Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg

Fru talman! I dag debatterar vi regeringens förslag om lagändringar för stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg. Det är lagändringar som är efterlängtade och välbehövliga.

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola, och de vänder sig till barn i samma åldrar. Pedagogisk omsorg - som i den vanligaste formen bedrivs som familjedaghem där personal tar hand om barnen i sitt eget hem - har ett uppdrag som liknar förskolans. Men den ingår inte i skolväsendet och styrs inte, till skillnad från förskolan, av en läroplan, även om läroplanen ska vara vägledande.

Stärkt kvalitet och likvärdighet i peda-gogisk omsorg

Vårdnadshavare i Sverige har i dag rätt att välja mellan förskola och pedagogisk omsorg. Men som framgår av utbildningsutskottets betänkande har antalet barn i pedagogisk omsorg drastiskt minskat de senaste 30 åren, och det fortsätter årligen att minska. I dag är omkring 10 000 barn inskrivna i pedagogisk omsorg, att jämföra med omkring 130 000 barn på 90-talet. Skillnaden kan till stor del förklaras av utbyggnaden av förskolan.

Runt om i landet bedrivs verksamhet inom pedagogisk omsorg av kunnig och engagerad personal med barnens bästa i fokus. Innan jag började i förskola gick jag i familjedaghem, där min dagbarnvårdare - min dagmamma Elisabeth - överöste mig med kärlek, lärande och lek.

Men det finns också exempel på verksamhet som inte är värdig vårt välfärdsland och de skyldigheter vi har i enlighet med barnkonventionen. Den senaste tiden har vi nåtts av rapporter som visar på allvarliga brister, inte minst bland det växande antal enskilda verksamheter som etablerats i utsatta områden. Det har handlat om misskötsel, om personal som inte behärskar det svenska språket, om aktörer som ägnar sig åt ekonomiska brott och till och med om verksamhet med kopplingar till extremism. Samtidigt rapporterar kommunerna att möjligheterna till insyn och åtgärder är nästan obefintliga.

Det är oacceptabelt. Så kan vi inte ha det. Våra barns lärande och kopplingar till extremism kan inte höra ihop i en och samma mening vare sig det gäller pedagogisk omsorg eller vårt skolväsen i stort. Att pedagogisk verksamhet på håll bedrivs med stora brister riskerar att cementera klassamhället och försvåra skolans kompensatoriska uppdrag.

Vi vet att de förutsättningar som våra barn får de första åren är avgörande för den fortsatta utvecklingen. Forskning visar att barn som har gått i en förskola av hög kvalitet med fokus på lärande blir bättre förberedda för skolan, har bättre språkkunskaper och faktiskt klarar sig bättre i livet. Det gäller särskilt barn som kommer från tuffa uppväxtvillkor.

Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg konstaterar att skillnaderna mellan förskolan och den pedagogiska omsorgen har blivit större i takt med att förskolans roll i skolväsendet har stärkts och förtydligats, vilket innebär en risk för att barn i pedagogisk omsorg ges allt sämre förutsättningar i förhållande till barn i förskola.

För att man ska kunna skapa goda förutsättningar för barns utveckling och lärande måste alla delar av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet hålla god kvalitet.

Fru talman! De lagändringar som nu föreslås innebär bland annat tydligare och utökade krav på den pedagogiska omsorgen. Regeringen vill stärka kopplingen mellan pedagogisk omsorg och utbildning i skolväsendet och föreslår att det förs in ett nytt krav i skollagen om att pedagogisk omsorg ska förbereda barn för utbildning i skolväsendet. Det gäller inte minst fokus på att stärka språket, som är en viktig faktor för det fortsatta lärandet och för utbildning inom skolväsendet.

Verksamheten ska också i samarbete med hemmen främja barnens allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. I dag finns exempelvis inga krav på utvecklingssamtal inom pedagogisk omsorg. Därför föreslår regeringen lagkrav på samarbete med hemmet som motsvarar det som finns på förskolan. Huvudmannen för den pedagogiska omsorgen föreslås även vara skyldig att se till att barn som har behov av särskilt stöd ges det i sin utveckling.

Därtill föreslår regeringen att personalen ska ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling, ett krav som har funnits inom förskolan men som har saknats inom den pedagogiska omsorgen. Varje huvudman ska också systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utveckla och utvärdera verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt kvalitet och likvärdighet i peda-gogisk omsorg

Dessutom föreslås att en kommun efter en ansökan ska pröva om en enskild ska godkännas som huvudman. Om verksamheten ska bedrivas där en person som är 15 år eller äldre är folkbokförd föreslås att han eller hon ska visa upp ett utdrag ur belastningsregistret.

En person som erbjuds en anställning inom pedagogisk omsorg ska också visa upp ett utdrag ur polisens belastningsregister. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har visat upp ett sådant utdrag får inte anställas, anlitas eller tas emot i verksamheten.

En kontroll av ett registerutdrag ska dokumenteras genom en anteckning om att utdraget har visats upp. Kravet handlar om att barnens rätt till trygghet måste komma först men utformas på ett sätt som också beaktar individers rätt till integritet.

Av den kartläggning som utredningen genomfört framgår att det förekommer oseriösa aktörer inom pedagogisk omsorg och att dessa, trots allvarliga brister, kan fortsätta att bedriva verksamhet. Därför föreslår regeringen krav på lämplighetsbedömningar. Det handlar, som jag var inne på, om utdrag ur polisens belastningsregister men också om att kommuner vid bedömning av en aktörs lämplighet kan behöva samarbeta med polis, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.

