Översyn av den europeiska grannskapspolitiken

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas motivreservation 1.

Sverigedemokraterna vill att den överstatliga inriktningen av EU stoppas, och vi vill i stället verka för ett EU med mellanstatligt samarbete mellan fria självständiga stater samt en renodlad frihandelszon som utvidgas genom frihandelsavtal med stater i grannsamverkan i stället för associeringsavtal och i förlängningen upptagande av ytterliga medlemsstater.

Vi anser det vara av stor vikt att EU upprätthåller goda relationer och handelsförbindelser med grannskapet, och vi anser det viktigt att värna varje lands rätt till territoriell integritet och suveränitet och möjlighet att göra fria val utan påtryckningar från andra parter.

Vi stöder gärna länder bilateralt på olika sätt i vårt grannskap men anser inte att det måste ske inom ramen för gemensam grannskapspolitik och associeringsavtal. Så länge nuvarande ordning kvarstår anser vi dock att villkoren för att ingå associeringsavtal ska skärpas avsevärt. Schengens befintliga yttre gräns är så gott som icke existerande.

Nya potentiella länder för associeringsavtal, som för vissa länder kan leda till EU-medlemskap, kommer med stor säkerhet att ytterligare urholka EU:s gränsskydd. Handel med identitetshandlingar och korruption inom poliskårerna är regel snarare än undantag.

Om EU verkligen vill påverka länder i grannskapet till en positiv utveckling måste EU bli mycket tydligare i sina krav och mer konsekvent vad gäller konditionalitet, alltså att länder uppfyller sina åtaganden innan eftergifter görs från EU:s sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av den europeiska grann-skapspolitiken

Herr talman! Sverigedemokraterna vill se tydligare reformer och uppfyllda krav om bland annat arbete mot korruption och organiserad brottslighet, fungerande rättsstat, fungerande gränskontroller, säkerhet samt demokrati och mänskliga rättigheter innan avtal ingås.

Sverigedemokraterna ser kommissionens bristande insikt i att politiken för det södra grannskapet hittills haft mycket liten effekt på länderna i Nordafrika, möjligen med undantag för Tunisien. Utvecklingen har i stället gått i motsatt riktning. Till exempel har korruptionen förvärrats i samtliga dessa länder.

Frånvaron av framgång beror naturligtvis på att det saknats politisk vilja till reformer. När den politiska viljan saknas och länder tar steg bakåt i utvecklingen anser vi det orimligt att ekonomiskt stöd till länderna ska fortsätta. Det räcker inte med principen mer-för-mer. Ibland borde även en princip om mindre-för-mindre också tillämpas så att stöd kan fasas ut när det visar sig vara kontraproduktivt.

Ett viktigt alternativ som också regeringen kan tänka sig är att stödja folk i sviktande stater med bristande reformvilja genom aktörer i civilsamhället eller internationella NGO:er.

En del av grannskapspolitiken berör visumlättnader, vilket är något Sverigedemokraterna är kritiska mot. Visumlättnader bör inte komma på fråga förrän ursprungsland gör mer för att förbättra situationen för flyktingar samt uppfyller våra tidigare nämnda krav om bland annat fungerande gränsskydd, åtgärder för att stoppa människosmuggling och reformer inom demokrati och mänskliga rättigheter. Att upprätta återtagandeavtal är något vi stöder, men det räcker inte som villkor för att få visumlättnader. Kostnaden på 15,4 miljarder euro under perioden är inte heller försvarbar med tanke på att resultatet i framför allt södra grannskapet hittills varit så gott som obefintligt i alla länder utom Tunisien.

I översynen av grannskapets budget bör det övervägas att bistånd till södra grannskapet blir mer fokuserat på att bidra till bättre villkor för flyktingar och att vissa medel omdisponeras till att bidra till flyktinghjälp i länder utanför grannskapet, exempelvis i Syriens närområde med tanke på nuvarande flyktingkris.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö, Per Klarberg, Jimmy Ståhl och Cassandra Sundin (alla SD).

Herr talman! Utrikesutskottets utlåtande berör förslaget till översyn av EU:s grannskapspolitik som har presenterats av kommissionen och EU:s så kallade höga representant för utrikesfrågor Federica Mogherini.

