Politisk information i skolan

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till vår reservation 1.

Förslaget från regeringen tycker vi ser ganska rimligt ut, tvärtemot vad man kunde tro när de första tidningsartiklarna om det publicerades. Någon debattartikel sa att förslaget skulle strida mot grundlagen, vilket gjorde att både vi och andra fick hjärtat i halsgropen. Men när jag tittade på förslaget såg jag att de här farhågorna verkade våldsamt överdrivna. Om inte nuvarande praxis strider mot grundlagen gör nog inte det här förslaget det heller.

Det står i propositionen att förslaget egentligen är ett förtydligande rektorerna till fromma, och i stora drag är det väl det. Det finns inget revolutionerande i förslaget jämfört med vad som i praktiken gäller i dag.

Förslaget innebär i korthet att rektorer måste bjuda in politiska partier på objektiv grund. Det innebär att rektorer om de så vill får bjuda in samtliga partier representerade i riksdag, landsting eller kommun. Rektorn får inte välja att till exempel enbart bjuda in sitt eget favoritparti eller utesluta ett parti han eller hon tycker extra illa om. Det skulle vara att agera på subjektiv grund. Jag talar lite som till barn här. Vi hoppas att landets rektorer förstår skillnaden.

Dessutom får rektorn bjuda in partier på "annan objektiv grund". Just det här skapade visst huvudbry, i alla fall för mig. Men inte heller det ska, får vi hoppas, lämna utrymme för godtycke hos landets rektorer. Också en sådan inbjudan måste ju ske på vissa objektiva grunder och gälla till exempel alla partier som profilerat sig i en lokal fråga eller alla partier som uppnått 1 procents väljarstöd i senaste valet.

Här kan det dock finnas utrymme för märkliga tolkningar. Någon rektor kan utnyttja skrivningen för att till exempel exkludera ett politiskt parti. Just därför vill vi ha ett förtydligande i propositionen och i lagtexten gällande denna skrivning.

Fru talman! Vi vill också att beslut om att bjuda in politiska partier i skolan ska gälla som myndighetsbeslut som man har rätt att överklaga till förvaltningsdomstolen. Det innebär att besluten måste vara skriftliga. Gäller besluten inte som myndighetsbeslut går de inte att överklaga, och då kan inga prejudicerande beslut fattas. Det här är viktigt rent rättsligt och demokratiskt. Inte för att vi tror att många beslut kommer att överklagas - tvärtom kommer det nog att bli ganska få. Men det är viktigt rent principiellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politisk information i skolan

Inte heller ska rektorn kunna delegera beslut om politiska partiers besök i skolan - tycker vi i alla fall. Rektorn är högst ansvarig för verksamheten, och varför ska just dessa beslut kunna delegeras? Det finns många andra beslut och arbetsuppgifter som bättre lämpar sig för att rektorn lämpar över dem på övrig personal. Rektorerna har betalt för att ta det ansvaret, och det ska de också göra. Vi förstår inte riktigt varför rektorerna enligt förslaget ska kunna delegera dessa beslut.

Vi tycker också att skrivningarna i propositionen om stödmaterial är en smula överdrivna. I stället för att ha stödmaterial skulle man kunna förtydliga skrivningarna i skollagen om "annan objektiv grund". Det är just där det kan råda osäkerhet. I övrigt är allting glasklart. Hade man förtydligat detta redan i lagtexten hade det räckt att läsa skollagen och i värsta fall regeringens proposition, eller sammanfattningen av den. Då skulle man ha sluppit allt detta med stödmaterial. Det skulle vara en mer rationell ordning, tycker i alla fall vi.

I detta anförande instämde Stefan Jakobsson (SD).

Fru talman! Åhörare - eller snarare ni som lyssnar där hemma - och riksdagskollegor!

Jag minns när jag gick på gymnasiet i en skola som heter Haraldsbogymnasiet i Falu kommun och det en dag gick ut information till eleverna om att ett ytterst nationalistiskt parti med, för att vara tydlig, medlemmar med nazistisk koppling skulle besöka vår skola och hade fått tillstånd till det av rektorn. Rektorn i sin tur hänvisade till att gymnasiechefen hade sagt att detta måste godkännas.

