Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Fru talman! I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande 14 om skatteförfarande, folkbokföring och tull. Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Sverige har en omfattande välfärd. Den finansieras av de skatter vi alla betalar. Hur mycket vi betalar och hur systemet är utformat spelar därför en avgörande roll. Skattekvoten är fortfarande hög i ett internationellt perspektiv, även om den har börjat röra sig nedåt.

För Sverigedemokraterna är en sak helt central: Människor måste känna förtroende för skattesystemet. Det måste upplevas som rättvist, begripligt och långsiktigt. Man ska veta vad man betalar och varför. Ett enkelt sätt att stärka legitimiteten är att öka transparensen. På lönebeskedet borde inte bara framgå vad den enskilde betalar i skatt utan också vilka skatter och avgifter som arbetsgivaren betalar. På deklarationen och skattebeskedet borde helheten kunna presenteras mer pedagogiskt. Många svenskar vet faktiskt inte hur stort det totala skatteuttaget är.

Det är en bra början att regeringen har utfärdat en förordning som innebär att myndigheter under regeringen från den 1 juli i år blir skyldiga att informera de anställda om arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften. Vi sverigedemokrater kommer att fortsätta driva på för att alla arbetsgivare i landet ska ha samma skyldighet i framtiden.

Fru talman! Skattesystemet måste också hänga ihop och uppmuntra ansträngning. Det ska alltid löna sig att arbeta, utbilda sig och ta ansvar. Och det ska löna sig att ta risker – riktiga risker. Det handlar inte om den risk det innebär att spela bort pengar på lotterier utan om att använda sitt sparkapital och sin obetalda fritid till att starta företag, anställa och bygga något som kan växa. Det är så jobb skapas, och det är så exportintäkter uppstår. Vi vet att företagande alltid innebär en risk; man kan förlora allt man har satsat.

Därför behöver skattesystemet löpande förenklas och förbättras. Vi ska stärka svenska företags konkurrenskraft och samtidigt se till att Sverige är attraktivt för investeringar.

Fru talman! Ett legitimt skattesystem förutsätter också att välfärden går till dem som faktiskt har rätt till den. Då krävs ordning och reda i folkbokföringen. Under lång tid har problemen vuxit. Tidigare regeringar har inte tagit tag i detta i tid, och det har skapat en betydande underhållsskuld.

Nu intensifierar vi – Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen – arbetet för att rätta till detta. Skatteverket har fått utökade resurser för att uppdatera den nationella lägesbilden över befolkningen och större möjligheter att arbeta med dataanalyser för att upptäcka fel. Man genomför fler fysiska bosättningskontroller där risken för felaktigheter är som störst.

Det har dessutom tillsatts en utredning om hur biometri kan användas för att ytterligare stärka folkbokföringskontrollerna. Vi måste ha en effektiv, tillförlitlig och ändamålsenlig identitetsförvaltning i Sverige.

Ett särskilt problem är övertäckning, alltså personer som är folkbokförda i Sverige trots att de i praktiken är bosatta utomlands. Vi minns säkert alla det uppmärksammade fallet 2019 med Iraks tidigare försvarsminister som var folkbokförd här och tog del av välfärden samtidigt som han arbetade som minister i Irak. Skatteverkets kontroller visar att just övertäckning är ett av de vanligaste felen. Det här handlar om systemets trovärdighet. Den som inte bor här ska inte vara folkbokförd här.

Fru talman! Tullen är en nyckelmyndighet för Sveriges säkerhet. Den står i frontlinjen mot narkotika, vapen och organiserad brottslighet. Under många år har Tullverket haft för få resurser och otillräckliga befogenheter. Personalstyrkan har minskat samtidigt som smugglingen blivit mer avancerad. Det är en farlig kombination. Därför har vi under mandatperioden påbörjat en tydlig förstärkning. Antalet tulltjänstemän ska öka, även om det tar tid att utbilda ny personal. Fler kontroller ska genomföras vid gränser, i hamnar och på flygplatser. En närvarande och robust tull är avgörande för att minska inflödet av illegala varor.

Vi har också lyssnat på tullpersonalen, och de har efterfrågat bättre säkerhet. Det är orimligt att de som bekämpar grov brottslighet ska känna sig oskyddade. Därför har ett arbete inletts för att möjliggöra för uniformerad tullpersonal i yttre tjänst att bära vapen.

Vi stärker också tullens befogenheter och arbetsmetoder. Med internationella brottsnätverk och avancerade smugglingsupplägg krävs moderna verktyg. Det handlar både om tekniska hjälpmedel som fasta och mobila fordonsskannrar men även om fler tjänstehundar och, framför allt, om rätt lagstöd.

Vi har dessutom tagit krafttag mot utförseln av stöldgods. Många svenskar har fått sina garage och förråd tömda på motorsågar, gräsklippare och fyrhjulingar. Båtar har förstörts när utombordsmotorer stulits. Bildelar som airbagar och katalysatorer säljs vidare på svarta marknader utomlands.

Historiskt har bara en liten del av tullens resurser gått till kontroll av utgående gods. Det har gjort risken för upptäckt låg. Den nya brottsrubriceringen utförselhäleri är därför ett viktigt steg. Den ger tullen bättre möjligheter att ingripa mot stöldgods på väg ut ur landet. Sammantaget visar detta att vi tar tullens brottsbekämpande uppdrag på största allvar.

Fru talman! Vi stärker skattesystemets legitimitet, vi skapar ordning i folkbokföringen och vi ger tullen de resurser och verktyg som krävs. Det handlar ytterst om trygghet, rättvisa och ett starkare Sverige.

(Applåder)

Fru talman! I betänkandet om skatteförfarande, folkbokföring och tull döljer sig många frågor som i grunden handlar om vilket samhälle vi vill leva i. För mig, och för oss socialdemokrater, handlar det om solidaritet, rättvisa och allas lika värde.

När människor gör rätt för sig, arbetar, betalar skatt och följer reglerna ska de också kunna lita på att systemet är rättvist och att samma regler gäller för alla. Ingen ska kunna köpa sig fri från ansvar, och ingen ska lämnas utanför.

Fru talman! Jag delar upp detta och börjar med skatteförfarandet.

När det gäller Sveriges skattesystem är en förutsättning att det fungerar och utgör en grund för den gemensamma välfärden i samhället. Skatterna finansierar skolan, vården och omsorgen men också tryggheten i samhället. Det är ett uttryck för solidaritet i praktiken: Man betalar skatt, och skatten finansierar sedan allas tillgång till det tidigare nämnda liksom till infrastruktur med vägar, järnvägar, energi med mera, detta för att vi tillsammans ska ha ett bra samhälle att bo i.

F-skattsedeln är ett viktigt verktyg för företagande, men den får aldrig användas som ett sätt för oseriösa arbetsgivare att smita från ansvar. När människor pressas att bli egenföretagare utan trygghet, utan pension och utan försäkringar handlar det inte om frihet. Då handlar det om exploatering. Det gör att systemet inte fungerar och att fusket har lätt att breda ut sig.

För oss socialdemokrater är det självklart att arbetsmarknaden ska vara sjyst. Ingen ska behöva konkurrera genom sämre löner, genom sämre villkor eller genom att bryta mot reglerna. Därför behövs skärpta regler, effektiva kontroller och ett nära samarbete mellan Skatteverket och andra myndigheter som motverkar kriminalitet och fusk.

Fru talman! Samma ansvar gäller för rot- och rutavdragen. Skattesubventioner ska bidra till sysselsättning och kvalitet, inte till fusk, arbetslivskriminalitet eller utnyttjande av människor. Varje skattekrona som används felaktigt är en krona som tas från den gemensamma välfärden.