Grannskapspolitiken berör EU:s relationer till länder både öster och söder om EU. Vänsterpartiets utgångspunkt när det gäller EU:s relationer, precis som när det gäller Sveriges relationer till närområdet, är att relationerna måste styras av arbetet för mänskliga rättigheter, för fred och för demokrati, inte av snäva egenintressen. Utgångspunkten måste vara att försvara varje lands och varje folks rätt att självständigt göra sina politiska vägval.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av den europeiska grann-skapspolitiken

I det östra grannskapet ser vi hur ett flertal länder är satta under ett starkt tryck från Ryssland. Det är ett Ryssland som försöker begränsa ett flertal länders nationella självbestämmande och rätt att göra sina politiska vägval. EU:s svar måste vara att värna det fria ordet och den fria debatten, att värna det civila samhället och demokratin, varje lands suveränitet och varje folks självbestämmande.

Vi måste också se att när det gäller de mänskliga rättigheterna är situationen fortfarande allvarlig i delar av det östra grannskapet och att situationen skiljer sig från land till land. Här måste vi vara tydliga, och vi måste vara konsekventa, oavsett om det handlar om attacker på prideparader i Kiev, om det handlar om våld mot demonstrationer i Armenien, om det handlar om straffrihet i Moldavien eller om det handlar om politiska fångar i Vitryssland och Azerbajdzjan.

Herr talman! I de delar som berör östra partnerskapet står Vänsterpartiet på det stora hela bakom utskottets utlåtande, men vi har en rad frågor som vi vill lyfta upp med anledning av EU:s relation till det södra grannskapet, där vi ser ett mycket tydligt behov av att Sverige driver på för en i grunden förändrad grannskapspolitik.

Den arabiska våren synliggjorde tydligt hur män och kvinnor i Nordafrika och Mellanöstern drömde om ett liv i frihet och att de med stort mod var beredda att stå upp för sina grundläggande mänskliga rättigheter.

Den arabiska våren synliggjorde också EU:s dubbelmoral i relationen till regionens auktoritära regimer. De regimer som kritiserades var samtidigt regimer som EU många gånger hade nära relationer med. Det var ett omfattande politiskt samarbete med diktaturerna i Egypten, Tunisien och Libyen. I arbetet med att stänga EU:s gränser för flyktingar var flera av regionens mest auktoritära regimer nära allierade. När det kom till handel och vapenexport var man beredd att blunda för brott och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Efter den arabiska våren sa man från EU:s sida att det fanns en vilja att göra ett omtag av den förda politiken. Man skulle sätta frågor om demokrati och mänskliga rättigheter högst upp på dagordningen och göra upp med den dubbelmoral som tidigare hade funnits i relation till Nordafrika och Mellanöstern. Man talade om en mer-för-mer-princip, att demokratiska framsteg skulle belönas. Tyvärr ser vi fortfarande alldeles för ofta det rakt motsatta. Vi har inte sett någon verklig förändring av grannskapspolitiken, och vi saknar i dag en verklig politisk vilja från EU:s ledning att sätta mänskliga rättigheter, fred och demokrati främst.

När Egyptens auktoritära regim under al-Sisi dömer hundratals oppositionella till döden i massrättegångar är protesterna få och lågmälda från EU:s sida. Samtidigt inskränks pressfriheten i Jordanien, och människor i Jordanien döms till flera år i fängelse för deras Facebookstatus. EU:s utrikestjänst skriver att relationen till kungadömet är excellent. Här kan vi snarare tala om en mer-för-mindre-princip.

Trots att Marocko fortsätter att ockupera Västsahara och sabotera varje försök som har gjorts från FN:s sida att hitta en fredlig lösning på konflikten har EU fortsatt att förhandla om ett deep and comprehensive free trade agreement med Marocko. Om avtalet skulle komma på plats skulle det bli det mest omfattande handelsavtalet som EU har med något land runt Medelhavet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av den europeiska grann-skapspolitiken

Det är i sammanhanget glädjande att EU-domstolen i dag har beslutat att annullera ett av EU:s handelsavtal med Marocko, men det är också sorgligt talande att det är juristerna i EU-domstolen, inte den politiska ledningen för EU, som står upp för folkrätten.

När Benjamin Netanyahus regering i Israel gång på gång deklarerar att man inte vill se en tvåstatslösning, att man inte vill erkänna Palestinas rätt att existera, svarar EU med en politik som på många sätt kan beskrivas som business as usual.

I relationen till regionen prioriterar EU fortfarande handel och goda politiska relationer före mänskliga rättigheter. Fortfarande ser man inga som helst problem med att samarbeta med djupt auktoritära regimer eller att sätta in militära medel i sina försök att förhindra människor från att utöva sina grundläggande mänskliga rättigheter, nämligen att få söka asyl.

