Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Herr talman! Jag är inte ledamot av konstitutionsutskottet men som vice ordförande i skatteutskottet känner jag mig med anledning av skrivelsen föranlåten att begära ordet här i kammaren. I skrivelsen redogörs för vilka beslut kammaren har fattat och på vilka sätt regeringen har verkställt de besluten. Riksdagen har tagit en lång rad initiativ för att motarbeta den illojala konkurrens som skattebrott innebär i näringslivet. Denna typ av illegal verksamhet är också nästan alltid parad med vidriga och otrygga anställningsvillkor för dem som arbetar i företagen. I olika branscher har vi sett hur fusk med F-skatt och svartarbete har utvecklats till branscher där organiserad kriminalitet köper sig in, frivilligt eller under tvång, för att tvätta pengar. Enligt finanspolisen är utbytet av brottslig verksamhet numera större genom skattefusk än genom direkta tillgreppsbrott och olika former av egendomsbrott. Det handlar om 50-60 miljarder årligen. Under bara de senaste dagarna har de snabbt försämrade anställningsvillkoren i både flygtrafiken och tågtrafiken kommit upp i den allmänna debatten. Låt mig vara tydlig: Det behövs rejäla krafttag för att återställa ordning och reda på arbetsmarknaden, så att företag kan konkurrera på lika villkor och så att löntagare får trygga anställningar. Krafttagen för att värna svenska jobb - stoppa utflaggningen av sjöfartsjobben, åkerijobben och nu flygjobben - har riksdagen redan krävt av regeringen. Men av dagens skrivelse framgår ett tydligt motsträvigt agerande. Jag skulle vilja kalla det en maskande regering. Vi socialdemokrater har, förutom de tillkännagivanden vi talar om i dag, en lång rad ytterligare krav för att komplettera kampen mot skattefusk. Det handlar om anmälningsplikt för utländska företag som agerar i Sverige och en skärpning av F-skattregler och liknande. Låt mig presentera en lista på de beslut som riksdagen har tagit och som inte finns på plats. Det handlar om införande av tonnageskatt skyndsamt införa personalliggare och närvarokontroll i byggbranschen enkel månadsredovisning av skatter och arbetsgivaravgifter på individnivå till Skatteverket krav på kassaregister för utländska torg- och marknadshandlare nationell samordnare för att se till att reglerna i åkeribranschen följs stopp för fusket med cabotagetrafiken pröva den holländska modellen om krav på anställning vid åkerier skyndsamt införa redovisningscentraler i taxinäringen skyndsamt ratificera ILO-konvention 94. Det är tio raka, ordentliga beslut som har tagits här i kammaren och som än så länge inte är genomförda. Månadsredovisning av inkomster, skatter och arbetsgivaravgifter må låta som en liten fråga, men den är helt avgörande. Skatteutskottet besökte förra veckan Skatteverket. Vi fick återigen reda på vilket alldeles ypperligt redskap månadsredovisning skulle kunna vara för att bekämpa illegal kriminell företagsverksamhet och stödja de företag som är seriösa, eller som vd:n för Sveriges Byggindustrier i Skåne sade: Med det här skulle vi faktiskt kunna se till att det inte är banditerna som får jobben. Vad har hänt? För långt mer än ett år sedan fattade riksdagen beslut om att ett förslag om månadsredovisning skulle finnas på plats. De borgerliga ledamöterna i skatteutskottet sade att det var onödigt att ta ett tillkännagivande om det eftersom senast den 26 mars 2013 skulle regeringens proposition finnas på bordet så att vi skulle kunna fatta beslut, och lagstiftningen skulle träda i kraft den 1 januari 2014. Så blev det inte. Det kom ingen proposition. Den utlovades i stället i budgetpropositionen. I budgetpropositionen säger plötsligt regeringen: "Nej, vi tänker nog inte genomföra det här." Lydigt anpassade sig Alliansens ledamöter i skatteutskottet till den nya inställningen om att det plötsligt inte skulle genomföras i stället för att det skulle gå fort. Regeringen, eller rättare sagt finansministern, vek ned sig för en diskussion om byråkrati och krångel. Det som vi pratar om här är det som alla seriösa arbetsgivare gör varje månad, nämligen räknar ut varje anställds lön, räknar ut hur mycket skatt som ska dras och hur mycket arbetsgivaravgifter som ska betalas in. Det som riksdagen och Skatteverket har fattat beslut om är att arbetsgivare ska skicka in den informationen varje månad. Kombinerat med personalliggare i de branscher där det finns mest skattefusk är detta alldeles ypperligt. I dag kan man ta reda på vem som jobbar i