Vi socialdemokrater menar därför att regelverken måste vara tydliga och att kontrollverktygen ska vara tillräckliga. Här spelar också personalliggare och tydlig personalidentifiering en viktig roll. De skyddar både arbetstagare och seriösa företag och bidrar till ordning och reda på arbetsmarknaden.

Fru talman! Vi har tidigare lyft frågan om påminnelseavgifter för privatpersoner. Avgiftssystem ska upplevas som rimliga och rättvisa. Likabehandling är en grundläggande princip, och förändringar måste göras samlat och med respekt för rättssäkerheten. Här är vi överens med utskottet.

Fru talman! I dag är skattepolitiken också internationell. Avancerad skatteplanering och skatteflykt undergräver tilliten till systemet och slår hårdast mot dem som inte har möjlighet att flytta vinster eller anlita skattejurister.

Därför vill vi se en ökad transparens kring multinationella företags skattebetalningar och ett fortsatt starkt svenskt engagemang inom EU och OECD för att stoppa skatteparadis och säkerställa att även digitala företag bidrar. Solidariteten stannar inte vid nationsgränsen – den måste också prägla det internationella samarbetet.

I detta arbete är det viktigt att följa upp nya regelverk. En utvärdering av DAC 7 är därför nödvändig för att säkerställa att reglerna verkligen motverkar skatteundandragande och inte bara skapar administration.

Fru talman! Ekonomisk brottslighet är inte ett brott utan offer. Den drabbar hela samhället och urholkar tilliten till demokratin. Därför har vi lyft behovet av en ny straffnivå för synnerligen grova skattebrott, med ett maximistraff på upp till tio års fängelse. Den som systematiskt plundrar det gemensamma ska mötas av ett tydligt samhälleligt svar. Ägnar man sig åt systematiskt eller avancerat skattefusk ska det mötas av kännbara och proportionerliga straff. Det man då ägnar sig åt är nämligen att förstöra möjligheten att skapa ett samhälle för alla och rasera det gemensamma.

Fru talman! Folkbokföringen är en förutsättning för att välfärden ska fungera men också för att människor ska kunna känna trygghet och tillhörighet.

För personer med skyddade personuppgifter, oftast kvinnor och barn som flytt från våld, är korrekt folkbokföring helt avgörande. Socialdemokraterna har tidigare pekat på att skyddade identiteter i dag i vissa fall är för lätta att röja. Här måste staten ta sitt fulla ansvar. Alla människor har rätt till trygghet och ett liv fritt från rädsla.

Fru talman! Vi har också lyft frågan om barn som lever med växelvist boende. Möjligheten att vara folkbokförd på två adresser bör ses över så att regelverken bättre speglar barns faktiska livssituation. Barnets bästa måste alltid vara utgångspunkten.

Kriminaliteten med folkbokföringsbrott måste tas på allvar. Skriver man sig på en adress utan att bo där är det ett brott och ska bestraffas. Vi har den senaste månaden haft fall där människor folkbokfört sig i någon annans sommarstuga, upp till 50–60 personer på en och samma adress, utan att bo där. Redan med dagens regler borde det vara enkelt att sätta stopp för och lagföra personer som gör på detta vis och utnyttjar oskyldiga för kriminella syften.

Därför är korrekt folkbokföring en viktig del av brottsbekämpningen. När människor skrivs på adresser där de inte bor undergrävs både välfärden och rättsstaten. Därför behövs fortsatt arbete för en kvalitetshöjning av folkbokföringen där kontroll, rättssäkerhet och integritet går hand i hand.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga något om tullverksamheten. Tullverket är en central del av samhällets skydd mot smuggling, illegal handel och organiserad brottslighet. I en gränsöverskridande värld krävs starkt samarbete med våra grannländer och inom EU.

Men samarbetet med våra grannländer räcker inte fullt ut. Vår samverkan med Norge skulle kunna utvecklas ytterligare, då vi har olika lagar och förordningar för tullpersonal i våra respektive länder. Detta måste ses över för att skapa en organisation som ser till att tullen får rätt förutsättningar, tillräckliga resurser och modern utrustning för att kunna göra sitt jobb. Samtidigt är det avgörande att implementeringen av EU-lagstiftning inte leder till konkurrensnackdelar för svenska företag. Rättvisa villkor ska gälla överallt.

Fru talman! För oss socialdemokrater hänger allt detta ihop. Ett rättvist skattesystem, en tillförlitlig folkbokföring och en stark tull handlar i grunden om solidaritet och allas lika värde. Vi ska ha ett samhälle där ordning och reda ska vara ledord och där vi ska bekämpa den kriminalitet som vill annat. Vi ska bygga ett samhälle där vi tar ansvar för varandra och för det gemensamma.

Jag yrkar bifall till reservation 29 i skatteutskottets betänkande om skatteförfarande, folkbokföring och tull, 2025/26:SkU14.

(Applåder)

Fru talman! I början av varje riksmöte öppnas möjligheten för oss ledamöter att väcka motioner under några intensiva veckor. Inom ramen för riksdagens arbete är detta en viktig plattform för opinionsbildning, en opinionsbildning som också kan ge signaler till regeringens arbete med att utforma förslag som sedan kommer tillbaka till riksdagen exempelvis i form av nya propositioner. I dag blir det inte någon motion som direkt går som inspiration till regeringen, eftersom utskottet avstyrker samtliga förslag.

Fru talman! Ett av de löften som vi moderater gick till val på var att bekämpa den kriminella ekonomin. Regeringen har också levererat i detta avseende. Tullverket har fått flera nya befogenheter genom ny lagstiftning. Dessa befogenheter har stärkt förmågan att fullfölja uppdraget och samtidigt slå hårt mot de kriminella.

Varje stoppad försändelse av narkotika och illegala vapen minskar pengaflödet till gängen och förhindrar mycket mänskligt lidande. Jag skulle vilja tillägga att tullens framgångsrika arbete sparar mycket resurser för polisen men också för kommuner och regioner, som har det yttersta ansvaret för det förebyggande arbetet mot och hanteringen av narkotikamissbruk och skador från både narkotika och vapen.

En av de nya befogenheter som Tullverket har fått gäller utförsel av stöldgods. I korthet innebär den att Tullverket har möjlighet att aktivt leta efter stulna båtmotorer, verktyg, cyklar, bildelar och annat som tidigare ostört kunde passera gränsen, vilket triggade utländska ligor att komma till Sverige på stöldturnéer.

Sedan den 1 september 2025 har Tullverket också nya befogenheter inom ramen för den nya förverkandelagstiftningen. Det innebär att Tullverket kan genomföra riktade kontroller för att upptäcka ärenden där självständigt förverkande kan vara aktuellt. För åhörare och tvtittare som inte är insatta i terminologin ger självständigt förverkande möjlighet för staten att beslagta och förverka kriminellas tillgångar, till exempel guldsmycken, dyra klockor och lyxbilar utan att ägaren har dömts för ett specifikt brott. Det räcker att åklagaren kan bevisa att egendomen inte står i proportion till personens lagliga inkomst. I nuläget har Tullverket 32 pågående ärenden avseende självständigt förverkande med beslagtagen egendom till ett uppskattat värde av 6 miljoner kronor.

I betänkandet finns en del motioner som har uppmärksammat användandet av företag som brottsverktyg. Det är något som regeringen har jobbat med att stoppa i princip sedan den tillträdde med hjälp av lagstiftning och genom regleringsbreven till myndigheterna.

Inom ramarna för Tullverkets uppdrag har ett flertal revisioner riktats mot företag som skulle kunna vara involverade i organiserad brottslighet. Dessa revisioner har lett till viss debitering av tull och brottsanmälningar gällande tullbrott, sanktionsbrott, bokföringsbrott och penningtvätt. I samband med efterkontroller har Tullverket också börjat tillämpa den nya befogenheten bevissäkring, som ger bättre förutsättningar i ärenden där de reviderade inte medverkar i enlighet med sina skyldigheter. I ärenden där bevissäkring tillämpats har brottsanmälningar upprättats.