Turkiet är ett sådant exempel i detta sammanhang. Turkiet ingår inte i det södra grannskapet, men det blir ett exempel på denna politik när EU, inklusive Sverige, är berett att betala ut mångmiljonbelopp till Turkiet för att Turkiet ska hindra flyktingar att ta sig över Medelhavet, efter ett år där vi har sett hur president Erdogan för Turkiet framåt i en alltmer auktoritär riktning.

Vänsterpartiet anser i ljuset av den arabiska våren och i ljuset av den utveckling vi ser i Nordafrika och Mellanöstern att det finns stora behov av att i grunden förändra grannskapspolitiken. Tyvärr innebär det förslag som kommissionen har presenterat inte på något sätt de reformer vi har eftersträvat och efterfrågat.

Därför vill jag avsluta med att yrka bifall till reservation 2.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i utrikesutskottets utlåtande och avslag på reservationerna.

Herr talman! I en tid då EU:s grannskapspolitik prövas dagligen är det viktigt och välkommet att det skett en översyn som därmed till stora delar tagit hänsyn till i dag rådande förutsättningar avseende relationerna mellan EU och grannländerna. Läget i Mellanöstern och Nordafrika är väl bekant, och det finns stora utmaningar och även möjligheter till större EU-närvaro och samverkan för att utveckla strävanden efter demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.

Det handlar naturligtvis om frivillighet från berörda länder och även om ett stort ansvarstagande utifrån dagens rådande kontext med bland annat kraftigt ökad migration. Läget runt Medelhavet är alarmerande, och i all dess helhet krävs därför en stor tydlighet från EU att i dialog med berörda länder såväl ställa upp förväntningar som bidra med kompetens och erfarenheter för att lindra den mänskliga nöden samt motverka den organiserade brottsligheten.

Herr talman! Grannskapspolitiken med det östra partnerskapet har varit i fokus under en lång tid. Situationen i Ukraina är i ett bräckligt läge. Samtidigt som det finns starka krafter i Kiev och i parlamentet som arbetar progressivt med att skapa väl fungerande lagar och myndigheter pågår alltjämt konflikten i Donbass.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av den europeiska grann-skapspolitiken

Trots att det råder vapenstillestånd förekommer nästan dagligen skärmytslingar. Ukraina står vid ett vägval och är i någon mening mitt emellan två block - EU och naturligtvis Ryssland. Huvuddelen av befolkningen vill närma sig EU, men det finns grupper inom landet som vill närma sig Ryssland också. EU måste därför med oförminskad kraft möta Ukraina på alla plan, bistå med fler observatörer i krigsområdet, bidra till att den politiska utvecklingen följer Köpenhamnskriterierna, utöka handeln och visa att fungerande demokratier tar tid att utveckla men att det är högst möjligt.

Herr talman! Situationen i Vitryssland bör naturligtvis också nämnas. Läget är kanske något bättre än tidigare. Vitryssland frigav politiska fångar i samband med valet. Fredssamtalen kring Ukraina hölls i Minsk. Valet var till vissa delar okej, men det finns fortfarande rätt allvarliga brister, inte minst gentemot oppositionen som undanhölls såväl rimliga möjligheter att medverka i valet som att få inblick i hur till exempel valresultaten blev för de olika oppositionspartierna.

Samtidigt får vi konstatera att den sista diktaturen i kanten av Europa skakas av en sviktande ekonomi. Det är ett läge där man både vill närma sig EU och tvingas vara beroende av Ryssland.

En viktig faktor för att demokrati ska uppnås är att de olika oppositionspartierna enas kring gemensamma mål för att uppnå demokrati. En splittrad opposition skapar bara större utrymme för diktaturen. På vårkanten bestämmer EU återigen om det ska ske lättnader i sanktionerna mot Vitryssland.

Det är också angeläget att ENP har fokus på säkerhetspolitiken. EU ska i första hand medverka till att stödja fredsutveckling med grannländerna och inte nödvändigtvis delta med militära insatser förrän det sker av synnerligen angelägna skäl och primärt under FN-mandat.

Ukraina behöver EU:s hjälp på många olika plan. Libyen behöver en annan form av hjälp och assistans.

Säkerhetspolitiken måste alltid vara ett medel, inte målet, för att nå de högre värdena i samhällsutvecklingen: fungerande demokratiska institutioner, respekt för mänskliga rättigheter, väl organiserade handelsutbyten och möjligheter till friare rörlighet mellan länderna.