För att en huvudman ska godkännas krävs också att verksamheten bedrivs i grupper med en lämplig sammansättning och storlek i ändamålsenliga lokaler och att den som bedriver verksamheten har sådan utbildning som krävs för omsorgen.

Fru talman! Genom att säkerställa alla barns rätt till lärande, trygghet och omsorg ges barnen bättre förutsättningar att klara skolan, och vi gör samtidigt en viktig satsning för jämlikheten. Ett samhälle döms bäst utifrån de möjligheter vi ger våra barn, så låt oss påminna oss själva om att det är politikens kanske viktigaste uppgift att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn och deras rätt att nå sin fulla potential.

Vi socialdemokrater står bakom utbildningsutskottets förslag i stort, men vi yrkar bifall till reservation 13 under punkt 8 om dokumentation av uppvisat registerutdrag, eftersom vi anser att regeringens förslag är väl avvägt mellan behov av dokumentation och individens integritet. Vi anser inte att ett tillkännagivande behövs om att ett utdrag ur belastningsregistret förutom att visas upp också behöver arkiveras.

(Applåder)

Fru talman! Vi har i dag att behandla ett ärende som berör knappt 10 000 barn. Det gör det dock inte mindre betydelsefullt. Tvärtom är det viktigt att vi som lagstiftande församling inte glömmer bort ett enda barn.

I Sverige ska varje barns rätt till svenska språket garanteras. Det finns inget annat sätt för oss att säkerställa deras tillgång till det svenska samhället. Det måste vara ett löfte till varje barn från vuxenvärlden att inget barn ska lämnas utanför, vare sig under sitt första år i livet eller senare.

Därför måste krav på goda svenskkunskaper hos en enskild huvudman eller den personal som ska arbeta inom den pedagogiska verksamheten alltid beaktas vid tillståndsgivning. Om vi inte kan säkerställa denna form av krav, som egentligen bör betraktas som rätt grundläggande, kan vi inte heller förvänta oss att varje barn som sedan kommer till grundskolan faktiskt ska kunna svenska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt kvalitet och likvärdighet i peda-gogisk omsorg

Vi vet att kvaliteten brister i flera av verksamheterna i dag, ibland medvetet men oftast på grund av misstag, dålig planering eller helt enkelt brist på stöd från myndigheterna. När det gäller pedagogisk omsorg är det i dag våra 290 kommuner som beslutar om tillståndsgivning och genomför granskning av enskilda huvudmän, trots att kommunerna själva tycker att detta är osäkert och att kraven bör skärpas.

Någon likvärdighet finns alltså inte att tala om. Medan Socialdemokraterna och regeringen menar att kompetensen redan bör finnas hos kommunerna, eftersom man bedriver den typen av tillståndsgivning och granskning av förskolorna i dag, menar kommunerna att den verksamheten redan brister. Det är uppenbart att systemet som det ser ut i dag inte fungerar, och det gör det obegripligt att regeringen inte föredrar att Skolinspektionen har hand om all tillståndsgivning och granskning.

Vi vet dessutom att Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg, vars arbete ligger till grund för denna proposition, pekar på stora brister i verksamheten. Det är brister när det gäller svenskkunskap, och det finns risk för konfessionella inslag. Ändå vägrar man att flytta ansvaret till Skolinspektionen.

Jag vill därför yrka bifall till reservation 15, där vi moderater både förstår detta och föreslår att det blir gjort.

Fru talman! Detta betänkande innehåller 16 reservationer. En av dem sticker ut särskilt. Moderaterna och en majoritet av utskottet vill nämligen förändra nuvarande lagstiftning så att ett utdrag ur belastningsregistret vid ansökan om att få bedriva pedagogisk omsorg ska dokumenteras och inte bara visas upp. Det ska alltså inte gå att vifta med ett papper vid ett enda tillfälle och sedan få bedriva barnverksamhet. Nej - lagstiftningen måste självklart sätta barnets trygghet i första rummet. Därför ska utdrag ur belastningsregister alltid registreras vid ansökan.

Detta säger alltså Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet nej till i dag. De tycker att det är bättre att värna den vuxnas integritet i stället för de många barnens trygghet.

Vi moderater skulle egentligen vilja gå ännu längre och se över lagstiftningen för att säkerställa att utdrag ur belastningsregister kan begäras ut mer än en gång under en anställning eller när man har tillstånd att bedriva verksamhet. Personer som bedriver eller jobbar i någon form av skolverksamhet brukar ofta stanna länge på sin arbetsplats, och eftersom domstolarna i dag inte har någon skyldighet att informera arbetsgivaren om några domar alls måste det bli möjligt för en arbetsgivare att vart tredje eller kanske vart femte år begära utdrag ur belastningsregistret.

Nu har vi att ta ställning till att det åtminstone ska registreras en enda gång. Men detta säger de nämnda partierna alltså nej till. Om det beror på naivitet eller att man helt enkelt inte förstår hur viktigt det är att hålla koll på vem som har tillgång till våra barn vet jag inte. Kanske har man tjurskalligt målat in sig i ett hörn som man nu vägrar lämna. Jag ser inte fram emot den dagen då regeringen får bevisat för sig att vi hade rätt.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt kvalitet och likvärdighet i peda-gogisk omsorg

Fru talman! Förslagen i propositionen som vi debatterar i dag är välkomna. Det är glädjande att regeringen inte verkar anamma förslaget om ett etableringsstopp för pedagogisk omsorg, något som det tidigare har varit tal om.