Man kan gott säga att Tullverket har använt sig väl av de nya befogenheterna för att slå hårt mot den organiserade brottsligheten och dess blodomlopp – pengarna. Även i konkreta termer har Tullverket slagit mot de kriminellas pengar. I förra veckan fattade vi beslut här i kammaren om att kontroll av kontanta medel även ska ske på inre gräns. Ändringen gäller från den 1 april.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om folkbokföringen som brottsverktyg. Även om felaktig folkbokföring i sig är ett brott utgör den ofta ett led i framför allt annan allvarlig brottslighet, exempelvis olika typer av välfärdsbrott och brott kopplade till företag. Det är något som den organiserade brottsligheten är väldigt skicklig på att utnyttja.

Folkbokföringsuppgifter som identitet, bosättning och familjeförhållanden är avgörande delar för att olika brott ska kunna begås. Exempelvis införskaffas identiteter på felaktiga grunder, och med dessa döljs de faktiska personerna som begår brottet. Ofta har en person kontroll över flera olika identiteter genom bankid eller annan elegitimation. Till identiteten knyts även uppgifter om adress och familjeförhållanden för att skapa ytterligare möjligheter för brott. Identiteten underhålls med skenanställningar och falska individuppgifter och används för att utnyttja välfärdssystemet eller för att starta företag och begå brott via dessa – hela registret från skattebrott till bedrägerier, förfalskningar och penningtvätt förekommer. Ironiskt nog förstärks identitetens trovärdighet om den får bidrag från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, och identiteten kan då framstå som äkta.

För snart två år sedan avslutades en intern insats på Skatteverket med syftet att säkerställa att myndigheten motverkar att identiteter och företag används som brottsverktyg. Insatsens bedömning var att tillgången på identiteter som utnyttjas vid företagsregistrering, oredovisade intäkter och löner med mera var stor. Ännu värre var att personerna som begår skattebrott, folkbokföringsbrott eller penningtvättsbrott undgår straff för att det inte finns någon att ställa till svars eftersom de döljs bakom falska identiteter.

Arbetsgivare som i arbetsgivardeklarationer lämnar felaktiga eller falska inkomstuppgifter för sina anställda är numera kända under begreppet ”möjliggörare”. Dessa falska inkomstuppgifter kan exempelvis användas för felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet i form av akassa, sjuklöner och så vidare. Falska identitetsuppgifter kan också användas för att ge trovärdighet till en skenanställning vid ansökan om förlängt arbets- och uppehållstillstånd, exempelvis för att kringgå reglerna om försörjningskrav.

Fru talman! Jag har redan överskridit min talartid. Därför ska jag inte berätta om alla övriga sätt att missbruka folkbokföringen för brottsliga syften. För den som vill fördjupa sig i ämnet kan jag rekommendera Skatteverkets utmärkta skrift Nationell lägesbild över befolkningen 2025.

Fru talman! En sak är säker, nämligen att konsekvenserna av felaktiga uppgifter i folkbokföringsdatabasen kan vara förödande. Välfärdssystemet urholkas och bedrägerier mot privatpersoner och företag möjliggörs medan de rättsvårdande myndigheternas och andra myndigheters arbete försvåras, vilket undergräver vårt samhälle. Därför gör regeringen helt rätt i att intensifiera brottsbekämpningen även inom detta område. Säker digital identifiering är grundläggande för att säkerställa att rättigheter och skyldigheter gäller rätt person samt för att minska risken för missbruk av identiteter.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Ledamoten började med att kommentera att dagens betänkande innehåller resultatet av motioner väckta under allmänna motionstiden. Det är många förslag, och alla avstyrks, vilket kan tyckas lite intressant eftersom många av motionerna är desamma som moderater och representanter från Tidöregeringen har skrivit under många år. Men så är det, att om man sitter i en majoritet jobbar man på andra sätt. Ledamoten berättade om många av de arbetsområden man jobbar med.

Som så ofta läggs mycket tid på att berätta vad man gör för att bekämpa den kriminella ekonomin, vilket är mycket bra. Folkbokföringen har en stor del där. Det har hänt mycket på folkbokföringens område, som Centerpartiet har stött genom åren. Men även om man sitter i regering och har alla instrument för att förbättra saker som uppenbart är felaktiga, måste man också i riksdagens kammare inse det och rösta för att åtgärda sådant som är uppenbart fel och som enligt mig borde kunna åtgärdas på ett enkelt sätt.

Jag pratar förstås om det vi fick höra talas om för något år sedan, nämligen att kriminella gäng tjänar ohemult mycket pengar på att sälja falska folkbokföringsadresser i människors sommarstugefastigheter. I min värld är det enkelt att ändra lagen som vi själva har beslutat här, att om någon skriver sig på en adress ska den som äger fastigheten få ett besked om detta. Detta gäller dock inte sommarstugefastigheter eftersom man inte är skriven där.

Varför kunde regeringen inte gå med på detta för att snabbt och enkelt få slut på ett stort problem?

Fru talman! Först vill jag säga att jag har väldigt stor respekt för motionsinstrumentet och beundrar ledamöter som gång efter gång lägger fram motioner i hopp om att de en dag ska bli bifallna. Vi på regeringssidan har ingen annan uppfattning. Men när man sitter i regeringsställning har man ett bättre sätt att kommunicera sina goda idéer, nämligen direkt med departementet.

Låt mig också säga att min kommentar om att motioner avslås inte var menad som något slags respektlöshet mot församlingen. Om den uppfattades på det sättet vill jag be om ursäkt.

Detta med kriminellas försäljning av adresser för att få brottsvinster och för att lura människor under slavliknande förhållanden tycker vi på regeringssidan är precis lika vidrigt som ledamoten Vilhelmsson tycker. Arbete pågår. Det finns en utredning, och det finns förslag på straffskärpningar för den typen av kriminalitet.

Nyligen var det ett fall med en dam som hette Ulla-Lena, som hade 66 personer skrivna på sitt sommarhus. Efter en interpellationsdebatt om detta här i kammaren fick hon träffa finansministern. Någon dag efteråt berättade hon att problemet med de 66 personer som var skrivna på hennes sommarstuga hade blivit löst.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det inte var någon kritik när jag hänvisade till ledamotens uttalanden. Jag vet att motioner avslås när man inte sitter i regeringsställning.

Men sedan blir jag väldigt förvånad. Ledamoten säger att man när man sitter i regeringsställning har bättre sätt att kommunicera sina förslag och, som jag förstår det, också att genomföra förslag. På vilket sätt är det bättre att det inte blir någon som helst förändring av situationen för sommarstugeägare i sommar? Förändringen sker möjligen, i den bästa av världar, först den 1 januari 2027.

Man hade kunnat snabbutreda en lagändring där man lägger till en mening om att meddelande om nya inneboende på adressen ska gå till fastighetsägare. Hur kan det vara så svårt?

Jag har noterat att det skrivits om detta på sociala medier. Här pratar vi om Ulla-Lena, och min fråga är: Hur många fler Ulla-Lena ska vi få se i sommar? Det blir ju ingen ändring på detta i sommar. Hur många fler ska behöva få sin adress kapad?

Är det verkligen ledamotens mening att finansministern ska gå in varje gång och ringa till Skatteverket och säga åt dem att åtgärda detta? Varför kan man inte göra en snabbutredning och ändra lagstiftningen på en gång? Annars får vi ju fler som Ulla-Lena. Är det verkligen ledamotens mening att vi ska få fler sådana fall i sommar?

