Riksrevisionens rapport om arbetssökande över 55 år

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till den reservation som vi moderater har tillsammans med Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna i den här frågan.

Fru talman! I Sverige värderas sällan ålder och erfarenhet. Tvärtom nedvärderas detta ofta. Enligt en undersökning från World Values Survey har bara 20 procent av svenska folket respekt för äldre. Redan efter det att man fyllt 40 år minskar chansen att få ett nytt jobb om man är arbetslös. Och är man 65 år och söker nytt jobb är sannolikheten i princip noll att över huvud taget bli kontaktad av arbetsgivaren. Att någon skulle bli statsminister som 78-åring, och därmed vara jämngammal med USA:s president Joe Biden, skulle vara helt otänkbart i Sverige.

Fru talman! På arbetsmarknaden är ålderismen tydlig. När nu långtidsarbetslösheten biter sig fast vet vi att det är de över 55 som drabbas hårdast.

Riksrevisionens rapport om arbets-sökande över 55 år

Vi moderater har länge varnat för att de löper ökad risk att hamna i långtidsarbetslöshet och att just de behöver ett särskilt stöd för att komma tillbaka.

Fru talman! Trots detta har regeringen inte presenterat några lösningar, och i dag saknas helt särskilda insatser för denna grupp.

I regeringens budget presenteras bara mer av samma dåliga jobbpolitik som lett till att Sverige under långt tid, även före pandemin, haft sämst utveckling vad gäller arbetslöshet i hela EU. Det är uppenbart att regeringen och Centerpartiet saknar politik för att vända utvecklingen.

Den ärligt talat förödande riksrevisionsrapport vi nu behandlar konstaterar att regeringens styrning av Arbetsförmedlingen brustit när det gäller äldre personers utsatthet på arbetsmarknaden - liksom regeringens styrning av Arbetsförmedlingen har brustit i nästan alla avseenden, enligt i stort sett samtliga granskningar oavsett vem som har gjort dem.

Detta är allvarligt eftersom vi vet att äldre personer som blir arbetslösa löper större risk att fastna i långtidsarbetslöshet. De har också drabbats hårt av den senaste tidens nedgång på arbetsmarknaden till följd av pandemin.

Regeringen måste säkerställa att äldre får rätt stöd. Det handlar till exempel om att personer med längre arbetslivserfarenhet måste få större möjlighet till praktisk kompetensutveckling. Det handlar om att ges möjlighet att synliggöra och utveckla sin kompetens på en arbetsplats i stället för att fastna i passiva icke-insatser hos Arbetsförmedlingen.

Detta sätt att möta den åldersdiskriminering som finns på den svenska arbetsmarknaden får till följd att kompetens går till spillo. Det är framför allt allvarligt för den person som fastnar i arbetslöshet men även allvarligt för de arbetsgivare som går miste om värdefull kompetens och ytterst för Sverige som helhet och våra möjligheter.

Vi moderater lyfte redan i våras fram behovet av att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden för äldre som fastnat i långtidsarbetslöshet. Vi ansåg och anser att arbetsgivare som anställer äldre som är långtidsarbetslösa under en längre tid ska få tydligt lägre anställningskostnader eftersom detta bevisligen fungerar.

Även om regeringen nu tvingas ta till sig av vissa delar av detta är agerandet långsamt och inte tillräckligt i någon utsträckning.

Fru talman! Låt mig avsluta med att konstatera att på två år har antalet långtidsarbetslösa över 50 år ökat med 17 000 och är nu cirka 70 000, en rekordhög och aldrig tidigare skådad siffra i Sverige. Det är som att regeringen och Centerpartiet inte tar problemet med den rekordhöga långtidsarbetslösheten på allvar, och det är anmärkningsvärt av en regering som tillträdde med det högtidliga löftet att Sverige skulle få EU:s lägsta arbetslöshet.

Fru talman! Sverige behöver verkligen en ny regering.

