Punktskatt

Fru talman! Då ska vi alltså diskutera punktskatterna. Sverigedemokraterna står bakom utskottets förslag till beslut.

Sveriges skattepolitik måste präglas av rättvisa, logik och respekt för människors vardag, men så är inte alltid fallet. Trängselskatten har till exempel blivit något helt annat än vad den från början utlovades att vara. Den skulle minska trafiken och förbättra miljön i våra storstäder, men verkligheten ser annorlunda ut. Vi ser i dag hur denna skatt fungerar som en extra pålaga på människor som inte har något alternativ till bilen. Det är en straffskatt på arbetare, småföretagare och pensionärer som kämpar för att få livspusslet att gå ihop.

Trängselskatten slår särskilt hårt mot låg- och medelinkomsttagare. För många är bilen inte en lyx utan en nödvändighet. Det handlar om att kunna ta sig till jobbet, skjutsa barnen till skolan eller ta sig till vårdcentralen. Skatten gör det dyrare att arbeta, inte minst för dem som bor i ytterområden eller på landsbygden, där tillgången till kollektivtrafik är begränsad. Det här är både orättvist och samhällsekonomiskt ineffektivt.

Folkomröstningen om trängselskatt i Göteborg ger också en fingervisning om ett lågt folkligt stöd. Det kan därför vara värt att titta på en successiv utfasning av trängselskatten för att i stället söka andra lösningar.

Trängselskatten är dock inte den enda skatt som behöver ses över, fru talman. Framöver vill vi även se ett avskaffande av malusbeskattningen. Den drabbar dem som behöver använda större fordon, till exempel företagare eller funktionsnedsatta som behöver extra lastutrymme för exempelvis en ramp eller en rullstol. Malus resulterar också i att

färre byter till modernare fordon, vilket ironiskt nog leder till ökade

utsläpp. Den är samtidigt i praktiken en straffskatt för handikappade. Det är dags att skrota detta misslyckade system.

En översyn av kemikalieskatten är också önskvärd. Den är i praktiken en straffskatt på hemelektronik som har minimal miljöeffekt men stor negativ påverkan på svenska företag och konsumenter. Den svenska marknaden är helt enkelt för liten för att påverka stora, globala företagsutbud, och skatten fungerar därför bara som ett extra påslag för konsumenten utan att miljön vinner något alls på det.

Fru talman! Det finns också skatter som vi har förändrat till det bättre under mandatperioden. Den differentierade alkoholskatten har inte bara gynnat små företag och hjälpt dem att expandera utan har samtidigt gjort en insats för svensk turistnäring och dryckeskultur. Den sänkta bränsleskatten har i kombination med minskad reduktionsplikt gjort bensin och diesel flera kronor billigare,

och sänkningar av elskatten har räddat många svenska hushåll från att fullständigt ruineras. Mycket gott har gjorts, men mer återstår att göra.

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 23 om kemikalieskatten.

Punktskatter är alltså konsumtionsskatter på vissa varor och tjänster. Det är skatter som sammantaget genererar betydande intäkter till staten, väl över 100 miljarder per år. Precis som andra skatter ger de medel som vi kan använda till olika kollektiva nyttigheter, så när man tankar bilen, slår på strömbrytaren eller inhandlar fredagsölen kan man ha med sig att man också bidrar till det gemensamma, vilket kanske kan skänka någon form av tillfredsställelse även i dessa dyrtider.

Det som annars utmärker punktskatter är att de ofta har ett ytterligare syfte än det rent fiskala, nämligen att verka styrande. Det finns många åsikter om hur punktskatterna styr och slår. Exempelvis har nykterhetsrörelsen och de alkoholproducerande aktörerna diametralt olika uppfattning om huruvida nivån på spritskatten, vinskatten och ölskatten är rätt.

Som ledamöter i skatteutskottet har vi den stora förmånen att få ta del av bredden i de synpunkter som finns om punktskatterna, och det är viktigt att ta in den. Många vill ju påverka sin punktskatt i en mer fördelaktig riktning. Personligen slås jag av att det ofta finns om inte goda så rimliga argument också för synpunkter jag initialt kan vara ganska skeptisk till. En vanlig invändning är att en viss skatt leder fel och inte har den styrningseffekt vi vill uppnå. Ibland är dessa invändningar rimliga, och ibland är kritiken mer ett utslag av att det är en ovälkommen kostnad som äter upp marginalerna. Oavsett vad är det viktigt att återkommande fundera på skatternas verkan och om de styr i den riktning vi vill att de ska styra i.

