkvalificerat och väldigt viktigt för Malis säkerhet. Det kändes angeläget för mig som beslutsfattare att besöka insatsen personligen, och jag är tacksam för att jag fick den förmånen.

Sveriges bidrag är omlokaliserat och har fått nya uppgifter. Det svenska bidraget består av ett skyttekompani som är stationerat i Gao i Minusmas östra sektor. Till det svenska förbandet ingår också en stödenhet för logistik och med sjukvårdsförmågor bland annat.

Som folkrättslig grund för insatsen finns en inbjudan till FN av Malis regering. Denna inbjudan är fortfarande aktuell, även efter militärkuppen som skedde tidigare i år.

Den totala styrkan för nästa år ska bestå av högst 220 personer. Om det finns behov av snabb förstärkning vid ett försämrat säkerhetsläge ska personalstyrkan kunna höjas till 470 personer.

Herr talman! Jag vill säga något om det övergripande syftet med ett svenskt deltagande i internationell krishantering.

Utgångspunkten för Sveriges engagemang är att säkerhet byggs bäst i samverkan och i partnerskap med andra. Sveriges deltagande i fredsbevarande insatser är också betydelsefullt för vår nationella säkerhet och för vår försvarsförmåga. Det är därför viktigt att Sverige är en solidarisk, trovärdig och ansvarstagande partner i internationella insatser.

Det är vi här i riksdagen som styr vårt deltagande i internationella insatser, och vi ska nu besluta om att förlänga insatsen i Mali med ett år. Att sända svenska trupper på uppdrag utomlands är ett beslut som innebär ett betydande ansvar. Jag delar därför Pål Jonsons inledande ord om hur viktigt det är med enighet i riksdagen och att det är en viktig signal för dem vi sänder ut.

Tragiska erfarenheter visar att man inte kan utesluta förluster av människoliv i samband med fredsfrämjande uppdrag. Utifrån den osäkra utvecklingen i Mali behöver situationen såklart analyseras löpande. Från utskotten välkomnar vi därför regeringens beredskap att regelbundet återrapportera till oss.

Herr talman! Jag känner stor ödmjukhet inför de modiga män och kvinnor som gör den här insatsen möjlig. Jag känner också starkt för deras anhöriga. Det är förstås en stor oro att vara hemma när ens partner, förälder eller barn reser till en farlig plats.

I dessa tider när vi närmar oss jul betänker vi därför lite extra det pris som våra utsända betalar, både när det gäller riskerna och den personliga uppoffringen att vara långt ifrån sina nära och kära.

Jag såg för några dagar sedan hur Malistyrkan samlades i Bamako för att tillsammans se den svenska julkalendern. Det håller liv i traditioner och ger gemenskap med familjen och barnen där hemma.

På grund av coronapandemin blir det i år en annorlunda jul för många av oss. Men när vi grämer oss över att vi inte kan ha ett större julfirande eller resa till våra släktingar ska vi samtidigt skänka en tanke till våra utsända som är 500 mil hemifrån. De arbetar under påfrestande förhållanden för att stödja några av världens fattigaste och mest utsatta människor.

Stort tack till er svenskar som står upp för fred, säkerhet och en bättre värld. Vi vill rikta en hälsning till er som nu är på plats i Mali och till alla er som tidigare år har tjänstgjort i Mali och på andra osäkra platser i världen. Ni gör stora uppoffringar och viktiga insatser. Ni gör skillnad, och ni gör oss mycket stolta.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Stabiliseringsinsatsen i Mali är viktig. Mali är ett land i en region som är hårt drabbad av terrorism. Det finns ett samarbete mellan olika grupper, som ibland byter namn, i hela Sahelområdet, Irak och Afghanistan. De tar ofta vara på varandras insatser i fråga om terrorism, och det samarbetet måste mötas av samarbete i kampen mot terrorism.

Sverige fick frågan från FN om att delta i insatsen. Vi har varit med i insatsen sedan 2014. Det var den första FN-ledda insatsen på länge. Vi tyckte då – och vi tycker nu – att det var viktigt att Sverige ställde upp. Vi har gjort detta med hjälp av resurser som har stärkt FN:s möjligheter att agera kraftfullt i Mali. Mali är ett av de farligaste länderna att verka i med de flesta offren i FN-insatser. Men vi har stärkt insatsen med vår närvaro. Det är naturligtvis synligt och tydligt att vår svenske generallöjtnant Dennis Gyllensporre leder Minusma på plats i Mali, och han har gjort det sedan en tid.