(Applåder)

Fru talman! Äntligen ska vi debattera den oerhört viktiga frågan om arbetssökande över 55 år. Det är en grupp som tyvärr inte prioriteras av regeringen i dess myndighetsstyrning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-sökande över 55 år

Jag är glad för Sveriges skull att vi även i detta betänkande ser en växande opposition, vilket resulterat i reservation 1 av M, SD och KD som visar att flera av våra ställningstaganden är likvärdiga. Det är bra för Sveriges framtid.

I flera frågor vill dock Sverigedemokraterna gå steget längre i jämförelse med både regeringen och övriga oppositionspartier. Därför yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation, nummer 2.

Sverigedemokraterna har mottagit regeringens skrivelse och tagit del av Riksrevisionens rapport om arbetssökande över 55 år. Rapporten visar på brister som vi som parti befarat och belyst i olika sammanhang. Arbetssökande över 55 år får inte det stöd att komma i arbete som de har rätt till.

Vi får dock inte glömma att detta är en heterogen grupp i vilken individerna kan ha väldigt olika förutsättningar att leva i sin vardag liksom att komma i arbete, även om vi i mångt och mycket i de här sammanhangen talar i generella ordalag. Vi är medvetna om att det finns 55-åringar som likt Rönnerdahl skuttar med ett skratt ur sängen varje morgon - ni yngre får kanske googla på det. Men samtidigt finns det de i samma ålder som har haft ett hårt arbetsliv både kroppsligt och själsligt. Då kan det vara tufft att byta arbetsliv, och möjlighet att omskola sig kanske saknas.

Samtidigt som allt fler i högre åldrar arbetar fastnar också många äldre i långtidsarbetslöshet, och det är dem denna debatt handlar om.

Fru talman! Som jag sa prioriteras inte gruppen äldre arbetssökande. Regeringen har nämligen fullt upp med att prioritera andra grupper i sin styrning av myndigheten. Gruppen arbetssökande över 55 år har varken varit föremål för särskilda mål eller omfattats av Arbetsförmedlingens uppföljning av verksamheten, vilket givetvis måste ske.

Avsaknaden av tillräckliga insatser består trots att statistiken de senaste tio åren visar att man redan som 40-åring mist mycket av sin attraktionskraft för arbetsgivare. Att regeringen inte gjort mer för denna grupp är beklagligt.

I regleringsbrevet för 2021 har regeringen givit Arbetsförmedlingen i uppdrag att införa ett statistiskt bedömningsstöd. Det är bra men långtifrån tillräckligt. Tillräckliga insatser för att denna grupp ska komma i arbete och inte fastna i långtidsarbetslöshet måste snarast presenteras och införas.

Denna grupps svårigheter att komma i arbete rimmar också väldigt illa med kraven på att vi som befolkning ska arbeta längre för att bidra till våra gemensamma skattemedel.

Fru talman! För att samtliga arbetssökande ska få det stöd de har rätt till anser Sverigedemokraterna att myndighetsinstruktionen bör ändras. Regeringen bör instruera myndigheten att utföra uppdraget i enlighet med behovsstyrning eftersom nuvarande styrning mot specifika målgrupper skapar problem med prioriteringar och undanträngningseffekter. Äldre arbetssökande får alltså ställa sig sist i kön och hoppas på att bli behövda av samhället.

Detta medför flera svårigheter. Den som drabbas av arbetslöshet, i förlängningen ofta långtidsarbetslöshet, löper risk att också drabbas av depression, en depression som i värsta fall leder till att ett liv går förlorat.

Att mångårig arbetslivserfarenhet går förlorad på arbetsmarknaden är också allvarligt för vårt samhälles utveckling. Synen på våra äldre måste förändras i grunden. De fördomar som finns mot äldre i dag måste stävjas. Vid anställning ska man givetvis se till de arbetssökandes kompetens, inte endast deras ålder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-sökande över 55 år

Regeringens samhällsutveckling bygger på att fler måste arbeta längre för att bidra till vår välfärd. Sverigedemokraterna driver tanken om det självklara i att om du ska kräva din rätt måste du först göra din plikt. Det, fru talman, är precis vad de flesta i gruppen arbetslösa över 55 år har gjort under större delen av sitt liv. De har hållit sin del av samhällskontraktet. De förtjänar därmed att få tillbaka sin beskärda del av det.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till den gemensamma reservationen från KD, M och SD.

