Ny myndighet för miljöprövning

Herr talman! En av överenskommelserna i Tidöavtalet handlar om att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Det är ett arbete som har pågått intensivt under den här mandatperioden.

Ett av de viktigaste initiativen är tillsättandet av Miljötillståndsutredningen, som har tagit ett helhetsgrepp om miljöprövningen. Utredningen redovisade sitt huvudbetänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess i januari 2025. Del två, Tidigt besked om lämplig användning av mark och vatten, presenterades i juli 2025. Och tidigare i år presenterades del 3, En kortare instanskedja för mark- och miljöärenden. Just nu pågår arbetet med nästa del av den här utredningen, som ska vara klar i december i år. Det uppdraget handlar om att göra en översyn av om fler ärendetyper som involverar miljöfrågor bör flyttas till den nya miljöprövningsmyndigheten. Syftet är att åstadkomma en mer effektiv och förutsebar miljöprövning. Miljötillståndsutredningen ska även se över genomförandet av vissa artiklar i ramdirektivet för vatten.

Samtidigt som arbetet pågår med att utforma framtidens miljöprövning kan vi redan nu börja skörda de första frukterna av detta mycket omfattande arbete. Det beslut som riksdagen förhoppningsvis kommer att fatta under nästa vecka innebär att vi kan ha en ny miljöprövningsmyndighet på plats under 2027. Redan när det gällde budgeten för i år beslutades det om att finansiera uppbyggnaden av den här nya myndigheten.

Herr talman! Förslaget går i korthet ut på att miljöprövningsdelegationerna hos länsstyrelserna ska överföras till den nya myndigheten. Det kommer att skapa en mer samordnad och enhetlig prövning, något som under decennier efterfrågats av svenska företag. Reformen bygger på utredningens förslag.

Bildandet av den nya myndigheten innebär en genomgripande reform av myndighetsstrukturen för miljöprövningen. För att övergången ska gå så smidigt som möjligt kommer arbetet att behöva genomföras stegvis. Längre fram kommer även tillståndsprövningar som mark- och miljödomstolarna gör att flyttas över till den nya myndigheten.

Herr talman! Arbetet med att samla de svenska miljölagarna i en gemensam miljöbalk påbörjades under 80-talet. Arbetet präglades av den tidens stora miljöproblem. Exempelvis miljögifter och föroreningar var centrala frågor. Resultatet kom att bli en miljöbalk som antogs 1998 och som trädde i kraft den 1 januari 1999.

Ett kvarts sekel senare kan vi konstatera att nya miljöutmaningar som inte var kända då miljöbalken tillkom, tillsammans med den praxis som har utvecklats i fråga om hur balken tillämpas, ger upphov till ineffektivitet och ibland kontraproduktiva beslut sett ur ett globalt hållbarhetsperspektiv. En lång rad nya lagstiftningar på EU-nivå har under de här åren också kommit att lägga sig som en blöt filt över de svenska regleringarna.

Vi menar att flera viktiga aspekter ofta förbises då miljöbalken tillämpas. Det är inte rimligt att konsekvenserna av tillämpningen leder till en högre miljöbelastning i andra länder i vår omvärld. Arbetet, som initierats av Tidöpartierna, med att göra om miljöbalken och miljöprövningen är otroligt viktigt. Det kommer att vila ett tungt ansvar på nästa regering att ta detta arbete i hamn.

Herr talman! Jag kan notera att oppositionen även i den här viktiga frågan framstår som splittrad. Delar av oppositionen vill avslå propositionen samtidigt som andra vill gå snabbare fram.

Vill man vara säker på att vi ska få snabbare, enklare och mer effektiva tillståndsprocesser är det, herr talman, grundläggande att dagens regeringsunderlag får arbeta vidare och ta dessa viktiga förslag i hamn under nästa mandatperiod.

(Applåder)

Herr talman! Tack till ledamoten för anförandet!

Min bild är att Sverigedemokraterna verkar vara väldigt nöjda med det arbete som har genomförts. Men jag skulle från socialdemokratins håll vilja understryka att en ny miljöprövningsmyndighet kan vara en viktig del av lösningen men att den inte får bli en ursäkt för att inte göra det som behöver göras här och nu. En ny myndighet löser inte i sig de grundläggande utmaningar som vi har med tillståndsprocesserna.

Det här leder mig in på frågan om tidigare tillkännagivanden. År 2023 riktade riksdagen på initiativ av näringsutskottet ett tillkännagivande till regeringen som rörde just myndigheternas roll i tillståndsprocesser.

Det här gällde någonting som vi socialdemokrater hade motionerat om, nämligen att kontakter mellan myndigheter och företag behöver förenklas och att myndigheternas arbetssätt behöver blir mer lösningsorienterat och rådgivande.