Vad gäller de tidigare diskussionerna om en obligatorisk förskola, vilket kraftigt skulle slå mot den pedagogiska omsorgen, är det lite värre. Men jag antar att vi får avvakta med de diskussionerna tills vi debatterar just propositionen Förskola för fler barn.

Jag kan ändå konstatera att det går som en röd tråd genom regeringens politik, där den pedagogiska omsorgen sakta, sakta fasas ut och förskolan går mot att bli alltmer obligatorisk. Om så skulle bli fallet är det en kraftig inskränkning i vårdnadshavarnas valfrihet för sina barn.

Sverigedemokraterna värnar valfriheten och har sedan länge drivit frågan om att den pedagogiska omsorgen ska stärkas och utvecklas. Vi välkomnar således flera av de förslag som propositionen presenterar, men vi ser också att de kan utvecklas vidare och faktiskt bli ännu bättre.

Regeringen framhåller att granskningar och studier tyder på att det finns en risk att barn i pedagogisk omsorg inte alltid ges en verksamhet som stimulerar till utveckling och lärande - eller förbereder dem för ett fortsatt lärande. Det ska dock sägas att de flesta barn i pedagogisk omsorg erbjuds en god verksamhet där de ges omsorg och trygghet och på så vis även förutsättningar för att lära och utvecklas.

Jag själv vistades en period inom den pedagogiska omsorgen. Min dagmamma hette Barbro. Det fanns en förskola inte alltför långt från där jag bodde, men som vår familjesituation såg ut just då var den pedagogiska omsorgen det bästa alternativet just för oss.

Min pappa var rullstolsbunden, men har var också helt blind. Han valde att jobba med att sända närradio, och sedan jobbade han extra på fritiden som jourhavande medmänniska via telefonen. Det var två jobb som passade bra för hans unika förutsättningar eftersom han då kunde använda sitt viktigaste verktyg, nämligen sin röst.

Men att se till att jag kom till förskolan var betydligt svårare för honom att lösa. Utan den pedagogiska omsorgen hade vår familjesituation varit betydligt svårare att hantera. Min mamma jobbade på annan ort med tider som inte alls fungerade bra med de alternativ som fanns inom förskolan då.

Det här är kanske lite av en utsvävning, men jag vill återigen poängtera vikten av valfriheten och att varje familj är unik med unika förutsättningar och unika behov.

Däremot är det, som har nämnts, så att vissa verksamheter misslyckas med att stötta och stimulera barnens lek, kreativitet och språkutveckling. Det redogörs även i underlagen för att det finns variationer i personalens möjligheter till löpande kompetensutveckling och reflektion.

Kartläggningar visar att det i den pedagogiska omsorgen förekommer vissa verksamheter som har stora brister och att det finns en stor variation i kvaliteten. Enligt utredningen innebär det en risk för att barn i pedagogisk omsorg ges allt sämre förutsättningar i förhållande till barn i förskola. Mot den bakgrunden drar utredningen slutsatsen att de bestämmelser som styr den pedagogiska omsorgen är vaga och otillräckliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt kvalitet och likvärdighet i peda-gogisk omsorg

Sverigedemokraterna har ingen avvikande uppfattning om de slutsatserna. Därför välkomnar vi propositionen. Men som parti ser vi andra möjliga vägar framåt, till skillnad mot regeringen.

Vi uppfattar inte att regeringen anser det vara intressant att skapa bättre förutsättningar för den pedagogiska omsorgen så att den ska nå samma mål och därmed bevara valfriheten samtidigt som kvaliteten bibehålls oavsett omsorgsalternativ.

Sverigedemokraterna föreslår exempelvis att de allmänna råd som Skolverket ger ut ska göras om till föreskrifter. På så vis säkerställer vi att den pedagogiska omsorgen håller samma kvalitet samtidigt som de mindre seriösa aktörerna, som ändå finns, blir tvungna att antingen förbättra sin verksamhet eller avveckla den. Detta yrkande återfinns i Sverigedemokraternas reservation nummer 1. Och det är som bekant en så kallad reservation just för att en majoritet av utskottet inte ställer sig bakom förslaget. En majoritet av utskottet vill alltså inte att det ska finnas tydligare riktlinjer för den pedagogiska omsorgen att förhålla sig till. Det är återigen intressant.

Propositionen heter Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg. Men på ett konkret och i grunden opolitiskt förslag om att fastställa nationella riktlinjer för den pedagogiska omsorgen, som dessutom framförs som en lösning i en av utredningarna i propositionen, säger man alltså nej. Frågan återkommer: Vill man verkligen stärka den pedagogiska omsorgen? Eller är det inte egentligen så att man genom att förändra kraven sakta men säkert anser sig vara tvungen att avveckla den och alltmer gå mot en obligatorisk förskola?

Jag vill därför ge regeringen och övriga partier möjligheten att visa att de verkligen vill stärka kvaliteten och förutsättningarna för den pedagogiska omsorgen i verkligheten när vi nu går till beslut i frågan, inte bara på papperet.

Fru talman! Jag yrkar därför bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 1, Övergripande om pedagogisk omsorg och verksamhetens innehåll.