Utan tvekan står Sverige inför ett allvarligt problem där allt färre i arbetskraften ska försörja allt fler som står utanför arbetskraften. I denna situation är det viktigt att 55-plus inte försvinner från arbetskraften, vilket tyvärr kan sägas ske i ganska stor omfattning i dag.

Det finns flera undersökningar som visar att dagens 70-åringar på många sätt är jämförbara med gårdagens 50-åringar. Detta är fantastiskt och beror bland annat på att den generation som nu är 55-plus fått växa upp i en miljö som är bättre än tidigare generationers. De har haft bättre arbetsmiljö, bättre arbetsvillkor och tillgång till bra mat och längre ledigheter, vilket har gjort att 55-plus är en mycket frisk och kapabel generation.

Fru talman! Utöver en allmänt bättre folkhälsa har 55-plussarna skaffat sig både livs- och arbetslivserfarenhet som bör, till och med måste, tas till vara, både för den enskildes och för samhällets skull. Att bli arbetslös vid 55-plus och sedan aldrig komma tillbaka till arbetslivet är ett otroligt slöseri med resurser, för den enskilde och för samhället.

Riksrevisionen påtalar ett antal brister i Arbetsförmedlingens arbetssätt som innebär för lite eller fel stöd till 55-plus. Därför vill vi att Arbetsförmedlingen får i uppdrag att anpassa sitt stöd och sina insatser för 55-plus med till exempel praktisk kompetensutveckling. Jag kan konstatera att Riksrevisionen är ganska kritisk till regeringens avsaknad av styrning av Arbetsförmedlingen för att ge äldre rätt hjälp.

Utskottets majoritet och regeringen anser inte att 55-plus behöver definierad hjälp av Arbetsförmedlingen, men för att vara ärlig är det inte riktigt så man uttrycker det. I stället hänvisar man till statistiskt bedömningsstöd, vilket i sig är bra, budgetsatsningar rent allmänt, utredningar, som kan komma och gå i ganska stor omfattning, och så på slutet en allmänt trevlig inställning till äldre. Det låter måhända bra, fru talman, men det räcker inte. Därmed inte sagt att regeringen eller majoriteten i utskottet inte vill väl, men man orkar inte ta de beslut som behövs. Det kan kännas som en besvikelse.

Fru talman! Det är tragiskt att ålderismen finns och tyvärr är utbredd, men ännu mer besvärande och nästan fascinerande är att ålderismen börjar så oerhört långt ned i åldrarna. Dagens 70-åringar kan ju sägas motsvara gårdagens 50-åringar, och analogt med det är dagens 55-plussare gårdagens 35-åringar. Och där är man nästan borta om man blir långtidsarbetslös.

Den som är 55 och har hälsan har 15-20 yrkesverksamma år framför sig, år med mycket yrkeserfarenhet och mycket livsvisdom. De flesta 55-plussare har inte längre småbarn hemma, vilket innebär att deras frånvaro från arbetet kan tänkas vara ganska låg. Det som 55-plussare möjligen saknar i snabbhet och styrka kompenseras oftast väl av erfarenhet och kunskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-sökande över 55 år

Ibland kan man höra lite raljant att äldre inte kan lära sig nya saker. Det är naturligtvis inte alls med sanningen överensstämmande. Möjligen kan det ta längre tid, men någon omöjlighet är det inte. Här måste ske en ordentlig tillnyktring hos Sveriges arbetsgivare, både privata och offentliga, så att ålderismen inte får fortsätta att förhindra vår fortsatta utveckling av välfärden.

Sverige har inte råd att avstå en stor grupp 55-plus som ställs eller riskerar att ställas vid sidan av. Sverige kommer att behöva fler i arbetskraften framöver, inte färre, och 55-plussarna är vad man brukar kalla lågt hängande frukter. De finns på plats, och de har erfarenhet och kunskap.

