Skatt på plastbärkassar

Fru talman! Den här debatten handlar om det svenska skattesystemet och vilket skattesystem vi ska ha för att finansiera den offentliga sektorn och för att möta de problem som finns i Sverige och runt om i världen. Miljöproblem tenderar nämligen att inte vara lokala utan finns överallt och delas av hela mänskligheten.

Den första frågan man måste ställa sig när man inför en ny skatt är ifall den uppfyller det syfte man har med den. En annan fråga man måste ställa sig är ifall den är effektiv, ifall den skadar jobb, ifall den bidrar till ökad jämlikhet, ifall den bidrar till ökad konkurrenskraft och många andra typer av frågor. Ett skattesystem är trots allt inte en lek. Det är inte en hoppborg, ett experiment, en Finlandsfärja eller något annat. Det svenska skattesystemet måste tas på allvar.

Fru talman! Det är beklagligt att vi har hamnat i en situation där det i det svenska skattesystemet råder hopp och lek, experiment och rent ut sagt trams.

Varför är det dåligt att införa den typ av skatt som nu föreslås? Det handlar om skatt på plastpåsar som ska ge staten ganska stora intäkter och hushållen stora utgifter. Men de som inför skatten tänker sig att den inte ska finnas kvar efter lite tid, eftersom de vill bli av med plastpåsarna i samhället.

Det är dåligt eftersom det skapar en osäkerhet när det gäller den offentliga sektorns finansiering. Man kan vara ganska övertygad om att de pengar som finns i år inte kommer att finnas nästa år. När det råder osäkerhet om den offentliga sektorns finansiering råder det stor osäkerhet kring den privata sektorns investeringar. Då vet alla att någon annan skatt kommer att behöva höjas nästa år och året efter det. Och då blir man osäker på vad man ska investera i. Man vet nämligen inte hur det kommer att beskattas. Man vet inte om man kan skapa de jobb eller produkter man tänkt sig. Nästa år kanske samma hopp och lek i skattesystemet kommer att göra så att just det man har tänkt sig drabbas av en straffskatt. Då slår det mot alla de människor som blir utan jobb och mot landet som blir utan investeringar, för man söker sig i stället till ett land där man kan lita på att politiken är robust och håller över tid.

Fru talman! Sådant trams i skattesystemet som detta är något som drabbar Sverige mer än vad man först kan tro. Det skickar en signal till alla dem som är verksamma inom offentlig sektor att deras finansiering är osäker. Det skickar även en signal till alla dem som vill göra en investering eller något annat i Sverige att de nästa år godtyckligt kan drabbas av en skattehöjning eller en fördyring av sin produktion eller konsumtion på grund av att vi i Sverige har en massa osäkra skattebaser som vi inte vet hur vi ska täcka.

Fru talman! Av dessa skäl bör man inte behandla det svenska skattesystemet så här. Ni kan hälsa Magdalena Andersson på Finansdepartementet att det svenska skattesystemet inte är hähä och häpp häpp.

Låt oss titta lite mer på sakfrågan. Skatten motiveras av att det kommer plast i haven. Det är svårt att föreställa sig något som är mer tragiskt än att djur dör eller att djurarter till och med utrotas på grund av att vi människor inte tar ansvar för vår planet. Vi som älskar djur och natur och som vistas mycket i naturen sörjer givetvis den situation som råder. Det smärtar att se en val som har hela magen full av plast, eller ekosystem som utrotas eller slutar att fungera för att vi människor inte tar ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

På Facebook cirkulerar en bild som blivit viral och populär. I texten stod det ungefär så här: Det finns plast i haven. Jag går till Ica och handlar min mat. Sedan tar jag med mig påsen en gång till när jag går till Ica och handlar nästa gång. Därefter använder jag den till sopor som jag slänger i sopnedkastet, om det finns något sådant, eller i soptunnan. Jag visste inte att kommunen dumpade dessa sopor i havet.

Det här gör ju heller ingen kommun. 95 procent av all plast som hamnar i havet kommer från tio flodsystem som ligger i Asien och Afrika. På grund av detta ska svenska hushåll betala 3 kronor för varje plastpåse man köper när man går och handlar. Det blir rätt stora summor för barnfamiljer som behöver handla mycket.

Jag tror dock att det finns ett ännu större hot med att göra så som regeringen nu väljer att göra med stöd från Centerpartiet och Liberalerna. Det är att människor givetvis ställer sig frågande: Nu ska jag betala 3 kronor mer på grund av att det släpps ut plast i havet i Afrika och Asien. Hur kan politiken vara sådan?

Detta leder till att man i nästa vända frågar sig om det finns fler områden där politiken är lika dum och ogenomtänkt. Finns det fler områden där man hittar på eller fabulerar om argument för saker och ting? Detta urholkar legitimiteten och trovärdigheten då vi verkligen behöver vara tuffa och ge beska besked till hushållen om att något behöver kosta för att det förstör. Då är ju trovärdigheten redan förtagen.

Det finns ingen som tror att den skatt som vi inför i dag minskar vare sig nedskräpning eller utsläppen i haven. Konjunkturinstitutet har granskat detta och skriver tvärtom att det inte finns någonting som tyder på att det skulle leda till minskad nedskräpning. Än värre är, konstaterar man, att det troligtvis är dåligt för miljö och klimat att införa detta. Det kommer nämligen att leda till annan alternativ användning av till exempel sämre påsar, vilket leder till ökade utsläpp.

Beräkningar visar att om man inför denna skatt och halverar användningen av de plastpåsar som används i dag kommer utsläppen att öka med 300 miljoner ton koldioxid, eftersom man bland annat kommer att konsumera fler soppåsar. Dessa soppåsar är gjorda av fossilt material i Asien. De har negativ miljöpåverkan. De plastpåsar som konsumeras i butiker i dag är till 75-80 procent gjorda av förnybart eller återvunnet material. De har alltså en mycket liten klimatpåverkan.

Nu ska man göra dessa påsar 3 kronor dyrare, men det ska fortsatt kunna gå att köpa hundratals rullar med plastpåsar gjorda av fossilt material i Asien. Därmed kommer utsläppen att öka.

