Riksrevisionens rapport om Swedfund International AB

Herr talman! Swedfund är en verksamhet som under ett antal år har fått utstå mycket kritik - berättigad sådan - utifrån att det har placerats pengar via skatteparadis. Det har varit projekt som har anklagats för landgrabbing, som det kallas. Det har funnits en del andra oklarheter kring bolaget och framför allt tidigare bristande insyn i verksamheten och bristande förmåga att kommunicera vad man faktiskt gör.

Riksrevisionens rapport om Swedfund International AB

Det är någonting som även den förra regeringen uppmärksammade. Även om den förra regeringen valde att göra stora årliga kapitaltillskott med 400 miljoner kronor per år i tre års tid arbetade man samtidigt med att förnya instruktionerna till bolaget, alltså ägardirektiven. Man bytte ut styrelsen, och man bytte ut ordföranden. Styrelsen rekryterade också en ny vd, som nu leder bolaget.

Det har gjorts stora insatser för att förbättra verksamheten. Vi socialdemokrater har varit mycket kritiska - så kritiska att vi till och med tidigare har avvisat förslagen om kapitaltillskott. Men vi kan konstatera att det har gjorts ett stort förbättringsarbete under ett antal år och att det har gjorts stora framsteg inom bolaget.

Det är en väsentligt bättre verksamhet och framför allt en väsentligt mer öppen verksamhet som bedrivs i dag. Man är tydligare med att redovisa sin verksamhet, sina insatser, vilka projekt man investerar i och hur de skapar utveckling i fattiga länder. Det är det som detta handlar om.

Swedfunds uppgift är att skapa utveckling och framför allt nya jobb i länder som i dag är väsentligt fattigare än vårt eget land. Det är en viktig del, ett viktigt verktyg, i den svenska utvecklingspolitiken.

För mig som socialdemokrat är det viktigt att utveckling i världen och fattigdomsbekämpning inte enbart handlar om att ge gåvor till de mest nödlidande, utan det handlar framför allt om att ge människor verktygen för att själva skapa sig en bättre framtid och själva lyfta sig ur den fattigdom och ur det förtryck som de samtidigt ofta lever i.

Där är Swedfunds verksamhet viktig. Vi har aldrig kritiserat själva grundidén med Swedfund, däremot hur verksamheten under några år fungerade och de brister som fanns. Vi tycker att mycket av de bristerna nu är åtgärdade. Det finns fortfarande vissa förbättringsmöjligheter, och vi hyser gott hopp om att den nuvarande ledningen för bolaget kommer att klara av att fortsätta att utveckla verksamheten.

Vi ser att det är en verksamhet som gör nytta, som skapar jobb och som skapar utveckling, och det är viktigt att fortsätta med denna verksamhet.

För att detta ska vara möjligt är det också viktigt att det finns ett förtroende för verksamheten. Jag vill, herr talman, säga att jag upplever att förtroendet för Swedfund har återupprättats genom årens arbete. Det är en väsentligt mycket bättre verksamhet i dag, och vi kan känna förtroende för och hysa hopp om att de utför sin uppgift på ett bra sätt och på ett öppet sätt och att verksamheten är väl värd att fortsätta att investera i.

Med det, herr talman, vill jag avslutningsvis yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande nr 8, Riksrevisionens rapport om Swedfund International AB.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Riksrevisionen överlämnade sin rapport om genomförd revision av statlig verksamhet den 23 juni 2014 rörande Swedfund International AB, som sedan 1991 är ett statligt helägt bolag. Bolagets uppdrag är att medverka till fattigdomsminskning genom hållbart företagande. Verksamhetens fokus ligger geografiskt sett söder om Sahara.

Bolagets kärnverksamhet är att göra direkta investeringar i form av aktieinnehav i eller lån till företag som renderar positiva utvecklingseffekter, som arbetstillfällen. I kärnverksamheten ingår även indirekta investeringar i fonder. Fonderna investerar i sin tur i företag som ska ge utvecklingseffekter. Investeringsverksamheten ska bedrivas på ett affärsmässigt sätt, vilket innebär att varje beslut för bolagets finansieringsmedverkan fattas med hänsyn till de rådande kommersiella villkoren för affärens genomförande.

Viktigt att påpeka i detta sammanhang är att kravet på miljöhänsyn bör likställas med affärsmässigheten i projekten.

