Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut

Fru talman! Från en debatt till nästa – nu har vi ett betänkande från socialförsäkringsutskottet på bordet, och det handlar om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut.

Detta betänkande grundar sig på en rapport från Riksrevisionen, och det är väl därför det är så pass tunt och därför det inte finns något jätteintresse här. Dessa rapporter resulterar ofta i skrivelser där regeringen säger vad man har gjort eller inte gjort. Sedan läggs de till handlingarna, och det är inte mer med det.

Men ämnet är högintressant: konsekvensanalyser på det migrationspolitiska området. Jag kan från början vara öppen och säga det som Riksrevisionen sa när man berättade för oss om sin granskning. Detta är det första område där man har talat om konsekvensanalyser. Det finns alltså inget som säger att detta bara gäller just migrationsområdet. Däremot är det på det området väldigt tydligt att några sådana analyser inte har gjorts.

Detta ser vi alla dagligen konsekvenserna av. Vi har hört hur representanter från samtliga övriga partier på ett eller annat sätt har talat om hur de har varit naiva och inte har kunnat förutse vad som kommer att hända och så vidare, på olika sätt. Man har plötsligt tvingats agera i en situation som man inte visste skulle kunna uppstå. Sverigedemokraterna har inte delat den uppfattningen. Vi har varnat under många års tid. Vi har pekat på exakt de följdeffekter som vi nu också har kunnat se i vårt land.

Det intressanta med granskningen från Riksrevisionen är att den visar att man faktiskt inte har gjort de konsekvensanalyser som man borde ha gjort. I de fall det har gjorts analyser har de varit undermåliga.

Regeringen svarar på detta med att man har börjat se över frågan och nu har bättre praxis – gott så. Vi från Sverigedemokraterna valde att ändå lägga fram en följdmotion, för vi menar att det finns ytterligare saker man skulle kunna strama upp.

Man skulle kunna kräva en uppdatering av olika förordningar och handböcker i hur man arbetar med detta. Man skulle kunna föra in mer explicita krav på att exempelvis se över volymdiskussioner. Vad kommer det här förslaget att få för följdeffekter? Finns det någon sådan analys man skulle kunna göra på förhand? Man skulle kunna se över möjligheten att göra en helhetsbedömning. Varje enskilt förslag kanske inte ger jätteeffekter utåt, men tillsammans kan de få stor effekt.

Vi vet att en stor del av den migration som har kommit till Sverige har berott på de signaler vi har skickat ut. Det har vi också fått höra från regeringsföreträdare: Det är klart att den politik som vi har fört har fått personer att söka sig hit.

Därför tycker jag att det är väldigt intressant att läsa utskottets ställningstagande, där man motiverar varför man avslår våra förslag till konkreta förändringar som skulle kunna göra det ännu tydligare att detta är ett viktigt steg som man inte får hoppa över.

Dels skyller man på EU och på att EU-regleringar gör att vi inte kommer att ha tid att göra några större uppskattningar av vilken påverkan en bestämmelse kommer att ha på migrationen. Detta är ju om något ytterligare ett tecken på att vi är rätt ute även i EU-frågan. Man kanske inte bör låta migrationen, eller så mycket annat, hanteras på EU-nivå. Det ska såklart vara vårt land som sätter gränserna och som ansvarar för att ha kontroll över vilka som befinner sig här och inte, och vilka som har rätt till det och inte.

Sedan står det också att utskottet utgår från att regeringens arbete med att utveckla konsekvensanalyser fortsätter, och man vill påminna om att utformningen av regelverk visserligen har en viss påverkan på migrationen till Sverige men att det främst är situationen i omvärlden som påverkar att människor migrerar. Människor flyr från något, inte till något.

Ja, människor flyr från något. Men, som vi har sagt så många gånger i det här utskottet, människor flyr från något, men inte vid Sveriges gränser. Det råder inte en akut situation vid Sveriges gränser. Det som har fått personer att söka sig hit är fel i systemen. Det är signaler som Sverige skickar ut, både genom de beslut vi fattar i denna kammare gällande vad man får och inte får när man kommer hit som asylmigrant och genom vårt sätt att göra bedömningar. Den politik vi för har en reell effekt.

Vi har också skickat ut signaler genom att vi håller liv i system som gör att det är lönt att färdas långt, att nyttja människosmugglare och att välja illegala vägar till vår del av världen, vilket är det enda sättet att komma hit och ta del av allt vi lovat ut. Och vi accepterar de vägarna. Till och med när vi inte accepterar de vägarna – jag måste lyfta detta nu i och med att det är högaktuellt – ger vi nya möjligheter för personer som har sökt sig hit och saknar asylskäl att stanna i landet.

Meningen om att migrationen till Sverige skulle bero på att människor har behov av att fly från något är alltså helt enkelt inte korrekt. Det är inte detta det handlar om när det gäller migrationen till Sverige.

Det hade varit sant om vi bara diskuterade kvotflyktingssystemets utformning och vilket kvotmottagande Sverige ska ha, men det är inte detta som det handlar om.