Fru talman! Detta leder till många frågor. Varför gör man så här? Experterna avråder. Det finns ingen miljönytta. Här är man driven av en ideologisk övertygelse, inte av sakliga skäl, forskning eller argument. Jag undrar varför socialdemokrater, liberaler och centerpartister ställer upp på den här politiken som i slutändan har två konsekvenser. Det blir dyrare för vanliga svenska familjer att gå till butiken och handla, och vi kommer att öka utsläppen av koldioxid i miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Vänsterpartiets förslag har åtminstone någon form av logik: Förbjud alla plastpåsar! Det skulle troligtvis leda till väldigt stora problem, men det skulle inte leda till att vi slår sönder svensk industri som producerar miljövänliga kassar och i stället byter ut dem mot fossilproducerade påsar från Asien. Det senare är helt ologiskt.

Januarigänget har många brister, och jag vågar säga att detta är en av de allvarligare bristerna, fru talman. Man frånser fakta och forskning till förmån för att genomföra dogmer och ideologiska övertygelser. Denna gång drabbar det miljön, haven, koldioxidutsläppen och de svenska hushållen. Med detta sagt vill jag yrka bifall till Moderaternas och Sverigedemokraternas reservation i ärendet.

(Applåder)

Fru talman! Om någon undrar varför vi står här i dag hittar vi troligen förklaringen i januariavtalet, det dokument som regeringen vill använda för att styra Sverige. Där framgår det att en grön skatteväxling om 15 miljarder ska göras under denna mandatperiod.

En "grön" skatteväxling? Ja, det måste väl handla om att finansiera avskaffandet av värnskatten med miljöskatter. Hur har regeringen tänkt sig få in de 6 miljarderna till statskassan? Jo, med en skatt på plastpåsar. Förhoppningsvis ska det leda till att generera 2,1 miljarder kronor detta år. Blir det så? Regeringen har antagit att den nya skatten på 3 kronor per påse kommer att minska konsumtionen med 30 procent. Återstående 70 procent av konsumtionen ska, enligt regeringens antagande, finnas kvar som skattebas.

Vi kan inte vara helt säkra på hur marknaden reagerar, men låt oss åtminstone gå till den information som finns att få. I en skrivelse från Naturvårdsverket från 2016 framgår följande: "I länder där man nyligen infört avgifter, till exempel på Nordirland, Wales och Skottland, har man sett en minskad efterfrågan runt 80 procent, trots blygsamma avgifter på motsvarande under en krona."

Samtidigt ser vi att mängden plastpåsar i handeln har minskat utan beskattning. Därför är det min och Sverigedemokraternas åsikt att 70 procents återstående skattebas är ett felaktigt antagande och att regeringen inte kommer särskilt närmare de 15 miljarder som behövs. Regeringen får kompensera värnskatten på något annat sätt.

En grön skatteväxling är kanske bra för miljön? Nej, inte ur resurs eller koldioxidsynpunkt. Uppgifterna går isär när det gäller hur många gånger man är tvungen att använda en tygkasse av bomull innan det blir lönsamt ur resurssynpunkt. Det är inte konstigt, eftersom det finns många olika bomullskassar.

År 2018 jämförde danska forskare olika kassar utifrån 15 olika kriterier, däribland giftighet, vattenåtgång, klimatpåverkan, koldioxidavtryck och ozonpåverkan. Rapporten visar att en tygkasse av ekologisk bomull måste bära hem matvaror 20 000 gånger för att vara lika resurssnål som en plastpåse.

Siffror från Naturvårdsverket är mindre dramatiska. 130-400 gånger måste man använda en vanlig bomullspåse. Men då behövs samtidigt soppåsar för att samla ihop avfall. Det är ju så de flesta konsumenter återanvänder sina plastpåsar. I stället får man använda plastpåse på rulle. Jag vet inte riktigt hur regeringen har tänkt sig detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Det som återstår som argument är väl plast i havet. Men väldigt mycket tyder på att svenska konsumenter är duktiga på att inte skräpa ned med plastpåsar i naturen. Alla som sitter och lyssnar här känner nog ett väldigt motstånd mot att dumpa plast i havet. Det gör man helt enkelt inte.

Vi har dessutom ett väldigt bra system för att samla in och förbränna sopor - eller återanvända dem. Den plast som används i plastpåsar i dag har till 80 procent återanvänt material. Både industrin och handeln arbetar ambitiöst med detta. Jag kan skjuta in att varken handeln eller industrin är speciellt förtjust i den här skatten.

Det är inte Konjunkturinstitutet heller. Jag läser ur remissvaret: "Promemorian ger inte skäl att förvänta sig att den föreslagna skatten kommer att (i) minska nedskräpning, (ii) minska förekomsten av mikroplaster i naturen och/eller (iii) effektivisera resursanvändningen. Snarare finns en risk för ökad resursförbrukning."

Fru talman! Sammanfattningsvis är detta ännu ett exempel på klåfingrig symbolpolitik från regeringens sida. Nog kommer det att märkas alltid när vi fladdrar omkring med våra bomullspåsar, och nog kommer det att höras när herr Svensson svär över att han glömt bomullspåsen hemma. Javisst - detta kommer att märkas. Regeringen gör skillnad och påverkar människor och deras liv. Är det detta som är syftet? Eller är syftet att ge den tull som vi nyss hörde var överbelastad extrauppdraget att kolla insmugglade plastpåsar?

Jag upprepar: Denna lag ger ingen eller obetydlig miljönytta och symboliska intäkter för staten. Den innebär ett onödigt ianspråktagande av statens och samhällets administrativa resurser. Därför bör vi återvinna den här lagen och förpassa papperet den är tryckt på till pappersåtervinningen.

Jag yrkar bifall till Moderaternas och Sverigedemokraternas reservation.

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Det som föreslås här är att vi inför en skatt på plastbärkassar. Det gäller bara de påsar som man packar och bär i till exempel från affären, inte plastpåsar för varaktigt bruk, som också finns. Det gäller inte heller soppåsar eller fryspåsar. Det gäller dock även plastkassar av det som kallas förnybart material, som också blir mikroplaster i naturen.

Skatten ligger på 3 kronor per kasse. Är det en tunnare och mindre variant är det 30 öre per kasse. De som blir skattskyldiga är tillverkarna och importörerna. Sedan finns det undantag. Köper man max 40 stycken per tillfälle och till exempel för in i Sverige är man inte skattskyldig. Man är inte heller skattskyldig om man köper för eget bruk. Det är uppskjuten skatt för lagerhållning, som med alla andra punktskatter; det är först när man säljer plastbärkassen som man behöver betala skatten. Det här kommer fullt ut att vara lag den 1 maj 2020 och bygger på januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet.