vissa branscher. Men man får vänta till långt in på året efter innan man kan kontrollera om det verkligen har betalats in några skatter och arbetsgivaravgifter. Då kan jag lova er att den typen av företag inte finns kvar då, så det finns inga pengar att återvinna. Men har man månadsredovisning går det att kolla både vem som är på plats och att skatter och avgifter är betalda, vilket gör att man kan agera snabbt. Detta är fullständigt självklart. Det finns i Danmark, där det fungerar jättebra utan några som helst problem. Det var en enig kammare som uttalade att vi ville ha detta på plats till den 1 januari 2014. Men regeringen har maskat bort det. Kravet på kassaregister är det andra som jag vill ta upp. Med den tekniska utvecklingen var det möjligt att den kassaregisterlag som den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till kunde utökas till torg- och marknadshandeln, eller uttryckt mer byråkratiskt: där handel bedrivs utan fast driftställe. Men när regeringen kom med förslaget undantogs utländska marknadshandlare och torghandlare. Man pratade om konkurrenssnedvridning, trots att det ju blir en konkurrenssnedvridning i ordets mest ursprungliga betydelse. Riksdagen godkände förslaget till utvidgning av lagen, men man sade samtidigt att regeringen skyndsamt måste komma tillbaka och lösa problemen så att även utländska marknadshandlare omfattas av kassaregisterlagen. Och vad händer? Jo, regeringen kommer tillbaka till riksdagen med ett förslag om ändring av lagen, men inte på den här punkten. Regeringen hade inte något förslag om detta, utan man förslog en annan teknisk justering som i och för sig var absolut nödvändig - det är inte det jag pratar om. Men det är alldeles uppenbart att regeringen hade lagt energi på något annat än det som riksdagen hade uttalat. Nu står vi inför en ny marknadssäsong. Jag uppmanar alla att besöka olika marknader och diskutera med knallarna hur det känns att den ena har krav på sig att redovisa enligt kassaregisterlagen medan den knallen som står bredvid och har ett utländskt företag inte behöver något kassaregister. Så här ska vi inte ha det. Herr talman! Jag räknade upp tio icke verkställda riksdagsbeslut, och sammantaget är det alldeles uppenbart att regeringen inte tar attackerna mot konkurrensneutraliteten på allvar. Regeringen pratar om den svenska modellen i ord, men när riksdagen kräver handling så tycks regeringen strunta i det. Gångna mandatperioden visat att det krävs en ny regering, om kampen mot skattefusk, konkurrenssnedvridning och för sjysta villkor i arbetslivet ska bli allvar. (Applåder)

Herr talman! Jag ska inte ta upp onödigt mycket av kammarens tid med alla de riksdagsbeslut som regeringen har underlåtit att verkställa, utan jag ska koncentrera mig på några få som framför allt rör transportområdet. Man kan ju undra vad som är skälet till regeringens undfallenhet och oförmåga att effektuera riksdagens beslut. Det ena skälet skulle kunna vara att man helt enkelt har en annan uppfattning och har blivit nedröstad i kammaren. Sedan försöker man att förhala och försena folkviljan att få genomslag. Det är naturligtvis allvarligt från konstitutionell synpunkt. Det andra skälet är rent ut sagt en regeringsoduglighet. År efter år påstår man sig i tal vilja samma sak som riksdagen vill, men ändå förmår man inte att verkställa riksdagens beslut i form av propositioner på riksdagens bord. När det gäller saktfärdigheten får man ändå notera att regeringen, när den kom till Rosenbad, hade ett färdigt förslag om redovisningscentraler för taxi. Åtta år har gått. Det ska komma redovisningscentraler 2016 - tio år efter det första färdiga förslaget. Och då blir det redovisningscentraler utan krav på taxameter i strid med Transportstyrelsens och Skatteverkets önskan! Beträffande flygledare och att man ska ha en flygledning som tillgodoser även militärens och försvarsförmågans intressen har regeringen åtminstone två gånger (första gången av en enig riksdag) fått tillkännagivanden utan att kunna effektuera dessa. Beror det på saktfärdighet eller regeringsoduglighet? Där är det nog svårare att döma. Regeringen slogs länge mot lokalkännedomskravet för taxiförare. Nu har man övergett det. Nu tycker regeringen att taxiförare ska ha lokalkännedom, och det får man väl förhålla sig positiv till. Men det hade ju inte skadat om regeringen också hade kunnat ge uttryck för den uppfattningen i en proposition för att det skulle ha kunnat bli verklighet. Ännu större är