Jag hoppas därför att så många som möjligt läser vad utskottet faktiskt säger här. Jag hoppas att många lyssnar och tar till sig att de övriga partierna helt obrytt tycker att detta med konsekvensanalyser kan det vara lite si och så med. De övriga partierna menar i stället att det viktiga finns i den fina meningen att ”människor flyr från något, inte till något”, trots att det faktiskt är detta som håller liv i ett totalt ohållbart system.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet SfU28, Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut. Jag yrkar därmed också avslag på den enda reservation som finns i ärendet, som är från Sverigedemokraterna.

Detta är en granskning som avser åren 2004–2015. Det är alltså två regeringars politik som betänkandet berör.

Det som kommer fram är, om jag ska sammanfatta det kort, att Riksrevisionen rekommenderar att Regeringskansliet säkerställer att konsekvensanalyser tas fram enligt de krav som finns och också utvecklar kvaliteten i dessa analyser. Dessa krav finns i olika dokument på Regeringskansliet. Regeringen redovisar sin bedömning av dessa iakttagelser i en skrivelse, vilket vi har hört Paula Bieler tala om, som vi i socialförsäkringsutskottet har behandlat i vårt betänkande.

Vi har kommit fram till att vi i socialförsäkringsutskottet ser positivt på regeringens arbete med att förbättra stöd och service till kommittéer, särskilda utredare och internt i Regeringskansliet för att öka kvaliteten och effektiviteten i arbetet med konsekvensanalyser. Vi ser alltså att regeringen har tagit till sig av kritiken och säger att man kommer att fortsätta att arbeta med detta.

Konsekvensutredningar är centrala i arbetet med att nå mer ändamålsenliga regler. Det är viktigt att de också håller god kvalitet. Vi är i utskottet överens om att kvaliteten bör höjas ytterligare och att konsekvensanalyserna ska löpa parallellt med övrigt arbete. Det är också detta som regeringen lyfter fram i sin skrivelse.

”Om förslagen inte, eller endast i mindre omfattning, bedöms påverka migrationen kan det dock anses vara av ringa värde för remissinstanser, beslutsfattare och andra som berörs av besluten att vidare utveckla konsekvenser som inte förväntas uppstå på andra områden än det finansiella.” Detta är också något som lyfts fram och som vi har ställt oss bakom i utskottet.

Fru talman! EU-regleringar kommer ofta med väldigt korta genomförandetider. Det gör det svårt att göra omfattande jämförande studier. Det är detta som sägs: Det är de omfattande jämförande studierna som är svåra att göra eftersom det är kort framförhållning. Det är först efter en tids tillämpning som det är möjligt att uppskatta vilken påverkan en bestämmelse kan ha på migrationen, liksom om utformningen av regelverken har påverkan på migrationen till Sverige.

Det är också främst situationen i omvärlden som påverkar varför människor migrerar, vilket vi också har hört föregående talare lyfta fram. Där har vi i alla de andra partierna en annan inställning än Sverigedemokraterna. Alla partier utom Sverigedemokraterna står bakom detta, även meningen: ”Människor flyr från något, inte till något.” Jag vill särskilt lyfta fram att alla partier utom Sverigedemokraterna står bakom denna formulering.

Fru talman! Inledningsvis ska jag säga att vi också står bakom meningen som sådan. Jag tror att de människor som flyr gör det från något, inte till något. Men när de är vid Sveriges gräns flyr de inte längre från något utan till något, eller då reser de till något, rättare sagt. Vi har ingen kris i vårt direkta närområde, och det är fysiskt omöjligt att fly över gränsen till Sverige, för då är man inte på flykt.

Jag missade en mening i mitt korta anförande, nämligen att det är ”först efter någon tids tillämpning av en bestämmelse som det är möjligt att uppskatta vilken påverkan bestämmelsen kan ha för migrationen”. Det är ju just detta som är problemet. Det är just därför man ska ha konsekvensanalyser. Man måste försöka utvärdera och se över i förväg. Det är där som ni socialdemokrater och alla andra partier har brustit katastrofalt genom åren. Man har inte gjort några konsekvensanalyser.

Vi har kunnat se hur budgeten på området har ökat gång efter gång, för man har inte räknat rätt. Man har inte funderat över baksidor med det hela. Det är därför det är viktigt att man gör konsekvensanalyser. Det är därför som Riksrevisionens granskning är så talande. Det är också därför som vi från vår sida menar att man bör göra ännu mer. Man bör vara ännu tydligare och mer explicit uppdatera handböckerna. Man ska ta till vara de möjligheter man har att påverka styrningen: Gör det enklare att göra korrekta konsekvensanalyser!

Man måste räkna med att volymerna kommer att påverkas beroende på vilka regelverk vi har. Det måste ingå i konsekvensanalyserna.

Slutligen ska jag säga något om detta med EU. Det är väldigt korta ledtider. Det är en av många anledningar till att jag är kritisk mot hur EU fungerar. Men vi har faktiskt dragit ut på beslut ibland. Jag kommer aldrig att acceptera att vi hastigt och lustigt utan att utvärdera dem genomför reformer som kan få stora konsekvenser för Sverige samtidigt som vi skyller på EU.