I den här insatsen finns cirka 220 personer på plats. Det kan bli fler om det skulle krävas. Men de är en del av en större insats. Också här deltar många länder, inte minst från regionen och närmiljöer. Det är omkring 15 000, och av dem är vi 220. Andra länder har gjort som vi, det vill säga hörsammat FN:s begäran. Om inte länder gör så kan vi inte anklaga FN för att inte fullfölja sina insatser.

Sverige började i Timbuktu och är nu i Gao. Vi samarbetar med Tyskland. Det är intressant, herr talman, att i dessa tider också ta del av den digitala dagbok som Mali-insatsen gör. Vi kunde se när Mali 12 överlämnade till Mali 13 och höra den avgående ledaren säga att utan mod, pragmatism, innovativa soldater och officerare med stark vilja att driva deras verksamhet framåt hade de inte stått där i dag. De har förmågan att lösa det mesta bara de ges möjligheterna till det.

Möjligheterna till det ges i ett beslut i riksdagen i dag om att ge insatsen mandat framåt. Det är det mandat vi i Centerpartiet vill ge. Vi står bakom betänkandet i den delen.

Herr talman! Det har skett en närmare granskning eftersom förutsättningarna har förändrats efter militärkuppen i Mali. En militärkupp ser vi på med stort allvar och accepterar inte. Det är därför viktigt med en övergång till ett civilt styre. Vi kommer att noga följa att den överenskommelse som har träffats i regionen blir verklighet.

Utskottet har särskilt borrat lite djupare i om förutsättningarna har ändrats efter militärkuppen. I den skriftliga information från Utrikesdepartementet som det hänvisas till i betänkandet har vi fått underlag för att konstatera att det folkrättsliga mandatet inte har förändrats. Därmed är vi nöjda.

Vi har här, precis som i de tidigare betänkanden vi har diskuterat, också fokuserat på och lyft fram det vi ofta efterfrågar, nämligen resolution 1325, att våra svenska kvinnor och män som deltar i insatserna är ögon och öron för den humanitära rätten samt att säkra att det inte begås övergrepp. Det försöker vi alltid följa upp vid återrapporter från departement och försvarsmakt.

Återrapporteringen är viktig erfarenhetsinhämtning för att dra lärdom av Sveriges bidrag i internationella insatser och för att dra lärdom när Sverige är en del av en FN-insats, vilket är ovanligt.

Vi välkomnar återrapporter till riksdagen från regeringen och Försvarsmakten, precis som tidigare i fråga om Irak och Afghanistan, minst en gång per kvartal.

Med detta vill jag, precis som mina kollegor har gjort tidigare och även senare, å Centerpartiets vägnar tacka alla kvinnor och män som har gjort och som gör våra insatser möjliga, för att bygga stabilitet och förutsättningar för fred och utveckling i Mali. Tack till er och tack till alla era anhöriga. Det är ett farligt uppdrag, ett av de farligaste man kan utföra, och vi är tacksamma att ni vill utföra uppdraget för vår räkning och vara en röst för Sverige i Mali.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Herr talman! Hej till alla er som sitter hemma och tittar.

I dag debatterar vi och fattar beslut om Sveriges militära insats i Mali, det vill säga FN:s stabiliseringsinsats Minusma.

Nyligen tog den trettonde svenska gruppen över stafettpinnen i Sveriges insats i Mali. Sedan vi diskuterade FN-insatsen senast har Sveriges stora camp, Camp Nobel, avvecklats och våra svenska soldater flyttat från Timbuktu till Gao till den nya Camp Estelle.

Det är nu ett stort antal svenska soldater som har varit på plats i Mali. Det här året har såklart bytena inom FN-insatsen varit extra svåra med tanke på pandemin och de långa karantänstider som den har inneburit.