Den pedagogiska omsorgen är ett viktigt alternativ till förskolan, men trots detta är den inte alls uppmärksammad i samma utsträckning. Utgångspunkten, som andra också har nämnt, ska alltid vara barnets bästa. Alla barn är inte redo att vid exempelvis ett års ålder möta omvärlden i en större barngrupp med begränsad uppmärksamhet. Därför är pedagogisk omsorg vid sidan av förskola eller hemmavistelse ett mycket viktigt alternativ för att upprätthålla valfriheten för varje barn.

Det är vår uppfattning att regeringen därför aktivt måste verka för att skapa förbättrade förutsättningar för denna verksamhet, men också säkerställa att omsorgsformen ges förbättrade möjligheter att finnas kvar som ett tillgängligt alternativ för de familjer som så önskar.

Innan jag avslutar vill jag kort nämna några fler av de förslag som Sverigedemokraterna tar upp i sin följdmotion.

Bland annat ska godkännandeprövning ske proaktivt för dem som har en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande på verksamheten. Utdrag ur belastningsregister utöver huvudmännen ska även gälla för individer som är 15 eller äldre och som stadigvarande befinner sig på platsen där den pedagogiska verksamheten bedrivs. Huvudmän och personal inom pedagogisk omsorg ska vara certifierade i svenska, och verksamheten ska bedrivas på svenska, undantaget nationella minoritetsspråk. Slutligen ska ansvaret för kontrollen av pedagogisk omsorg övertas av Skolinspektionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt kvalitet och likvärdighet i peda-gogisk omsorg

Fru talman! Det är en viktig verksamhet som vi diskuterar i dag, nämligen den pedagogiska omsorgen. Tidigare var det en verksamhet som hade ett stort upptag i Sverige. Det var 130 000 på 90-talet. Nu är det omkring 10 000 barn i verksamheten.

Verksamheten är i dag inte så bred som den var tidigare. Däremot har den på vissa områden fortfarande stort upptag, nämligen inte minst i de områden, bland annat i Malmö, där uppväxtförhållandena är särskilt svåra och tillgången till det svenska språket är låg. Därför är det viktigt att vi i dag ökar kraven gällande kvaliteten på den verksamhet som ska ges till barnen, tillgång till svenska språket, att förbereda sig för skolan och så vidare. När förskolan efter hand har utvecklats till att bli mer och mer av pedagogisk verksamhet är det viktigt att den pedagogiska omsorgen följer med.

Många som finns här i kammaren i dag har deltagit i pedagogisk omsorg. Jag kan också säga att Ingrid som tog hand om mig inte var särskilt bra på svenska! Men det fanns naturliga orsaker till det eftersom jag växte upp i Danmark. Där kan det vara okej. Däremot är det ett jätteproblem att många barn i dagens Sverige växer upp utan bra förutsättningar att få tillgång till det svenska språket. Då är det bra att reglerna stärks.

Utöver svenska språket är det också fråga om kvaliteten i barnomsorgen generellt. Det är klart att oavsett var du växer upp och vilken typ av omsorg du får ska den vara bra. När vi som samhälle har sagt att det finns olika sätt som är tillåtna för att ta hand om ditt barn är det klart att vi måste säkra att kvaliteten är hög. Det ska vara en trygg uppväxt för barnet. Därför är Centerpartiet och jag glada för att registerkontrollen och kvalitetskraven stärks. Samtidigt breddar vi reglerna för vem som ska kontrolleras i registren innan man kan få lov att vara en del av den pedagogiska omsorgen. Det är jätteviktigt.

Det är också viktigt att vi ser till att det finns förutsättningar för att alltid följa upp. För att få ett fortsatt godkännande måste kommunen, som ska utöva tillståndskontrollen, få veta genom att titta i registret att du fortfarande inte är dömd. Den typen av kontroller är extremt viktiga, och vi måste säkra att de faktiskt fungerar.

Som tidigare talare har sagt är det inte alltid så att kommunerna lever upp till sitt uppdrag. Inte heller Skolinspektionen gör alltid det. Min och Centerpartiets tro på att det skulle bli bättre om Skolinspektionen tog över ännu ett område och hade ännu mindre tid att fokusera på skoluppdraget är inte så stor som man hade kunnat önska sig. Därför tror vi fortfarande att det är bra att kommuner har kännedom om lokala förutsättningar och de individer som finns inom denna typ av verksamhet. Skolor är ofta stora organisationer, men här är det ofta individer. Där tror vi att kommunerna har bättre förutsättningar att hantera dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt kvalitet och likvärdighet i peda-gogisk omsorg

Vi kan gärna fortsätta diskussionen om hur vi fortsätter att förbättra kontrollen. Det gäller inte bara att reglerna är bra, utan det ska också ske en kontroll av efterlevnaden av reglerna.

Fru talman! Det är bra att det finns många diskussioner om hur den pedagogiska omsorgen kan bli bättre. Det är ett första steg, och vi är glada för att det har blivit bättre ordning. Det finns säkert förutsättningar för att undersöka om det kan bli ännu bättre framgent.

Som den Malmöbo jag är, är jag glad för att vi säkrar att barn i Malmös mest utsatta områden får ta del av en bra och kvalitetssäkrad verksamhet under sin uppväxt.

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet är väldigt glada över att regeringen äntligen kommit med en proposition om pedagogisk omsorg. På det stora hela ställer vi oss bakom mycket i denna proposition. Dock vill jag innan jag glömmer bort det yrka bifall till vår reservation nummer 5.