regeringens misslyckanden med åkeribranschen och åkerimarknaden. Där tror jag att det är en kombination av faktorerna regeringsoduglighet och saktfärdighet. Det är klart att det inte hade varit svårt för regeringen att se till att de utländska åkarna betalade trängeselskatt i Göteborg, som man hade lovat i utredningens förslag för ett antal år sedan. Trots det kom det inget förslag på riksdagens bord. Det är klart att om regeringen hade velat hade man kunnat lägga fram skarpa förslag mot den illegala konkurrensen inom transportnäringen. Tusentals illegala transporter färdas på våra vägar varje dag. I Danmark har den socialdemokratiska regeringen halverat dessa transporter. I Sverige fortsätter de att öka. De seriösa jobben i svensk åkerinäring försvinner. Man har ställt sig vid sidan om de elva västeuropeiska länder som tar strid mot EU-kommissionens avregleringsiver. De säger: "Det räcker nu. Vi måste ha möjlighet att kontrollera de illegala transporterna." Sverige står vid sidan om, trots att Danmark, Finland, Tyskland och Frankrike tar matchen mot EU-kommissionen. Sverige med Elmsäter-Svärd och EU-kommissionens säger: "Liberalisera allt! Låt laglösheten som i dag är undantag på svenska vägar bli norm." På samma sätt har regeringen inte klarat att lägga fram propositioner om klampning och alla de verkningsfulla åtgärder som skulle bidra till att man kom till rätta med oredan på våra vägar. Herr talman! Vill man ha en kompetent regering som klarar att effektuera riksdagens beslut, ja, då får man byta regering i september i år. (Applåder)

Herr talman! Vill man ha en kompetent regering är det enklast att låta den regering som sitter vara kvar. När man hör socialdemokrater från talarstolen beskriva verkligheten kan man ibland fundera. De säger att om man går ut frågar svenska folket när det var bäst i kommuner och landsting svarar 90 procent att det var på 1980-talet. Men det verkliga svaret är i dag. Det är inte så många som vet det. När jag lyssnade på Leif Jakobsson blev jag lite förvånad. Låt mig då nämna lite om vad vi har gjort. Vi har slutit jättemånga informationsutbytesavtal för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Till dags dato har det kommit in 3 miljarder kronor till svenska statskassan - pengar som Socialdemokraterna med sin förmögenhetsskatt mycket effektivt drev utanför landets gränser. När det gäller ROT och RUT handlade det om en otroligt stor svart sektor. Byggbranschen själv anser i dag att den svarta delen med företag och privatkunder i stort sett är borta. Det finns bekymmer kvar mellan företag och företag. Här diskuteras och utreds bland annat månadsredovisning. Men det är intressant att företagare som utnyttjar underentreprenörer inte har en susning om att det tydligen är kriminella företag medan politiska företrädare genast säger att det är så. Jag skulle med andra ord vilja lägga ett visst ansvar på dem som anställer under entreprenad. Det effektivaste är om branschen själv ser till att städa. Detta med kassaregister är något som vi har infört. Vi har tagit nästa steg i torg- och marknadshandel. Vi har en dialog om detta med elsäkerhet och annat. Det är helt klart att kassaregister i torghandeln kommer att leda till en betydligt ökad kontroll. Det är naturligtvis svårt att förklara att blomsterhandlaren på gågatan ska ha kassaregister. Utanför eller i en tillfällig lokal behövde man inte ha kassaregister. Det är hela tiden en mängd åtgärder för att komma åt den brottsliga delen av ekonomin och för at se till att vi får in de skatter vi ska ha. Jag blir därför väldigt förvånad när vice ordförande i skatteutskottet, Leif Jakobsson, hela tiden försöker mörklägga det fantastiska arbete som alliansregeringen har gjort och som Socialdemokraterna inte klarade på en mycket lång tid. Enligt Skatteverkets egen utredning, den så kallade skattefelskartan, har det sjunkit rejält. Det som är allra bäst är att företagare själva upplever att den oseriösa konkurrensen kraftigt har gått tillbaka. Låt oss använda de fakta som finns, som klart och entydigt pekar på att jobbet mot den svarta ekonomin aldrig har varit så effektivt som under de gångna åtta åren. Sedan kan man önska att man skulle komma längre inom vissa områden. Ta detta med tonnageskatten, som visserligen är en helt annan fråga. Skatteutskottets vice ordförande vet mycket väl att det finns en utredning sedan tidigare, men den kunde inte ligga till grund för ett nytt beslut. Jag har för mig att vi var eniga om det.