Fru talman! Nej, Helena Vilhelmsson, det är inte min mening att Ulla-Lena eller andra människor ska få sina fritidsadresser kapade av brottslingar.

Jag vill också skingra missförståndet att ministern ringer och utövar ministerstyre över myndigheterna. Det är nog bara en slumpmässig händelse. På Skatteverket har man själv insett orimligheten i att en människa dag efter dag får nya personer inskrivna på sin adress även efter att hon har klagat vid upprepade tillfällen.

Jag och hela regeringssidan är väldigt förbannade på dessa brottslingar. Där är vi helt eniga: Detta ska inte få fortsätta i sommar!

Sedan har jag förstått att det finns juridiska hinder. Det är inte bara att sätta in en mening i lagtexten, utan det handlar om hur folkbokföringen är uppbyggd, där en person kopplas till en adress och så vidare. Men det jobbas på detta. Det kommer att lösas, för denna brottslighet är på alla sätt vidrig, oacceptabel och helt förkastlig.

(Applåder)

Fru talman! F-skattesystemet är en central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det är ett verktyg för seriöst företagande – inte en ventil för att kringgå arbetsrätten. När systemet missbrukas urholkas både arbetstagarbegreppet, skattebasen och konkurrensneutraliteten.

I dag räcker det i praktiken att en person uppger att den ska bedriva näringsverksamhet för att godkännas för F-skatt. Godkännandet gäller dessutom tills vidare. Detta, fru talman, är otillräckligt.

För att värna arbetstagarbegreppet och motverka skenföretagande bör det krävas mer än en uppdragsgivare för att man ska kunna beviljas F-skatt. Den som arbetar för en enda uppdragsgivare under dennes kontroll och arbetsledning befinner sig i realiteten i ett anställningsförhållande, inte i ett självständigt näringsförhållande.

Ett uttryckligt krav på flera uppdragsgivare skulle också minska risken för att arbetsgivare pressar anställda att starta eget enbart för att sänka sina egna arbetskraftskostnader. Det är ju ändå i grunden ganska absurt att människor som arbetar sida vid sida med anställda, med fasta scheman och instruktioner, ska behöva fakturera för sitt arbete i stället för att omfattas av arbetsrätt och kollektivavtal.

Vi måste också tala klarspråk om F-skattens funktion i skattesystemet. För den som anlitar någon med F-skatt bortfaller skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Det är en ordning som bygger på att godkännandet är seriöst och korrekt. Om oseriösa aktörer beviljas F-skatt skapas det en sköld mot insyn och en grogrund för svartarbete. Därför bör godkännandet vara tidsbegränsat, och det måste också omprövas regelbundet.

Dessutom finns det andra ganska uppenbara luckor i regelverket om till exempel ROT-avdrag. I dag krävs det F-skatt för det företag som ansöker om ROT men inte för de underentreprenörer som ofta är de som utför arbetet. Det öppnar också för missbruk i entreprenörskedjorna.

Reglerna bör självklart ändras så att även underentreprenörer måste ha en giltig F-skatt för att ROT-avdraget ska betalas ut.

Fru talman! Låt oss också gå till kärnan i den nya problematiken med egenanställningar inom plattformsekonomin. Egenanställningsföretagen marknadsför sig som en trygg administrativ lösning, men i praktiken fungerar de ofta som en arbetsgivarmålvakt. De tar inte ett verkligt arbetsgivaransvar utan möjliggör för plattformsföretag att slippa det.

Här måste vi vara principiellt tydliga: Att vara kvalificerad för F-skatt innebär att man bedriver en självständig näringsverksamhet. Man har flera uppdragsgivare. Man bär ekonomisk risk. Man bestämmer över arbetets utförande och prissättning.

Att vara egenanställd via ett egenanställningsföretag innebär däremot att man saknar F-skatt, fakturerar genom ett mellanled och ofta arbetar under villkor som i allt väsentligt liknar en anställning. Detta är två helt olika rättsliga konstruktioner.

Låt mig förtydliga: En revisionskonsult med flera klienter, ett eget varumärke, egen prissättning och affärsrisk är en företagare i egentlig mening. Men ett cykelbud som loggar in på en plattform, accepterar uppdrag enligt algoritmisk styrning och ersätts per leverans är någonting helt annat. Att likställa dessa båda situationer är inte seriöst.

Många plattformsarbetare med egenanställning saknar F-skatt och utför löpande arbete för ett och samma plattformsföretag under anställningsliknande förhållanden. De bör alltså i realiteten betraktas som falska egenanställda eller falska egenföretagare.

Om arbetet uppfyller kriterierna för en anställning ska det också vara en anställning, menar jag. Därför bör det införas ett tydligt krav där den som ska vara egenanställd också måste kvalificera sig för F-skatt. Uppfyller man inte kraven för självständig näringsverksamhet ska man inte heller kunna placeras i en konstruktion som kringgår arbetsrätten. Man ska inte kunna bli egenanställd om man inte samtidigt kvalificerar sig för F-skatt.

Fru talman! Det här handlar ytterst om ordning och reda, om att skilja mellan verkligt företagande och skenföretagande och om att säkerställa att arbetsgivare inte kan dumpa ansvar genom juridiska konstruktioner.

Fru talman! Arbetsrätten är inte ett tillval. Den är en grundbult i vår svenska modell, och den ska man inte kunna fakturera bort.

Därmed yrkar jag bifall till reservation nummer 2.

Fru talman! Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta, där företagande uppmuntras och där våra gemensamma system är rättvisa. För oss kristdemokrater handlar skattepolitiken ytterst om ansvar och moral. Skatter är nödvändiga för att finansiera välfärden, men de ska vara rimliga, begripliga och transparenta.

Vi vill se synliga skatter och avgifter. Medborgarna har rätt att veta hur mycket de betalar och vad de får tillbaka. När beskattningen göms i olika påslag och avgifter försvagas sambandet mellan arbete och skatt. Därför är det viktigt att göra skattesystemet mer överskådligt. Regeringen har tagit steg i den riktningen genom att sänka skatten på arbete och förstärka drivkrafterna att arbeta och utbilda sig. Det har gjort skillnaden mellan bidrag och arbete tydligare.

Fru talman! F-skattesystemet är en grundbult i svenskt företagande. Det möjliggör för entreprenörer att ta ansvar för sina egna skatter och avgifter och att verka på en marknad med tydliga spelregler. Regeringen har förenklat för småföretagare och förbättrat villkoren för att starta och driva företag. Samtidigt har kontrollen mot missbruk av F-skatt stärkts genom ökad myndighetssamverkan och bättre informationsutbyte. F-skatt ska vara en kvalitetsstämpel, inte ett verktyg för att kringgå arbetsgivaransvar och dumpa villkor. Därför måste kontrollen fortsätta utvecklas, så att seriösa företag skyddas mot osund konkurrens.

Skatte- och avgiftskontrollen är avgörande för rättvis konkurrens och för att värna skattebetalarnas pengar. Skatteverket har fått ökade resurser för att bekämpa organiserat fusk och för att motverka arbetslivskriminalitet och felaktiga utbetalningar. Regeringen har intensifierat arbetet mot bidragsbrott och stärkt samverkan mellan myndigheter. Staten ska vara stark mot fusket men rättssäker och proportionerlig i sina åtgärder.

Fru talman! Skatteflykt och aggressiv skatteplanering undergräver tilliten till hela samhällskontraktet. När internationella koncerner flyttar vinster till lågskatteländer drabbar det både välfärden och legitimiteten i systemet. Regeringen har stöttat internationella initiativ för minimibeskattning av stora bolag och arbetat för ökat informationsutbyte mellan länder. Sverige ska inte vara en fristad för skatteundandragande. Den som skapar värde här ska också bidra till Sveriges välfärd.