Vi tycker att det är positivt att regeringen kommer med lagförslag som handlar om registerkontroll. Vi tycker att det är bra att man tydliggör regleringen av pedagogisk omsorg. Man ska komma ihåg att även om det rör sig om ett fåtal barn sett till hela gruppen barn är det ungefär 1 440 verksamheter i den pedagogiska omsorgen som bedrivs runt om i landet, varav ungefär hälften är privata och hälften kommunala.

Syftet med att inrätta pedagogisk omsorg var från början att man ville få in andra former och typer av barnomsorg men att man skulle kunna ha det med offentlig finansiering.

Pedagogisk omsorg är som sagt inte en skolform. Därmed finns det inte krav på att verksamheten ska följa läroplanen, även om syftet har varit att man ska utgå från densamma.

Det finns inte heller krav på vilken utbildning personalen i den pedagogiska omsorgen ska ha. Även om det finns verksamheter som skött sig bra har vi sett att det förekommit oegentligheter på senare år, främst bland de privata aktörerna. Den här propositionen syftar till att åtgärda de problemen.

Kommunerna har i dag svårt att ställa krav och följa upp verksamheten eftersom lagen är svag och väldigt otydlig. Vänsterpartiet anser att behovet av flexibla barnomsorgsformer som dagbarnvårdare inte ska kunna utnyttjas för att starta och bedriva verksamhet av ganska tveksam kvalitet som i många fall också är lönsam. Därför menar vi att pedagogisk omsorg och möjligheterna att bedriva densamma i företagsform bör avskaffas. Till det vill vi se tydligare lagstiftning avseende kvalitetskrav på den pedagogiska omsorgen.

Fru talman! Jag ser vikten av att alla barn får möjlighet att gå i förskola för att kunna utveckla sin fulla potential. Men så länge den pedagogiska omsorgen finns kvar som verksamhetsform måste kraven utökas och höjas. Argument som att det skulle bli för dyrt att bedriva verksamheten med pedagogiskt utbildad personal håller inte. Vi i Vänsterpartiet är inte villiga att kompromissa med barns rätt till god utbildning.

Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg föreslog i sitt betänkande Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg en skarpare formulering om personalens utbildningsnivå i pedagogisk omsorg. Därför tycker vi att det är sorgligt att det i dagens proposition inte finns ett tydligt krav på vilken utbildning personalen ska ha. Vi menar att det måste finnas ett krav på att det i pedagogisk omsorg ska finnas personal med sådan utbildning och erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas och att barnen förbereds för fortsatt lärande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt kvalitet och likvärdighet i peda-gogisk omsorg

Fackförbundet Kommunal menar i sitt remissvar på utredningen att det bör vara ett krav att dagbarnvårdare har minst en barnskötarutbildning. Det tillsammans med införande av övergångsregler som innefattar möjlighet till validering och yrkesutveckling inom till exempel yrkeshögskolan skulle kunna höja kvaliteten på den pedagogiska omsorgen avsevärt. Vi i Vänsterpartiet menar att Kommunal har helt rätt i det här fallet.

Fru talman! Regeringen föreslår i propositionen att nya enskilda huvudmän ska lämplighetsprövas. Det menar vi är helt korrekt, men vi anser att denna åtgärd inte är tillräcklig för att skydda barnen från missförhållanden som vi vet förekommer redan i dag.

Bristen i förslaget handlar bland annat om att regeringen inte tar hänsyn till alla de 1 440 aktörer som redan i dag har tillstånd. Hur ser vi till att också dessa aktörer lämplighetsprövas i framtiden? Om utvecklingen fortsätter som de senaste åren, det vill säga att antalet enheter som bedriver pedagogisk omsorg minskar, kan vi anta att det inte kommer att vara så många verksamheter som lämplighetsprövas. Därför menar vi att samtliga verksamheter inom pedagogisk omsorg måste lämplighetsprövas, inte bara de som är nya.

Som flera remissinstanser slagit fast måste det till ett förtydligande när det gäller vilka som ska omfattas av ägar- och ledningsprövningen. I dag finns det inte specificerat vilka det är. Vi menar att regeringen därför måste återkomma med ett förslag där man preciserar exakt vilka personer och funktioner som är kopplade till den enskilda verksamheten som ska omfattas av ägar- och ledningsprövningen.

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 2 om att erbjuda familjedaghem i landets alla kommuner och att öka antalet familjedaghem i hela landet.

Jag är född i Värmland, och när jag var liten gick jag hos en dagmamma som hette Lena. Hennes man Kenneth jobbade på fritidsgården i närheten, och när deras egna barn My, Melanie och Ulf gick i skolan var det inte bara Lena som höll oss dagbarn sällskap utan också den lilla gröna undulaten Isak och familjens golden retriever Whoppy.

Jag har många fina minnen från den här tiden. Jag minns lekarna vi lekte, jag minns gården där vi lekte lekarna och jag minns våra fredagspromenader till Ica. Det var nämligen så att om vi hade skött oss under veckan gick vi till Ica på fredagen och köpte fredagsgodis. "Ordning och reda, pengar på fredag" var det som gällde hos Lena.

Jag är väldigt tacksam för den valfrihet som fanns för mina föräldrar när jag var liten och för att de valde ett barnomsorgsalternativ där vi fick lära oss att behandla varandra med respekt och där det också fanns tid och trygghet för oss barn.