Herr talman! Moderaterna är ett fantastiskt parti! Man väljer Sofia Arkelsten till partisekreterare. Hon tvingas avgå med svansen mellan benen. Man trodde inte detta moras kunde överträffas, men ni lyckades: Ni hittade Kent Persson! Han kommenterade att 13,3 procent i EU-valet var en framgång. Det går inte att överträffa, trodde man, men det gick genom Ulf Bergs inlägg! Ulf Berg säger: Folk tror att det var bättre på Socialdemokraternas tid, men de har det ju bättre nu. De förstår inte de fantastiska framgångar som allianspolitiken har burit med sig. Känner de 8 procenten arbetslösa - andelen har stigit sedan Alliansen kom till makten - igen sig i den beskrivningen? Känner skoleleverna igen sig i den beskrivningen när resultatet har sjunkit mest i hela OECD? Och känner mammorna i Stockholm, som nu inte ska få välja förlossningsvård för att det blir fullt, igen sig i Ulf Bergs beskrivning - de fantastiska framgångarna med Alliansen? Nej, herr talman, Moderaterna är att gratulera. Kent Persson har fått sin överman i Ulf Berg.

Herr talman! Jag tycker nog att Anders Ygeman får skämmas för egen del. Jag tänker inte göra det. Det är lite intressant att man inte kan hålla sig till sak. Du vet mycket väl, Anders Ygeman, att man genom att rensa från inflation och kostnadsökningar enkelt kan bevisa att kommuner och landsting har betydligt mer pengar. Jag ska försöka vara pedagog. Jag ska lägga mig på en väldigt låg nivå. Jag vet inte när Anders Ygeman gick i skolan och om det var under mängdlärans tid. Om man har två personer varav den ene betalar 90 procent i skatt och har 100 000 i årslön medan den andre är arbetslös, så får man in 90 000 kronor i skatt. Sänker vi skatten till 50 procent, så att även den arbetslöse får jobb, får vi in 100 000 kronor. Alltså får vi in mer skatt om fler jobbar. Det är ganska elementärt. Detta har vi sett med all önskvärd tydlighet. Jag kan bara hänvisa till fakta, Anders Ygeman. Sedan kan man stå här och raljera och prata om partisekreterare och annat. Det tycker jag att du kan skämmas över för egen del. Jag tycker att det är viktigt att vi för en saklig debatt och att vi håller oss till fakta. Det är därför jag har begärt ordet. Jag tycker att politik ska handla om fakta. Jag tycker inte att vi ska lura mamman, som inte kommer att få välja BB och inte heller skola till sina barn om olyckan är framme i höst. Säg det: Vi tycker inte att man ska få välja skola i Socialdemokraternas Sverige, utan man tilldelas en skolplats där man är folkbokförd. Det är sanningen, Anders Ygeman! (Applåder)

Herr talman! Jag är ledsen om Ulf Berg har missat det faktum att det är Filippa Reinfeldt som vill begränsa vårdvalet för mödrar i Stockholm och inte Socialdemokraterna. Det var det som var poängen. Du säger återigen att allt är betydligt bättre nu och att vi ska föra en faktadiskussion. Det har varit åtta år med skattesänkningar, och det är fler arbetslösa nu än när ni tillträdde. Dessutom har vi den sämsta utvecklingen för skolan i OECD. Det är fakta. Ni har misslyckats med jobben. Ni har misslyckats med skolan. Vad har då detta att göra med dagens debatt? Jo, det är regeringsodugligheten som skiner igenom! Riksdagen fattar beslut efter beslut som skulle ha kunnat föra det här landet i en bättre riktning, men regeringen klarar inte att leverera. Inte ens en så simpel sak som att taxichaufförer ska ha lokalkännedom och kunna hitta rätt lyckas ni lägga fram en proposition om, trots att ni har haft åtta år på er. Det är samma sak med skatteflykten. Det är samma sak med utländska åkare, som jag nämnde i mitt inlägg. Det sker tusentals illegala transporter på våra vägar. Det är fakta. I Danmark har antalet halverats. Danmark har en socialdemokratisk regering som har agerat. Sverige har en moderatledd regering som har struntat i riksdagens tillkännagivanden.