Herr talman! Översynen av den europeiska grannskapspolitiken som vi debatterar här i dag är enligt min uppfattning ett viktigt ärende trots att debatten ligger så här sent på kvällen.

Vi lever i en orolig tid i Europa och i Europas grannländer. Jag skulle vilja säga att likheten finns med den tid då EU bildades. Det var också en tid av oroligheter. Det var ett fåtal länder som bildade Europeiska unionen, då Europeiska gemenskapen. Målet var fred, ökad tillväxt och ökat välstånd och naturligtvis respekt för mänskliga rättigheter, demokrati med mera.

EU har visat sig tjäna Europas länder väl. Europas länder har inte varit i krig med varandra sedan EU bildades. Detta tycker jag är det grundläggande beviset för hur angeläget och viktigt det är med ett samarbete mellan Europas länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av den europeiska grann-skapspolitiken

Naturligtvis måste också en organisation som EU utvecklas i takt med att EU växer och i takt med att förändringarna sker i vår omvärld. Därför är översynen av den europeiska grannskapspolitiken angelägen. Den är angelägen i dag, den var angelägen i går och den kommer att vara angelägen i morgon. Det går inte att använda gårdagens beskrivning och metoder för att lösa dagens eller framtidens problem.

Det är när problemen är som störst och svårast som behovet av samarbete är som störst, likaväl som problemen med ett samarbete är som störst. Det är kontentan av den situation vi befinner oss i.

När vi nu talar om översynen av den europeiska grannskapspolitiken är det viktigt att tänka på att vi som medlemmar i Europeiska unionen genom ett samarbete med länderna i vår närhet aktivt kan arbeta för att det ska bli mer fred, mer frihet och bättre ekonomi för människor i länder som är drabbade av korruption och oroligheter och av regimer som missbrukar sin makt. Vi kan genom att upprätta avtal med våra grannländer och genom att arbeta aktivt för att stärka demokratin och EU:s värderingar bidra till att människor får ett bättre liv också i EU:s grannländer.

Att det utövas omfattande våld i vårt grannskap är inte okänt för någon av oss här i riksdagen. Jag kan nämna Ryssland som ett exempel på ett land som agerar aggressivt mot sina grannländer och även sprider desinformation inom EU. Det visar hur viktigt det är att vi som en stor sammanslutning, Europeiska unionen, aktivt arbetar för att stötta våra grannländer. Varje land har väldigt svårt att ensamt stå emot när en stormakt trycker på.

Jag skulle vilja nämna det östliga partnerskapet, som etablerades 2009. Genom det östliga partnerskapet har samarbetet med de sex grannländerna i Östeuropa och Kaukasien förstärkts. Partnerskapet har inom vissa områden överträffat förväntningarna genom färdigförhandlade associationsavtal.

Det finns naturligtvis också bakslag. Jag tänker på Azerbajdzjan. Men det finns ljusglimtar även där i form av att en politisk fånge frigavs i dagarna. I Vitryssland finns det tecken på framsteg, men det är trots allt ett land som styrs av Europas sista diktator. Det är angeläget att hålla i minnet och ett tecken på hur viktigt det är att EU arbetar för ökad demokrati. Jag kan fortsätta nämna land efter land på detta vis.

Länderna i norra Afrika, i den södra delen av Medelhavsområdet, är länder som ligger nära Europa. Men där finns en tilltagande extremism och terrorism. Människor flyr på grund av politisk instabilitet, ekonomisk oro, fattigdom och krig. Detta visar att EU återigen har en stor insats att göra i form av att stärka demokratin även här.

Att jag säger detta är för att EU:s grannskapspolitik ytterst handlar om medborgarna och om medborgarnas möjligheter att leva ett fredligt liv, ett liv som bygger på mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Att kunna drömma om och förverkliga ett liv där man har möjlighet till en inkomst, där man vet att det går att få utbildning till ens barn, där kvinnors rättigheter respekteras - för mig är det detta som det östliga partnerskapet handlar om.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av den europeiska grann-skapspolitiken

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i utlåtandet.

EU, denna lilla udde längst ut på den väldiga euroasiatiska landmassan, är på en rad områden påtagligt beroende av sitt grannskap, ett beroende som stegras till sårbarhet när det gäller till exempel energiförsörjningen. Det är därför högst befogat att EU sedan drygt tio år håller sig med en institutionaliserad grannskapspolitik. Det är positivt att inte bara den politiska sfären deltagit i den nu genomförda översynen av denna grannskapspolitik, utan att också fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, folkrörelser, tankesmedjor, forskare och allmänhet tankat in i den här processen.