Tyvärr är det inte lika lätt att hitta en dagmamma eller ett familjedaghem i dag. Som vi hört i debatten fanns det 130 000 barn i familjedaghem på 1990-talet. I dag finns det inte ens 10 000. Det har skett en drastisk minskning de senaste 30 åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt kvalitet och likvärdighet i peda-gogisk omsorg

Det här beror inte bara på förskolans utbyggnad. Kommunerna har sagt upp sina familjedaghem, och dagens regelverk gör att kommunpolitiker eller skolbyråkrater i de kommunala korridorerna av ekonomiska eller ideologiska skäl kan försvåra för familjedaghemmen att bedriva sin verksamhet.

Det sker exempelvis genom att man ställer lika hårda krav på öppettider på den enskilda dagmamman som man gör på kommunens förskolor. Det kan också handla om att man tillhandahåller bristande information till föräldrarna om den valfrihet som faktiskt finns. Det här har gjort att många dagmammor har gett upp. Därför får allt färre barn möjlighet att vistas i familjedaghem.

Det finns tyvärr radikala ideologiska krafter som försöker sätta stopp för familjedaghemmen. Utredningen vars betänkande Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg ligger till grund för regeringens proposition är tyvärr ett exempel på det. Utredningen föreslog ju från början ett etableringsstopp, ett förbud, för nya dagmammor och familjedaghem.

Det var ett hårt slag i ansiktet på alla de föräldrar som oroar sig över de stora barngrupperna i förskolan och som vill kunna välja ett annat alternativ. Det var en attack mot föräldrars rätt att välja, och det välkomnades av ledande socialdemokrater i exempelvis min egen hemkommun Stockholm.

Från utredningens sida påstods det att "pedagogisk omsorg inte i tillräcklig grad kan anses förbereda barnen för fortsatt lärande på ett i dag adekvat sätt". Det hette att det är otidsenligt och orimligt med ett parallellt system.

Men sanningen är förstås att det som små barn behöver mest är kärlek, omsorg, lek och respekt och att i ett nära sammanhang få knyta an till en vuxen som ser, hör och bekräftar - någon som kan ge barnen den där trygga starten i livet som vi alla behöver.

De flesta av oss förstår att små barn behöver små sammanhang och att Sveriges barnfamiljer skulle berövas ett viktigt alternativ om familjedaghemmen försvinner. För vissa står dessvärre drömmen om likriktning i vägen för den insikten. Valfriheten och föräldrarnas makt över vardagen offras i jämlikhetens namn, allt för att staten ska kunna stöpa alla barn i en och samma form. Det är en familjefientlig politik.

Fru talman! Mot bakgrund av det jag nu har sagt är det bra att det radikala förslaget om etableringsstopp inte föreslås i den proposition som ligger på bordet i dag, men det finns ändå skäl att känna oro. Så här skriver regeringen själv i sin proposition: "Ett alternativt förslag som lämnas av utredningen är etableringsstopp för pedagogisk omsorg. Förslaget innebär att ingen ny enskild eller kommunal verksamhet får starta. Detta förslag avser att uppnå samma syfte som de förslag som regeringen lämnar."

Det här är förstås mycket allvarligt. Ett stopp för nya familjedaghem får inte under några som helst omständigheter bli den praktiska konsekvensen av förslagen vi debatterar i dag. Självklart är det rimligt att alla barn, oavsett barnomsorgsform, får möjlighet att utvecklas i svenska språket, men det är klart att risken finns att antalet familjedaghem minskar ytterligare om det nu ska ställas ytterligare krav på att familjedaghemmen alltmer ska likna förskolan. Det är klart att risken finns att antalet familjedaghem minskar ytterligare om vi ska fortsätta att lägga last på den börda som dagmammorna bär i form av nya långtgående dokumentationskrav och nya formella krav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt kvalitet och likvärdighet i peda-gogisk omsorg

Kristdemokraterna vill till varje pris undvika en situation där dagmammor slås ut och valfriheten för familjen minskar. Vi föreslår här i dag en dagmammegaranti, som vi kan kalla det, alltså en skyldighet för kommunerna att erbjuda familjedaghem för de föräldrar som så önskar. Vi föreslår också en kartläggning av familjedaghem och deras förutsättningar i syfte att öka tillgången på familjedaghem.

Mer än 30 år har gått sedan jag började hos min dagmamma Lena. Nu är jag själv pappa, och jag vill ingenting hellre än att kunna ge mitt barn, min son, en trygg start i livet. Jag vill kunna välja en dagmamma åt honom, och jag vill att det valet ska finnas för andra i framtiden.

Jag har därför en vädjan till alla partier här inne. Låt oss noga följa vad dagens beslut får för konsekvenser för familjedaghemmen, låt oss stärka familjedaghemmen så att de kan bli fler och låt oss försvara valfriheten för familjen.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

Den här debatten handlar om pedagogisk omsorg eller, som man förut allmänt sa, dagmammor. Jag minns när jag växte upp och flera av mina kompisar gick hos dagmammor. Det var en tid då väldigt många gjorde det - runt 130 000 tror jag att det var i mitten av 90-talet. I dag är det inte alls lika många, fru talman. Det är inte ens 10 000 barn som går hos dagmammor i dag, så det är en verksamhet som har förändrats väldigt mycket.

Det är inte heller riktigt så att de barn som går där och den verksamheten omfattas helt och hållet av de styrdokument som finns, utan de ska vara vägledande, liksom läroplanen för förskolan från 2018.