Herr talman! När det gäller dem med lägst lön finns det EU-statistik. Sverige är etta i den statistiken. Det finns en väldigt bra artikel där Stefan Fölster har tagit fram statistik. Det är tack vare jobbskatteavdraget som de med de lägsta inkomsterna har fått det bättre. Men på sikt måste man gå vidare, för det är fortfarande en skattekil när man kommer i jobb. Apropå detta med taxi kan jag nämna att när jag började som polis här i Stockholm hade taxi en liten bok där man skulle lära sig alla gator. Det har hänt lite i utvecklingen sedan dess, bland annat har vi fått gps. Jag är inte så hundraprocentigt säker på att man behöver kunna varenda liten gatstump. Jag kunde dem på Norrmalm på den tiden, men jag har glömt de flesta. Jag tar mig fram ändå. Det händer alltså väldigt mycket. Vad gäller det som sker i Danmark har jag väl uppfattat att danska folket inte riktigt går i takt med Socialdemokraterna, utan stödet har minskat rejält. Jag är inte säker på att det alltid är den framkomliga vägen. Jag är otroligt stolt över att vakna i Alliansens Sverige varje dag, där vi hela tiden kan se att människor får det bättre. Det är färre ungdomar än tidigare som är arbetslösa i dag. Det är klart att det finns arbetslösa, men det beror på att vi har sett till att utanförskapet är borta. Vi gömmer inte människor. Det är därför som Arbetsförmedlingen i dag har ett betydligt tuffare uppdrag. De som Socialdemokraterna pensionerade bort vill få ett jobb, och det tycker vi att de har rätt att ha. (Applåder)

Herr talman! Jag satt faktiskt redan under Ulf Bergs huvudanförande och funderade på den kommentar som talmannen senare gjorde. Det vi har att behandla är nämligen de tillkännagivanden som riksdagen de facto har gjort. Det Ulf Berg gjorde var att argumentera mot dem och säga att de inte var så viktiga. Det diskuterade vi när vi tog de besluten. Det vi diskuterar i dag är varför regeringen inte har verkställt det som har beslutats på dessa områden. När det gäller en del av de här frågorna har Ulf Berg argumenterat mot i sak när vi har diskuterat, men en kammare har fattat beslut. När det gäller andra frågor har vi varit överens. Då blir det ännu konstigare att man kan stå här och försvara en regering som inte har kommit till skott. Det finns något som gör mig väldigt konfunderad när jag läser igenom den här skrivelsen. Väldigt många av de beslut som har tagits här i Sveriges riksdag handlar om åtgärder för att garantera konkurrensneutraliteten mellan företag, för att se till att illojal konkurrens med hjälp av skattefusk, svarta pengar och allt annat motas bort och för att de anställda ska få sjysta villkor i sina jobb. Det som gör mig så förvånad är att den typen av tillkännagivanden är överrepresenterade i denna skrivelse. Just de förslagen har regeringen alltså inte brytt sig om att komma tillbaka med. Nu undrar jag: Varför är det tio beslut i Sveriges riksdag, som skulle ha förbättrat för löntagare och företagare, som ni inte har lagt fram?