Fru talman! En korrekt folkbokföring är en förutsättning för att välfärden ska fungera. Felaktiga uppgifter leder till bidragsbrott, identitetsrelaterad brottslighet och felaktiga utbetalningar. Regeringen har stärkt kontrollmöjligheterna och gett Skatteverket ökade befogenheter att genomföra kontroller och kräva kompletterande uppgifter. Arbetet mot felaktiga utbetalningar har prioriterats. Det är nödvändigt för att värna både trygghetssystemen och förtroendet för dem.

Samtidigt måste vi värna den personliga integriteten. I Sverige finns flera former av skyddade personuppgifter. Dessa skydd är livsavgörande för människor som lever under hot, ofta kvinnor och barn som har flytt från våld i nära relationer. Regeringen har stärkt stödet till våldsutsatta och förbättrat samordningen mellan myndigheter för att säkerställa att skyddet fungerar i praktiken. När vi stärker kontrollen i systemen måste vi samtidigt förstärka skyddet för de allra mest utsatta.

Fru talman! I kampen mot smuggling, organiserad brottslighet och ekonomiskt bortfall spelar Tullverket en avgörande roll. Regeringen har gett tullen utökade befogenheter att ingripa mot brott, stärkt möjligheterna till kamerabevakning och informationsdelning samt tillfört resurser för att möta den ökande införseln av narkotika och vapen. Samarbetet mellan Tullverket, polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har fördjupats. En stark tull är en del av både trygghetspolitiken och kampen mot skatteundandragande.

Tullen har nu fått ökade befogenheter – det handlar bland annat om kroppsvisitationer, fordonskontroller och kvarhållande av misstänkta personer i anslutning till gränspassager. Det ger Tullverket bättre förutsättningar att stoppa illegala transporter innan farliga varor når våra gator.

Dessutom har lagstiftningen moderniserats när det gäller informationsutbyte. Tullverket har fått förbättrade möjligheter att dela och ta emot underrättelseinformation från andra brottsbekämpande myndigheter. Det är avgörande i kampen mot internationella nätverk som systematiskt utnyttjar våra gränser och logistikkedjor.

Regeringen har också stärkt möjligheterna till kamerabevakning vid gränser, hamnar och andra strategiska platser. Genom bättre tekniska verktyg – såsom skannrar och automatiserade analysverktyg – kan fler transporter kontrolleras utan att laglydiga medborgare drabbas av onödiga förseningar.

Samtidigt blir straffen för grov smuggling och synnerligen grov smuggling skärpta. Det markerar tydligt att samhället ser allvarligt på införsel av vapen, narkotika och explosiva ämnen.

Det är en tydlig kursändring: från naivitet till handlingskraft. Staten ska vara stark mot brottsligheten men rättvis mot den enskilde.

Fru talman! Kristdemokraternas linje är tydlig: Skatter ska vara synliga och rimliga. Företagande ska uppmuntras. Fusket ska bekämpas med kraft. Integriteten ska värnas. Och våra myndigheter – från Skatteverket till Tullverket – ska ha de verktyg som krävs för att upprätthålla lag och ordning.

Regeringen har redan tagit viktiga steg i denna riktning, men arbetet är inte färdigt. Vi kommer att fortsätta stärka kontrollen, täppa till kryphål och försvara samhällskontraktet. När rättvisan stärks, då stärks tilliten. Och när tilliten stärks, då stärks Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Ledamöter och åhörare! Vi debatterar i dag skatteutskottets betänkande om skatteförfarande, folkbokföring och tull. Det kan för vissa låta som en teknisk och kanske lite torr diskussion. Men jag vill hävda – som många andra – att det är precis tvärtom. Det vi talar om i dag är själva fundamentet för vårt samhällskontrakt. Det handlar om förtroende, om rättvisa och om statens förmåga att bekämpa fusk och brottslighet och samtidigt vara en möjliggörare för medborgare och företag.

Centerpartiet har i ett antal motioner lyft fram konkreta förslag för att stärka detta fundament. Förslagen har tyvärr inte fått gehör hos regeringen. Det är beklagligt, fru talman, för de problem som vi har är fortfarande allvarliga och ibland akuta.

Låt mig börja med det vi redan har pratat om: folkbokföringen. Det är ingen hemlighet att folkbokföringssystemet utnyttjas av kriminella. Adresser säljs för att möjliggöra bidragsbrott. Där kan kriminella nätverk i princip verka i det dolda. Mycket har gjorts och mycket görs – det ska sägas. Men mycket återstår.

Vi tog, som sagt, med förfäran del av rapporteringen i tidningen Hem & Hyra, som påvisade kriminell verksamhet i dess mest finurliga form. Man hittar de här kryphålen. Det handlar om adresshandel. Regeringen väntar med åtgärder kring detta till den 1 januari 2027. Centerpartiet föreslog i ett utskottsinitiativ, som hela oppositionen ställde sig bakom, att information skulle ges även till ägare av sommarstugefastigheter även om ägarna inte är skrivna där. Men det blev ett avslag på det.

I det betänkande som föreligger finns faktiskt ingen beskrivning om handel med just folkbokföringsadresser med i utskottets ställningstagande för avslag. Därför tolkar jag det som att det trots allt inte är så viktigt.

Regeringens svar på detta är otillräckligt, milt uttryckt. Man hänvisar till pågående arbete och utredningar, men som vi alla vet, fru talman, kan man inte utreda bort ett problem som växer för varje dag. Att bara konstatera att problemen finns utan att agera är en invit till de kriminella att fortsätta. Vi behöver handling nu och inte fler förhoppningar och utredningar.

Fru talman! Nästa område som jag vill lyfta fram gäller villkoren för våra företagare. Sveriges små och medelstora företagare är ryggraden i vår ekonomi. De skapar fyra av fem jobb och välstånd i hela landet, som ni vet. Då måste staten och inte minst Skatteverket agera som en partner och inte som en motpart. Vi ser tyvärr alltför många exempel på motsatsen med krångliga regler, långa handläggningstider och en brist på förutsägbarhet som skapar en enorm osäkerhet för den enskilde företagaren.

Därför har vi i vår motion krävt ett tydligare rättssäkerhetsperspektiv i skatteförfarandet. Det ska vara lätt att göra rätt. En företagare som hamnar i tvist med Skatteverket ska inte behöva känna att man möter en övermäktig motståndare där utgången är given på förhand. Regeringens svar på detta är återigen en besvikelse. Man menar att balansen mellan kontroll och service är god. Jag skulle nästan vilja bjuda med regeringen – kanske arbetsmarknadsministern eller näringsministern – på en fältstudie och prata med småföretagare i Hällefors, Laxå eller Vilhelmina och fråga om dessa upplever att balansen verkligen är god när de tvingas lägga orimligt mycket tid på administration i stället för att utveckla sina verksamheter.

De exempel vi lyfter är kostnader för tvister med Skatteverket och att man som ny företagare måste betala in preliminär skatt innan man riktigt vet vad omsättningen blir. Svaret i från regeringen är ett rungande nej. Man förklarar det med att det går att få ersättning i efterhand för kostnader som inte skulle ha belastat företaget, men det är inte ett svar som är gott nog. Det underlättar fortfarande inte administrationen och krångligheten för den enskilda lilla företagaren.

Fru talman! Vidare jobbar regeringen liksom många tidigare regeringar med frågan om förenkling. Det är en svår fråga som många har jobbat med, men företagen upplever få resultat. Det här berör också ideella föreningar. Ett exempel som vi har i vår motion är att se över regelverket för kontrolluppgifter för ideella föreningar i syfte att förenkla administrationen. Vad blir svaret från regeringen? Jo, att i dialog med branschorganisationer har Skatteverket fått information om vilka regelverk som man anser är mest betungande och var man anser att behovet av förenklingsåtgärder är störst.