55-plus är en viktig grupp både nu och framöver, och det borde vara självklart att regeringen gör kraftinsatser för att 55-plus inte ska försvinna från arbetslivet i förtid. Men denna ovilja att vidta åtgärder för att hjälpa 55-plussare som står utanför arbetslivet är tyvärr ingen överraskning. Det känns som att regeringen inte har någon större handlingskraft när det gäller långtidsarbetslöshet, vilket manifesteras genom att det är få eller inga förslag som sänds till riksdagen. Fram till jul är det, som vi har kunnat läsa, synnerligen ont om propositioner och förslag till arbetsmarknadsutskottet inom detta område och för övrigt alla andra områden.

Regeringens saktfärdighet leder ofelbart till att Sverige behöver en ny regering som ser alla som en viktig resurs, även 55-plus.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

I dag behandlar vi som sagt Riksrevisionens rapport om arbetssökande över 55 år. Rapporten problematiserar på ett förtjänstfullt sätt relationen mellan att styra mot prioritering av grupper och samtidigt fånga och tillgodose individuella behov.

Rapporten lyfter fram de strukturella svårigheter som äldre arbetslösa har på en arbetsmarknad där ålder och erfarenhet riskerar att skattas som en börda i stället för en tillgång. Studier och forskning bekräftar också att åldersdiskriminering i samband med rekryteringar är omfattande i dag på svensk arbetsmarknad.

Fru talman! Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare arbeta med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett ålder och andra diskrimineringsgrunder.

När det gäller de äldre arbetslösa finns i dag inga särskilda program eller insatser som riktar sig specifikt till gruppen. Jag förutsätter därför att Arbetsförmedlingens verksamhet utformas så att åldersdiskriminering i arbetslivet motverkas.

Fru talman! Riksrevisionens rapport utgör därför ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla den arbetsmarknadspolitiska bedömningen.

Införandet av ett statistiskt bedömningsstöd gör det lättare att analysera vilka åtgärder som är framgångsrika utifrån vissa faktorer. Där finns ålder med på ett mer träffsäkert sätt som kan bidra till att Arbetsförmedlingen bättre kan fullgöra sin uppgift att prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen även aktivt arbetar med att lyfta frågan om åldersdiskriminering och ålderism med arbetsgivare för att påverka attityder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-sökande över 55 år

Därtill har arbetsgivarna ett eget ansvar att se till de arbetssökandes kompetens oberoende av ålder. Samtidigt måste också arbetssökande vara öppna för att byta yrkesbana.

Fru talman! Det livslånga lärandet är betydelsefullt för möjligheten att stanna länge i arbetslivet. Arbetsmarknaden förändras i dag i snabb takt, och en stor mängd arbeten riskerar att försvinna till följd av automatisering och digitalisering de närmsta årtiondena, vilket gör att allt fler arbetstagare kommer att ställas inför nya kompetenskrav.

Regeringens förslag på en ny offentlig omställningsorganisation som ska erbjuda och finansiera grundläggande omställnings- och kompetensstöd i linje med principöverenskommelsen som träffats mellan Svenskt Näringsliv, förhandlings- och samverkansrådet PTK, IF Metall och Svenska Kommunalarbetareförbundet kommer att ge goda förutsättningar för kompetensutveckling och omskolning för både anställda och för dem vars anställning upphört.

Fru talman! Vidare måste vi arbeta för att skapa ett längre och hållbart arbetsliv. Därför behöver vi ta vara på äldres kompetens och erfarenheter. Arbetsgivares attityder till och nyttjande av senior arbetskraft behöver förbättras. Åldersdiskriminering bör motverkas med breda åtgärder, och en god arbetsmiljö genom hela arbetslivet är grundläggande.

Fru talman! Äldre arbetssökande löper större risk för långvarig arbetslöshet. Därför välkomnar jag att regeringen avsätter 20 miljoner kronor i budgetpropositionen för nästa år för att personer som är 55 år eller äldre ska kunna ta del av nystartsjobb under en längre period. Förslaget syftar till att stärka möjligheterna för äldre personer som är långtidsarbetslösa att återinträda och etablera sig på arbetsmarknaden.