Förslaget har sin grund i EU:s förpackningsdirektiv. Redan 2016 införde vi i svensk lag en förändring som bygger på direktivet, nämligen att handeln ska informera kunderna om plastkassarnas miljöpåverkan och vidta åtgärder för att minska förbrukningen. Detta har i praktiken inneburit att flera av de stora kedjorna redan tar betalt för plastbärkassar. Numera frågar man om någon vill ha en kasse i stället för att bara packa i varorna och ge till kunden, som man tidigare ofta gjorde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Enligt EU:s förpackningsdirektiv skulle förbrukningen av tunna plastbärkassar år 2019 - det vill säga förra året - vara nere i 90 stycken per person och år. År 2025 ska den vara nere i 40 tunna plastbärkassar per person och år. Vi klarar inte det målet; vi ligger efter. Från 2018 har vi rapporteringsskyldighet till EU-kommissionen om hur det går med att uppfylla de här målen. Det som är uppenbart är att det krävs ytterligare åtgärder.

Grunden till allt detta är att plast sprids i naturen och skadar djurlivet. Det gäller framför allt djur i havet men även landlevande djur. Tyvärr är det så att påsar som är tillverkade av till exempel sockerrör, majs och liknande också sprider mikroplaster i naturen. Det är tyvärr ingen skillnad där. Det tar upp till 400 år för naturen att bryta ned de här mikroplasterna - om de någonsin bryts ned; det finns frågetecken kring det.

Plasterna bryts ned i fragment som blir mikroplaster. Djuren misstar det här för mat och sväljer det. Valar nämndes här tidigare, och det är ett tragiskt exempel. Vi hade en val utanför Norges kust som var sjuk och strandad. Det visade sig att valen hade 30 plastkassar i magen men ingen mat. Så här ser det ut runt om i våra hav. Fåglar och däggdjur på land kan trassla in sig i påsarna, men det är också så att fiskar och vattenorganismer äter detta.

Det värsta av allt är att det inte begränsas till djuren och haven; detta sprids upp i näringskedjan. Det sprids från fiskarna, hamnar i vår mat och hamnar i människokroppen. Det här är giftiga kemikalier som påverkar hälsan negativt och till och med kan ha dödliga effekter på längre sikt. Det är ett hot såväl mot naturen och djuren som mot människan och vår hälsa.

Om den här utvecklingen fortsätter kommer vi år 2050 att ha mer plast i våra hav än vad vi har fiskar. Det intressanta är att tillverkningen av engångsförpackningar i plast, bland annat plastpåsar, inte kom igång förrän på 50-60-talet. Sedan dess har vi nått den här enorma mängden plast. Man vågar knappt tänka på vad framtiden innebär om detta fortsätter.

Målet med lagen är att minska mikroplasterna i naturen. Det är inte skatteintäkter till staten som är målet utan ett ändrat beteende från svenska folket: att man inte köper de här plastbärkassarna varje gång man går och handlar utan har med sig en kasse som man använder flera gånger. Men målet är också ett ändrat beteende från handeln. Redan i dag, alltså innan lagen är genomförd, förbereder sig handeln inför det här genom att i stället erbjuda papperspåsar i allt större utsträckning. En papperspåse bryts ned mycket snabbare än en plastpåse och ger inte alls de skadliga miljöeffekter som en plastpåse ger. Detta är väldigt positivt.

Målet är också att människor ska ha en shoppingbag. Det behöver absolut inte vara en tygkasse. Det finns många andra material. Det går till exempel alldeles utmärkt att ha en plastkasse för mer varaktigt bruk. Sedan finns det såklart en massa andra material också.

Om vi får igenom en livsstilsförändring - att man slutar med den här konsumtionen och inte köper ny plastkasse varje gång man handlar - kan det i själva verket innebära en besparing för svenska hushåll. Om hundratals plastbärkassar förbrukas i ett hushåll kan det innebära hundratals kronor i utgifter, eller till och med tusentals kronor om det är väldigt stor förbrukning. Det är alltså inte tänkt att detta ska bli en merkostnad. Målet är tvärtom att minska förbrukningen och därmed också minska kostnaderna. Om man får en papperspåse i handeln kostar det inte någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Det finns mataffärer som redan nu marknadsför en kasse för mer varaktigt bruk. Jag såg till exempel i en affär att det kostar 10 kronor att köpa en sådan som man kan återanvända nästan hur många gånger som helst. Det innebär ingen stor kostnad.

Jag tror också att väldigt många människor redan har någonting hemma i garderoben. De har shoppingbag, ryggsäck, väska eller lite tjockare påse. Jag tror att väldigt många redan har saker hemma som de skulle kunna använda. Det gäller bara att vänja sig vid att ta med det.

Det kan i själva verket vara lättare att bära hem om man har en rejäl kasse i stället för en tunn påse som plötsligt riskerar att gå sönder om man packar den för fullt. Det kan vara en fördel också på det sättet.

Förhoppningen är att detta ska bli en vinn-vinnsituation för naturen, djuren, hälsan och också för hushållsekonomin. Det är inte meningen att man ska betala varje gång utan att man har med någonting i stället.

Vi har något som kallas avfallshierarkin. Det innebär att vi i första hand ska förebygga, i andra hand återanvända, i tredje hand materialåtervinna och i fjärde hand förstöra. Det här är en förebyggande åtgärd. Det är det absolut bästa vi kan göra.

I andra länder har man genomfört åtgärder, till exempel i Danmark, Irland och England. I Danmark och Irland har man en avgift och i England ett minimipris. Vi är inte de enda som går den här vägen. Majoriteten av remissinstanserna är positiva även om det finns de som är negativa. Naturvårdsverket säger att det kommer att bli mindre nedskräpning och mikroplaster i naturen.

När det gäller resursförbrukningen, det vill säga klimatperspektivet, menar Naturvårdsverket att det inte finns några säkra studier på att det ena materialet är bättre än det andra. Det är inte därför man vill ha det här. Det handlar om nedskräpningen i naturen där plast definitivt är den stora boven och inte de andra materialen. Kemikalieinspektionen är också positiv till detta för att vi ska få en mer giftfri miljö.

(Applåder)

Fru talman! Vi har redan hört att 95 procent av alla utsläpp av plast i haven kommer från tio flodsystem som ligger i Asien och i Afrika. Vi har hört att Konjunkturinstitutet dömer ut skatten eftersom den inte bedöms leda till minskad nedskräpning utan till att man använder alternativ till plastkassar som är sämre.

