Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om den 28:e ordningens bolagsregelverk ”EU Inc.”

Fru talman! Vi debatterar civilutskottets utlåtande om subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om den 28:e ordningens bolagsregelverk, det som kommissionen valt att kalla EU Inc.

Jag vill inledningsvis betona att syftet med denna debatt inte är att göra en fullständig bedömning av själva förordningens innehåll. Sakfrågan i dag är en annan, nämligen om förslaget bör hanteras på nationell nivå eller på EU-nivå. Det är detta subsidiaritetsprincipen handlar om.

Vi i Sverigedemokraterna ställer oss bakom utskottets bedömning att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Därför yrkar jag avslag på reservationen samt på det särskilda yttrande som lämnats av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Fru talman! Sverigedemokraterna har i många sammanhang varit kritiska till en utveckling där alltmer makt flyttas från medlemsstaterna till Bryssel. Vi anser att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt och att EU ska fokusera på frågor där samarbete på europeisk nivå faktiskt tillför ett mervärde.

Vi har också betydande invändningar mot flera delar av det aktuella förslaget. Regeringen pekar exempelvis på risker kopplade till missbruk av den nya bolagsformen, på tveksamheter kring de föreslagna insolvensreglerna och på den harmonisering av beskattningen av personaloptioner som föreslås. Det är frågor som kommer att behöva granskas mycket noggrant under de fortsatta förhandlingarna. Dessa invändningar är dock i huvudsak invändningar mot förslagets innehåll, inte mot dess förenlighet med subsidiaritetsprincipen.

Kommissionens utgångspunkt är att företag som vill verka över nationsgränserna i dag möter ett fragmenterat regelverk med 27 olika nationella system och ett stort antal olika bolagsformer. Syftet med förslaget är att skapa en frivillig bolagsform, som ska kunna användas på den inre marknaden och erkännas i samtliga medlemsstater.

Just den gränsöverskridande dimensionen är central. Frågan handlar i grunden om den inre marknadens funktion. Det är svårt att se hur enskilda medlemsstater på egen hand skulle kunna skapa ett gemensamt europeiskt regelverk som automatiskt erkänns i hela unionen. Om målet är att skapa en sådan gemensam bolagsform krävs samordning på EU-nivå, och detta är också den slutsats som utskottets majoritet landar i.

Fru talman! I sitt särskilda yttrande menar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att förslaget går längre än vad som är nödvändigt och att flera delar saknar tillräcklig koppling till den inre marknadens funktion.

Jag har förståelse för att dessa delar väcker frågor. Regeringen uttrycker också tveksamhet till vissa av dem. Subsidiaritetsprövningen handlar dock inte om huruvida varje enskild artikel är perfekt utformad eller om riksdagen i slutändan bör stödja förordningen i dess helhet. Frågan är om målen med förslaget bättre kan uppnås på unionsnivå än av medlemsstaterna var för sig.

När det gäller skapandet av en gemensam bolagsform för gränsöverskridande företagande är svaret enligt vår bedömning ja till detta. Vi delar därför utskottets slutsats att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.

Det innebär inte att Sverige ska acceptera varje del av förordningen okritiskt. Tvärtom, om finns det skäl att bevaka sakfrågorna ska regeringen göra det under de fortsatta förhandlingarna. Men det är en annan diskussion än den vi för i dag.

Fru talman! Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationen och det särskilda yttrandet.

Fru talman! Mitt anförande är i huvudsak avslutat, men eftersom jag har några minuter kvar vill jag ta tillfället i akt att dela några personliga reflektioner.

För drygt ett halvår sedan meddelade jag offentligt att jag inte kommer att ställa upp för omval till några politiska uppdrag efter denna mandatperiod. När mandatperioden avslutas kommer jag därför att lämna politiken för att ägna mer tid åt min familj och återgå till ett liv utanför den politiska arenan. Det innebär också att detta anförande blir mitt sista från denna vackra talarstol.

Sverige är möjligheternas land. Det är ett fantastiskt land för den som vill utvecklas och lyckas och är beredd att anstränga sig. Så har jag sett på Sverige ända sedan jag kom hit som internationell student hösten 2005.

Jag är djupt tacksam för mina drygt tjugo år i Konungariket Sverige, och särskilt för tiden här i Sveriges riksdag och för det förtroende jag har fått att representera det svenska folket – det som talmannen Andreas Norlén med rätta ofta beskriver som det finaste uppdrag man kan få i vårt land.

Under mina fyra år i riksdagen har jag haft förmånen att stå i rikets och det svenska folkets tjänst. Jag har fått lära känna otaliga fantastiska människor, debattera viktiga samhällsfrågor, utvecklas som människa och ta del av erfarenheter som jag kommer att bära med mig resten av livet. Jag har också haft glädjen att under denna tid bli pappa för tredje gången, vilket naturligtvis är bland det största som har hänt mig.

Jag vill rikta ett varmt tack till talmanspresidiet, kammarkansliet och hela Riksdagsförvaltningen för det arbete ni varje dag utför i demokratins tjänst. Ett särskilt tack vill jag rikta till talmannen Andreas Norlén för hans stora insatser för Sveriges riksdag, för demokratin och för vårt land. Hans engagemang, tillgänglighet och omtanke om riksdagens ledamöter har varit mycket uppskattat.