I budgetpropositionen för nästa år föreslår regeringen också en förstärkt jobbpolitik med nya åtgärder så att alla kan vara med och ta Sverige framåt efter pandemin. Till exempel ska fler få en arbetsmarknadsutbildning, långtidsarbetslösheten ska motverkas, äldre arbetssökande ska få förlängd möjlighet till nystartsjobb och fler arbetslösa med funktionsnedsättning ska få introduktion till arbete.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om Sverigedemokraternas motion bland annat.

Jag är glad över att vi har en regering som, till skillnad från Sverigedemokraterna, tar tydliga tag mot diskriminering på arbetsmarknaden. Sverigedemokraternas talesperson nämnde här i talarstolen inte så mycket om diskriminering på arbetsmarknaden, men i sin motion påstår sig Sverigedemokraterna vilja motverka åldersdiskriminering i arbetslivet. Samtidigt halverar de i sin budget för nästa år anslaget till Diskrimineringsombudsmannen. Sverigedemokraterna vill inte bara slakta myndighetens budget utan vill också lägga ned Diskrimineringsombudsmannen.

Jag menar att Diskrimineringsombudsmannen har en väldigt viktig roll i arbetet för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden och i samhället. Myndighetens tillsynsarbete och informationsinsatser bidrar till mer kunskap om och förstärkt genomförande av diskrimineringslagen, vilket enligt min mening är ett sätt att närma sig målet om ett samhälle där vi bedöms utifrån vad vi kan, vill och gör snarare än utefter kön, ålder, sexuell läggning eller var vi kommer ifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-sökande över 55 år

Fru talman! Vi socialdemokrater kommer alltid att stå upp för alla människors lika värde och bekämpa diskrimineringen på både gator, torg och på arbetsmarknaden och i både ord och i handling. Sverigedemokraterna däremot lovar högt i sina motioner men levererar föga. Sverigedemokraterna är knappt trovärdiga i arbetet mot diskrimineringen på gator och torg och på arbetsmarknaden.

Jag kan därför inte låta bli att fråga Sverigedemokraterna: Hur vill Sverigedemokraterna bekämpa diskrimineringen på svensk arbetsmarknad i dag? Bidrar nedläggningen av Diskrimineringsombudsmannen till mindre diskriminering på arbetsmarknaden och i samhället i dag? Det vore intressant att få svar från Sverigedemokraterna.

(Applåder)

Fru talman! Att en socialdemokrat ställer sig i talarstolen i Sveriges riksdag och ägnar minuter av sitt anförande åt Sverigedemokraterna och vår politik vill jag tacka för. Jag tackar för att du bjöd upp till dans - nu dansar vi!

Det jag tycker är oerhört anmärkningsvärt är att en representant för ett regeringsparti som sagt står i talarstolen och debatterar en sådan viktig fråga som att äldre arbetssökande har det svårt på arbetsmarknaden. Att man som representant för ett regeringsparti ägnar den tid man har i talarstolen åt att tala om Sverigedemokraternas politik tycker jag säger en hel del om vilken politik regeringen för. Man är alltså från regeringens sida, och från det största partiet i regeringen, alltså Socialdemokraterna, inte intresserad av att lägga sin tid på att förbättra någonting. Man lägger sin tid i talarstolen på att prata om oss.

Jag kan lugna Socialdemokraterna och Serkan Köse med att skulle vi komma till makten och få någonting att säga till om skulle det inte se ut som det gör i dag med diskriminering av de äldre. Det är det vi ser i dag, och det ägnar inte Serkan Köse en minut åt att tala om i talarstolen. Det tycker jag att de äldre arbetssökande ska ta till sig.

Fru talman! Det känns som att Ann-Christine From Utterstedt är lite besviken på sin egen politik. I betänkandet har Sverigedemokraterna sex att-satser, och många av dem handlar om diskriminering. Jag ägnade fem och en halv minut av min talartid åt berätta om vad vi socialdemokrater tycker vi ska göra, om hur vi tar till oss det här betänkandet och Riksrevisionens rapport och om de åtgärder och insatser vi vill göra för att bekämpa åldersdiskriminering, och jag problematiserade hela den här diskussionen.