Under perioden 2009-2013 har bolaget fått 360 miljoner kronor årligen i kapitaltillskott, totalt 1,8 miljarder, vilket motsvarar ungefär 1 procent av den svenska biståndsbudgeten. Bolaget har dock inte under perioden ökat sina investeringsvolymer i takt med sina framlagda prognoser. Det finns med andra ord ett sorts outnyttjat, ledigt, kapital hos Swedfund.

Syftet med granskningen av bolagets finansiella bild var att belysa om styrningen av bolagets verksamhet har varit effektiv med fokus på dess kapitalförsörjning samt finansieringssätt.

Riksrevisionsrapporten är välkommen då den avser att belysa problemområdet hos bolagets verksamhet för att ytterligare förbättra finansieringsmodellerna och naturligtvis förbättra avkastningen i form av ökad effekt av biståndsmedel till gagn för bolagets målsättningar.

Vikten av att skattemedel används effektivt och att detta presenteras till uppdragsgivaren, det vill säga den svenske skattebetalaren, är enligt min och mitt partis bedömning av portalbetydelse. Lika stor betydelse har valet av den bästa finansieringsformen som ger optimala förutsättningar för bolaget att arbeta mot målen om fattigdomsminskning i kombination med en hållbar ekonomisk utveckling och - tillåt mig addera, herr talman - miljöutveckling.

Rent företagsekonomiskt gäller att finansiering genom det egna kapitalet ofta är en mycket dyr finansieringsform. Dessutom riskerar man - om man inte, som i detta sammanhang, lyckas uppnå de budgeterade investeringsvolymerna - att låsa fast eget kapital som kunde ha alternativ användning och skapa en onödigt hög likviditet i verksamheten som står och skramlar oanvänd.

Det finns en skillnad i priset på det egna och det främmande kapitalet, i vårt fall ägar- respektive lånekapital. Lånekapitalet är oftast billigare i sin upplåning, inte minst nu med ägarens, den svenska statens, robusta kreditvärdighet. Ja, det är sant att Sverige har ett högt kreditbetyg globalt tillsammans med fem ytterligare länder, trots finansministerns återkommande och numera välkända påstående, som blir en paradox, om de svenska tomma ladorna.

Det höga priset som finansieringen medför genom ägarkapitalet sätter också press på avkastningen, det vill säga effekten av det investerade kapitalet samt även av inlåsningseffekter som tidigare redovisades.

Herr talman! Riksrevisionen har i sin rapport även konstaterat att en rad förbättringar har inträffat under perioden. Det handlar om att bolaget har infört ett utvecklat system för att följa upp de resultat som investeringarna ger. Dessutom har ägaren, staten, förtydligat sin skrivning om additionalitet. Termen kan förklaras genom att Swedfund ska vara en marknadskompletterande aktör. Med andra ord får Swedfund inte konkurrera med andra kommersiella aktörer.

Additionaliteten är svår att mäta, herr talman. Men eftersom additionaliteten är en central del i Swedfunds investeringar delar jag Riksrevisionens bedömning att bolaget borde överväga att låta en oberoende extern aktör utvärdera additionaliteten i svårbedömda fall. Ägaren, staten, borde säkerställa att det blir så.

Bolaget har sedan granskningen 2009 förändrats organisatoriskt, strategiskt och personellt. I början av 2012 tillsattes, som vi nyligen hörde, en ny vd, styrelsen förnyades och en ny styrelseordförande utsågs 2012. Många delar i bolagets affärsmodell har redan påverkats positivt, inte minst utvecklingen av dess nyckeltal.

Något som är värt särskild uppmärksamhet för oss nya moderater, utöver de renodlade finansieringsspörsmålen, är mätområdet samhällsutveckling, som består av arbetstillfällen, skatt och kunskapsbyggande, arbetsvillkor, affärsetik, antikorruption och miljö. Dessa kvalitativa variabler i bolagets verksamhet bör ständigt förnyas, berikas och följas noga.

Riksrevisionen har i sin rapport jämfört verksamheten i Swedfund och speciellt belyst finansieringssättet med andra liknade verksamheter i Tyskland, Frankrike, Norge, Danmark och Finland, där modellerna varierar mellan finansiering genom kapitaltillskott, mixad finansiering och helt lånebaserad finansiering.