Folkhälsa och miljöhänsyn är två exempel där rätt utformade punktskatter kan bidra i en mer positiv riktning. Sverige var till exempel ett av de första länderna att införa en koldioxidskatt; det gjordes under tidigt 90-tal. Inte rätt utformade kan punktskatter bli mer av kostsamma irritationsmoment. Ett exempel som alltmer tyder på det senare är kemikalieskatten, eller elektronikskatten i vardagligt tal.

Syftet med elektronikskatten är att minska förekomsten av farliga ämnen i människors hemmiljö genom att beskatta vitvaror som kylskåp, mikrovågsugnar och elektronik som innehåller vissa flamskyddsmedel. Syftet med skatten får alltså beskrivas som gott, men utvärderingar visar att den varken haft positiva miljöeffekter eller varit kostnadseffektiv. Elektronikmarknaden är global, och Sverige står för bara några tiondelars procent av den totala marknaden. En elektronikskatt i Sverige påverkar inte tillverkningsprocesserna i någon större utsträckning, utan skatten blir i huvudsak en extra kostnad för importörer, svenska handlare och i slutändan redan hårt pressade svenska hushåll.

Punktskatter är kanske inte i epicentrum för de stora skattepolitiska tvisterna. Vi socialdemokrater menar dock att utformningen av elektronikskatten bör ses över för att säkerställa att skatten ger önskvärda effekter. Det mest rimliga kan vara att lyfta upp frågan till europeisk nivå och eftersträva ett mer samlat europeiskt svar.

I både detta och tidigare betänkanden om punktskatter kan man notera en bred samsyn hos partierna om att elektronikskatten är problematisk och bör ses över eller, som vissa argumenterar för, rent av avskaffas direkt. I det borgerliga lägret har kritiken mot elektronikskatten varit tydlig under lång tid. Innan man hamnade i styrande ställning 2022 var man jättemycket emot skatten, men sedan har man mjuknat. Det framstår därför som lite märkligt att inte fler partier kan ställa sig bakom en översyn av skatten.

Frågan om elektronikskatten är en av många exempel på varför Sverige skulle må bra av en bredare skatteöversyn. Utgångspunkten för en sådan översyn bör bland annat vara att eftersträva stabila skatteintäkter för att säkra finansieringen av våra gemensamma åtaganden men också att skapa förutsägbarhet så att medborgare och företag vet vad som gäller och, apropå elektronikskatten, förstår syftet med skatten.

(Applåder)

Fru talman! I måndags kom beskedet från regeringen att skatten på drivmedel skulle sänkas tillfälligt för att motverka följderna av kriget i Mellanöstern. Skatten på bensin sänks till EU:s miniminivå och blir cirka 1 krona billigare per liter vid pump medan skatten på diesel sänks med cirka 40 öre per liter vid pump.

Det pågående kriget i Mellanöstern har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas, vilket om utvecklingen blir långvarig riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige.

Därför agerar regeringen kraftfullt och snabbt. Högre energipriser kan medföra minskad köpkraft samtidigt som företagens produktionskostnader ökar. Därför är det viktigt att stötta de svenska hushållen. Människor som jobbar, bidrar till samhället och kämpar med vardagspusslet ska känna att stöd finns när krisen kommer. Regeringen tar höjd för att krisen kan bli långvarig och kommer att ansöka om undantag hos EU-kommissionen för att få sänka skatten på bränsle ytterligare. Det skulle kunna öppna för en sänkning med uppemot ytterligare 3 kronor per liter.

Tyvärr har inte alla samma krisinsikt. Redan timmarna efter regeringens presskonferens uttalade Miljöpartiets språkrör att regeringen genom sänkt drivmedelsskatt låser fast hushållen i ett fossilberoende.

Fru talman! Varje gång någon i talarstolen talar positivt om skattesänkningarna på drivmedel kommer någon annan talare och utmålar dessa som ett svidande nederlag för klimatet och miljöarbetet. Men kritikerna glömmer att sänkta drivmedelspriser var ett löfte som Tidöpartierna gick till val på, vilket bidrog till att de fick svenska folkets förtroende att bilda regering.

Svenska folket vill ha drivmedelspriser som man har råd med. Politiken med sänkta skatter på drivmedel har en mycket stor legitimitet.

Ytterst få kör bil för nöjes skull. Människor behöver bilen för att få sin vardag att fungera. Undersköterskan som jobbar natt och inte har något annat alternativ än att ta bilen är inte någon miljöbov. Industriarbetaren och småbarnspappan som måste lämna barnen på förskolan och behöver bilen för att komma i tid till jobbet är inte någon miljöbov. De som bor utanför tätorterna i områden där kollektivtrafiken är gles är inte heller några miljöbovar. I ett avlångt land med stora avstånd som Sverige är mobilitet en nödvändighet, inte någon lyx.