Jag vill självklart också inleda med att framföra ett stort tack till alla dem som har varit en del av insatsen och alla dem som precis nyligen har påbörjat sitt uppdrag där. Ni som deltar gör stora uppoffringar. Ni är borta under lång tid från era familjer och era vänner här hemma, och ni deltar i ett arbete som innebär stora risker. De anhöriga som är kvar hemma och väntar med säkerligen en stor känsla av oro är också värda vår tacksamhet och vårt stöd för att få vardagen hemma att fungera så bra som möjligt under tiden.

Herr talman! I den proposition som regeringen har lagt fram beskrivs bakgrunden till Sveriges insats i Mali, och vi får en beskrivning av säkerhetsläget i landet. Det går att läsa att Mali är ett av världens fattigaste länder och att det sedan lång tid tillbaka råder väpnad konflikt. Det är stora problem med drog- och vapenhandel, kidnappningar och terrorism.

Säkerhetsläget i Mali har under de senaste åren pendlat fram och tillbaka. Ett fredsavtal har skrivits under men sedan brutits. Det senaste året har utvecklingen tyvärr blivit ännu sämre med en ny statskupp och efterföljande osäkerhet.

Konflikterna har sin grund bland annat i stora klimatförändringar i landet. Minskad nederbörd och stor torka har gjort att människor tvingats lämna sina hem med ökad fattigdom och utsatthet som följd. Här ser vi hur viktigt det är att se klimatförändringar och naturkatastrofer som säkerhetspolitiska hot och som grund till krig och konflikt. Att bekämpa klimatförändringarna är därför att arbeta för en säkrare och fredligare värld.

Som kontrast lever vi i ett av världens fredligaste, säkraste och rikaste länder. Det är därför självklart att Sverige ska delta i internationellt arbete för att främja fred, demokrati, säkerhet och utveckling i världen.

Vi gör detta på olika sätt, framför allt med bistånd och med olika former av expertis för att bygga upp demokratiska samhällen och institutioner men också med militär för att bevara säkerhet och skydda civilbefolkningen.

Det är viktigt att vi alltid ser de bakomliggande orsakerna till krig och konflikter och aktivt är med och arbetar internationellt för att konflikter inte ska uppstå. Sveriges olika former av biståndsarbete är ett förebyggande arbete för att undvika krig och lidande för civilbefolkning runt om i världen.

Herr talman! För ungefär ett och ett halvt år sedan var jag en av de fyra ledamöter i försvarsutskottet som fick möjlighet att besöka Sveriges camp utanför Timbuktu. Vi besökte den tionde svenska gruppen på plats i Mali. Under tre intensiva dagar fick vi ta del av det arbete som görs inom Sveriges insats. Genom att besöka soldaterna på plats fick vi mycket större förståelse för hur arbetet och livet är under en internationell insats. Det var en stor upplevelse att få vara med på plats under ett fåtal dagar. Vi fick också lära oss hur samarbetet i FN-insatsen fungerar – ofta väldigt bra men också med stora utmaningar.

Vi förstår att det innebär mycket hårt och tidsödande arbete för Sveriges försvarsmakt att delta i stora internationella insatser. Vi vet att det innebär en omprioritering av arbetet, men det är en viktig prioritering att delta i FN:s arbete runt om i världen.

För Vänsterpartiet är det otroligt viktigt att Sveriges militära insatser sker under ledning av FN med tydligt stöd i folkrätten i stället för att ledas av Nato eller av enskilda länder. Respekten för folkrätten måste såklart alltid finnas med i grunden. I det här fallet grundar sig insatsen på en inbjudan från Malis regering och ett stort antal beslut och resolutioner inom FN.

Detta är en förutsättning för att Vänsterpartiet ska ställa sig bakom internationella insatser. Men även om vi är stora anhängare av FN:s arbete för fred och utveckling måste vi erkänna att FN har brister. FN behöver demokratiseras och bli effektivare, bättre och mer jämställt. Sverige har en framträdande roll i de olika delarna av FN:s arbete för utveckling och förbättring. Det är en del av vårt solidariska arbete för en fredlig och demokratisk utveckling i världen.

Slutligen vill jag tacka regeringen för att man i propositionen så tydligt tar upp Sveriges arbete för att främja kvinnors deltagande utifrån FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och för att man har så starkt fokus på detta i vårt internationella arbete. Att Sverige har en feministisk utrikespolitik är viktigt för oss i Vänsterpartiet. Vi ska vara ett internationellt föredöme i vårt jämställdhetsarbete.