De sista 30-40 sekunderna av mitt anförande ägnade jag åt att fråga Sverigedemokraterna: Menar ni på allvar det som ni skriver här? Om ni vill bekämpa diskrimineringen på arbetsmarknaden är min fråga: Varför vill ni lägga ned den myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, som bekämpar diskriminering på arbetsmarknaden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-sökande över 55 år

Fru talman! Tack, Serkan Köse, för frågorna!

Ibland blir man lite förstummad, måste jag säga. Serkan Köse fortsätter att prata om Sverigedemokraternas politik. Jag välkomnar verkligen det, för det är bra för väljarna att höra vad vi vill.

Det regeringen gör är att ställa grupper mot grupper. Man gör det gång efter gång, år efter år och mandatperiod efter mandatperiod. Det vill inte Sverigedemokraterna göra. Jag hoppas att det går fram tydligt, både till ledamoten och till partiet och för all del också regeringen.

Det jag undrar är varför regeringen inte har tagit krafttag mot detta tidigare. Som jag sa i mitt anförande har man i minst tio år sett den här utvecklingen som innebär att äldre arbetssökande över 55 år har svårt att återgå till arbete och fastnar i långtidsarbetslöshet.

Varför har inte regeringen gjort något tidigare? Ni har haft tio år på er - några år färre än det i regeringsställning, alltså nuvarande regering - och har ett år till på er. Varför tar ni inte tag i det här ordentligt? Varför låter ni det bara sväva vidare? Det känns inte som att ni tar det här på allvar över huvud taget.

Jag tycker att regeringen är svaret skyldig. Varför gör man inte mer för den här gruppen?

Fru talman! Som jag tydligt framförde prioriterar regeringen självklart även den här frågan liksom diskriminering överlag. Det finns en tydlig diskrimineringslagstiftning som förbjuder all diskriminering, även åldersdiskriminering.

Vi poängterar och konstaterar också att det är viktigt att Arbetsförmedlingen får jobba med just den här frågan. Den här statistiska metoden är nämligen viktig för att man ska kunna se vilka åtgärder och insatser man behöver rikta mot gruppen.

Jag nämnde också att arbetsgivaren har ett stort ansvar för att arbeta systematiskt mot diskriminering. Och jag vill påminna om att regeringen har antagit en ny arbetsmiljöstrategi som tydligt pekar på hur vi ska se på det här med livslångt lärande. Vi har även Kunskapslyftet.

Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag i arbetet som vi kommer att fortsätta att jobba vidare med. Vi har tillsatt en delegation för senior arbetskraft. Den har presenterat sina förslag till åtgärder, som bearbetas av regeringen.

Sist men inte minst finns Jämlikhetskommissionens arbete när det gäller hur man ska bekämpa åldersdiskriminering på arbetsmarknaden och så vidare. Det finns alltså ett batteri av åtgärder och verktyg som vi, som regering och socialdemokrater, kommer att fortsätta att jobba med.

Jag fortsätter att ställa min fråga, som jag inte har fått svar på. Hur kommer Sverigedemokraterna att bekämpa diskrimineringen i samhället och på arbetsmarknaden genom att lägga ned Diskrimineringsombudsmannen? Det är en viktig myndighet och en kunskapskälla men också en viktig aktör för att vi ska fortsätta att ha en arbetsmarknad för alla människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-sökande över 55 år

(Applåder)

Fru talman! Snävt sett får man väl säga att det ärende som vi behandlar i dag inte är särskilt uppseendeväckande. Riksrevisionen har granskat styrningen av Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken, i det här fallet gällande personer som är 55-plus. Det är välkommet, och det finns säkert en hel del att lära.

Problemet är att det inte blir särskilt relevant att diskutera rekommendationerna i ett läge när regeringens pågående och ogenomtänkta förändring av Arbetsförmedlingen riskerar att göra det allt svårare att bedriva effektiv och sammanhängande statlig arbetsmarknadspolitik över huvud taget. Det blir lite som att diskutera inredningen i ett rum samtidigt som byggnaden håller på att rivas.