Det vi elever gjorde var att försöka förtydliga den lagstiftning som redan fanns och som kunde utnyttjas för att hålla organisationer utanför om deras budskap strider mot skolans värderingar och det skolan ska arbeta för. Men som svar fick jag från gymnasiechefen att detta är det bästa med demokratin - att idéer får stötas och blötas.

Visserligen är det så; jag tror att alla här inne håller med om att det är viktigt med ett öppet debattklimat där idéer stöts och blöts. Samtidigt är skolan inte vilken offentlig plats som helst. Det är ingen offentlig plats. Skolan har att följa skollagen och en rad andra lagstiftningar samt läroplanen. Enligt mig måste också de besök som görs på skolan stämma överens med dessa lagar och läroplaner.

Regeringen föreslår nu i propositionen ett förtydligande av skollagen angående politisk information i skolan. Vänsterpartiet håller med om vikten av att detta finns tydligt reglerat och stöder därför förslaget till lagtext. I propositionen nämner regeringen även att berörda myndigheter bör uppdatera och se över sina stödmaterial. På den punkten vill vi göra ett tillägg.

Det är ganska många av de ungdomar som nu går i skolan som kommer att vara förstagångsväljare i nästa års val. I Skolverkets stödmaterial understryks vikten av att elever får tillgång till politisk information, och det finns flera handfasta tips till rektorer om hur skolor kan agera för att säkerställa att elever deltar i det demokratiska samtalet. Vi saknar dock ett perspektiv, och det är de politiska ungdomsförbundens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politisk information i skolan

I stödmaterial ges till exempel rådet att skolorna kan avgränsa den politiska informationen till en dag. Bland er som har varit ute på skolor och haft debatter, speciellt inför ett val, är det ganska allmänt känt att många skolor lägger debatterna under samma dag. Det gör det svårt för en rad ungdomsförbund och partier att delta i det politiska samtalet. Vi tycker att detta är en olycklig konsekvens av Skolverkets stödmaterial. Valdagen nästa år ligger dessutom en kort tid efter skolstarten. Därför är det viktigt att i den mån det är möjligt ge alla elever likvärdig möjlighet att ta del av det politiska samtalet och av politiken.

Den information som går ut till skolorna skulle tjäna på att även utifrån ungdomsförbundens perspektiv lyfta fram för- och nackdelar med olika sätt att möjliggöra elevers tillgång till politisk information. Regeringen bör därför uppmana berörda myndigheter att inför uppdateringen av stödmaterialet föra en dialog med de politiska ungdomsförbunden. Detta menar vi att riksdagen bör ställa sig bakom, och med det vill jag yrka bifall till min och Vänsterpartiets reservation.

Utöver denna lagstiftning samt skärpningen och förtydligandet av den får vi dock inte glömma bort en sak, nämligen att det som sagt finns en rad andra lagstiftningar - bland annat den befintliga skollagen - som reglerar vad som får och inte får förekomma i skolan.

I skollagens 1 kap. 5 § står det att utbildningen ska utformas "i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor".

Om diskriminering som kan drabba enskild elev står det: "Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas."

Sverige har dessutom en lag som förbjuder hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp är ett hatbrott som kan innebära att sprida hat och missaktning mot en eller flera utpekade grupper. Enligt den svenska lagen, brottsbalken 16 kap. 8 §, är hets mot folkgrupp att "uppsåtligen, i uttalande eller i annat meddelande som sprids, hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning".

Det som hände när vi fick besök av den nazistiska organisationen var att många av eleverna blev utsatta för hets mot folkgrupp verbalt. Det var också väldigt nära fysisk hets. Inte en enda person ställdes till svars för det eleverna utsattes för. Det är alltså viktigt att koppla ihop den befintliga lagstiftning som finns såväl i brottsbalken som i skollagen med den nya uppdateringen av skollagen och de råd Skolverket kommer att gå ut med.