Detsamma gäller flyget. Därför avskaffade regeringen flygskatten, en kontraproduktiv skatt som Vänsterpartiet och Miljöpartiet nu vill återinföra, dessutom i en ny, mer aggressiv version. Miljöpartiet vill dubbla den avvecklade flygskatten, och Vänsterpartiet vill göra den progressiv. Troligtvis blir det både och om olyckan är framme och dessa två tillväxtfientliga partier får vara med och bilda regering efter höstens val.

Oavsett vilket är förslaget om återinförd flygskatt helt verklighetsfrånvänt, särskilt i dessa tider när kriget i Mellanöstern höjer bränslepriserna och Rysslands krig i Ukraina förlänger flygvägarna.

Sverige är det land som har tappat mest tillgänglighet med flyg sedan pandemin. Nyligen meddelade SAS att bolaget ställer in hundratals flygningar under mars och april, detta för att inte vältra över kostnaderna på passagerarna.

Flygbolagen är en del i ett kretslopp som även omfattar flygplatser, markpersonal och en massa andra näringar i anslutning till flygbranschen. Alla vet, eller borde åtminstone veta, hur viktiga de lokala flygplatserna är för ambulansflyget och för beredskapen när ett krig pågår i Sveriges omedelbara närhet. Därför ska flyget inte belastas med extra skatter.

Fru talman! Sverige var en gång ett av världens mest energieffektiva länder, med trygga elförsörjningssystem och låga elpriser. Det lade grunden till en stark och framgångsrik exportindustri och till Sveriges välfärd.

Tyvärr är Sveriges robusta elförsörjning, byggd på kärnkraft och vattenkraft, ett minne blott. Decennier av misskötsel och nedstängning av fullt fungerande kärnkraftsreaktorer har inte bara lett till miljarder kronor i förlorat värde utan också till effektbrist, väderberoende och import av smutsig kolkraftsel – och, det sorgligaste av allt, till höga elpriser, särskilt för oss i Skåne och resten av elprisområde 4 och även elprisområde 3.

Den 1 januari sänkte regeringen energiskatten på el med 20 procent. I går kom också beskedet att regeringen vill att den årliga indexeringen av elskatten ska avskaffas.

Snart kommer det att betalas ut elstöd till hushållen som kompensation för de höga elpriserna i januari och februari. Det är naturligtvis välkommet. Dock är stödet något som enbart lindrar symtomen, inte botar sjukdomen.

Det som botar sjukdomen är utbyggnad av fossilfri, väderoberoende, planerbar kärnkraft. För första gången på 40 år har vi en regering som ser till att ny kärnkraft kommer på plats i Sverige, något som framtida generationer svenskar kommer att ha anledning att vara tacksamma för.

Fru talman! Sverige har en välskött ekonomi. Sedan september 2022 har Sverige gått från botten till toppen av EU:s tillväxtliga, inflationen gått från 10 procent till under 2 procent och bolåneräntorna sjunkit. Och kanske viktigast av allt: Skattetrycket är det lägsta på 50 år – ja, faktiskt ända sedan Gunnar Strängs dagar.

Vi moderater anser att vanliga människor ska ha makt över den egna ekonomin. Det ska löna sig att gå upp, gå till arbetet, kämpa och göra rätt för sig.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag, fru talman.

(Applåder)

Fru talman! Vi står i dag inför en planetär trippelkris. Global upphettning, förlust av biologisk mångfald och föroreningar hotar våra framtida livsmöjligheter. Det finns mycket som måste göras för att ta oss ur dessa kriser, och skattepolitiken är ett verktyg vi måste använda. Vänsterpartiet vill se en genomgripande skattereform som utjämnar de ekonomiska och regionala klyftorna och främjar ett hållbart resursutnyttjande med låg miljö- och klimatpåverkan i enlighet med våra klimat- och miljömål.

Ett viktigt steg är att snabbt avveckla de klimatskadliga subventionerna. Den förra regeringen avvecklade några få av dem, men den nuvarande regeringen har tydligt visat att den inte prioriterar klimatomställningen. Det är bråttom att vidta åtgärder för att Sverige ska komma på banan igen i arbetet för nollutsläpp.