Det ska också nämnas att Sverige är en stor biståndsgivare till Mali och att vi deltar aktivt med ett stort humanitärt stöd till de många miljoner människor som lever under mycket svåra förhållanden.

Vi i Sverige ska göra det vi kan för att stödja arbetet för fred, demokrati och utveckling i Mali och i grannländerna så att Malis befolkning får leva i frihet, fred och demokrati tillsammans framöver.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Sahelregionen är en av platserna i världen där spänningarna ökar och konfliktnivån riskerar att trappas upp med stort mänskligt lidande som direkt konsekvens. Det är en instabil region med svaga demokratier, vilket gör att oron stiger och risken för väpnad konflikt är stor.

Tillsammans med andra har Sverige ett engagemang i regionen och särskilt i Mali, där det under de senaste åren funnits en påtaglig risk för att konflikten blossar upp och kraftigt drabbar ännu fler civila.

Herr talman! Det finns ett tydligt folkrättsligt mandat för den aktuella insatsen i Mali, och det svenska deltagandet svarar mot en direkt förfrågan från FN. Utöver mandatet från FN:s säkerhetsråd finns det även en inbjudan från Malis regering.

Skydd av och respekt för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten, är centralt. Det fortsatta svenska bidraget till den insats som vi debatterar här i dag är en del av ett stort och brett engagemang som Sverige har i Mali. Minusmainsatsen gör vi tillsammans med andra, och genom att förlänga den fortsätter vi det arbete som under de senaste åren aktivt bedrivits med långsiktig fred och säkerhet som mål.

Regeringens mål med insatsen är tydlig: Vi ska vara med i Minusmas insats och bidra till förbättrad säkerhet i Mali och till att Malis regering återfår kontrollen över sitt territorium. Genom det kan långsiktigt hållbara politiska lösningar komma på plats i landet. Det är också troligt att en förbättrad situation i Mali skulle få positiva effekter för säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter i hela Sahelregionen.

Utöver den militära insats som dagens beslut handlar om har Sverige en strategi som innebär omfattande humanitärt stöd och bilateralt utvecklingssamarbete. Sverige är en av de största bilaterala givarna till Mali med humanitärt bistånd via Sida. Det gör att vi är med och skapar förutsättningar för det långsiktiga humanitära arbete som måste finnas på plats för att säkra människors liv men också för att bygga upp ett demokratiskt samhälle med fungerande institutioner.

Insatserna kan delas in i tre huvudkategorier:

stärkt demokrati och jämställdhet samt ökad respekt för mänskliga rättigheter

mänsklig säkerhet och frihet från våld samt förbättrad miljö

begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer.

Mali är ett hårt prövat land. Med kvinnor och barn som den särskilt utpekade målgruppen är insatserna en trygghet som skapar förutsättningar för att nå långsiktig fred.

Det stöd som Sverige ger genom Sida går till flera och breda insatser. Det handlar om insatser mot hunger, livsmedelsassistans, vatten och sanitet och arbete för både skydd och utbildning. Flera FN-organ finns på plats i regionen, och genom Internationella Rödakorskommittén och andra internationella organisationer görs detta till verklighet. Därutöver ställs expertpersonal till förfogande genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samverkan och samarbete är viktiga ledord för att nå framgång.

Herr talman! Ingen aktör kan på egen hand skapa långsiktigt hållbar fred. Inte heller kan enskilda internationella institutioner själva stå för alla delar som måste komma på plats för att det mänskliga lidande som ständigt är närvarande i Mali ska få ett slut. Alla behöver göra sin del, och alla behöver arbeta tillsammans.

Även här vill jag rikta ett stort tack till alla er som varje dag gör en insats för fred och säkerhet i världen. Utan er hade inget uppnåtts. Ni gör det många gånger med det egna livet som insats, och för det förtjänar ni kammarens och hela svenska folkets respekt och tack.

Jag yrkar bifall till förslaget.

Herr talman! Det vi från regeringens sida nu begär mandat för är 220 soldater under normala omständigheter och högst 470 soldater. Kostnaden är 445 miljoner kronor. Mandattiden är från den 1 januari till den 31 december 2021. Det rör sig om ett lätt skyttekompani och stabsofficerare vid relevanta staber, dels vid styrkehögkvarteret i Bamako, dels vid sektorshögkvarteret i Gao. Uppdraget är att genomföra patrullering i syfte att upprätthålla säkerhetsrådets mandat i enlighet med resolution 2531; den folkrättsliga grunden är denna resolution från säkerhetsrådet.