Herr talman! När det gäller de flesta av de tillkännagivanden som finns pågår det utredningar. Vi kan ta tonnageskatten som ett exempel - jag uppfattade att Leif Jakobsson nämnde den i sitt anförande. Det är en otroligt komplex fråga. Jag skulle också kunna ställa frågan: Vad ska vi göra med de uppdämda skatteskulder som finns inom rederinäringen? Ska vi bara stryka ett streck? Jag tror att vi var ganska politiskt överens om att tidigare utredningar när det gäller tonnageskatt var för smala. Därför tycker jag att det var helt rätt av regeringen - vi hade också stöd av bland annat Miljöpartiet - att se till att vi fick en betydligt bredare utredning som ser till hela sjönäringen. Det är klart som korvspad att vi ska ha en sjönäring som kan konkurrera på lika villkor. Det gäller all vår verksamhet, när vi pratar om företagande. Jag kan ibland tycka att vi har varit lite dåliga på detta i Sveriges riksdag. Vi tror fortfarande att vi lever på en egen liten ö i världen, men vi påverkas oerhört mycket. Någonstans hoppas jag att vi är helt överens om att vi måste se till att svenska företag, oavsett om de är på land eller till sjöss, verkligen kan vara med och konkurrera. Naturligtvis tror jag att vi är överens, även om vägarna kanske inte är riktigt lika utstakade, när det gäller de oseriösa företagen. Det handlar om restauranger som bluffar och om den seriösa krögaren. Som polis har jag frågat en dörrvärd: Hur länge har du jobbat här? Svaret var: Det är första dagen. Jag hade då hälsat på honom under två års tid. Det var alltså svart hela vägen. Det tror jag nästan är borta i dag.

Herr talman! Det ständiga svaret att det är en pågående utredning börjar faktiskt bli lite irriterande. När det gäller tonnageskatten fanns det ett förslag, och en utredning var gjord när alliansregeringen tillträdde. Den hade kunnat kompletteras, men regeringen gjorde ingenting, ingenting, ingenting. Sedan började man prata om en sjöfartsstrategi och tillsatte en utredning som naturligtvis inte ska vara klar före valet. Åtta år är ingen kort tid. Det händer väldigt mycket. Under de här åren har en stor del av den svenska handelsflottan flaggats ut. Och nu pratar vi inte bara om exotiska frimärksländer, utan nu pratar vi om våra nordiska grannländer. Det är färjetrafik som går till Finland och till andra länder. De svenska jobben bara försvinner. Då säger Ulf Berg: Ja, efter sex sju år kom vi på att vi nog får tillsätta en ny utredning. Det är precis det jag pratar om. Ni gick direkt på Sveriges löntagare. Ni fick snabbt igenom en utredning om att förstöra a-kassan. Det gick nästan utan någon form av beredning eller någonting. Då gick det att vara snabb. Men när det gäller att värna svenska jobb och se till att vi har svenska jobb i handelsflottan har ni segat och maskat i åtta år. Jag måste ställa en fråga när det gäller månadsuppgifter. För ett och ett halvt år sedan var vi överens här i kammaren om att det här var jättebra. Ni moderater sade: Det är onödigt att ni gör ett tillkännagivande, för vi är helt överens över partigränserna. Senast den 26 mars 2013 ligger det en färdig proposition om månadsuppgifter. Varför kom inte den? Vad är ditt svar till dem som undrar?

Herr talman! När det gäller månadsuppgifter har det väl funnits en viss problematik med gränssnitt mellan skatteverk och företag. Naturligtvis måste infrastrukturen mellan dem som lämnar och dem som tar emot de här uppgifterna fungera. Sedan kan vi titta historiskt. Man hade tänkt lägga in både kollektivavtal och väldigt många uppgifter. Det tror jag var fel sätt att resonera. Jag tror, likt Leif Jakobsson, att man ska införa månadsuppgifter inom vissa bestämda branscher, där vi kan göra en analys och se att det finns mycket ohederlighet. Men att göra det överallt, till exempel så att kommuner, landsting och stat ska börja med månadsredovisning, tycker jag kanske är att skjuta mygg med kanon. Det här blir säkert allt enklare i en framtid, med dagens lönesystem. Men jag tror att vi ska börja med att analysera. Då kan vi nog vara överens om att byggbranschen är en sådan bransch där man ska börja. Jag är fullständigt övertygad om att det finns jobb kvar. Allt kan man tyvärr inte göra på en dag. Ibland är det faktiskt bättre att man tar lite tid på sig och gör rätt från början. När det gäller tonnageskatten och den stora stötesten som ligger där fick jag inte svar från Leif Jakobsson - det hade jag inte förväntat mig heller. Ska jag tolka det som att Socialdemokraterna är beredda att efterskänka den skatteskulden till redarna? Jag vet att Leif Jakobsson inte kan svara på frågan, men det vore intressant att veta. Vi kan ha en fortsatt dialog, för detta är en av stötestenarna som utredningen jobbar med. Jag hoppas att de löser den frågan.