I meddelandet om översynen av grannskapspolitiken från kommissionen och den höga representanten för utrikes- och säkerhetspolitiken betonas att hållbar utveckling och varaktig stabilitet i EU:s södra och östra grannskap förutsätter demokrati och respekt för mänskliga rättigheter samt en fungerande rättsstat. Vidare framhålls vikten av att stimulera en ekonomisk utveckling som kommer alla till del och ger framtidsutsikter åt ungdomar. Detta senare är av extra vikt i Mellanöstern och Nordafrika, alltså det södra grannskapet, där befolkningsmajoriteten är under 30 år och ungdomsarbetslösheten är skyhög. Brist på framtidsutsikter utgör grogrund för radikalisering.

Herr talman! Översynen konstaterar vidare att den stimulansbaserade strategin mer-för-mer har varit relativt framgångsrik när det gäller att stödja en utveckling mot demokrati och rättsstatslighet i de fall där en politisk vilja förelegat. I länder där de styrande saknar en sådan vilja pekar översynen på samverkan med sociala och ekonomiska aktörer som en alternativ väg att åstadkomma positiv förändring.

På migrationspolitikens område är meddelandet från kommissionen ganska vagt och undanglidande, liksom delvis även i de delar där energipolitiken avhandlas. Nordafrika och Mellanöstern besitter förmodligen världens största potential för utveckling av solenergi, men ändå nämns ingenting om detta.

Herr talman! I övrigt rymmer meddelandet klarsynta tankar om vikten av att satsa på jämställdhet, utveckla oberoende medier, diversifiera näringslivet, bekämpa korruption och stimulera studentutbyten och andra former av folk-till-folk-kontakter.

Det som ändå i någon mån gör översynen problematisk är inte i första hand det som tas upp utan det som utelämnas. Kritik av Europas väldiga vapenexport till ohyggliga diktaturer i det södra grannskapet lyser med sin frånvaro. Att vi har ett massivt utflöde av krigsmateriel från Europa till Mellanöstern och ett massivt inflöde av flyktingar i den andra riktningen förtjänar att uppmärksammas. Pecunia non olet, pengar luktar inte, konstaterade romarna redan för 2 000 år sedan, och bortom högtidstalen präglar denna gamla sanning alltjämt i alltför hög grad Europas omvärldsrelationer.

Herr talman! Trovärdighet uppstår först när ord och handling blir ett. Att å ena sidan i officiella dokument, som detta meddelande om grannskapspolitiken, hylla demokrati och rättsstatlighet och å andra sidan bjuda in Egyptens militärdiktator, fältmarskalk al-Sisi, på statsbesök till Berlin och London skickar dubbla budskap om vad EU:s ledande politiker egentligen vill. Sverige, som tack och lov inte är med i samma militärallians som Merkel och Cameron, har ett bjudande ansvar att inte glömma den arabiska vårens centrala budskap om att framtiden tillhör de arabiska folken och inte deras förtryckare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av den europeiska grann-skapspolitiken

Herr talman! Jag hälsar, avslutningsvis, med stor glädje att EU-domstolen i dag ogiltigförklarat handelsavtalet mellan EU och Marocko gällande jordbruks- och fiskeriprodukter med hänvisning till att avtalet även inkluderar det ockuperade Västsahara. Att på det sättet koppla ihop handel med respekt för folkrätten pekar fram mot en värld där marknadskrafterna underordnas demokratiskt fattade beslut.

Blomstrande handelsrelationer mellan Marocko och EU, inte minst på området förnybar energi, skulle kunna spela en starkt positiv roll för människor, miljö och företagande i hela västra Medelhavsområdet. Men då krävs att den forna kolonin Marocko upphör att själv agera kolonialmakt och äntligen genomför den av FN beslutade folkomröstningen om Västsaharas framtid.

Herr talman! Det vi debatterar är ett utlåtande. Ett utlåtande är till skillnad från betänkande inte ett hårt beslut. Det läggs till handlingarna. Jag vill yrka bifall till förslaget att det läggs till handlingarna med den motivering som utskottet har givit.

Det är en ganska bred samsyn i utskottet, även om man i slutet av kollegan Valter Mutts anförande nästan kunde få intrycket att han har en annan hållning än vad som framgår av utlåtandet. Men så är inte fallet. Han och Miljöpartiet står bakom förslaget i utlåtandet.