I situationer där personal och elever i förskola och skola blir utsatta för främlingsfientlighet och rasism ska även arbetsmiljölagen användas. Den är också relevant, enligt Skolverket självt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politisk information i skolan

Med det sagt vill jag säga att jag är glad att regeringen har förtydligat lagstiftningen men att jag tror att mycket mer behöver göras ute på skolorna speciellt under nästa år, när det kommer att finnas krafter som vill ta sig in i skolan och vars uppfattning om demokratin strider helt och hållet mot skolans läroplan och våra lagar.

Fru talman! Också jag är väldigt glad över att regeringen har lagt fram denna proposition, som är ett förtydligande av hur politiska partier kan bjudas in i skolan. Nuvarande lagstiftning uppfattas som otydlig, och ibland kan det vara lättare att inte bjuda in alls än att vara osäker på om man gör rätt eller fel som rektor. Detta har lett till olika tolkningar i relation till skolans demokratiuppdrag, och i vissa fall har osäkerheten gjort att rektorer inte ens har vågat bjuda in politiska partier.

Det är viktigt att unga i dag får en chans att syna politiken på nära håll. När vi lever i en samtid med så mycket tveksamma källor är det bra om politiska partier kan bjudas in i skolorna. Det förtydligas också att det är rektorn eller den rektorn delegerar till som beslutar om, när och hur politiska partier ska bjudas in. Förslaget innebär att rektorn kan begränsa inbjudan till demokratiskt valda partier som sitter i riksdag, fullmäktige, landsting, region eller Europaparlamentet. Rektorn kan också göra ett annat urval på objektiva grunder.

Jag tycker liksom Daniel att det är viktigt att påpeka att skolan inte är en allmän plats. De politiska partierna ska bjudas in utifrån skolans lärandeuppdrag och demokratiuppdrag. Att elever ska inhämta och utveckla både kunskaper och värden framgår av skollagen och läroplanerna för varje skolform.

Ett sätt att beskriva det demokratiska uppdraget är att använda begreppet "om, genom och för". Eleverna ska lära sig om demokrati och mänskliga rättigheter. De ska lära sig genom att grundläggande demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter genomsyrar skolans läromiljö. Målet är att de ska utveckla förmågor för att som samhällsmedborgare kunna verka aktivt i demokratin. Politisk information i skolan ska inte ses som något fristående moment utan som en integrerad del av undervisningen och utbildningen - en pusselbit i ett större sammanhang.

Fru talman! Det finns en bred politisk majoritet bakom denna proposition, men det finns ändå en reservation som jag helt kort tänkte säga någonting om. Det gäller det som SD framfört rörande den objektiva grunden.

Den objektiva grunden är ju en självklarhet i skolan, men den förtydligas nu. Man får tydliga exempel på hur man kan förhålla sig till den. Det andra stycket i lagtexten är en upplysningsbestämmelse och en signal till rektorerna, som egentligen inte är riktigt nödvändig då det som anges i bestämmelsen följer direkt av regeringsformen. Men regeringen anser ändå att bestämmelsen och texten förtydligar skollagen och därmed har ett syfte.

Jag vill betona att det är rektor och lärare som är bäst lämpade att bedöma om och hur politisk information ska byggas in i utbildningen. Rektorer och lärare hanterar dagligen situationer och information i undervisningen som ställer höga krav på saklighet och opartiskhet. Det finns inget som tyder på att de inte skulle kunna klara av samma uppgift i förhållande till politisk information i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politisk information i skolan

Fru talman! Jag tror att vi är många här i kammaren som har erfarenhet av våra ungdomsförbund, som har drivit på för att förtydliga lagen. Tack för det, ungdomsförbunden!

Inför den här debatten frågade jag en ung person hemifrån: Varför är detta viktigt på riktigt? Han svarade så här: För oss unga är det viktigt att politisk information är tillgänglig i skolan. Det ger oss en riktig chans att påverka och förändra samhället.