Sveriges bidrag i Minusma har under året gått in i en ny fas. Vi har avslutat närvaron i Timbuktu och förflyttat verksamheten till Gao. Vi har under många år befunnit oss i Mali. Vi bidrog inledningsvis med ett underrättelseförband som tillförde FN-systemet ny kompetens och nya resurser; man kan säga att det var en unik förmåga som tillfördes FN-systemet. Nu fortsätter vi med ett lätt skyttekompani.

Det var 2014 som de första soldaterna och officerarna kom till Timbuktu för att bygga upp infrastrukturen. Våren 2015 anlände det första underrättelseförbandet, Mali 01, från K3.

Det arbete som har pågått under våren och sommaren har bland annat handlat om att bygga upp förutsättningar och infrastruktur för vårt engagemang i Gao. Den nya camp som etablerats heter Camp Estelle. Den svenska campen är en del av den tyska campen. Vi samarbetar väldigt nära med Tyskland, och vi har mycket goda erfarenheter av det samarbetet.

Nu förbereds att kunna ta emot bland annat ett brittiskt bidrag till Minusma – ett spaningsförband om cirka 250 personer. Att det nu finns tre stora europeiska truppbidragare i Minusma och i Gao innebär fördelar för det svenska engagemanget både rent operativt på plats, strategiskt på huvudstadsnivå och i FN-skrapan i New York.

Den situation vi har i Mali är allvarlig, med religiös fanatism, trafficking, smuggling, terrorism och brottslighet av de mest skilda slag. I området finns också våldsbejakande terroristgrupper tillhörande al-Qaida och Daish.

Den 18 augusti genomfördes en statskupp som omedelbart ledde till att Ecowas, den västafrikanska samarbetsorganisationen, snabbt agerade för att få till stånd en civil ledning och kontroll i landet igen. Vi är nu inne i en övergångsperiod, och det ska genomföras allmänna val inom 18 månader. Här får det inte ske något misslyckande från övergångsregimens sida.

Covid är naturligtvis ett stort problem. En svag stat, låg statlig närvaro och undermålig sjukvård skapar stora problem för befolkningen och för möjligheterna att motverka covid. FN gör insatser för att förhindra ytterligare spridning av covid.

Den 30 november visade terroristgrupperna att de har förmåga att slå till mot den internationella truppnärvaron i Mali. En koordinerad attack mot Kidal, Ménaka och Gao genomfördes tidigt på morgonen med beskjutning med indirekt eld. Inga dödsfall har rapporterats i samband med dessa attacker, men vad detta visar är vikten av svensk och internationell närvaro. Vi gör skillnad genom vår närvaro.

Vi deltar i EU:s träningsinsats, vi deltar i Minusma och vi deltar i Task Force Takuba; under början av nästa år kommer vår trupp att levereras. Samtidigt är vi en stor och viktig biståndsaktör i området.

Det bidrag som beskrivs i propositionen ingår i någonting som kallas Force Adaptation Plan. Det är ett koncept som är framtaget av den svenska militärstyrkechefen i Minusma, generallöjtnant Gyllensporre. Konceptet syftar till att ha ett antal lättrörliga förband med hög förmåga och hög eldkraft som lyder direkt under styrkechefen för att snabbt kunna finnas gripbara för att genomföra operationer om man ser detta som nödvändigt.

Centralt för att kunna genomföra operationer, vilket har tagits upp här i kammaren tidigare vid ett otal tillfällen, är att det finns tillgång till helikopterburen evakuering och sjukvårdsförmåga. Nu har man en civil kontraktör som är inhyrd av FN på plats i Gao för att kunna genomföra helikopterburen evakuering. Tyskland har tagit ett initiativ till att kontraktera tre helikoptrar varav en är fullt utrustad och bemannad för Medevac-förmåga. De övriga två helikoptrarna kan nyttjas för logistiktransporter och evakuering av skadade.