Fru talman! Jag förstår inte riktigt hur Paula Bieler läser betänkandet och skrivelsen. Det står ju inte någonstans att regeringen inte ska göra några konsekvensanalyser. Det som står är att man ska öka kvaliteten i dem. Det är detta som står både i regeringens skrivelse och i vårt betänkande. Det verkar alltså inte riktigt som om vi läser meningarna på samma sätt.

Detta gäller även den mening som jag tog upp: ”Människor flyr från något, inte till något.” Vi har ju inte samma bild av vad det handlar om, oavsett vilken gräns det gäller. Där har vi helt olika uppfattningar, kan jag förstå. Jag har förstått det sedan länge.

Sedan handlar det om jämförande studier av EU-regleringar. Det står inte att man inte ska göra några sådana. Däremot står det att när det är korta genomförandetider kan man inte göra omfattande jämförande studier. Uppföljningar och sådant kommer man självklart att göra. Det görs redan nu när det fattas beslut och när man skriver propositioner, utredningar och så vidare. Men omfattande jämförande studier kan det vara svårt att hinna med, för det är korta genomförandetider.

Det handlar alltså inte på något sätt om att vi motsätter oss detta. Vi tycker att det ska göras konsekvensanalyser, och de ska vara av god kvalitet.

Jag håller inte med om det som Paula Bieler säger, att man inte bryr sig om det som står i Riksrevisionens rapport, utan jag tycker att man på ett bra sätt har tagit till sig det.

Fru talman! Tack för svaret, Carina Ohlsson! Jag tror att det kan tjäna mig mer än Socialdemokraterna, om jag får vara så dryg. Jag är tydligen det i det här replikskiftet.

Nej, det är inte detsamma oavsett vilken gräns det handlar om. Tvärtom beror den stora skillnaden just på vilken gräns det handlar om. Det är den stora skillnaden mellan oss. Jag är helt med på att personer flyr. Det finns ett jättebehov av flykt i världen, tyvärr. Vid vilken gräns personen då befinner sig är avgörande för huruvida vi hjälper dem som är på flykt eller dem som har använt sig av illegala vägar eller kriminella människosmugglare och haft råd att betala för att ta sig hela vägen hit. Det är detta som skiljer oss. Det är därför jag menar att denna mening är totalt malplacerad i betänkandet.

Vi hörde nu nämnas att man fortfarande ska göra uppföljningar. Jag återkommer därför till meningen om att det är svårt att göra en ordentlig uppskattning förrän efter en tids tillämpning. Konsekvensanalyser måste ju ske i förväg. Jag vill se konsekvensanalyser på bordet innan vi stiftar lagar. Jag vill att vi ska tänka efter innan vi fattar beslut som kommer att påverka utvecklingen i det här landet.

Det är där jag menar att ni har brustit, katastrofalt, under decennier. Det är det vi ser resultatet av i vårt samhälle i dag. Jag önskar att man skulle tänka till ytterligare och inte gömma sig bakom detta: EU kommer ibland att tvinga oss att fatta beslut snabbt. Då hinner vi inte göra omfattande utredningar innan.

Nähä, vi har varit försenade med att komma igång med EU-lagstiftning många gånger tidigare. Jag tycker nog att en ordentlig utredning på till exempel ett sådant här viktigt område skulle kunna krävas.

Återigen: Jag är glad att man gör saker. Jag är glad att man talar om att det är viktigt med konsekvensanalyser. Men det finns mer att göra. Det är oförståeligt att man inte gör det.

Fru talman! Nej, jag och Socialdemokraterna gömmer oss inte bakom detta, utan vi konstaterar fakta: Det är så här det ser ut, och därför hinner man inte alltid göra omfattande utredningar.

Man kan titta på Sverige som helhet. Det handlar om när vi får förslag till beslut här i riksdagen, om framtagande av propositioner och så vidare. Jag tycker att vi i Sverige har ett omfattande system för hur lagförslag tas fram. Det handlar om utredningar, kommittéverksamhet och lagråd. Jag tycker att vi har en väl fungerande demokrati på det sättet, och det finns faktiskt också möjlighet till yttrande innan det kommer till beslut här i riksdagen. Jag är inte överens med Paula Bieler där.

Sedan har regeringen i skrivelsen och vi i vårt betänkande sagt att vi ska utveckla konsekvensanalyser än mer. Det tycker jag att det finns fog för att göra. Jag kan också nämna att vi även ser över den typen av frågor i utvärderingar i socialförsäkringsutskottet. Det är alltså inte så att vi ser med nonchalans på de förslag som tas fram av Riksrevisionen. Det är faktiskt så att vi tar till oss dem och kommer att göra vårt yttersta för att det ska bli än bättre, och vi ska göra utredningar. Men det gällde just detta – om det är omfattande eller inte beroende på tidsmarginaler.

Jag tycker inte att vi har något att skämmas över. Vi har också förändrat förslag för att vi har sett de konsekvenser som de har fått. Jag tycker alltså inte att det genom decennier har varit fel beslut som har fattats här i riksdagen. Jag tycker nog att vi har tagit konsekvenserna av de beslut som har fattats.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 maj.)