Ett exempel är den nuvarande utformningen av reseavdraget, som gynnar bilåkande höginkomsttagare i storstäder. Riksdagen beslutade 2022 att göra om systemet, men det stoppades av den nuvarande regeringen. Vi vill se en handlingsplan för hur kvarvarande klimatskadliga subventioner kan avvecklas i närtid. Därför yrkar jag bifall till reservation 8.

Ett annat exempel på en klimatskadlig subvention är skattenedsättning för fossil diesel inom jordbruket. Klimatpolitiska rådet bedömde i sin rapport 2025 att regeringen borde förstärka och effektivisera stödet till klimatåtgärder i jordbruket och lyfte bland annat behovet av att snabbt fasa ut skattenedsättningar för fossil diesel. Detta ska kombineras med kompensatoriska styrmedel som gör att lantbrukares konkurrenskraft inte försämras.

Vi i Vänsterpartiet instämmer med Klimatpolitiska rådet och anser att regeringen måste verka för en snabb utfasning av skattenedsättning för fossil diesel och samtidigt införa kompensation till jordbrukare för att undvika negativ påverkan på deras lönsamhet.

Fru talman! Det är viktigt att styrmedel utformas på ett sätt som gör att de inte förstärker utan minskar klyftor mellan stad och landsbygd samt att man sätter in kompensatoriska åtgärder för att undvika negativa fördelningseffekter. För att möta en ökad elektrifiering av vägtrafiken med stärkt regional rättvisa är det viktigt att påbörja arbetet med en reform av vägtrafikbeskattningen.

Vi vill se en utredning av förutsättningarna för en geografiskt anpassad vägskatt för personbilar, med en högre vägskatt i storstäder som har god tillgång till kollektivtrafik och en låg eller slopad vägskatt på landsbygden där alternativ till bil saknas. En differentierad vägbeskattning av den här typen kan styra mot mer hållbara transportslag, samtidigt som den skulle bidra till stärkt regional rättvisa.

Potentialen för ett mer transporteffektivt samhälle är störst i storstäder och större städer. Större städers miljö- och klimatpåverkan från transporter kan åtgärdas exempelvis med hjälp av trängselavgifter och satsningar på bättre kollektivtrafik och möjligheter att cykla.

En kommun kan i dag inte själv fatta beslut om att införa trängselavgift. Det tycker vi är fel. Kommuner och regioner bör själva få avgöra om de vill införa trängselavgifter och hur de ska använda intäkterna.

I dag undantas eldrivna kollektivtrafikfordon som tåg, tunnelbana och spårvagn från energiskatt i Sverige. Elektrifierade bussar omfattas dock inte av denna skattebefrielse, trots att de bidrar till minskade utsläpp och mindre luftföroreningar och buller. Möjligheter för regeringen att låta elbussar omfattas av samma befrielse från energiskatt finns redan i energiskattedirektivet. EU-kommissionen har bekräftat det och godkänner att medlemsstater inför skattebefrielse för elbussar.

Vi menar att Sverige bör utnyttja den här möjligheten. På samma sätt som annan eldriven kollektivtrafik är undantagen från energibeskattning bör även elbussarna vara det.

Fru talman! Den tunga lastbilstrafiken betalar i dag inte för den påverkan den har genom sina externa kostnader för samhället i form av exempelvis miljö- och klimatpåverkan och slitage på vägarna.

Vänsterpartiet har under lång tid förespråkat en avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar som ska vara möjlig att differentiera. I samarbete med oss tog den tidigare regeringen fram en promemoria där det föreslogs att beskattningen av tung lastbilstrafik ändras från en tidsbaserad till en avståndsbaserad beskattning.

Förslaget syftar till att lastbilstrafiken i högre grad ska betala för sina externa kostnader och i större utsträckning bidra till att finansiera infrastruktur och jämna ut konkurrensförhållandena mellan svensk och utländsk lastbilstrafik som kör i Sverige. Det är hög tid att det här genomförs.

Fru talman! Flygresor orsakar en oproportionerligt stor del av växthusgasutsläppen och måste därför minska kraftigt. Vänsterpartiet vill ha en progressiv flygskatt som innebär att resenärerna betalar mer skatt ju mer de flyger. Vid den första flygresan ska skatten vara ganska låg för att sedan successivt höjas i takt med att flygresorna ökar i antal.

Fru talman! Vid sidan om klimatkrisen står vi som sagt också inför en föroreningskris. Sedan 2017 finns det en skatt på kemikalier i viss elektronik som syftar till att minska förekomsten av farliga ämnen i människors hemmiljö.