Vi har också tagit del av forskning och undersökningar som visar att det kommer att leda till att vi ökar förbrukningen av påsar som är gjorda av fossila material i till exempel Asien som vi i stället importerar på rulle.

De miljömässiga argumenten mot att införa skatten är med andra ord överväldigande. Vi talar om hundratals miljoner ton i ökat koldioxidutsläpp som skatten beräknas innebära på grund av de skador man orsakar för hur ekonomin och handeln kommer att fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Min fråga till Hillevi Larsson är på vilken grund hon fattar detta beslut. Hur många plastpåsar bedöms släppas ut från Sverige i haven? Hur stor andel av de totala plastutsläppen bedömer Hillevi Larsson att de svenska hushållen dumpar i havet varje år?

Fru talman! Det är tack och lov så att vi inte är de värsta bovarna i världen. Vi är rätt bra på att slänga påsarna där de ska vara. Men det är inte heller perfekt här.

Stiftelsen Håll Sverige Rent gör varje år undersökningar av hur det ser ut, och bland annat undersöker de våra stränder. De har kunnat konstatera att på de svenska stränderna var det för några år sedan i genomsnitt 6,6 plastpåsar per 100 meter strand. Den siffran är nu i genomsnitt nere i 3 påsar per 100 meter strand.

De menar att en anledning till minskningen kan vara de åtgärder som regeringen redan har vidtagit med informationsplikten för handeln. Vi kan se att hos de stora kedjor som redan har infört en kostnad på ett par kronor för en påse har försäljningen av plastkassarna minskat med 30-40 procent. Det kommer alltså ut färre kassar i systemet.

Håll Sverige Rent hittar engångsförpackningar på stranden som definitivt inte har kommit utifrån från andra länder. Det är plastbärkassar men också engångsbestick, plasttallrikar och liknande som man handlar med sig från butiken.

Vårt beteende är inte perfekt. Det händer att människor har med sig saker i naturen som de till exempel äter. Hittar de ingen papperskorg slänger en del skräpet. Det gäller naturligtvis inte alla, men en del gör tyvärr så. Man kan se att ju fler människor som vistas i ett naturområde, desto mer skräp lämnas kvar och bland annat plast.

När det gäller soppåsar eldas de upp och blir fjärrvärme. De ger på det sättet en positiv effekt. Man tar till vara dem. Mikroplasterna finns i alla material. Där är inte de fossila sämre.

Fru talman! Det är självklart att plast i naturen är dåligt. Det är ungefär som att få ett basebollträ i huvudet. Det är väldigt dåligt. Det är inte nödvändigtvis ett argument för att ha en straffskatt på dem som vill spela baseboll. Man måste tro att de åtgärder man vidtar på något sätt löser de problem som man har.

Hillevi Larsson kan prata hur länge som helst om att det är dåligt med plast i naturen. Det finns ingen som ifrågasätter det. Det som däremot mer eller mindre alla experter och stora organisationer ifrågasätter är ifall den lösning som Hillevi Larsson föreslår på problemet på något sätt är effektiv eller om den bara bidrar till att minska legitimiteten för skattesystemet och att göra svenska hushåll lite mindre well-off så att de har lite mindre pengar i plånboken.

Där verkar de flesta vara överens om att det inte kommer att leda till några positiva resultat. Det kommer bara att leda till att svenska hushåll får det sämre. Man undrar lite grann över vad politiken håller på med.

Hillevi Larsson sa här själv att soppåsarna inte är något problem, för dem förbränner vi till fjärrvärme. Det är precis det som händer med de kassar som Hillevi Larsson vill införa en straffskatt på. Det visar sig att ungefär 80 procent används direkt som soppåsar. Sedan används en del för att handla med igen. De förbränns till den fjärrvärme som inte är något problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Hillevi Larsson står här och argumenterar för att vi ska minska användningen av svenskt teknologiskt framtagna påsar som vi köper i butiken. Men det är inget problem att använda asiatiska rullar med soppåsar som är gjorda direkt på fossila material.

Det är väldigt konstigt, Hillevi Larsson, att du har den här linjen. Det hänger helt enkelt inte riktigt ihop. Jag upprepar därför frågan till dig. Hur många svenska plastpåsar som vi använder för att bära hem mat i från butiken hamnar i haven? Det är det problemet som Hillevi Larsson säger sig vilja lösa. Då är det också rimligt att hon kan ge folket svar på hur stort det problemet är.

Fru talman! Håll Sverige Rents undersökningar visar att vi inte har nått målet. Om det fortfarande är 3 plastkassar per 100 meter strand i Sverige är det ett alldeles för stort antal. Det är ändå bara toppen av ett isberg eftersom 70 procent av all plast finns under vattenytan och alltså inte syns.

Man har kunnat konstatera att det inte är allting som kommer utifrån. Dessutom är det enda som vi kan påverka det som kommer härifrån. Varför skulle vi som kanske enda land i EU inte vidta åtgärder när det ena landet efter det andra vidtar i många fall kraftfulla åtgärder? Det finns ingen logik bakom detta.

De allra flesta sköter sig. Men det finns en och annan som inte gör det. För att komma åt det problemet måste vi vidta den här åtgärden. Det är inte så att alla tror att det inte kommer att ha effekt. Det är 17 remissinstanser som i sina svar på propositionen menar att det är positivt och kommer att ha effekt. Bland annat Naturvårdsverket menar att det blir mindre nedskräpning och framför allt mindre mikroplaster.

Det handlar inte bara om att det visuellt för ögat är tråkigt med en skräpig strand. Det tränger in, förstör natur och djurliv och människans hälsa. Alla steg vi kan ta för att minska det är positiva. När vi kan se en halvering av antalet plastpåsar bara av den åtgärd som regeringen redan har vidtagit med informationsplikt är det självklart positivt.

När det gäller materialet i soppåsar finns det inga tydliga studier ur klimatsynpunkt som visar att det ena materialet är bättre än det andra. Dessutom finns det plastpåsar som soppåsar som är tillverkade av till exempel sockerrör och majs som säljs i handeln.

Det är möjligt att vi i framtiden vidtar åtgärder också på det här området. Men nu gäller detta just förpackningsdirektivet, och det handlar om plastbärkassar.

Fru talman! Jag har en fråga som gäller tullen. Vi diskuterade ju tullen tidigare här.