Vidare framgår det att branschorganisationerna är ganska nöjda med Skatteverkets förenklingsarbete. Det finns dock utrymme för att göra mer, och Skatteverket har fått i uppdrag att fortsätta jobba med det. Därför ser regeringen inga skäl att göra någonting åt det och avslår motionerna. I dagens betänkande står dock inte ett ord om ideella föreningar, för de ingår väl ändå inte i branschorganisationerna. Små företag och det ideella föreningslivet verkar inte ligga högt upp på regeringens priolista.

Fru talman! Centerpartiet föreslår också ett tillkännagivande om att se över och stärka systemet för personer med skyddade personuppgifter och andra skyddsåtgärder för att öka tryggheten och dessa personers frihet och möjlighet att driva företag. Även människor med skyddade personuppgifter ska kunna stärka sin ekonomi, vilket är en grundbult för att kunna uppnå frihet och faktiskt någon gång ta sig ur situationen med skyddade personuppgifter.

Vi påpekar också att regeringen och Skatteverket borde inleda ett arbete med att se över om det vore möjligt för myndigheter eller staten att betala skadestånd när myndigheter avslöjar skyddade personuppgifter. Genom åren har Skatteverket faktiskt medverkat till detta.

Även dessa motioner avslås, fru talman, och det står inte ett ord i betänkandet om företag som drivs av personer med skyddade personuppgifter eller rätten till skadestånd om personuppgifterna röjs.

Fru talman! Sammanfattningsvis ser vi ett mönster. När Centerpartiet föreslår konkreta åtgärder för att bekämpa brott, förenkla för företagare och stärka utsatta personer som vill driva företag svarar regeringen med passivitet, hänvisningar till pågående arbete och en ovilja att ta problemen på det allvar som de förtjänar. Det duger inte! Förtroendet för våra gemensamma system bygger på att de fungerar, att de är rättvisa och att staten agerar med kraft när det behövs. Regeringen misslyckas på så många politikområden i det här betänkandet, enligt Centerpartiet. Därför, fru talman, står jag förstås fast vid de förslag som Centerpartiet har lagt fram men yrkar bifall endast till reservation 12.

Fru talman! Det är ett omfattande antal motioner som vi ska diskutera under den här punkten som rör ett brett område: skatt, folkbokföring och tull. För att återknyta till OS för några veckor sedan känns det som ett uppsamlingsheat över frågor som är viktiga men inte faller in under något stort enskilt område.

Jag har gått igenom motionerna och kan konstatera att en del motioner redan är genomförda och fungerar ute på myndigheterna eller bereds inom Regeringskansliet.

Rent allmänt måste jag säga att våra tjänstemän på skatteutskottet har gjort ett mycket bra arbete. De har utförligt beskrivit rättsläget inom många områden och hur utskottet har ställt sig till tidigare motioner. I betänkandet finns det många skrivningar som kan jämställas med rättsutredningar som håller hög kvalitet.

Fru talman! Det finns dock undantag. Det finns en motion från Niels Paarup-Petersen, Centerpartiet, som vill flytta Tullverket till Skåne. Han vill även flytta Livsmedelsverket till Skåne, men det är ett annat utskott. Kanske vill han flytta det till Malmö, där han bor? Att det behövs en omfattande tullverksamhet i Skåne är helt klart, för där finns många hamnar och stor införsel av varor, men att flytta Tullverket dit är inte aktuellt.

Vissa regeringar har ju haft en fäbless för att flytta på myndigheter trots att det är dyrt, trots att man tappar personal och kompetens och trots att det kan ta flera år att bygga upp verksamheten igen. Det finns exempel på i alla fall två myndigheter där bara myndighetschefen flyttade med. Alla andra flyttade inte med. Det kan då ta flera år att bygga upp verksamheten igen. Nya myndigheter kan man däremot placera ganska fritt ute i landet.

Fru talman! Då jag sitter i Tullverkets insynsråd har jag tittat lite extra på motionerna som rör Tullverket. Mycket är på gång inom Tullverket. Verket har fått ytterligare resurser och ny lagstiftning. Jag tänker närmast på det nya brottet utförselhäleri. De har också fått nya skannrar, och fler är på gång när den juridiska processen är klar. Jag har själv sett skannrarna i funktion, och de är utomordentligt effektiva och kostnadsbesparande.

I betänkandet på sidorna 67–74 står det utförligt om Tullverkets internationella arbete, samverkan mot organiserad brottslighet, skyddsutrustningsuppdraget, fysiska kontroller, reformering av EU:s tullagstiftning, den nya tullbefogenhetslagen och arbetet mot ekobrott med flera punkter. Detta är åtgärder som visar att Tullverket är i framkant och redan har genomfört en del åtgärder som motionärerna vill göra.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att be kollegorna om ursäkt för att jag inte har lyssnat på er på plats. Ni var i lurarna på väg från Migrationsverkets insynsråd. Jag tycker att debatten har varit väldigt intressant att följa.

För mig som arbetar med å ena sidan migrationspolitik, å andra sidan i skatteutskottet med bland annat frågor om skatteförfarande, folkbokföring och tull, är det slående att debattklimatet är väldigt olika. I de här frågorna står partierna relativt sett mycket närmare varandra.

Vi är överens om att stärka tullen. Vi är överens om att tullens befogenheter ska öka och att fler människor som har blivit utsatta för inbrott i sina hem eller företagslokaler ska få hjälp av tullen att hitta grejerna innan stöldligorna för dem ur landet. Vi är överens om att tullen ska leta efter kontanter när de till exempel gör kontroller vid flygplatser som Arlanda. Det är trots allt så att den som försöker flyga ut ur Sverige med tiotusentals eller hundratusentals kronor i cash kan misstänkas ha något mer än rent mjöl i påsen.

Politiken vi tillsammans driver kommer att leda till att det blir svårare att bedriva kriminell verksamhet i det här landet. Fler kriminella kommer att bli av med sina brottsvinster. Men, fru talman, vi är inte överens om allt. Ibland är det viktigt, precis som många varit inne på i debatten, att ligga på, att pressa regeringen, att arbeta hårdare och snabbare och att fokusera på frågor som kan ha hamnat i skymundan.

En fråga som vi gemensamt i oppositionen gång på gång har lyft fram handlar om en grupp brottsoffer som hamnar i kläm i dagens skattesystem och kriminalrättsliga system. Jag pratar om kvinnor och andra personer som utnyttjas i sexhandeln. Vi i Miljöpartiet tycker att de borde få brottsofferstatus – inte dömas för bokföringsbrott.

Det är en skam att de som utnyttjas av kriminella och vars kroppar säljs som varor kan dömas till allvarligare straff än de män som utnyttjar dem. Så ser det ut i dag. De här kvinnorna behandlas som skattebrottslingar och döms för olika typer av brottslighet på grund av utsattheten de drabbas av. Detta måste rättas till, och jag uppfattar inte att någon ledamot i skatteutskottet har talat för att det är en bra idé att vi har det på det här sättet.

Jag har inte hört någon säga att det är rätt att de som utnyttjar kvinnors kroppar ska ha lägre böter än vad brottsoffren får för att de inte skatteredovisar den ekonomiska ersättningen. Ingen har sagt det. Ändå gör regeringen ingenting.

En annan fråga som vi har lyft fram och som har varit uppe i debatten handlar om situationen för personer med skyddade personuppgifter. Även här gäller det många gånger kvinnor som har blivit utsatta för allvarliga våldsbrott av en tidigare partner och som gömmer sig för den personen. De får flytta med sina barn, och barnen får börja en ny skola. Sedan räcker det med ett enda misstag som röjer den nya adressen för att de ska behöva dra upp hela familjen med rötterna på nytt.