En utvärdering av Skatteverket och Kemikalieinspektionen visar att skatten inte har fått de positiva miljöeffekter som man tänkte sig och att den inte heller är kostnadseffektiv. Vänsterpartiet vill därför att skatten utvärderas och revideras för att se till att den inte motverkar återanvändning och cirkulära lösningar.

Med anledning av hoten mot den biologiska mångfalden, och mer specifikt mot pollinatörer, är det också mycket angeläget att Sverige får en bättre beskattning av bekämpningsmedel. Dagens beskattning har tyvärr alldeles för liten miljöeffekt. Danmark, Norge och Frankrike har en betydligt starkare lagstiftning, där skatten ökar med medlets giftighet, vilket har lett till att lantbrukare byter till mindre giftiga medel.

Vänsterpartiet ser ett stort behov av att införa en differentierad beskattning av bekämpningsmedel i Sverige som i likhet med vad som gäller i andra länder ökar med medlets giftighet. Intäkterna från skatten bör återföras till lantbruket för att utveckla hållbara växtskyddsmetoder.

Fru talman! Tack för anförandet, Andrea Andersson Tay, och välkommen till skatteutskottets debatt!

Ledamoten sa att hennes parti vill ha en progressiv flygskatt. Ju mer man reser, desto högre skatt ska man alltså betala. Förutom de principiella invändningar jag har mot flygskatten, nämligen dess negativa påverkan på Sveriges konkurrenskraft och på tillgängligheten och dess oklara klimatnytta eftersom skatten inte tar hänsyn till huruvida flyget använder miljövänligt bränsle eller inte, handlar det framför allt om dess brist på effektivitet. En nationell skatt gör inte någon skillnad, utan det vore mycket bättre om man kan komma överens på EU-nivå eller globalt.

Mina frågor handlar om den praktiska utformningen. Vem kommer att hålla reda på hur mycket en person flyger? Ska de olika flygbolagen bli skyldiga att rapportera till någon instans? Ska var och en i sin deklaration uppge hur många gånger man har rest? Hur ska det kontrolleras att man har uppgett det exakta antalet resor? Kommer det att spela någon roll om man reser i jobbet eller nöjesreser? Kommer det att spela roll om man reser inrikes eller utrikes, inom Europa eller till någon annan kontinent?

Fru talman! Jag tycker att detta är mycket intressanta frågor att få svar på.

Fru talman! Låt oss börja med att konstatera att flygandet måste minska om vi ska nå klimatmålen.

Flyget står för en oproportionerligt stor del av utsläppen, särskilt sett till hur många människor som flyger på ett år och hur mycket utsläpp som kommer från flygandet.

Det skulle naturligtvis vara alldeles utmärkt om man kunde lösa sådana här frågor på internationell nivå, men tyvärr finns inte de möjligheterna i dag. Då måste vi använda de medel som står till buds, och därför lägger Vänsterpartiet fram förslaget om progressiv flygskatt. För oss är det viktigt att man tillgodoser den personliga integriteten när man utformar en sådan här skatt. Det har vi varit tydliga med, och vi vill såklart också att skatten effektivt tjänar sitt syfte: att minska flygandet.

Utöver det kan jag tyvärr inte ge några detaljer i dag. Om Boriana Åberg har fler frågor om detta får hon jättegärna ställa dem vid ett annat tillfälle till Vänsterpartiets trafikpolitiska talesperson, som säkert har djupare kunskaper.

Fru talman! Jag tycker inte att vi behöver minska flyget. Däremot borde vi satsa mer på miljövänliga lösningar, som redan finns. Det finns flygbränsle som framställs av uttjänt matolja, och det finns elflyg. Det finns alla möjligheter att öka tillgängligheten och konkurrenskraften i Sverige genom flyg.

Frågan om hur man ska hålla reda på hur mycket människor reser för att applicera en skatt är också en ideologisk fråga. Andrea Andersson Tay representerar ett parti som i sina rötter har varit väldigt – hur jag nu ska säga detta på ett snällt sätt – framgångsrikt i att övervaka människor.

Storebror ser dig. Jag kommer själv från Bulgarien, ett land som har styrts av föregångarna till Andrea Andersson Tays parti. Där var det verkligen inte någon frihet och inte heller någon jämlikhet, trots att man ville ha ett samhälle där alla var jämlika. I stället körde man helt över individens behov i namn av en lysande framtid och ett lysande samhälle – det socialistiska och kommunistiska samhället.

Jag är därför väldigt orolig för en progressiv skatt där man ska kontrollera hur mycket människor reser, för det kommer oundvikligen att utmynna i ett kontrollsamhälle, som jag inte vill ha. Jag vill understryka, fru talman, att jag inte heller vill ha flygskatt.