Grannskapspolitik handlar för oss i grunden om öppenhet, om att EU ska vara öppet mot sina grannar. Inte minst är det viktigt i dagar som dessa, när vi hör hur dörrar stängs på många håll. Att då påminna om att grannskapspolitik är en öppenhetspolitik är viktigt.

Det handlar om respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Det handlar om goda grannar som respekterar fria val i alla de 16 länder som är en del av grannskapet. Det är en grund för utveckling och välstånd, frihet och mänskliga rättigheter för människorna. Det är så vi långsiktigt och hållbart bygger säkerhet här hemma och hos våra grannar.

I söder fick vi en grannskapspolitik som initierades 2004. Men EU kan inte se åt bara ett håll. Vi måste också se på våra grannar i öster. Därför var det viktigt att det östliga partnerskapet initierades 2008, för att visa att vi räknar med hela grannskapet som vårt. Länderna i det östliga partnerskapet hade tydligt uttryckt önskemål om att få närmare förbindelser med EU. Från Sveriges sida var det viktigt, och är fortfarande viktigt, att understryka det medlemskapsperspektiv som många av våra grannar har och som vi naturligtvis ska backa upp.

Det finns skäl att stryka under det, för jag hör många i dag fundera, herr talman, om EU kommer att vara uthålligt eller om EU backar för den stora grannen till oss alla, Ryssland.

I vårt östra grannskap är de flesta partnerländer medlemmar i Europarådet. Det är naturligtvis en viktig grund när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Vi fick en översyn av grannskapspolitiken 2011. Den byggde givetvis på vad som hade inträffat i söder. När den ena förtryckaren efter andra mötte folkets röst och byttes ut fick vi en översyn, more-for-more, som nämnts tidigare. 2015 är det dags för en ny översyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av den europeiska grann-skapspolitiken

Det som ägde rum 2011, den arabiska våren, har vi sett utvecklas till kris, konflikt och en allmänt förödande verklighet för väldigt många människor. Vi har också sett hur nya förtryckare tagit på sig de gamla kostymerna. Det är viktigt, när vi tittar på detta, att vi lär av erfarenheten och inte gör om samma misstag. Det innebär inte att vi inte ska tala och handla; det kan låta så i diskussionen. Vi ska naturligtvis tala och handla, för det är så vi kan utöva påtryckningar och åstadkomma resultat, resultat som från början var tydliga och som vi måste hävda även nu.

I öster, herr talman, har det också hänt en del sedan den förra översynen. Vi har sett hur Ryssland brutit avtal och inte respekterat territoriell integritet och fria val i olika länder. Vi har sett de små gröna männen röra sig över gränser, och man har med vapenmakt ändrat och ritat om Europas karta, något som vi inte trodde var möjligt när vi hade den senaste översynen. Det är klart att det är viktigt att vi också här drar slutsatser och inte bugar för den stora grannen, som med vapenmakt ritar om Europas karta. Det får den nya europeiska grannskapspolitiken inte föra med sig.

Vi ser hur det är i Georgien. Jag var där för bara en månad sedan och såg hur man med vapenmaktens tyngd ritar om kartan på nytt, hur man äter georgiskt territorium. Vi ser hur man i Ukraina med vapenmakt bryter eldupphöret. Vi kunde i de senaste uppdateringarna från OSSE höra om nya döda i Donbass. Vi hör hur man försöker destabilisera Ukraina på olika sätt.

Men det gäller inte bara Ukraina, herr talman. Också Montenegro möter destabiliserande krafter för att de valt en annan säkerhetspolitisk lösning än den som den stora grannen Ryssland önskar. Vi märker det i Moldavien med Transnistrien, nya partier och destabiliserande krafter. Vi har sett det i Armenien.

Inte heller kan vi undgå att nämna Azerbajdzjan och Vitryssland. De tillhör grannskapet, och där måste tydligheten vara knivskarp. Vi får inte hamna i ett läge där vi börjar handla med politiska fångar, byter politiska fångar mot sanktioner och nya fångar mot nya sanktioner. Den utvecklingen vill vi inte se.

Herr talman! Jag hoppas att vi med det östliga partnerskapet även nu ska vara tydliga och från den 1 januari 2016 välkomna Ukraina till det fullt ut genomförda associeringsavtalet och att vi då inte ska se nya försök att destabilisera, vilket skulle kunna hända.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i utlåtandet och avslag på reservationerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 december.)