Jag funderar lite grann på hur mycket regeringen kommer att skjuta till för att tullen ska kunna hitta alla plastinsmugglingar. Om man smugglar in 500 plastpåsar ger det en vinst på 1 500 kronor. Det kan ge ett bättre bidrag än det tullen får när det gäller till exempel sprit, tobak eller varför inte danskt godis.

Vad tänker regeringen göra åt detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Fru talman! När det gäller införsel av plastbärkassar kan man för det första föra in för eget bruk; det är fullt tillåtet. Det är tillåtet att föra in upp till 40 påsar per tillfälle.

För det andra är det först när plastpåsen säljs som man blir skattskyldig. Därmed är det försäljningstillfället man framför allt får hålla ögonen på. Jag tror att handeln med plastbärkassar sker ganska öppet.

Inom handeln väljer man själv hur man tar in pengarna. Vissa kanske väljer att betala in skatten själva och att inte lägga den på prislappen. Men de flesta kommer naturligtvis att lägga den på prislappen, och det är ju egentligen det som är meningen med det hela: Det ska bli mindre attraktivt att använda plastbärkassarna. Jag tror inte att det här kommer att bli något enormt problem.

Vi kan se att man i hela EU inför olika former av avgifter och skatter. Vi i Sverige är alltså inte ensamma om detta.

Vi kan inte inrikta vår verksamhet på att någon skulle kunna begå en brottslig handling. I så fall skulle vi inte kunna ha några regler alls i samhället. Om det handlar om brottslig verksamhet får vi naturligtvis följa upp det som vid andra miljöbrott. Men det kan inte vara brottslingarna som hindrar oss från att försöka förhindra att det kommer ut ännu mer mikroplaster. Vi kan inte låta brottslingar lägga in sitt veto, utan dem bekämpar vi i vanlig ordning med polis och tull.

Fru talman! Jag säger inte att man inte kan smuggla in plastpåsar.

Jag ska också ta upp en annan sak. Det gäller resurser för det fossila. Hur ser regeringen på att vi i stället för de plastbärkassar vi har, som till 80 procent består av återanvänd plast, för in plastpåsar som är baserade på fossil råvara? Jag antar att det blir exakt samma mängd som den som reduceras från handeln som kommer att finnas i form av fossila påsar.

Dessutom: Finns det någon som helst undersökning av hur mycket plastpåsar av den arten som sprids i naturen? Jag antar att om man brukar lämna efter sig den plastpåse som man har med sig kommer man i stället att ha en fossil påse med sig när man går ut i naturen och fikar eller vad man nu tänker göra. Det är ingenting som hindrar en från att göra det.

Det betyder att det egentligen råder status quo när det gäller hur mycket plast som finns i naturen. Det här ändrar inte balansen.

Fru talman! Ja, det finns fördelar med återvunnen plast. Sedan är inte all plast i påsarna återvunnen, utan en del är plast som görs av sockerrör, majs och så vidare. Den är inte återvunnen från något som tidigare har varit plast. Det finns olika varianter.

Tyvärr är det så att det finns nackdelar också med den återvunna plasten. Man har kunnat hitta vissa gifter i denna plast som inte finns i originalproducerad plast. Allt har sina för- och nackdelar.

Om man tar med sig en fossil påse när man till exempel ska ha picknick på stranden tror jag att risken är mindre att man slänger den. Det kommer inte att bli det berg av påsar som väller in i svenska hem som det blir när man köper eller får en ny påse varje gång man går och handlar. Mängden kommer att minska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Jag tror också att det är mindre risk att man lämnar en mer permanent bärkasse på stranden. Om kassen är av ett rejält material som inte går sönder lika lätt som en påse och som inte blir naggat i kanten på det sätt som de tunna plastpåsarna blir tror jag att chansen är större att man tar med den. Jag ser risken för att det skulle ligga en massa påsar för varaktigt bruk i naturen som väldigt liten.

Om man har använt en kasse för permanent bruk 150 gånger och sedan slänger den eller lämnar kvar den blir ändå effekten av mikroplaster i naturen mycket mindre jämfört med 150 tunna plastbärkassar. Dessutom finns det andra material. Om man lämnar en tygkasse eller papperskasse i naturen får det inte alls samma effekt när det gäller mikroplaster.

Det är just plast som är problemet, och där är det tyvärr ingen skillnad mellan den återvunna plasten, den som är gjord av till exempel sockerrör och majs, och den som är gjord av fossila material. Mikroplasterna finns i alla plaster, och det är mikroplasterna som förstör naturen och hälsan.

Fru talman! Svensk ekonomi tillhör de absolut mest klimateffektiva i världen. Sverige har bevisat att tillväxt kan ske parallellt med mindre miljöpåverkan och att miljö och ekonomisk tillväxt går hand i hand.

Vår bnp har växt med mer än 60 procent sedan 1990 samtidigt som utsläppen av växthusgaser har minskat med över 20 procent. Mycket har gjorts, men mycket mer kommer att behöva göras.

Fru talman! På bordet i dag ligger nästa steg i den gröna skatteväxlingen. Det är en skatteväxling som när denna mandatperiod är slut ska omsluta uppemot 15 miljarder kronor. Det är en skatteväxling som innebär att skatten på jobb, företagande och landsbygd sänks. Till skillnad från skatter som snedvrider ekonomin rättar grön skatteväxling till snedvridningar och låter utsläppare betala för den miljöskada de gör.

Centerpartiets främsta prioritering på det här området är att kraftigt minska mängden plast och farliga mikroplaster i den svenska naturen och vattendragen.

När man lyssnar på hur debatten låter kring grön skatteväxling är det lätt att missa själva poängen med skatteväxlingen. Målet är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen på skattesystemet och öka dess miljörelatering. Sverige har ett högt skattetryck på en rad utsläpp men ändå en förhållandevis låg andel miljöskatter i förhållande till det totala skatteuttaget.

Fru talman! 70 procent av det marina skräpet i Östersjön är plast. Det har spridits en felaktig bild av att skatten införs för att minska plastskräpet i haven globalt. Även om Sverige är bättre än de andra länderna är det inte så att vi inte har problem med nedskräpning. Det primära är att minska nedskräpningen av plast i den svenska naturen, i sjöar, bäckar, åar, älvar och givetvis hav.