Jag har haft förmånen att tjänstgöra i trafikutskottet, civilutskottet och miljö- och jordbruksutskottet. Jag vill tacka alla kollegor som jag har fått möjlighet att samarbeta med, lära känna och debattera med under dessa år. Jag vill också rikta ett varmt tack till utskottens kanslier. Utan ert kunnande, er professionalism och era insatser skulle vi ledamöter inte kunna utföra vårt arbete på det sätt vi gör.

Jag vill också tacka mitt parti, Sverigedemokraterna, våra medlemmar och våra väljare för förtroendet att få företräda partiet i Sveriges riksdag och för möjligheten att bidra till att påverka Sveriges utveckling.

Sist men inte minst vill jag rikta mitt allra största tack till min hustru Ava och våra barn Felicia, Filip och Saga. Tack för ert tålamod, ert stöd och er kärlek under dessa fyra år – i medgång och motgång, i glädje och bekymmer! Jag vill även tacka mina föräldrar som trots att de har befunnit sig flera tusen kilometer bort i Iran alltid har funnits där med sitt stöd och sin uppmuntran.

Jag lämnar denna fantastiska demokratiska församling med tillförsikt. Sverige är starkt. Vår demokrati är stark. Och i denna kammare finns det i dag liksom i framtiden kloka människor som kommer att fortsätta att ta ansvar för vårt land.

Jag önskar er alla en riktigt trevlig sommar och lycka till på valdagen den 13 september!

Tack, Sverige, för det fria ordet!

(Applåder)

Fru talman! EU behöver bättre villkor för innovativa företag att växa i Europa. Regelförenkling kan vara en del av att förbättra villkoren, vid sidan om till exempel utbildningspolitik, forskningspolitik, infrastrukturpolitik, handelspolitik, kapitalmarknadspolitik och industripolitik.

Förenkling får dock inte betyda svagare ansvar. En europeisk bolagsform måste utformas så att seriösa företag gynnas samtidigt som arbetsrätt, kollektivavtal, arbetstagarinflytande, skattekontroll och brottsbekämpning stärks. Den avgörande skiljelinjen går därför inte mellan företagande och reglering utan mellan seriös förenkling och ansvarslös avreglering.

Förslaget om ”EU Inc.” kan bara vara acceptabelt om den nya bolagsformen inte används för att flytta risk från ägare till arbetstagare, från företag till skattebetalare eller från oseriösa aktörer till det gemensamma.

Men nu debatterar vi riksdagens ställningstagande till frågan om EU- kommissionens förslag till förordning om ett 28:e bolagsrättsligt regelverk är förenligt med EU-fördragen. Enligt Europeiska unionens domstol kräver tillämpningen av artikel 114 i EUF-fördraget att en lagstiftningsakt tillnärmar nationell lagstiftning i stället för att lämna de olika nationella lagarna oförändrade. Den måste verkligen ha till syfte att förbättra villkoren för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion. Den måste bidra till att eliminera hinder för utövandet av de grundläggande fyra friheterna och till att undanröja snedvridningar av konkurrensen.

Kommissionen menar att förslaget som vi nu debatterar inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå förslagets mål, proportionalitetsprincipen. Man menar att det är riktat eftersom det behandlar de områden som berörda parter, särskilt företag och grundare, har tagit upp under samrådet som problematiska. Man menar att de beräknade kostnaderna för förslaget är proportionerliga i förhållande till ändamålet och att förslaget förväntas innebära stor nytta för företagen, i synnerhet för uppstartsbolag och tillväxtbolag.

Utskottsmajoriteten understryker att fördelningen av kompetenser mellan EU och medlemsstaterna givetvis ska respekteras. Alltför långtgående harmonisering av till exempel skatterätten eller enskilda medlemsstaters arbetsmarknadsmodeller kan därför inte komma i fråga, och man menar att detta inte heller är förslagets syfte.

Utskottsmajoriteten anser alltså att det finns ett starkt värde av åtgärder på EU-nivå i detta fall. Man menar att det inte är möjligt för medlemsstaterna själva att uppnå målen för åtgärden i tillräcklig utsträckning på vare sig central nivå eller på regional och lokal nivå. Att skapa en ny EU-bolagsform kan endast göras på EU-nivå.

Fru talman! Så är det naturligtvis. Men nu är frågan dels om den föreslagna lösningen är önskvärd, dels om den är förenlig med EU:s fördrag och principerna om proportionalitet och subsidiaritet.

Liksom utskottsmajoriteten ser vi socialdemokrater positivt på initiativet att förenkla för företag att verka över gränserna och stärka den inre marknaden. Som kommissionen framhåller måste EU fokusera på att stärka konkurrenskraften, överbrygga innovationsklyftan i förhållande till andra stora ekonomier och öka produktiviteten för att driva på den ekonomiska tillväxten. Kärnan i denna strävan är företagen.