Nu ser vi i en rad granskningar att det finns en del problem. Självklart finns det jättemånga dagmammor och familjedaghem som är jättebra, som är superengagerade och där barnen har en trygg miljö och utvecklas jättebra. Men det finns också exempel som är ganska illavarslande. Inte minst är det väldigt viktigt för språkutvecklingen och språkinlärningen att de personer som jobbar med detta har goda kunskaper i svenska. Det är det som reservationen från Moderaterna och Liberalerna, som jag yrkar bifall till, handlar om.

Vi vet att barndomen inte går i repris. Det kan låta som en klyscha, men det är sant. Att man får en god och trygg uppväxt, framför allt de första åren i livet, är oerhört viktigt för hela livet.

Det nämndes i ett tidigare anförande exempel på ekobrott, kopplingar till extremism, språkbrister och så vidare. Men de problemen skulle det gå att hantera om man hade mer insyn. Det är det som är problemet, att man ofta inte har tillräcklig insyn i de här verksamheterna.

Fru talman! Regeringen har lagt fram ett antal förslag. Från Liberalernas sida ställer vi oss bakom att man ska ha tydligare krav när det gäller att familjedaghemmen ska förbereda barnen för skolan, att man ska samarbeta mer med hemmen, att man ska vara skyldig att till exempel ge särskilt stöd om ett barn behöver det och även att kommunen ska pröva att anordnaren är lämplig. Givetvis bör utdrag ur belastningsregistret och sådant dokumenteras, vilket en majoritet i utskottet har ställt sig bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt kvalitet och likvärdighet i peda-gogisk omsorg

Fru talman! Jag gick aldrig på dagis, men jag längtade alltid dit. Även om jag älskade att samla kastanjer i kastanjeparken och tyckte att det var jätteroligt när min dagmamma Annika lade oss på köksbordet och gjorde fina gipsmasker längtade jag alltid efter att få gå på dagis. Dels, förstås, för att det sista man vill vara när man är fem år är lilla Annika, dels för att i det där lilla sammanhanget var jag visserligen trygg men jag knöt inte an. Jag hade inte lekkamrater. Det var bara fem barn och en vuxen.

Även om många har rosenskimrande minnen från sin tid hos sin dagmamma finns det ändå stora fördelar i de där sammanhangen med lite fler kompisar och några fler vuxna att se om man klickar med och knyter an till.

Fru talman! Jag gick inte på dagis, och det gör inte mina barn heller. Faktum är att inga barn i dag går på dagis. Dagis finns inte. Vi har förskola med läroplan och högt ställda krav på utbildade förskollärare med högskoleutbildning på tre år eller mer. Skillnaden mellan den dagmammeverksamhet som jag gick i och det dagis jag längtade till var mycket mindre än skillnaden mellan dagens förskola och det som nu kallas för pedagogisk omsorg.

Det är också skillnad på dåtidens familjedaghem - dagmammor - och en hel del av det som finns i dag, som faktiskt mer liknar den tidens dagis och som inte alls bedrivs i den lilla hemmiljön. Vi ser tendenser till att det utvecklas ett slags B-förskola - dagis skulle man kanske kunna kalla det - utan samma krav på att följa läroplanen och utan samma krav på utbildad förskolepersonal. Det oroar mig.

Fru talman! Det är många viktiga förslag som nu kommer fram. Utredaren Linda Eskilsson, som är miljöpartistiskt kommunalråd i Uppsala, har gjort en gedigen genomgång av hur verksamheten ser ut i dag. Den visar på allvarliga brister - inte hos alla, förstås, men tillräckligt för att man måste dra öronen åt sig och se till att utvecklingen inte fortsätter i en oönskad riktning.

Alla barn behöver få tillgång till den pedagogiska förberedelse som vi vet rustar barnen bra för att klara skolan, för det finns ingenting viktigare än att man klarar skolan som barn.

Vi måste också se till att våra barn är trygga där de är. Om det bedrivs pedagogisk omsorg i någons hem där det bor andra människor borde det vara självklart att samtliga av de straffmyndiga personerna registerkollas. Det här förslaget kommer att innebära det för nya verksamheter, men i den mån det i dag bedrivs pedagogisk omsorg hemma hos någon som dömts för allvarliga brott vet vi inte det. Det ändrar inte dagens förslag på. Därför vill jag yrka bifall till reservation 8. Jag anser att den prövning som ska göras av nya verksamheter måste göras också av befintliga verksamheter. Det handlar om alla barns rätt till en trygg uppväxt och till en verksamhet med kvalitet.

Fru talman! Flera har varit inne på värdet av tiden, tryggheten och den lilla barngruppen. Det är viktigt att vi alla tar fasta på det. Barngrupperna i förskolan är i dag för stora. De överskrider de riktlinjer som vi slog fast förra mandatperioden, när Gustav Fridolin var utbildningsminister. I väldigt många kommuner överskrids de med råge.

Jag skulle vilja föreslå ett alternativ till Kristdemokraternas förslag. Låt oss i stället enas om att satsa på förskolan, om att se till att ge tillräckliga resurser för att ha de små barngrupper som vi vet att små barn mår bäst i. Det är det som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt kvalitet och likvärdighet i peda-gogisk omsorg

Vi i Miljöpartiet har föreslagit ett likvärdighetsbidrag för förskolan - mer till alla och mest där det behövs bäst. Jag tror att vi är överens om att det finns stora samhällsutmaningar och att vissa barn är särskilt drabbade och har tuffare uppväxtvillkor. De behöver i än större utsträckning utbildade förskollärare och en högkvalitativ pedagogisk verksamhet som förbereder dem för skolan. I dag är det tvärtom.