Fru talman! Vi måste bort från samhällets beroende av engångsplast och slit-och-släng-mentaliteten. Centerpartiet har drivit frågan om minskat plastberoende på hemmaplan och i EU. I EU har man kommit överens om att förbjuda till exempel plastbestick och sugrör i hela unionen till 2025. Vi vill nu att man höjer ambitionsnivån och tar tag i fler engångsartiklar i plast som kaffemuggar, lock och snabbmatsförpackningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Många av de stora miljövinsterna har kommit från att politiken och företagen växeldrar och samarbetar. Europa och USA var tidigt ute med att ställa utsläppskrav på bilar. Industrin, specifikt Volvo, svarade med att utveckla katalysatorer. Politiken förbjöd de mycket skadliga freonerna. Industrin utvecklade alternativa kylmedel.

Samma steg behöver vi nu ta med de kvarvarande engångsartiklarna. Kan politiken sätta ett stoppdatum för engångsplaster i de kvarvarande stora nedskräpningsartiklarna är vi övertygade om att fullgoda alternativ kommer att utvecklas - men det är då också viktigt att företag och innovatörer får veta detta i god tid.

Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande 13.

Fru talman! Med Socialdemokraterna ville jag försöka diskutera ett rationellt, effektivt skattesystem som uppbär legitimitet och säkrar den offentliga sektorns finansiering men också ger goda förutsättningar för dem som vill bedriva verksamhet i landet. Centerpartiet och Per Åsling har en annan grundläggande syn på skattesystemet med mer av schweizerostkaraktär, så att säga - man vill borra upp en massa olika typer av särregler och undantag som ofta ska gynna någon grupp som man tycker är särskilt värd att värna just där och just då. Därför har jag förståelse för att Pelle Åsling och Centerpartiet kanske inte tycker att det är så viktigt att man nu går fram med en skattehöjning som är ineffektiv, skapar osäkerhet och så vidare. Det effektiva skattesystemet brukar inte värnas så hårt.

Däremot brukar Centerpartiet vilja hålla den gröna fanan högt och verkligen värna vår planet. Måste det inte då, Pelle Åsling, finnas skäl att tro att de åtgärder vi vidtar löser de problem som vi säger oss vilja komma åt, detta för att det över tid ska vara legitimt för oss att genomföra åtgärder som emellanåt kan upplevas som lite tuffa och strama av hushållen?

I dag debatterar vi ett förslag som alldeles uppenbart inte når några som helst kvalitetskrav när det kommer till att mål och åtgärd ska hänga ihop, att mål och medel ska samspela. Konjunkturinstitutet visar detta tydligt i sin genomgång. De säger att detta inte kommer att leda till minskad nedskräpning och inte heller till minskade utsläpp av plaster i havet.

Hur stor andel av de plaster i Östersjön som du refererar till menar du kommer från svenska konsumentkassar som man har köpt när man har handlat på Ica, på Konsum eller hos handlaren? Hur stor är den andelen av de plastutsläpp i haven som du refererar till? Eller är det så att du bara parar ihop en iakttagelse med en politisk åtgärd som du vill genomföra?

Fru talman! Jag noterar att Niklas Wykman i sitt anförande inte sa någonting om hur Moderaterna vill komma till rätta med de stora problem vi ser runt om i världen med utsläpp av mikroplaster som skadar vår natur.

Jag noterar också att Niklas Wykman flera gånger hänvisar till Konjunkturinstitutet. Jag vill påpeka, för att fortsätta på temat remissinstanser och myndigheter, att Datainspektionen, Domstolsverket, Ekonomistyrningsverket, Forskningsrådet för miljö, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Skatteverket och Tillväxtverket antingen tillstyrker eller inte har någonting att invända mot det förslag som vi har på vårt bord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Plast, också ny plast, fortsätter att skräpa ned vår närmiljö. I de stora haven beräknas 80 procent av nedskräpningen vara plastskräp av olika slag, i Östersjön 70 procent. Utsläppen fortsätter också i Östersjön, företrädesvis från de länder som har dålig struktur på sin återvinning och sophantering. Men när det gäller just mikroplasterna säger en del studier - jag vill bland annat referera till radioprogrammet Klotet den 28 augusti - att andelen från Sverige är nästan lika stor som den från Ryssland.

Vad vill Moderaterna göra? Du är svaret skyldig, Niklas.

Fru talman! Jag fick inget svar på hur stor andel av dessa 70 procent som kommer från svenska plastpåsar. Passa gärna på att svara på det i nästa inlägg, Pelle Åsling!

Jag tar en annan fråga. Du tar upp ett nytt spår och pratar om mikroplasterna. Hur stor andel av mikroplasterna kommer från svenska plastpåsar som vi köpt i matvarubutiken? Eller tar du bara en siffra som du tycker passar och applicerar på en åtgärd du vill genomföra utan att det finns något egentligt samband? Hur stor andel av dessa mikroplaster kommer till exempel från bildäck och inte från plastpåsar? Pelle Åsling kan säkert svara på hur stor andel av mikroplasterna som kommer från plastpåsar i svensk handel.

Det finns en stor skillnad mellan vad Pelle Åsling och jag vill göra. Jag vill exportera den svenska modellen med en högteknologisk plastindustri som återvinner, som kommer på nya material och som gör att vi inte blir beroende av fossila bränslen. Jag vill exportera den svenska modellen med exempelvis kraftvärmeverk som skapar närvärme och gör att vi eldar upp vårt avfall och får el och energi av det. Jag vill exportera de svenska framgångsexemplen.

Pelle Åsling lägger i dag ett förslag på riksdagens bord som i stället importerar de asiatiska problemen med fossilproducerade plastpåsar på rulle. Dessa kommer relativt sett att bli 3 kronor billigare i och med Pelle Åslings förslag.

Jag vill exportera svensk framgång; Pelle Åsling vill importera utländska problem - det är skillnaden mellan Centerpartiets och Moderaternas miljöpolitik.

(Applåder)

Fru talman! Lösningen på de svenska miljöproblemen kan ju inte vara att exportera den teknik som vi har och där vi är föregångare. Vi löser ju inte de svenska utsläppsproblemen med det.

När det gäller att dela med oss, exportera och bidra till att den svenska industrin satsar ännu mer på att utveckla värdefull specialteknik är det ingen skillnad i uppfattning. Det är därför vi är så måna om att göra en skatteväxling, att underlätta för företag att jobba med innovativa lösningar och att göra det lättare för företag att växa och anställa människor och på så sätt bidra till att stärka den svenska ekonomin.