Arbetsförmedlingen behöver absolut reformeras för att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag på ett bättre sätt än i dag och för att få de resurser och verktyg som behövs för detta. Vänsterpartiet har tagit upp det på olika sätt under lång tid.

Vårt land behöver som sagt en sammanhållen statlig arbetsmarknadspolitik. Då behöver den centrala myndigheten i det arbetet, alltså Arbetsförmedlingen, få möjligheter att sätta de arbetssökandes behov i centrum och matcha detta med behoven på arbetsmarknaden. Den förändring som nu dikteras från regeringens håll är snarare inriktad på ersättningar till de privata aktörerna och på hur det systemet ska riggas. Det är något som undergräver möjligheterna att hitta en fungerande styrning i förhållande till olika målgrupper, i det här fallet arbetssökande över 55 år.

Vi kommer att återkomma i andra sammanhang till frågan om reformeringen av Arbetsförmedlingen mer allmänt. Men det är viktigt att konstatera att den här politiken, som de flesta med insikter i och kunskaper om arbetsmarknadspolitiken länge har varnat för, fortsätter att gå från oklarhet till oklarhet. Och det är numera socialdemokratisk politik, sedan januariavtalet föll. Det marknadsexperiment som har slängts in i politik och förvaltning baxas ändå vidare, trots att beställaren av det inte ens är här i kammaren i dag, det vill säga de mer nyliberala partierna Centern och Liberalerna.

Jag tror att vi behöver påminna oss om att arbetsmarknadsläget för personer som är 55-plus påverkas väsentligt mer av andra saker än de processer och styrdokument som Riksrevisionen kollar på. Vi har en situation i Sverige i dag där många arbetar. I jämförelse med andra länder är det också särskilt många äldre som arbetar. Men det är också svårare för äldre som mister jobbet att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Det finns en mängd olika skäl för det, bland annat en strukturell och existerande åldersdiskriminering.

Men om man tittar på vad som påverkar situationen för äldre på arbetsmarknaden i grunden ser man bland annat att anställningstryggheten är viktig. Den finns det nu nya planer på att försvaga, vilket vi vet kommer att drabba äldre personer oproportionerligt mycket. Risken för att pressas ut ökar för äldre arbetstagare, särskilt inom många äldre yrken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-sökande över 55 år

Vi hörde här att det skulle ges 20 miljoner kronor i budgetpropositionen för att stärka arbetsmarknadspolitiken för de äldre. Detta motsvarar i all ära ungefär 50 jobb på heltid nationellt. Det står inte riktigt i proportion till de risker som finns för att fler äldre ska mista jobbet med en svagare anställningstrygghet.

Äldre personers förhållande till arbetsmarknaden påverkas också mycket av sjukförsäkringen, av om den hjälper eller stjälper den som har slitits ut. Det har väl under ganska lång tid stått klart för de flesta att det de senaste 15 åren har blivit stora hål i vårt sjukförsäkringssystem. Det är något som vi i Vänsterpartiet har kämpat mycket hårt för att åtgärda. Det kommer vi att fortsätta göra tills förbättringar blir verklighet.

Jag vill återkomma till det här ärendet i mer strikt mening. Vänsterpartiet har ett särskilt yttrande i betänkandet. Vi ser inte att det finns någon reservation som tar upp rimliga invändningar. Man får väl snarare säga att det är ganska magstarkt av de blåbruna partierna att ta till brösttoner, vilket vi har hört i debatten i dag, när de egna förslagen i övrigt går i helt motsatt riktning mot det som skulle göra läget bättre för arbetande och arbetslösa i allmänhet och för äldre i synnerhet.

Jag noterade också att ledamoten från Sverigedemokraterna närmast chockades av att någon annan hade läst Sverigedemokraternas motion i ärendet och kommenterade det i debatten. Det säger kanske mycket om synen på hur parlamentariskt arbete och demokratiskt arbete i allmänhet kan fungera.

Avslutningsvis ställer vi oss bakom utskottets ställningstagande i det här avseendet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)