När jag var aktiv i SSU värvade vi en kille i skolan som kom från en ganska trasig bakgrund. I sitt hemland hamnade han i ett nazistiskt gäng, men här i Sverige gav SSU honom ett alternativ. Hade vi inte fått möjligheten att bjuda in honom i vår politiska gemenskap genom skolkampanjer hade han nog dragit sig tillbaka till att omfatta hatiska idéer. Politisk information kan på så sätt bli en öppning, inte bara för att få påverka politiken utan också för att hitta en tryggare gemenskap. Det var Felix. Tack, Felix!

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag!

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att vi är många ledamöter som har börjat vår politiska bana genom att vara ute med partiets ungdomsförbund och informera i skolan. Vi har insett hur oerhört viktigt detta uppdrag är. Vi vet att okunskapen är stor, både om politik och om demokratin, liksom när det gäller förståelsen för att ta debatten, diskussionen och kampen varje dag för att få människor att inse hur viktigt det är att engagera sig politiskt. Det kan vi bäst råda bot på genom att tidigt nå våra elever.

Jag tror att vi alla kan intyga att uppmärksamheten hos en del elever ibland kan falla, kanske på kemilektionen eller på religionskunskapslektionen, men nästan aldrig när det gäller politik. Jag skulle till och med vilja gå så långt som att säga att kunskapstörsten är ganska stor. Det ser vi inte minst på alla skolklasser som besöker riksdagen varje vecka.

När jag var ute på 70- och 80-talen fanns det problem. Det var på den ena politiska kanten. De senaste åren har vi upplevt problem på den andra politiska kanten. Det är naturligtvis oerhört viktigt att vi stöder rektorerna i deras viktiga jobb, men de har också fått förtroendet att leda en viktig arbetsplats, med många lärare och väldigt många elever.

Jag hade tänkt säga något om det inlägg som hölls av Sverigedemokraternas representant här. Jag tycker dock att han har visat bristande respekt för oss och kammaren genom att lämna debatten innan den är slut. Det är lite tråkigt.

Jag ska inte lägga till så mycket, annat än att jag har förtroende för våra rektorer. Jag vill också betona att även Alliansen inser att det då och då kommer en god proposition från regeringen. Då ska man naturligtvis ställa sig bakom den och stödja den, och det gör vi i det här fallet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Carlsson i Skövde (C), Christer Nylander (L) och Annika Eclund (KD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politisk information i skolan

Fru talman! Att vara ung innebär att man blir tvungen att fatta beslut om frågor och saker som man aldrig tidigare konfronterats med. Inte minst i skolan kommer valen i en strid ström. Det är val av skola och språk, och högre upp i åldrarna ska man välja rätt gymnasium. Alla dessa val kommer att forma elevernas hela liv på ett eller annat sätt.

Förhoppningsvis finns det personer runt eleverna som kan vägleda och stötta i dessa val. Det kan vara föräldrar, lärare, en förebild och förhoppningsvis en SYV. Under åren i skolan har det oftast också varit möjligt att komma ut på olika arbetsplatser för att bilda sig en uppfattning om vilka val som krävs och om hur samhället fungerar.

För att kunna fatta ett välgrundat beslut om vem som ska få ens röst vid ett val behövs information, inte minst för dem som ska gå till valurnorna för första gången i sitt liv. Det vi debatterar i dag är hur den informationen kan förmedlas i skolorna. Det är ingen enkel fråga. Därför tillsatte regeringen en utredning, som nu har presenterat sitt förslag. Utifrån detta lägger vi nu fram ett betänkande, som innebär ett förtydligande om handhavandet kring politisk information i skolan.

Fru talman! Demokrati kan inte tas för givet. Varje dag måste demokratin värnas och återerövras.

Att skolan ska ha en objektiv hållning är såklart en självklarhet. Det är också bra om skolan välkomnar och uppmuntrar att politiska partier kommer till eleverna och till skolan, där man tar till vara de möjligheter som denna samverkan kan medföra.