Vi har hört flera vittna om att det i dag ofta är de barn som har störst behov som går i den pedagogiska omsorgen, som har lägre krav på pedagogisk verksamhet. De går också oftare på förskolor med lärare och barnskötare med lägre utbildning. Vi behöver råda bot på detta.

Jag hoppas att det efter dagens debatt kan finnas en bred enighet för att satsa stort på förskolan och små barngrupper.

Fru talman! Det framstod nyss som att det skulle vara ett alternativ till Kristdemokraternas förslag att satsa på mindre barngrupper i förskolan. Ingenting kunde vara mer fel. Syftet med Kristdemokraternas politik när det kommer till barnomsorgen är nämligen just att skapa tid för barnen. Oavsett om man väljer en dagmamma - ett familjedaghem - eller en förskola ska det finnas tid för barnen.

Vi i Kristdemokraterna har genom vårt samarbete med Moderaterna och Sverigedemokraterna skjutit till pengar just till mindre barngrupper i förskolan. Det är pengar som gör skillnad redan i år. Men vi vill gå vidare med detta. Vi vill införa ett maxtak för småbarnsgrupperna på tolv barn. Är Miljöpartiet beredda att stötta Kristdemokraterna när det gäller ett sådant maxtak?

Fru talman! Vi i Miljöpartiet har på flera sätt arbetat för att minska barngruppernas storlek. Bland annat gav vi Skolverket i uppdrag att införa riktlinjer för barngruppernas storlek som grundar sig på den kunskap som finns om vad barn behöver för att utvecklas på bästa sätt. Och vi vet att speciellt små barn mår bäst i mindre grupper.

Vi införde också ett statsbidrag för minskade barngrupper. Vi såg helt enkelt till att kommuner som vidtog åtgärder för att minska barngruppernas storlek fick extra tillskott för det. Tyvärr såg vi efter ett antal år med det regelverket att det förekom en del kreativa lösningar, kan vi väl kalla det, som kanske inte uppnådde syftet med det. Det ledde också till en ganska stor byråkrati, och framför allt mindre kommuner kunde inte framgångsrikt ta del av det statliga stödet.

Jag och Miljöpartiet har landat i att det i stället behövs ett generellt förstärkt stöd till förskolan, ett så kallat likvärdighetsbidrag för förskolan som på samma sätt som likvärdighetsbidraget för skolan går ut till alla huvudmän och som inte på samma sätt leder till de administrativa pålagorna.

Vi har också sagt sedan tidigare att vi om vi inte ser tillräckliga resultat är beredda att överväga skarpa beslut om barngruppernas storlek. Erfarenheter från andra områden av att sätta den typen av maxtak är tveksamma. Ibland leder det i stället till att det blir en miniminivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt kvalitet och likvärdighet i peda-gogisk omsorg

Fru talman! Annika Hirvonen nämner likvärdighetsbidraget och att satsningarna på mindre barngrupper i förskolan främst ska gå via likvärdighetsbidraget. Men behöver inte alla barn tid att bli sedda? Har barn i utsatta områden verkligen större behov av mindre barngrupper än barn i andra områden? Den synen på barn har inte jag.

Jag tycker att alla barn behöver en bra elevhälsa, oavsett vilket socioekonomiskt område de kommer ifrån. Alla barn behöver också småbarnsgrupper, oavsett vilket område de kommer ifrån.

Jag tror att Miljöpartiet har tänkte lite fel här. Mindre barngrupper behöver åstadkommas på andra sätt. Det är tråkigt att Miljöpartiet inte är berett att ansluta till Kristdemokraternas krav på ett maxtak för småbarnsgrupperna. Men jag uppfattar ändå att det finns en vilja att minska barngruppernas storlek, och det är positivt.

Skulle Annika Hirvonen kunna lova att vi kan samarbeta om att föräldrarna även i fortsättningen ska ha rätt att välja de alternativ som finns inom barnomsorgen? Vi är beredda att möta er i arbetet för mindre barngrupper. Vi är beredda att gå längre än Miljöpartiet. Men kommer Miljöpartiet att stå upp för föräldrars rätt att välja den barnomsorgsform som de menar kan ge barnen den bästa och tryggaste starten i livet?

Fru talman! Det som är centralt för Miljöpartiet vad gäller utbildning och förberedelse för utbildning för små barn är kvaliteten i verksamheten för barnen. Vi har framför allt ett barnperspektiv här, snarare än ett familje- eller föräldraperspektiv.

Vi är överens om att alla barn har behov av en trygg miljö och att barngrupperna inte kan vara så stora som de är på många håll i dag. Med det sagt vet vi också att barn som till exempel inte har svenska som modersmål och barn som kommer från uppväxtförhållanden där det finns olika sociala utmaningar och problem har ett större behov av väl utbildad personal i förskolan. Därför är det viktigt att vi förändrar dagens läge. Just de barn som har störst behov har färre förskollärare och till och med färre utbildade barnskötare. Det är därför centralt att vi stärker alla förskolor men framför allt dem där barnen har störst behov.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 mars.)