Jag uppfattar att det finns en bred enighet i utskottet, men vi tycker att regeringen behöver prioritera frågan ännu högre och göra mer för att livet ska bli lättare för dem som lever med skyddade personuppgifter och för att förebygga att barn måste flytta från sina kamrater, byta skola och dras upp med rötterna från ett nytt liv på grund av en enkel miss.

Det finns mycket annat som vi också är överens om. En viktig fråga är ordning och reda i folkbokföringen. Myndigheterna ska veta att de som är skrivna på en adress verkligen bor där. Man ska inte vara skriven i en bostad eller i en sommarstuga som man inte bor i. Det är viktigt eftersom väldigt mycket av vår välfärd bygger på att det är känt vilka som bor var.

Vi från Miljöpartiet står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinning kommer jag att yrka bifall enbart till reservation 25.

Fru talman! Som framgått av det som sagts av tidigare talare – inte minst Helena Vilhelmsson, som jag tycker lyfte fram folkbokföringsfrågorna på ett förtjänstfullt sätt – handlar det här betänkandet delvis också om folkbokföringen. Den frågan förtjänar verkligen sin plats.

Folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden. Korrekta uppgifter i folkbokföringen är en förutsättning för att mycket annat ska bli rätt. Det omvända gäller förstås också. När det blir fel i folkbokföringen blir det fel på andra håll. Då blir det tillfälle till bidragsutnyttjande. Då kan folk ducka myndighetskontroller och annat.

Skatteverket har ett tydligt uppdrag att säkerställa att korrekta uppgifter förs in i folkbokföringen. I myndighetens regleringsbrev framgår att folkbokföringen ska hålla hög kvalitet och att ”folkbokföringsfelet ska vara så litet som möjligt”.

I en internationell jämförelse står sig svensk folkbokföring väl, men på vissa områden brister det, fru talman, och då brister det tyvärr rejält. Vi har tidigare här i kammaren debatterat svårigheterna med att fastställa identiteten på personer som kommer till Sverige. Det gjorde vi förra året. I dag skulle jag dock vilja belysa frågan om adresskapningar. Sedan några år tillbaka skickar Skatteverket en notis om någon anmäler flytt till din folkbokföringsadress. Men någon sådan motsvarande impuls går inte ut om någon försöker skriva sig på din fritidshusadress eller använda ditt fritidshus som särskild folkbokföringsadress, vilket det ofta är fråga om i de här fallen.

När skadan väl är skedd, när du har fått en massa oinbjudna i ditt fritidshus, kan det vara nästan stört omöjligt att bli av med problemet. Vi har hört talas om enskilda, till exempel Ulla-Lena Lindqvist, som har haft 50, 60 eller kanske 70 personer skrivna på sin sommarstugeadress.

Det här handlar alltså inte bara om att man får en sprängfylld brevlåda från en dag till en annan; det är kanske det minsta problemet i sammanhanget.

Det är ganska obehagligt när rättsvårdande myndigheter börjar knacka på ens dörr därför att de söker efter en viss person i ens fritidshus. Det är väldigt nära och obehagligt när man som fritidshusägare får ett samtal från en person som står skriven på samma adress och som i en inte så vänlig ton säger att han eller hon behöver få tag på ett visst brev som man eventuellt har i sin ägo. Därtill finns också risken, som vi sett under åren av gängkrig, att kriminella helt enkelt attackerar fastigheter – adresser – där de tror att vissa personer uppehåller sig.

När vi pratar om adresskapningar och skenskrivningar kan det låta som att vi bara pratar om administrativa intrång i människors liv, men det här problemet är långt större och långt allvarligare än så.

Den här regeringen har gått ut hårt mot skuggsamhället och lovat att städa upp i systemen och bringa klarhet i vilka som faktiskt befinner sig i vårt land. Man påstår till och med att det i detta nu pågår en folkräkning i Sverige. Det är lika pinsamt som dåligt att man bara låter det här problemet rulla på år efter år. Det ska självklart inte vara möjligt att skriva sig i första bästa sommarstuga – inte i ett land som Sverige.

Ulla-Lena Lindqvist är en av dem som har fått betala ett högt pris för regeringens och myndigheternas oförmåga att lösa adresskapningarna. Hon fick sin brevlåda kapad för över två år sedan. Under de åren har hon gjort polisanmälningar och flera gånger kontaktat Skatteverket. Hon har till och med stämt staten.

Vi har tagit hennes fall till utskottet och kallat dit ministern. Vi har också haft interpellationsdebatter om det här i kammaren. Efter en av de debatterna hände det faktiskt någonting, fru talman – om det var en slump eller inte ska jag låta vara osagt. Någonting hände i alla fall, och det var väl gott så. Skatteverket valde att rensa bort det sextiotal personer som stod skriva på Ulla-Lena Lindqvists adress.

Det var jättebra, men det väcker samtidigt frågor. Är det detta som krävs för att man ska få den här regeringens uppmärksamhet? Det är valår, och medierna och oppositionen går igång. Är det detta som krävs för att någonting ska hända? Vi vet inte hur många fler som befinner sig i en liknande situation. Frågan är om ens Skatteverket vet. Det enda vi vet är att detta måste få ett slut och att Skatteverket, om så krävs, måste sätta till resurser för att rensa bland adresserna.

Det är dock inte den långsiktiga lösningen. Den kan finnas personer som följer den här debatten och undrar när en varaktig lösning kommer på plats. Det undrar vi också, fru talman. Regeringen har inga besked om den saken. Tyvärr är det så att det mesta talar för att vi efter den här mandatperioden måste konstatera att den har inneburit fyra förlorade år även på det här området.

(Applåder)

Fru talman! Skatteflykt är ett stort samhällsproblem. Det undandrar samhället stora resurser och skadar en fri och rättvis konkurrens. Skatteflykten ökar ojämlikheten när skatteuttaget vältras över på andra grupper med lägre inkomster. Detta är också allvarligt eftersom det minskar tilliten och sammanhållningen i samt förtroendet för vårt samhälle.

I jämförelse med flera andra länder har Sverige dessutom en skattelagstiftning som är fördelaktig för bolag och förmögna. I dag är Sverige ett av få länder som varken har förmögenhets, arvs- eller gåvoskatt eller en fastighetsskatt som är kopplad till fastighetens värde. Därtill har bolagsskatten sänkts i flera steg, och beskattningen av delägare i fåmansbolag har gjorts mer förmånlig.

Det är en orimlig situation som har bidragit till ökade klyftor. Medan de som har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop har fått det ännu svårare har de med egendomar, förmögenheter och välmående företag i stället fått betydligt bättre ekonomi. Sverige slits isär och är i dag ett av världens mest ojämlika länder. Skatteplanering och skatteflykt har blivit ett sätt för vissa rika att smita från skatt och från att bidra till välfärden.

Frågan om skatteflykt och skatteundandragande har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Insikten om hur lite skatt många stora och vinstrika multinationella företag betalar genom att utnyttja skillnaderna mellan olika länders skattelagstiftning har varit i fokus för debatten. Avslöjanden som Panama Papers, Lux Leaks och Swiss Leaks har visat höginkomsttagare som gömmer pengar, bolag som planerar bort sin skatt och revisionsbyråer och banker som hjälper till.

Organisationen Tax Justice Network har löpande försökt att uppskatta storleken på det globala skatteundandragandet. Enligt den senaste rapporten beräknas skatteundandragandet resultera i 492 miljarder dollar i uteblivna skatteinkomster, huvudsakligen från multinationella företag.

Grunden för de multinationella företagens skatteflykt är att de kan flytta runt sina vinster till dotterbolag och holdingbolag i länder med låg eller ingen bolagsbeskattning. Vi har bland annat kunnat se detta i Sverige i samband med riskkapitalbolag som driver skola, vård och omsorg.