För egen del anser jag att en blandad finansiering genom medverkan av externa aktörer kan ha med sig fördelen med noggrannare kapitalbehovsanalyser och analyser av kassaflöden i de olika projekten samt en större grad av granskning och uppföljning och därmed än bättre beslut för ett projekts åtaganden.

Notabelt, herr talman, är att under 2013 har en ny enhet inom Swedfund inrättats, Development and Portfolio Management, vars uppgift är att genomföra portföljanalyser, hantera risker i de olika projekten samt vidareutveckla och utvärdera utvecklingseffekter till följd av investeringarna.

Som vi kan konstatera har det under alliansregeringens tid gjorts en hel del goda insatser som det nu arbetas med från bolagets styrelse och företagsledning. Allt detta görs i syfte att förbättra effekterna av bolagets verksamhet och synligt bidra till bolagets verksamhetsidé.

Jag betraktar riksrevisionsrapporten beträffande Swedfund som ett värdefullt redskap för att i min roll som representant för Jönköpings läns skattebetalare säkerställa så långt det nu är möjligt att leverera valuta för skattepengarna. Nya moderaterna och jag kommer att fortsätta följa upp utvecklingen i Swedfunds verksamhet och hur regeringen handhar sitt ansvar beträffande detta.

(Applåder)

Herr talman! Nu talar vi om bistånd. Vi talar om en del av vårt bistånd som utförs av Swedfund. Skälet till att vi har en debatt om ett betänkande som inte innehåller några reservationer och där hela utskottet är enigt hänger samman med att det är en verksamhet som varit rätt mycket omdiskuterad under de gångna åren.

Därför tycker jag och Centerpartiet att det finns skäl att lyfta fram även detta betänkande som handlar om Riksrevisionens rapport. När Riksrevisionen rapporterade 2009 väckte det rätt mycket uppståndelse och debatt. Detta är däremot en rapport som Riksrevisionen har gjort som inte riktigt leder till samma uppmärksamhet.

Herr talman! Biståndet ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Swedfund har en historia som kanske delvis har betraktats lite grann från sidan i många och långa stycken. När Alliansen tillträdde 2006 såg vi att Swedfund var ett viktigt redskap för att arbeta med investeringsfrågor och stärka jobbmöjligheterna för fattiga människor som lever i andra delar av världen. Därför ökade vi anslaget till Swedfund.

Den kraftiga utökningen skapade en del utmaningar för organisationen. Det syntes i den rapport som Riksrevisionen avgav 2009. Å andra sidan kan man konstatera att med den utökade ram och de utökade möjligheter som Swedfund har fått under Alliansens tid har de nu skapat grunden för att bygga en helt annan, mycket starkare och mycket mer kraftfull organisation som kan göra skillnad. Det krävs en kritisk massa i verksamheten för att man ska kunna göra en skillnad för fattiga människor eller människor som lever i förtryck.

Man måste se på Swedfunds historia med de glasögonen. Alliansen såg problemen som Riksrevisionen uppmärksammade 2009 och vidtog åtgärder. Alliansen inte bara ökade kapitalet utan vidtog också åtgärder när det gällde styrningen och ägardirektiv. Det har gjort en stor skillnad. Jag är glad att höra att man nu från den socialdemokratiska sidan också tycker att Swedfund har gått rätt och att det är en bra och viktig aktör.

När det sägs att man har ett ledigt kapital är det delvis historia. Man fick det under en tid. Men i dag är situationen inte den. Vi fick möjlighet att lyssna till och diskutera med Swedfund i utskottet. Jag kan avslöja att bilden var att om man inte fick tydliga signaler om att kunna hålla uppe nivån riskerade man att få kliva tillbaka och gå tillbaka till en annan verksamhetsform.

Det är viktigt att vi här är samspelta. Jag hoppas att den nya regeringen inte vill gå tillbaka utan använda de möjligheter som det nya Swedfund skapar till utveckling, investering och jobb. Swedfunds fundament när det gäller samhällsutveckling är att det ska bidra till fler jobb, god arbetsmiljö och bra arbetsvillkor.

När det gäller hållbarhet ska man bidra till långsiktigt hållbara företag. När det handlar om finansiell bärkraft ska man bidra till lönsamma och finansiellt hållbara företag. När det handlar om korruption ska man bedriva ett aktivt antikorruptionsarbete både internt och när det gäller portföljbolag.

Detta är viktiga instrument som det civila samhället inte kan hantera självt och som Sida inte direkt är den som har kraft att hantera. Det här är alltså ett viktigt komplement i den svenska biståndsredskapsboden.