Det är viktigt att skolan, oavsett huvudman, behandlar alla partier objektivt lika. Genom en ändring i regeringsformen klargörs att objektivitetsprincipen gäller även för fristående skolor, vilket innebär att även fristående skolor måste behandla politiska partier lika.

Ansvaret för processen ligger på rektor eller hos den eller dem som rektor delegerat frågan till. Att rektor nu får denna status gör det tydligt att det är hen som tar det slutgiltiga beslutet om hur den politiska informationen ska förmedlas. Man kan genom detta förhindra bråk och oro, som varit problem när främlingsfientliga och antidemokratiska grupper har visat sitt missnöje.

Fru talman! Demokrati kan som sagt inte tas för givet. Varje dag måste den värnas. Ett av de grundläggande villkoren för en levande demokrati är den enskildes möjlighet att göra sin röst hörd, bland annat i de val som här i Sverige hålls vart fjärde år.

Att ge varje ung person möjlighet att bilda sig en uppfattning i olika sakfrågor är egentligen det som hela skolgången går ut på. Undan för undan, skolår för skolår, får eleven fler och fler redskap för att fatta väl överlagda beslut. Detta är en pusselbit till.

Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Vi i konstitutionsutskottet fick möjlighet att yttra oss över utbildningsutskottets betänkande nr 6, om politisk information i skolan, då det berör frågor om regeringsform och grundlagar om yttrande- och tryckfrihet. Vi har i sak inget att anföra utan välkomnar dessa förtydliganden eller vägledningar till våra rektorer om hur man ska förhålla sig till partier som på olika sätt vill berätta om sina ideologier och samhällsidéer för våra elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politisk information i skolan

Det står i 1 kap. 2 § regeringsformen: Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Det handlar om att kunna förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Detta är jätteviktigt för våra medborgare, oberoende av ålder. Framför allt när man börjar närma sig vuxen ålder och fortfarande är ungdom och kanske står inför sitt första val är det viktigt att kunna göra dessa avvägningar.

Vi är alla, fru talman, självklart väldigt måna om att vårt demokratiska styre ska få en återväxt av nya bärare av demokrati och folkliga företrädare. Jag tror att vi alla här i kammaren, när vi har varit i samtal med rektorer och andra företrädare inom skolväsendet, har råkat ut för situationer där de har tvekat, skulle jag säga. Jag vet inte om jag skulle vilja uttrycka det som rädsla. Men de har tvekat inför vilka de vill ge tillträde till skolor för att ge information.

Vi ska inte ställa våra rektorer i den situationen. De ska inte tveka så till den milda grad att de inte tillåter några partier alls. Då går faktiskt våra ungdomar miste om väldigt viktig information för egna ställningstaganden.

Fru talman! Jag ska säga några ord om de reservationer som har lyfts fram av Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, för det har lyfts fram likalydande reservationer i konstitutionsutskottet.

Jag har förståelse för att partierna har olika storlekar och olika möjligheter att närvara på många ställen samtidigt. Det beror på vilket parti det är och vilken storlek det är. Jag har full förståelse för det. Dock resonerar vi som så i konstitutionsutskottet att det snarare är en fråga för rektorskonferenser och skolledare att prata sig samman om detta. Det är absolut en faktor. Men det är inte en fråga för lagstiftning. Av den anledningen har vi avslagit detta även i konstitutionsutskottet.

Sverigedemokraternas - jag riktar mig till hela gruppen och inte till enskilda personer i debatten - ifrågasättande av objektiviteten gör mig däremot väldigt upprörd. Jag skulle helst vilja att de var här och bad våra rektorskollegor runt om i landet om ursäkt för att de inte har större förtroende för rektorernas goda omdöme när det gäller att avgöra vad som är objektivitet i detta. Vi ska inte gå in och detaljstyra rektorernas arbete genom lagstiftning på det sättet. Detta är såklart en töjbarhet för rektorernas goda omdöme. Vi har gott om dem runt om i landet. Den saken är klar.

Från konstitutionsutskottets sida har vi tillstyrkt förslaget i detta betänkande och yrkat avslag på de reservationer som har lagts fram.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)