Det tillkännagivandet stod även Sverigedemokraterna bakom, men nu verkar man ha ändrat sig. I det här betänkandet är det inte bara regeringen utan även Sverigedemokraterna som står bakom att tillkännagivandet nu är tillgodosett och ska anses slutbehandlat.

Därför skulle jag, herr talman, vilja fråga ledamoten på vilket sätt han menar att en ny myndighet löser den här frågan. Håller Sverigedemokraterna inte längre med om att fler åtgärder krävs?

Herr talman! Tack till ledamoten för frågorna!

Det är mycket riktigt så att myndigheten bara löser några få saker. Merparten av arbetet återstår, och jag refererar som sagt till det arbete med SOU:erna som pågår, där vi har fått tre olika delbetänkanden från Miljötillståndsutredningen. Ett fjärde är på gång. Utredningen har dessutom tittat på just frågorna kring ändringstillstånd och föreslår ett helt nytt system som ska fungera väldigt mycket snabbare och som just ska kopplas till den nya myndigheten.

Jag tror att man måste se på arbetet som en helhet. Nu håller vi på att arbeta fram ett helt nytt system för den svenska miljöprövningen. Det hade varit väldigt bra om den socialdemokratiska regeringen hade gått in och fixat de väl identifierade bristerna i miljöbalken under den förra mandatperioden, men nu har det nuvarande regeringsunderlaget tagit ett helhetsgrepp med ett mycket omfattande arbete. Om man tar del av de tre, snart fyra, betänkanden som finns från utredningen ser man att det är ett intensivt arbete som har bedrivits.

Väldigt mycket återstår dock att göra. Hela omarbetningen av miljöbalken är ju mycket viktigare än den här myndigheten, men myndigheten är samtidigt en central del i framtidens miljöprövningssystem.

Herr talman! Tack till ledamoten för svaret!

Jag tycker att det är intressant att ledamoten kritiserar den tidigare regeringen för att ha varit alldeles för senfärdig och sedan använder både sitt anförande och detta replikskifte till att försöka försvara varför den nuvarande regeringens arbete inte går tillräckligt fort och varför reformarbetet trots allt behöver ske steg för steg.

Min fråga handlade om det specifika tillkännagivande som rör just myndigheternas roll vid tillståndsprocesser. Ledamoten kan alltid säga från talarstolen att mer arbete kvarstår och att en ny myndighet inte är tillräcklig. Men i betänkandet finns det inte ett enda yrkande från Sverigedemokraterna om att fler åtgärder behöver vidtas.

Det finns inte heller någonting som vilar på att tillkännagivandet behöver fortsätta. Men så sent som 2023 ställde man sig bakom detta tillkännagivande och tyckte att regeringen behövde vidta åtgärder just för myndigheternas roll i tillståndsprocesser. Nu tycker man att tillkännagivandet är klappat och klart.

Herr talman! Sverigedemokraterna skulle under den här mandatperioden ha kunnat använda sin roll som största parti i regeringsunderlaget för att driva på för fler åtgärder. Min bild är dock att Sverigedemokraterna verkar vara väldigt nöjda.

Även ledamoten verkar väldigt nöjd. Om ledamoten inte delar den bilden får han gärna ge konkreta exempel på förslag som Sverigedemokraterna driver på för att myndigheternas arbetssätt ska bli mer lösningsorienterat och rådgivande.

Herr talman! Jag tackar än en gång ledamoten för frågorna.

Som sagt, det vi behöver är en fullständig genomlysning av miljöbalken. Vi behöver arbeta om svensk miljöprövningslagstiftning fullständigt. Det är dessa förslag som också återfinns i Miljötillståndsutredningen, och de förslagen vill Sverigedemokraterna genomföra så snabbt som möjligt.

Arbetet är dock inte slutfört ännu, utan vi kommer att få se ett fjärde delbetänkande från utredningen i december i år där man just tittar på fler arbetsuppgifter som ska flyttas till den nya myndigheten. Man tittar också på ett väldigt viktigt arbete vad gäller vissa artiklar i ramdirektivet för vatten.

Det här är ett arbete som kvarstår. Vi skulle ha justerat miljöbalken på det sättet som ledamoten förklarar under den förra mandatperioden, men den här mandatperioden arbetar vi fram ett helt nytt system. Det är ett system som kommer att bli väldigt mycket bättre men som tar tid och som vi kommer att kunna slutföra först under nästa mandatperiod.

Herr talman! Vi är här för att debattera införandet av en ny miljöprövningsmyndighet. Det lagförslag som ligger på bordet handlar om att myndigheterna ska ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna har ansvar för, vilket bara är en del av de olika miljöprövningsprocesser som finns. Detta är tänkt att ge effektivare, enklare och mer likvärdiga prövningar.