Det får ingalunda vara så att vi inte på olika sätt driver på för att stoppa användandet av plast, och därmed också spridningen av mikroplaster, som bidrar till att försämra klimatet och våra naturvärden ännu mer. Vi måste ha modet att börja med att sopa framför egen dörr och se till att göra vad vi kan. Jag vill kunna se mina barn och barnbarn i synen säga: Vi gjorde vad vi kunde för att stoppa miljöpåverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Fru talman! Det här ärendet berör skatt på plastpåsar. Vi anser att förslaget går i rätt riktning, och vi kommer därför att gå på utskottets linje.

Vill man däremot göra skillnad på riktigt ska man göra som vi föreslår i vårt särskilda yttrande och införa ett totalförbud. Det är dags att vi slutar dalta med nedskräpningen.

(Applåder)

Fru talman! Det var ett kort och kärnfullt inlägg här nyss.

Jag skulle vilja ta avstamp i det som Niklas Wykman sa inledningsvis. Det här är en fråga som handlar om det skattesystem som vi har i Sverige och vilket skattesystem vi önskar se i vårt land. Enligt den tradition av skatter som har tyngt Sverige är det hög skatt på arbete och företagsamhet. En del av oss här inne har tillbringat ett antal år i de politiska ungdomsförbunden och då verkligen i debatt efter debatt fått höra att man säger att vi har hög skatt på alkohol för att vi inte ska supa för mycket och hög skatt på tobak för att vi inte ska bruka tobaksprodukter i alltför stor omfattning - men har vi då hög skatt på arbete för att vi inte ska arbeta för mycket?

De här billiga poängerna som man kan plocka rent retoriskt försöker Kristdemokraterna omvandla i praktisk politik. När vi nu talar om att ett skifte behövs där man slutar beskatta arbete och företagsamhet och i stället beskattar konsumtion lägger vi i vår budgetmotion fram stora skattesänkningar som faktiskt medför sänkt skatt för 5,2 miljoner löntagare, sänkt skatt för 2,2 miljoner pensionärer och därutöver sänkt skatt för dem som har bidrags- eller försäkringsinkomst - men de får hälften så stor skattesänkning som de som har ett arbete, för vi vill premiera just arbete. Det ska inte vara en hög skatt på arbete som gör att man avstår från att arbeta.

Denna skattesänkning som man faktiskt får om man är pensionär eller löntagare eller har en försäkrings- eller bidragsinkomst är generös och allmän. Punktskatten som vi diskuterar här i dag är en valfri skatt som man kan välja bort. Det är en skatt som når dem som köper plastpåsar, och skatten läggs på den som producerar eller importerar plastpåsar.

Ska man då säga någonting om just det som vi nu talar om när det gäller vad vi vill uppnå med det? Om vi som kristdemokratiskt parti varit en del av regeringsunderlaget eller rent av själva suttit vid maktens bord i Rosenbad hade vi inte utformat skatter på det här sättet, men vi hade fortsatt att prioritera skattesänkningar som vi gör i vår egen budgetmotion.

Tillstår vi att det är ett problem med just plast och mikroplaster inom haven och med den spridning som vi tyvärr ser världen över? Ja, absolut gör vi det. Vi har i ett eget, kristdemokratiskt miljöpolitiskt program slagit fast att vi behöver minska det onödiga användandet av plast i engångsprodukter, till exempel plastpåsar. Det skriver vi där. Vi skriver också att ekonomiska styrmedel eller andra begränsningar bör införas för att minska användningen av konventionella plastpåsar i dagligvaru- och fackhandel för att därmed minska spridningen av plaster i miljön.

Jag tror att man ska ta situationen på allvar, och jag tror också att man ska inse vad det är för skillnad när man får en sådan skattesänkning som jag har talat om här tidigare. Det motsvarar alltså 2 500 kronor per år för en medelinkomsttagare. En pensionär får per år motsvarande 1 320 kronor mer i plånboken. Det är en skattesänkning som jag är glad över att här och i dag få tala om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Fru talman! Plast är ett material som faktiskt är helt oersättligt i många delar av samhället. Det är ett bra material: starkt, slitstarkt och flexibelt. Det finns i många former. Vi kommer att fortsätta att använda plast under mycket lång tid framöver.

Plasten innebär också en del problem. Vi har hört här i debatten i dag, vilket jag inte kan göra annat än hålla med om, att plast i många fall utgör en fara för djur och natur om den kommer ut på fel sätt eller hanteras på fel sätt.

Liberalernas ingång i förhandlingarna inom ramen för januariavtalet om den här skatten har varit att se till att vi får en skatt på plats som faktiskt leder till att vi får en mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Jag tror att när vi nu inför den här skatten och sedan går tillbaka och utvärderar den för att stärka upp där det inte fungerar och bibehålla det som kanske kommer att fungera - som man gör med alla politiska reformer - kommer vi att se att vi ska göra ännu mer av Liberalernas politik.

Vi skulle till exempel vilja se att en sådan här skatt blev mer differentierad så att jungfrulig plast, alltså plast som är ny och innebär att man tar upp ny olja och inte återvinner plast för att till exempel göra plastpåsar, får en tuffare beskattning än sådan plast som är återvunnen. Vi behöver ha ekonomiska incitament för att öka återvinningen.

Vi hade gärna sett en differentiering som handlar om att uppmuntra till ny teknik, nya typer av plaster och mer nedbrytbarhet. Men man får inte allt i en förhandling med andra. Jag tror att vi kommer att komma tillbaka, precis som med annan politik, och utvärdera det här och se till att vi får ännu mer av cirkulär ekonomi och resurseffektivitet. Vi måste minska nedskräpningen i naturen samtidigt som vi ser till att skapa förutsättningar för industrin att ta viktiga steg framåt.

Eftersom plasten är så viktig och vi också vill stärka den cirkulära ekonomin kan man inte bara titta på skatter, utan vi måste också se till att få ett plastreturraffinaderi på plats så att vi kan återvinna ännu mer plast. Det har vi från Liberalernas håll varit positiva till. När vi eldar plast för att återvinna energi, som har beskrivits tidigare i debatten, måste vi bli bättre på att fånga upp koldioxiden som bildas när man eldar någonting och sedan lagra den. Ett plastreturraffinaderi är en sådan sak som vi kommer att behöva återkomma med förslag om då vi behöver få styrmedel och ett system på plats som innebär att vi kan fånga mer koldioxid och återvinna mer plast.