Detta tillsammans med de ingående sjukvårdskomponenterna i det svenska bidraget gör att sjukvårdsberedskapen är god om något skulle inträffa. Det här är väldigt viktigt också för mandatets genomförande, för möjligheten till sjukvårdsförmåga och helikoptertransporter är avgörande för vilken operationell radie ett förband kan ha och för vilken typ av operationer man kan lägga upp.

När vi för denna debatt, när vi har träningsmissionen, när vi har Minusma och när vi har vårt kommande bidrag till Takuba är det också en demonstration av långsiktigheten och seriositeten i det svenska stödet och allvaret i att vi inte är det land som ger sig iväg i första taget. Detta är ett område som är skört, och vad som händer där har en direkt inverkan på situationen i Europa. Om det inte finns länder som är beredda att vara där och ta ansvar är risken stor att det kan ske olika typer av terrordåd eller andra händelser i Europa, i vårt närområde eller till och med i Sverige som är av mycket negativt slag.

Vi måste också för trovärdigheten i förhållandet till våra partner markera att vi är där långsiktigt och seriöst. Självklart ska vi utvärdera vårt engagemang återkommande, och det gör vi i samband med beslut som vi fattat om att förlänga insatsen. Men här i dag, när vi står i begrepp att förlänga insatsen, finns det på vissa händer som någon sorts huvudtema att vi ska ha en strategi för att dra oss ur. Det kan uppfattas som en signalverkan som blir felaktig.

Visst ska vi ha beredskap för att gå ur en insats – det är inte tu tal om det – men vi är där för att lösa ett problem. Det måste vara situationsanpassat om man drar sig ur eller inte. Med situationsanpassat menar jag verkligheten med terrorism, brottslighet, brott mot mänskliga rättigheter och allsköns elände som kan fortplanta sig till vår kontinent. Det är också ett europeiskt intresse och ett nationellt intresse för Sverige att situationen i Mali utvecklas väl. Jag vill bara ha det sagt.

Jag vill också markera än en gång – jag har gjort det även i de tidigare debatterna – att det finns en strategisk vikt av att vi deltar i internationella insatser. Detta står inte i motsatsställning till att bygga ett nationellt försvar. Deltagandet i de internationella insatserna är också ett belägg för att vi är ett land som är att lita på och som är berett att bidra. Det skapar bättre förutsättningar för oss att få bidrag i vårt närområde när det gäller den problematik vi upplever. Ska man samarbeta på riktigt är det ett givande och ett tagande i en djupare mening. Man bygger säkerhetspusslet tillsammans.

Jag var med när vi startade diskussionerna om att gå från ett insatsförsvar med huvudsaklig inriktning på internationella operationer, och jag var i fronten i debatten för ett nationellt försvar. Jag vet hur motståndet såg ut på den tiden, och jag ska inte djupare gå in på det. Men det kan inte vara frågan om antingen eller; det är både och det handlar om. Vi lever i en värld där vi måste samverka med andra för att kunna bygga ett säkerhetspussel som verkligen håller.

Nationellt försvar – ja. Där har vi gått i bräschen från vårt partis sida, och det är någonting som regeringen står djupt bakom, bland annat genom aktiverande av värnplikten. Men vi ska inte för den skull, så fort vi för en diskussion om en internationell insats, lyfta upp perspektivet hur snabbt vi kan komma ifrån den. Den ska vara anpassad till de internationella behoven, och Sverige ska vara en bidragsgivare att lita på. Det första man säger ska inte vara: Hur ska vi komma ur det här då?

Det handlar också om solidaritet, balans, stabilitet och långsiktig seriositet. Vi har gjort ett bra och långsiktigt jobb i Mali. Nu står vi inför ett nytt viktigt beslut. Sedan får vi se hur framtiden utvecklas och får då ta de beslut som är nödvändiga. Vi ska vara beredda att göra förändringar i våra internationella insatser, men vi måste ha ett flexibelt synsätt när vi resonerar om dem.

Slutligen vill jag tacka alla dem som deltar i insatser och har gjort ett bra arbete, gör det nu och kommer att göra det i framtiden.

Fru talman! Jag refererade till en gemensam reservation mellan L, KD och M i mitt anförande. Det är reservation nr 1 och ingenting annat. Jag vill få fört till protokollet att Moderaterna alltså står bakom reservation 1.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)