Skatteflykten leder inte bara till direkt skatteundandragande utan också till andra, indirekta effekter som påverkar länders skatteinkomster. En sådan effekt är att länder försöker att motverka skatteflykten genom att sänka bolagsskatterna, vilket leder till det som brukar kallas race to the bottom.

Vänsterpartiet ifrågasätter den nuvarande utformningen av skatteflyktslagen. Vi anser att grov skatteflykt borde vara kriminaliserat. En utredning behöver titta närmare på hur just grov skatteflykt ska definieras. En tänkbar väg är att knyta det till att handla om stora belopp och avancerade upplägg. Vi tror att en sådan skärpning av lagstiftningen också skulle ha en betydande preventiv verkan – skattejuristerna på konsultfirmorna skulle tvingas tänka två gånger innan de sätter sitt namn på avancerade skatteupplägg.

Fru talman! Under många år förhalade Sverige införandet av offentlig land-för-land-rapportering på EU-nivå. Vänsterpartiet drev på för att Sverige skulle säga ja och välkomnar att en majoritet av EU:s medlemsländer till slut beslutade att införa lagen trots att Sverige tillsammans med de europeiska skatteparadisen röstade nej.

För ett par år sedan infördes lagen om skatterapportering. Den syftar till att öka insynen i företag. Genom lagen infördes krav på att stora multinationella koncerner och företag ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder.

EU-direktivet har tyvärr flera brister, och många företag kommer undan rapporteringen. Sverige borde därför driva på i EU för att land-för-land-rapporteringen ska gälla i samtliga länder där företagen har verksamhet och sänka gränsen för företagens omsättning så att fler omfattas av rapporteringen.

Den svenska lagen behöver också förbättras, då Sverige har valt att använda möjligheten för företag att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i rapporten. För att effektivt bidra till kampen mot skatteplanering och skatteflykt behöver rapporteringsskyldigheten för storföretag vara heltäckande.

Även EU:s så kallade svarta lista behöver förbättras. Förteckningen listar länder utanför EU som uppmuntrar otillbörliga skattemetoder som urholkar medlemsländernas bolagsskatteintäkter. EU:s svarta lista har fått stark kritik från grupper som arbetar mot internationell skatteflykt. Kritiken handlar bland annat om att listan missar många av de länder som bidrar mest till den internationella skatteflykten och att listan bara omfattar länder utanför EU. Enligt en studie från 2021 beräknades listan bara innehålla ett av de tjugo största skattesmitarländerna.

I dag kan skatteparadisen sänka skatten till noll eller nära noll för alla företag, såväl utländska som inhemska, och uppfyller då EU-kraven för att inte komma med på listan. Skattepolitiken kan därmed anses vara icke-diskriminerande, men den bidrar till det som kallas race to the bottom i skattepolitiken.

I Vänsterpartiets motion om åtgärder mot skatteflykt lyfter vi fram flera kriterier som vi menar borde innebära att de skatteparadis som bidrar till skatteflykt sätts upp på den svarta listan. Sverige måste också inom ramen för FN driva på för att FN ska anta en heltäckande skattekonvention mot skatteflykt.

Fru talman! Många länder har infört rapporteringsplikt för inhemska skatteupplägg, bland annat EU-länder som Irland och Portugal men också Storbritannien, USA och Kanada, för att nämna några. Sverige däremot har bara rapporteringsplikt för gränsöverskridande skatteupplägg. Det skulle behövas rapporteringsplikt även för inhemska skattearrangemang eftersom det skulle innebära ett väsentligt bidrag i kampen mot skatteflykt och skatteundandragande.

När den svenska förmögenhetsskatten slopades försvann också förmögenhetsdeklarationen. Därmed är det svårt för svenska myndigheter att ha någon närmare kunskap om svenska tillgångar utomlands. År 2017 beräknade Skatteverket att Sverige förlorade cirka 4,6 miljarder kronor på att sådana tillgångar inte deklarerades och beskattades. Vänsterpartiet anser att Sverige ska införa en deklarationsplikt för förmögenheter som innehas utomlands.

Skatteflykt och skattefusk innebär som sagt att miljardbelopp försvinner från välfärden. Det är pengar som skulle behövas i sjukvården, i skolan och i äldreomsorgen. Därför har jag i det här anförandet talat om delar av Vänsterpartiets motion om att stoppa skatteflykt, men jag står naturligtvis bakom Vänsterpartiets samtliga reservationer om ordning och reda på arbetsmarknaden och i folkbokföringen. Där behöver mycket göras för att komma till rätta med försäljning av folkbokföringsadresser och skyddet för dem som har skyddade personuppgifter.

Jag yrkar bifall till reservation 15 om åtgärder mot skatteflykt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Fru talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande 17 Mervärdesskatt. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Skattesystemets främsta uppgift är att säkerställa stabila skatteintäkter för att finansiera vår gemensamma välfärd. För att uppnå detta krävs tydliga och lättbegripliga regler. Ett begripligt skattesystem stärker legitimiteten, minskar den administrativa bördan för både företag och privatpersoner samt reducerar risken för fel, slarv och medvetet fusk.

I Sverige använder vi både nedsatta mervärdesskattesatser och fullständiga undantag där moms inte tas ut alls för vissa varor och tjänster. Denna ordning grundar sig i EU:s skattepolitik, som Sverige valt att anpassa sig till. Samtidigt skapar det betydande komplikationer för både näringsliv och offentlig sektor. Investeringar och viktiga välfärdstjänster riskerar att inte bli av, trots att ambitionen finns. Konsekvensen kan bli en svagare ekonomisk utveckling, förlorade arbetstillfällen och försämrad internationell konkurrenskraft.

Om samtliga undantag försvann skulle den generella momssatsen kunna sänkas till omkring 21 procent utan minskade statliga intäkter. En sådan förändring kan dock inte genomföras snabbt eller utan en övergripande reform av hela skattesystemet.

Fru talman! Systemet med differentierade momssatser leder ofta till problem med gränsdragningar och definitioner, som kan uppfattas som både ologiska och orättvisa. Turism- och besöksnäringen är ett tydligt exempel. Ett liftkort beskattas med 6 procent, men om man i stället väljer att ta sig uppför backen med hundspann blir momsen 25 procent för samma resa. Om man behöver ta taxi till badhuset är momsen 6 procent, men – återigen – om man väljer att åka hundspann dit blir momsen 25 procent för samma transportsträcka. Om badhuset endast har motionssim är momsen på inträdet 6 procent, men om det också finns en vattenrutschkana i badhuset höjs den till 25 procent.

Även inom campingområdet råder ologiska skillnader. Att tälta eller bo i en enklare stuga eller en husvagn beskattas med 12 procent, men att ställa en husbil på en ställplats i en gästhamn beskattas med 25 procent. När campingsäsongen är över och man vill vinterförvara sin husvagn eller husbil gäller återigen 25 procent i skatt. Det är helt enkelt inte rimligt att likvärdiga verksamheter beskattas så olika.

Fru talman! Det finns behov av en översyn för att skapa större harmonisering. Frågan om mervärdesskatt är komplex, och även framöver kan det finnas områden som behöver nedsatta momssatser. Ett exempel i närtid är livsmedelsmomsen, där en låg nivå på momsen bidrar till att hålla matpriserna nere. Det är särskilt betydelsefullt i dessa tider av ekonomisk oro, då hushållens köpkraft pressas. En fortsatt låg livsmedelsmoms kan ge både trygghet och stabilitet för svenska familjer.

Med kriget i Iran förutspås ytterligare kostnadsökningar med tanke på ökande bränslepriser med allt vad det medför. Det ryktas också om en ökande inflation, vilket kan leda till höjda räntor igen. Det innebär att den sänkta livsmedelsmomsen är extra välkommen i dessa tider.

(Applåder)