Jag hoppas verkligen, herr talman, att vi med den samsyn som finns i kammaren i dag också kommer att få se en samsyn om Swedfunds fortsatta verksamhet.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Herr talman! I detta betänkande behandlar utrikesutskottet regeringens skrivelse rörande Riksrevisionens rapport om Swedfund. Swedfund är ett statligt helägt aktiebolag med uppdrag att medverka till fattigdomsminskning genom hållbart företagande.

Biståndsmedel ska användas så effektivt som det bara är möjligt, och alla de insatser som görs ska tillsammans bidra till att uppfylla det mål som riksdagen har fastställt, det vill säga att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Enligt en rapport från det internationella finansieringsbolaget IFC skapas nio av tio arbetstillfällen i den privata sektorn, och varje nytt jobb kan lyfta fem personer ur fattigdom. Det näringslivsanpassade biståndet är inte fult. Vi behöver förnya invanda arbetsmetoder för biståndet, där statsfinansierade insatser sker helt separat från den privata sektorns verksamhet och utveckling.

I det svenska biståndet, liksom i flera andra länders, finns fortfarande en osynlig men påtaglig vägg mellan de privata initiativen och de offentliga. Detta måste vi komma ifrån. För att det globala utvecklingsarbetet ska få full effekt krävs samarbete och dialog mellan olika aktörer. Alla är viktiga.

Herr talman! Utskottet välkomnar den granskning som Riksrevisionen har gjort av Swedfund för perioden 2009-2013. Det är viktigt att betona, precis som har gjorts här tidigare i debatten, att stora och viktiga förbättringar har gjorts sedan granskningen 2009. I rapporten från Riksrevisionen påpekas att Swedfund och regeringen har förbättrat de områden som granskningen särskilt belyste då. Utskottet delar denna uppfattning.

Förbättringarna rör bland annat införandet av ett mer utvecklat uppföljningssystem för de resultat som investeringarna medför. Det handlar också om att regeringen i ägaranvisningen har förtydligat flera skrivningar som är centrala för bolagets styrning. Exempel på detta är att regeringen har lagt till en skrivning om hur additionaliteten, det vill säga Swedfunds marknadskompletterande roll, ska tolkas.

Enligt granskningen har utvecklingseffekternas uppföljning blivit avsevärt bättre, men mer kan göras. Ett exempel på det som återstår att göra är att utöka underlagen för Swedfunds uppföljning av hållbarhet, eftersom underlagen i dag bygger på ungefär en tredjedel av investeringarna. Ett annat exempel är att bolaget borde ha övervägt att sätta upp fler mål för uppföljningsindikatorerna.

Under perioden 2009-2013 har Swedfund fått i genomsnitt 360 miljoner kronor i kapitaltillskott per år, vilket har motsvarat ungefär 1 procent av den svenska biståndsbudgeten. Kapitaltillskotten har varit stora relativt bolagets eget kapital. Det har vi varit inne på här tidigare. Regeringens motivering till det tillskjutna kapitalet har varit att verksamheten ska växa. Bolaget har dock inte under perioden ökat sina investeringsvolymer i den takt som man hade gjort prognos för. I stället finns ett stort outnyttjat kapital hos Swedfund. Riksrevisionen menar att det därmed hade kunnat vara effektivare för staten som helhet med en annan finansieringsform för Swedfund. Riksrevisionen belyser bland annat hur man har gjort i Finland, Frankrike och Tyskland, som har finansierat delar av sin verksamhet med lån, och menar att det skulle kunna fungera även här.

Regeringen understryker dock att man under den granskade perioden har vägt lämpligheten att använda kapitaltillskott mot andra finansieringsformer, till exempel lånefinansiering, men att man har valt den finansieringsform som man har ansett ge bäst förutsättningar för bolaget att arbeta mot målen om fattigdomsminskning.

Utskottet förutsätter att regeringen redovisar bakgrunden till det finansieringsalternativ man väljer vid kommande förslag om tillförsel av ytterligare medel till Swedfund. Vi förutsätter också att regeringen återkommer till riksdagen och redovisar vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av Riksrevisionens övriga rekommendationer i rapporten och de synpunkter som vi i utskottet har redovisat i detta betänkande.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och vill att vi lägger skrivelsen till handlingarna.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 4 mars.)