(Applåder)

Fru talman! Jag beklagar verkligen de dåliga erfarenheter som Boriana Åberg har från sitt ursprungsland.

Ett sådant system är naturligtvis inte något som Vänsterpartiet står bakom. Det finns partier som i dag lägger fram förslag som innebär ökad övervakning i Sverige. Bland dem finns inte Vänsterpartiet, utan det handlar i allra högsta grad om den sittande regeringen.

Den stora skillnaden mellan Vänsterpartiet och Moderaterna när det gäller klimatpolitiken är att vi å vår sida lyssnar till forskningen och vill se till fakta medan Moderaterna å sin sida bygger sin klimatpolitik på fantasier och förhoppningar av olika slag.

Biobränslen är i dag en ytterst begränsad företeelse inom flyget. Enligt forskningen finns det i dag inga förutsättningar att göra flyget klimatneutralt.

Den möjlighet vi har är därför att kraftigt minska flygandet, och det måste vi göra.

Fru talman! Vi behandlar i dag frågan om punktskatter – skatter som i mycket hög grad påverkar människors vardag. Det handlar om vad det kostar att ta sig till jobbet, att driva ett företag, att värma sitt hem och att leva ett vanligt liv i Sverige.

Det är viktigt att sätta denna debatt i sitt sammanhang. Sverige befann sig för några år sedan i en situation där kostnaderna för bland annat drivmedel och energi hade drivits upp till nivåer som slog hårt mot hushåll och småföretagare. Det är de som inte har några realistiska alternativ till bilen och som är beroende av rimliga energikostnader.

Fru talman! Sedan 2022 har Kristdemokraterna och regeringen steg för steg lagt om politiken. Vi har sänkt skatten på bensin och diesel och justerat reduktionsplikten och därigenom pressat tillbaka drivmedelspriserna. Det har inte varit symbolpolitik; det har varit konkreta lättnader i människors plånböcker.

Man har också agerat på energiområdet. I ett läge där elpriser och energikostnader har utgjort en stor källa till oro för både hushåll och företag har regeringen prioriterat stabilitet och konkurrenskraft. Detta är en tydlig kursändring från en politik där skatter i hög grad används för att styra till en politik där man också väger in människors faktiska livsvillkor.

Fru talman! Detta bekräftades också så sent som i måndags när regeringen höll en presskonferens. Återigen betonades behovet av att hålla ned kostnaderna för hushåll och företag. Fokus ligger på att stärka ekonomin, värna köpkraften och säkerställa att Sverige inte tappar i konkurrenskraft. Det är ett bra besked. I tider av internationell kris och ekonomisk osäkerhet behövs inte fler pålagor, utan det behövs stabilitet och ansvar samt en regering som agerar som man nu gör när man sänker såväl drivmedelspriserna som energiskatten.

Fru talman! Mot denna bakgrund blir också reservationerna i betänkandet tydliga. Här finns förslag om att ändra eller skärpa olika punktskatter på drivmedel, energi och transporter. Det är förslag som riskerar att återigen öka kostnaderna för vanliga människor. Vi kristdemokrater menar att det är fel väg att gå. Klimatomställningen är nödvändig, men den måste ske på ett sätt som människor klarar av. Om politiken blir för dyr eller uppfattas som långt ifrån människors verklighet riskerar den att tappa i legitimitet.

Fru talman! Punktskatterna måste också ses i ett större sammanhang, nämligen Sveriges konkurrenskraft. Företag som verkar i Sverige konkurrerar inte bara med varandra utan också med företag i andra länder. Om kostnaderna för energi, transporter och produktion blir för höga riskerar investeringar att utebli och jobb att försvinna från Sverige. Det är därför avgörande att skattesystemet inte försvårar företagande i onödan.

Fru talman! Det handlar i grunden om vilket samhälle vi vill ha. Vi kristdemokrater vill ha ett samhälle där politiken tar ansvar för helheten, där klimatmål, ekonomisk tillväxt och människors livsvillkor vägs samman. Vi vill inte ha ett samhälle där skatter i allt större utsträckning används för att styra människors vardag oavsett konsekvenserna.