Fru talman! Det har förekommit en liten felaktighet i debatten här i kammaren i dag som jag vill uppmärksamma. Det har påståtts - jag tror att det var från Sverigedemokraterna - att den här skatten på plastbärkassar skulle vara ett sätt att finansiera värnskatten. Det är felaktigt. Det står klart och tydligt i januariavtalet, och det står klart och tydligt i förhandlingarna mellan januariavtalspartierna, att det att vi avskaffade värnskatten nu vid årsskiftet ligger utanför den gröna skatteväxlingen. Det och skatten på plastbärkassar har alltså ingenting med varandra att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Värnskatten finansieras inte av skatt på plastbärkassar eller av skatt på någonting annat. Värnskatten finansieras av att folk jobbar mer och av att folk kommer att företaga mer, anstränga sig mer och faktiskt konsumera mer, vilket kommer att gynna tillväxten och göra att ekonomin växer. Det ligger utanför den gröna skatteväxlingen. Den gröna skatteväxlingen är alltså inte att förväxla med värnskatten. Det kommer att komma andra höjningar, men det kommer också att komma andra skattesänkningar för att finansiera de miljarder som definieras i delen om den gröna skatteväxlingen i januariavtalet.

Jag kan stilla oron hos Sverigedemokraterna och andra som lyssnar. Värnskattens avskaffande finansierar sig självt. Det som är den gröna skatteväxlingen innefattar inte värnskatten. Vi kommer att behöva fortsätta höja skatten på sådant som är dåligt för miljön och sänka skatten på jobb och företagande i ännu större utsträckning.

Fru talman! Det är glädjande att lyssna på Moderaterna, som också sörjer den pågående massutrotningen, där vi människor är den pådrivande faktorn. Jag kan också glädjas åt Moderaternas beröm över den effektiva koldioxidskatten och ha det i åtanke framöver.

Niklas Wykman frågar lite skeptiskt i sitt anförande om det är ideologiskt drivet att vi har gett skatten denna utformning. Jag är ideologiskt övertygad, och det är jag också glad över. Det är därför som jag har valt att vara politiker. Men skatten är en följd av att vi är med i EU. Det finns ett direktiv som säger att vi ska minska användningen av engångsplastpåsar till 40 påsar per person och år. Det är därför som vi i Sverige har tagit dessa politiska beslut.

År 2017 exporterade Sverige 30 000 ton plast till länder utanför Europa för att de skulle ta hand om den. Vi hade inte kapaciteten att ta hand om den själva. Det är också något som är värt att känna till.

Centerns anförande instämmer jag i stort i, men jag måste ändå göra en rättelse. Ekonomisk tillväxt går inte hand i hand med miljöarbetet. Det är en utbredd myt som också kan kallas för miljökuznetskurvan. Men den stämmer alltså inte, och det finns inga empiriska bevis för absolut frikoppling. Detta måste vi bära med oss varje dag.

Fru talman! I dag debatterar vi skatt på plastpåsar, och det är en skatt som Moderaterna och Sverigedemokraterna har reserverat sig mot. Jag kan till viss del hålla med om att debatten är fånig. Den är fånig för att motståndet är så oerhört stort. Skatten är ju en följd av ett EU-direktiv. Jag undrar också vad Moderaterna själva har för förslag för att vi ska uppnå målet. Eller är det värt att gå ut ur EU för att vi inte vill ha plastpåsskatt?

Antagligen kommer skatten att leda till att människor använder plastpåsar fler gånger eller väljer mer miljövänliga bärkassar av tyg, vilket kommer att minska resursförbrukningen, nedskräpningen och problemen med mikroplaster, som är stora i dag. Men framför allt är det viktigt att vi ändrar vårt linjära tänk, att resurser bara ska användas en gång. I många fall går det utmärkt att byta plast till tyg. Ofta funkar det till och med bättre.

Moderaternas och Sverigedemokraternas motstånd mot skatten motiveras delvis med att den förväntas vara så effektiv när det gäller att styra om beteendet så att fler väljer bort plastbärkassarna. Man anser att detta är ett problem för statens finansiering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på plastbärkassar

Fru talman! Syftet med skatten är inte att maxa statskassan. Syftet med skatten är att styra om våra vanor, så att vi inte slösar med jordens resurser. Till de utskottskollegor som är oroliga för att vi inte kommer att ha någon finansiering när vi har styrt om det här beteendet kan jag, för att stilla deras oro, säga att vi i Miljöpartiet har väldigt många förslag på olika miljöskatter.

Ena stunden ojar sig motståndarna över skattens effektivitet, andra stunden hävdar de att den inte kommer att få någon effekt. Jag förstår att det är svårt att hänga med.

Fru talman! Ett argument är att nedskräpning med plastpåsar bara är ett globalt problem och alltså inget för lilla Sverige att bry sig om. Med den argumentationen finns inga väsentliga problem, för vi ska bara jämföra med hela världens problem.

Vi måste sluta tänka så cyniskt, särskilt vad gäller miljön. Vi i Sverige måste ta ansvar.

Enligt Håll Sverige Rent ligger plastpåsar på tio-i-topp-listan över de typer av skräp som förekommer mest på svenska stränder. Vi har alltså en hel del att göra på hemmaplan, men det är tydligt att Moderaterna och Sverigedemokraterna helt enkelt inte vill.

Fru talman! I dag konsumerar vi 1 miljard tunna så kallade fruktpåsar och 67 miljoner plastbärkassar per år. Målet om högst 40 bärkassar per person och år ska vi nå senast den 31 december 2025, och regeringens bedömning är att Sverige utan ytterligare styrning inte kommer att nå målet. Det är en bedömning som delas av Naturvårdsverket.

Sveriges agerande sänder också signaler till andra länder om att vi tar problemet med plastnedskräpning på stort allvar. Över 90 länder har förbjudit plastpåsar, och jag uppskattar Vänsterpartiets inlägg i debatten. Det var kort, koncist och tydligt.

Det är uppenbart att det krävs politiska styrmedel för att vi ska nå målet om 40 plastpåsar per person och år till år 2025. En skatt på plastbärkassar är ett steg för att nå detta mål.

Ett annat argument är att skatten skulle vara orättvis mot förnybara påsar. Men syftet med skatten är att minska nedskräpningen och motverka spridningen av mikroplaster i naturen. Ur det perspektivet är det lika illa med plastpåsar av sockerrör som med plastpåsar av fossilbaserad plast. Alltså görs ingen skillnad.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)