Herr talman! Det känns lite udda att som fjärde talare vara den enda KU-ledamoten i den här debatten, som handlar om konstitutionsutskottets betänkande om regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden. Vi har tidigare i debatten fått en provkarta på överhettad retorik. Jag tänkte försöka undvika det. Jag tror på det gamla ordspråket att högmod går före fall. Och jag tror inte att Sverige byggs av de högljudda människornas buller utan av de lågmälda människornas arbete. Jag tänker därför återvända till själva ärendet. Vad gäller regeringsduglighet och hur snabbt man levererar i fråga om riksdagens tillkännagivanden noterar konstitutionsutskottet att den genomsnittliga handläggningstiden för slutbehandling av de tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade i årets skrivelse från regeringen är oförändrad. Den genomsnittliga handläggningstiden är alltjämt strax under två och ett halvt år, vilket ligger inom ramen för KU:s uttalande om att det bör höra till undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år. Det går alltså lika fort nu som det brukar göra. Sedan kan man väl konstatera att stenarna har vinit friskt i glashuset tidigare i debatten. Den här typen av angrepp, om att regeringen är saktfärdig, framförs naturligtvis mot varje regering, oavsett partifärg. Oppositionspartierna tycker alltid att det borde gå fortare och vill ha mer handling, och regeringen har alltid att förhålla sig till de olika reglerna om utredningar, remisser och eftertanke som finns. Jag föreläser ibland för affärsjuristerna som läser i Linköping. De frågar ibland om varför det tar så lång tid. Då brukar jag alltid försvara den svenska modellen med noggranna utredningar, remissomgång, eftertanke och beredning. Jag tror att den är bra för Sverige. Det har framförts olika synpunkter på konkreta förslag. Jag vill då påminna kammaren om att konstitutionsutskottet, med undantag för reservationer från Vänsterpartiet, enigt har konstaterat att det inte finns skäl att upprepa de tillkännagivanden i de olika frågorna som riksdagen en gång har levererat, vilket har föreslagits av oppositionspartierna i utskotten. Det pågår ett beredningsarbete i samtliga de frågor som har nämnts. I vissa av frågorna har regeringen också lämnat proposition, och det kommer att vidtas olika åtgärder. Det är värt att notera att de sex tillkännagivanden som trafikutskottet ville upprepa i detta betänkande bifölls av riksdagen den 16 april 2014, alltså för mindre än två månader sedan. Nu kommer man och säger att regeringen är så långsam och att dessa tillkännagivanden måste göras om. Det har inte konstitutionsutskottet blivit särskilt imponerat av utan konstaterar lite torrt att regeringen redan får anses vara underrättad om riksdagens inställning i de aktuella frågorna. Det är en rimlig analys. Det kan inte vara rimligt att skicka tillkännagivanden om samma frågor gång på gång när det är tydligt att frågorna är under beredning. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Man kan naturligtvis ha synpunkter på tonen, tiden eller andra önskningar på debatten. Oavsett tonen eller hastigheten i talet kommer man inte runt det faktum att det finns tio tillkännagivanden till regeringen som regeringen inte har verkställt. Några av dem har regeringen tydligt uttalat att den inte tänker verkställa. Jag tog upp några exempel i mitt anförande. Det tydligaste är väl misslyckandet i fråga om redovisningscentraler för taxi och lokalkännedom för taxiförare. För åtta år sedan kom regeringen till ett dukat bord. Det fanns ett färdigt förslag. Man valde att slänga det i papperskorgen, trots att riksdagen hade begärt fram förslaget flera år innan. Man valde att under flera år motverka kravet och säga att det inte behövdes för skattekontrollen. Det var onödig byråkrati som skulle jaga småföretagen, etcetera. Efter ytterligare tillkännagivanden från riksdagen svänger regeringen och går med på att införa redovisningscentraler, men regeringen går tyvärr emot skatteverk, taxiförbund och transportstyrelse och lägger fram förslag på redovisningscentraler utan krav på taxameter. För en hyfsad del av taxibranschen går det inte att göra den skattekontroll som behövs. Regeringen föreslår att den nya regleringen ska träda i kraft 2016. Det är över tio år, närmare tolv år, efter det att riksdagen gjorde sitt tillkännagivande och utan att ställa krav på taxameter, vilket är en förutsättning för att redovisningscentraler ska fungera. Tycker Andreas Norlén att tolv år är en rimlig tid för att lägga fram ett bristfälligt förslag?