Fru talman! Vi menar dock att förslaget i vissa delar inte är ändamålsenligt utformat och att det går utöver vad som är nödvändigt för att åstadkomma målsättningen. Det handlar till att börja med om reglerna om förenklat insolvensförfarande för vissa företag. Dessa regler bör strykas eller omarbetas i grunden.

Vi konstaterar vidare att det med förslagets nuvarande utformning blir möjligt att kringgå nationella arbetsmarknadsmodeller, kollektivavtalens ställning, fackliga rättigheter, arbetstagarinflytande i företag och arbetsmarknadens parters autonomi genom valet av bolagsform eller registreringsstat.

Man kan därtill ställa sig frågan vilka kostnader som kan uppstå om en ny bolagsform visar sig bli ett effektivt verktyg för ekonomisk brottslighet. En sådan reglering är långtifrån önskvärd och kan heller inte vara nödvändig för att uppnå de angivna målen.

Vi ifrågasätter om förslaget fullt ut respekterar fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna och om den rättsliga grund som kommissionen hänvisar till är tillräcklig.

Artikel 114 i EUF-fördraget behandlar möjligheten att besluta om åtgärder, som jag sa tidigare, för tillnärmning av medlemsstaternas rättssystem i syfte att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Artikeln gäller dock uttryckligen inte bestämmelser om skatter och avgifter eller bestämmelser om anställdas rättigheter och intressen. Trots detta kan vi konstatera att kommissionens förslag bland annat innebär full harmonisering på det skatterättsliga området – beskattning av personaloptioner – och att det blir möjligt att kringgå nationella arbetsmarknadsmodeller.

Vi menar att Sveriges riksdag borde föra fram våra invändningar mot kommissionens förslag i ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Jag yrkar bifall till reservationen.

(Applåder)

Fru talman! Europa behöver fler företag som växer, investerar och skapar arbetstillfällen. I grunden handlar detta om människor som startar företag, utvecklar idéer, tar risker och vill växa, inte bara i Sverige eller något annat land i Europa utan på hela den europeiska marknaden.

Fru talman! Alltför ofta talar vi om den inre marknaden som om den redan vore genomförd fullt ut och beständig, men verkligheten ser annorlunda ut. För många företag innebär en expansion till andra medlemsstater fortfarande nya regelverk, nya administrativa processer och betydande kostnader. Det är en konkret tröskel för tillväxt. Det är därför detta förslag, detta initiativ och denna riktning är viktiga.

En gemensam bolagsform har potential att bli ett verkligt verktyg för företag som vill växa över gränserna. Det kan öka förutsebarheten, minska administrativa bördor och sänka kostnaderna för regelefterlevnad. Det stärker inte bara enskilda företag, utan det stärker Europas konkurrenskraft i en tid när konkurrensen från USA och Kina ökar snabbt.

Det är också viktigt att säga att detta inte på något sätt handlar om att ersätta nationella bolagsformer utan om att skapa ett frivilligt alternativ som kan fungera smidigt på hela den inre marknaden i EU.

Fru talman! Vi ska komma ihåg att dagens debatt inte i första hand handlar om förslaget om EU Inc. utan om huruvida man ska arbeta vidare med förslaget i subsidiaritetsprövningen. Frågan är därför inte om varje detalj i förslaget är perfekt utan om målet kan uppnås bättre på nationell nivå eller genom gemensamma europeiska regler.

Svaret är faktiskt tydligt, anser jag: Ett sammanhängande bolagsrättsligt regelverk kan inte åstadkommas av medlemsstaterna var och en för sig. Utan gemensamma regler riskerar vi ännu mer olika regelverk på den inre marknaden, där företag möter olika krav i varje land.

Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målsättningen. Förslaget bygger vidare på redan etablerade regler och strukturer inom EU:s bolagsrätt och innebär en stegvis vidareutveckling av de regelverk som redan finns på den inre marknaden.

Det är därför ett proportionerligt förslag som tar sin utgångspunkt i existerande regelverk och som syftar till att förenkla, inte lägga ytterligare administrativa bördor på företagen. Vi anser därför att förslaget är förenligt med såväl subsidiaritetsprincipen som proportionalitetsprincipen.

Fru talman! Det här innebär inte att alla delar är oproblematiska. I de fortsatta förhandlingarna behöver Sverige bevaka vissa frågor, inte minst när det gäller insolvensrättsliga delar och den rättsliga konstruktionen i vissa bestämmelser. Samtidigt är det viktigt att hålla isär processerna. Subsidiaritetsprövningen handlar om huruvida EU ska agera, medan förhandlingarna handlar mer om hur regelverket ska se ut.

Fru talman! I reservationen lyfter oppositionen fram en del oro och farhågor – det som det argumenteras emot – om att det skulle påverka arbetsmarknadsmodeller och kollektivavtal, men vi kan konstatera att det är tydligt att det inte är förslagets syfte.

Det handlar om en bolagsrättslig struktur för företag som frivilligt väljer den formen, inte om att reglera arbetsmarknadens parter eller ersätta nationella modeller.

Fru talman! Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till civilutskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)