Fru talman! Kristdemokraterna vill ha en politik där det lönar sig att arbeta, där företag kan växa och där människor, oavsett var i landet de bor, kan få vardagen att fungera. Därför säger vi nej till förslag som driver upp kostnaderna ytterligare. Jag står därför bakom utskottets förslag i betänkandet, och jag yrkar avslag på motionerna.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar i dag punktskatter – ett ämne som för många kan låta tekniskt och kanske lite torrt. Men jag vill hävda att det är tvärtom. Det vi talar om i dag är själva fundamentet i vårt samhällskontrakt. Man jobbar, man gör sitt bästa, man följer lagar och regler och man betalar skatt i olika former. I gengäld uppfyller det offentliga, staten, sina åligganden, exempelvis försvar, rättsväsen, välfärd och infrastruktur. Det kallas samhällskontraktet, och i det är skatter en fundamental del. Men skatter är också ett styrmedel där vi vet att man genom att sänka eller höja skatter kan påverka beteenden.

Fru talman! I betänkandet framför oss ser vi ett mönster som har blivit alltför tydligt. En lång rad viktiga och framåtsyftande förslag från Centerpartiet och andra oppositionspartier viftas bort. Regeringen hänvisar till pågående arbete och menar att allt är i stort sett i sin ordning. Men för den som driver ett företag på landsbygden, för den som är beroende av bilen för att få vardagen att gå ihop eller för den som vill investera i den gröna omställningen är allt inte i sin ordning. Verkligheten utanför Rosenbads väggar är en annan.

Centerpartiet ser skatter som ett av våra mest kraftfulla styrmedel. Vi kan, och vi ska, använda skattepolitiken för att bygga Sverige starkare. Vår princip är enkel och har varit vägledande för oss i många år, nämligen en grön skatteväxling. Vi ska höja skatten på det vi vill ha mindre av, det vill säga utsläpp och miljöförstöring, och vi ska använda intäkterna för att sänka skatten på det vi vill ha mer av, det vill säga jobb och företagande, som i sin tur skapar tillväxt och ökade skatteintäkter till vår välfärd.

Låt oss tala om landsbygden. För den som bor i Vansbro, Krokom eller Limmared är bilen inte ett val, utan den är en absolut nödvändighet för att få livet att gå ihop. Att då, som vi har sett under lång tid, straffbeskatta avstånd är både orättvist och kontraproduktivt. Vi vet från Trafikanalys rapporter att landsbygdens bilister redan betalar långt mer än de samhällsekonomiska kostnaderna för sitt bilåkande, medan det är tvärtom i städerna.

Centerpartiets svar är inte en ensidig skattesänkning som främst gynnar storstadsbilismen, utan det handlar om riktade och rättvisa reformer. Vi har föreslagit ett reseavdrag med högre milersättning på landsbygden och en kraftigt sänkt drivmedelsskatt just där alternativen till bilen saknas. Detta är också anledningen till att vi har drivit på så att den tillfälliga nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel inte bara ska förlängas utan också permanentas och göras om till ett teknikneutralt jordbruksavdrag.

Sveriges bönder är ryggraden i vår livsmedelsförsörjning, och de behöver långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor. De ska inte behöva leva med en ständig osäkerhet, beroende av tillfälliga förlängningar i årliga budgetar. Det är en fråga om strategisk självförsörjning och trygghet för hela vårt land.

Fru talman! Ett annat område där regeringens passivitet är påtaglig rör våra småföretagare. Sveriges små och medelstora företag är motorn i vår ekonomi. De skapar fyra av fem nya jobb. Centerpartiet välkomnar därför den sänkta alkoholskatten för småproducenter, men vi vill gå längre och höja taket så att fler kan omfattas.

Vi i Centerpartiet vill också differentiera spelskatten för att hämma riskfyllt spelande på nätkasinon till förmån för spelformer som är kopplade till idrott och föreningsliv i hela landet, till exempel travet.

Sammanfattningsvis ser vi ett mönster. När Centerpartiet föreslår konkreta åtgärder för att påskynda klimatomställningen, förenkla för företagare och skapa rättvisa villkor mellan stad och land svarar regeringen med passivitet, hänvisningar till pågående arbete och en ovilja att ta problemen på det allvar de förtjänar.

Det duger inte. Förtroendet för våra gemensamma system bygger på att de fungerar, att de är rättvisa och att staten agerar med kraft och vision. Vi behöver en bred skattereform som tar ett helhetsgrepp, det vill säga en reform som förenklar, som sänker skatten på jobb och företagande och som på riktigt växlar över skattebördan till miljöskadliga utsläpp. Det är så vi bygger ett starkare, grönare och mer sammanhållet Sverige.

Fru talman! Med det sagt yrkar jag bifall till Centerpartiets reservation 27 om skatt på spel.

Fru talman! Dagens debatt handlar om punktskatter. I huvudsak kan man säga att vi har punktskatter för två olika syften, som i och för sig kan förenas.