Herr talman! Jag tackar Anders Ygeman för att han håller sig till det vi faktiskt debatterar. Det är en stor fördel i debatten. Precis som jag sade i mitt anförande har tillkännagivanden lämnats av trafikutskottet i sex olika ärenden den 16 april. Den 24 april överlämnade regeringen en proposition om redovisningscentraler för taxi, som Anders Ygeman refererar till. Den 22 maj överlämnade regeringen en proposition om sanktionsavgifter för överträdelse av bestämmelserna om cabotagetransport på väg. Det är naturligtvis angeläget, som vi har konstaterat, att det vidtas åtgärder för att komma till rätta med de problem som finns inom yrkestrafiken och taxinäringen. Där har vi inte olika mening. Debatten handlar om hur regeringen har hanterat de tillkännagivanden som riksdagen har levererat. Då ville Anders Ygeman som ordförande i trafikutskottet att vi skulle upprepa de sex tillkännagivandena till regeringen mindre än två månader efter det att de hade gjorts första gången. Då menar jag att man har lämnat det seriösa riksdagsarbetet och ägnar sig åt hämningslös populism i valrörelseanda. Här pågår alldeles uppenbart ett arbete i samtliga frågor, och regeringen får anses, som utskottet konstaterar, underrättad om riksdagens inställning i frågorna. Om Anders Ygeman inte är nöjd med regeringens proposition om redovisningscentraler för taxi får han ta den diskussionen i trafikutskottet när propositionen behandlas.

Herr talman! Jag är ledsen om Andreas Norlén inte hörde mina frågor. Då ska jag naturligtvis göra Andreas Norlén tjänsten att upprepa dem så att han har möjlighet har svara. Tycker Andreas Norlén att det är rimligt att tolv år efter riksdagens tillkännagivanden, tio år efter det att det finns ett färdigt förslag, lägga fram ett förslag på riksdagens bord som saknar det bärande elementet? Är tolv år en rimlig tid för en regering? Trots två minuters talartid och en massa invektiv fanns inte skymten av ett svar på frågan.

Herr talman! Jag vet inte om Anders Ygeman är rätt person att komma dragandes med ordet invektiv i sammanhanget med tanke på den tidigare debatten. Anders Ygeman får gärna stanna och lyssna på mitt svar. Det brukar väl höra till god ton att man gör så innan replikskiftet är avslutat. När det gäller sakfrågan, som Anders Ygeman tar upp, har jag konstaterat att det har lämnats sex tillkännagivanden för mindre än två månader sedan. När det gäller förhistorien till frågan om taxicentralerna ska jag villigt erkänna att jag inte känner till hur det ärendet har beretts under de år som Anders Ygeman refererar till. Jag är inte ledamot av trafikutskottet, utan jag är här för att debattera konstitutionsutskottets betänkande om regeringens svar på riksdagens skrivelser. Den frågan får Anders Ygeman ställa till mina värderade kolleger i trafikutskottet. Jag konstaterar att Anders Ygeman på ett populistiskt sätt försöker göra sak av något där vi i grunden är överens, nämligen att det är viktigt att ha ordning och reda på både yrkestrafiken och taxinäringen. Det är naturligtvis en viktig debatt. Jag konstaterar att konstitutionsutskottet, bortsett från en reservation från ett parti, anser att regeringen har god kännedom om riksdagens inställning och därför inte menat, i motsats till oppositionspartierna i trafikutskottet, att det finns skäl att upprepa lagda tillkännagivanden. Den genomsnittliga handläggningstiden för tillkännagivanden nu är densamma som den har varit under lång tid, cirka två och ett halvt år, vilket är inom ramen för det som KU bedömer som rimligt. Det är vad debatten handlar om. (Applåder)