Det första syftet är att punktskatter är rent fiskala. Staten behöver pengarna för att använda dem för olika ändamål. Vägskatten kan väl anses vara en sådan skatt.

Det andra syftet är att staten vill styra konsumtionen. Det kan gälla att minska koldioxidutsläppen, minska alkoholkonsumtionen eller styra mot användning av mer miljövänliga alternativ.

I dag ska vi behandla motioner som spänner över ett brett område, nämligen energiskatter, drivmedelsskatter och trängselskatt samt skatt på flyg, alkohol och bekämpningsmedel – för att nämna några områden.

Punktskatter lever inte ett självständigt liv. Först tar staten ut skatt på inkomst från arbete och pension. Därefter betalar medborgarna, med tidigare beskattade medel, såväl moms som olika punktskatter.

Den 1 januari förra året sänktes två punktskatter, på bensin och diesel, eftersom kostnaderna för den enskilde konsumenten närmade sig 30 kronor per liter. Trumps krig mot Iran ställer verkligen till det för såväl den svenska ekonomin som världsekonomin. I dag har kriget hållit på i nästan en månad, och ingen fred är i sikte. Det har medfört kraftiga prisuppgångar på bensin och diesel. Tidöpartierna kommer därför att sänka skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå under fem månader, från den 1 maj till den 30 september. Det handlar om 40 öre på diesel och 1 krona på bensin.

Det är en viktig åtgärd för att undersköterskan som bor på landet ska kunna ta sig till sitt jobb. Vill man att hela landet ska leva krävs det faktiskt åtgärder.

Det ska bli intressant att se hur oppositionen, framför allt Vänsterpartiet och Miljöpartiet, kommer att ställa sig till detta. Mycket talar för att de i stället vill höja skatterna på bensin och diesel.

Fru talman! Jag tänker i denna debatt i kammaren fokusera på energiskatterna. Att staten behöver pengar till olika ändamål kommer vi inte ifrån, men att lägga betydande skatter på el känns inte som rätt prioritering. Den negativa miljöpåverkan som elen eventuellt kan föra med sig, beroende på hur den produceras, löses bäst genom skatt på utsläpp.

Sveriges energisystem har blivit mindre robust och planerbart genom vänsterpartiernas onödiga och förtida avveckling av kärnkraften. Den ledde till att ett av världens bästa energisystem med kärnkraft och vattenkraft som huvudsakliga energislag kraftigt försvagades. Sverige var tidigare självförsörjande dygnet runt och året runt. Det var bra för företagens och hushållens ekonomi och för klimatet, och det var säkerhetspolitiskt klokt.

Avvecklingen har lett till effektbrist när vi behöver elen som mest. Sverige behöver en mix av olika energislag där kärnkraften ingår som en viktig del och på ett bra sätt kan kombineras med mer väderberoende energislag. Det är oerhört viktigt att det finns planerbar kraft. Under vintern är soltimmarna få. I år var det även så kallt att vindkraften helt enkelt stod still. Liberalerna har inte något emot förnybara energislag, men vi måste ha mycket av säkra energislag som baskraft.

Fru talman! Elskatten har vissa år varit väldigt betungande för företag och privatpersoner i framför allt södra Sverige. Därför har regeringen under tidigare år gått in med stöd under vinterhalvåret. Även i år sänker regeringen energiskatten, med 10 öre per kilowattimme, vilket innebär cirka 2 000 kronor per år för en villaägare. Sänkningen med nästan 20 procent gäller hela landet.

Det råder en bred politisk samsyn om att vi behöver ställa om vårt energisystem. Det har ju funnits olika skäl till att ha en punktskatt på el, från rent fiskala skäl till oljepriser och energieffektiviseringar. Nu borde energiskatterna snarare sänkas för att gynna elektrifieringen i Sverige. Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på att det finns tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Det är viktigt för både företag och privatpersoner.

Liberalernas uppfattning är att energiskatterna är för höga, och jag uppfattar att även de andra Tidöpartierna har insett det. Det är därför vi sänker dem. Företrädare för framför allt Socialdemokraterna har i kammaren gjort stor affär av när indexering av elskatterna kommer att tas bort. Nu händer det. Förslaget är att indexeringen av elskatten ska tas bort från och med den 1 januari 2027.

Socialdemokraterna hade under åtta år möjlighet att genomföra denna förändring. Men förändringen sker nu tack vare Tidöpartierna, och Liberalerna anser att det är en väldigt bra åtgärd.

Även andra åtgärder är möjliga. Det viktiga är att vi sänker skatten på el för att gynna elektrifieringen.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)