Jag tror att alla här i kammaren och alla partier är överens om en sak – i alla fall brukar vi vara det när vi debatterar – och det är att vi behöver snabbare, mer förutsägbara och mer rättssäkra miljöprövningar. Det behövs för att vi ska klara av klimatomställningen, för att vi ska få ny elproduktion, för industrins investeringar, för att göra vattenåtgärder, för återvinning och för att komma till rätta med den cirkulära ekonomin. När vi gör detta är det dock otroligt viktigt att vi gör det inom naturens ramar och de olika ramverk som vi faktiskt har för att skydda och värna vår natur, vår hälsa och våra kulturvärden.

Frågan är egentligen inte varför vi behöver effektivare prövningar, för det vet vi. Frågan är varför dagens system är så långsamt, och när man tar del av det här förslaget undrar man om regeringen verkligen har tittat på rätt sätt. Missförstå mig rätt, herr talman: Vi står bakom produkten, en ny myndighet, men i flera delar tycker vi att man behöver komma tillbaka till riksdagen för att förklara hur det är tänkt. Det känns helt enkelt som om man rusar fram lite för fort och att det riskerar att ta ännu längre tid om man gör på det här sättet. Det skriver även regeringen själv i propositionen.

Om man tittar på varför systemet är långsamt och inte fungerar tillfredsställande i dag och hittar flaskhalsarna ser man ofta att problemet inte är hur organisationen ser ut, utan det handlar om andra saker. Frågan är då: Om man inte löser de andra sakerna, får vi då effekt genom att byta från en myndighet till en annan? Gör det skillnad om vi byter ut loggan på dörren?

Vissa av remissinstanserna är inne i de här prövningarna, och de talar om brist på resurser och kompetens. De talar om dåliga och ofullständiga ansökningar, en otydlig processledning, sena kompletteringar och bristande samordning mellan myndigheter.

Det finns alltså en hel uppsjö av flaskhalsar som det går att göra någonting åt, och de är inte okända. Det här har vi påpekat under hela mandatperioden: Det behövs mer resurser, mer kompetensförsörjning och bättre samordning.

Herr talman! Det betyder dock inte att en ny miljöprövningsmyndighet är fel. En enhetlig organisation kan ha sina fördelar, och får vi hela paketet på plats kanske det blir jättebra. I dag har vi det ute på länsstyrelserna, och det innebär att vi har den regionala och lokala kunskapen. Jag kan inte se att man i den produkt som ligger på bordet i dag tar hänsyn till det regionala och lokala kunnandet och kunskapen, vilket är en risk. Det hoppas vi att man säkerställer när man väl får det här på plats, och därför finns det en reservation om det.

Herr talman! När man nu bildar en ny myndighet anser Miljöpartiet att man borde komma tillbaka till riksdagen för att säga hur de här delarna ska fungera. Om den nya myndigheten inte får mer pengar och om det inte finns kompetens, resurser och en lokal förankring, då kan processerna bli ännu segare än i dag.

Det är vad vår följdmotion, som vi har tillsammans med flera andra partier, handlar om. Jag hoppas att regeringen tar till sig detta. Alla vill faktiskt lösa det här, men att göra någonting fort och fel hjälper inte.

Vi behöver ha en helhetssyn så att det blir rätt, och det måste finnas pengar med. Utan pengar och finansiering kommer det här att bli en flopp. Då står man kvar på samma ställe. Regeringen skriver som sagt att den här utformningen kan göra processerna långsammare. Då uppnår man ingenting, herr talman.

Med detta gör jag dagens debatt ganska kort från min sida och yrkar bifall till reservation 4.

Herr talman! Det finns en fråga som jag tycker att fler politiker borde ställa sig lite oftare: Är det rimligt?

Bakom besluten vi fattar i riksdagen ligger goda intentioner om att värna miljön, säkerställa rättssäkerhet och skapa ordning och reda. Men ibland leder både regelverk och myndighetsutövning till konsekvenser som jag tror få av oss hade accepterat i verkligheten.

Alltför ofta hör vi skräckhistorier från företagare runt om i landet som hamnat i kläm. De har försökt göra rätt. De har följt reglerna men missat ett kommatecken i ansökan. De har uppfyllt alla krav de visste om för att i efterhand få reda på att andra krav egentligen ställdes. De har hamnat i lotteriverksamheten som är svensk byråkrati och råkat få fel handläggare.

Politikens roll måste vara att skapa bästa möjliga förutsättningar för den utveckling vi vill se och förenkla och förbättra processer så att företagen kan fortsätta skapa värde och bidra till vår gemensamma välfärd. När den byråkratiska bördan blir för tung och leder till att allt fler lägger ned har vi misslyckats.

Regler behövs, men de måste vara begripliga, proportionerliga och möjliga att följa. Det är en fin balansgång, men systemet får aldrig bli så heligt att det går före de människor det berör. Då tjänar inte längre systemet sitt syfte. Därför återkommer jag till frågan: Är det rimligt?

Jag kan ta mjölkproducenten Henrik i Östergötland som exempel. I samband med ett nytt miljötillstånd fick han krav på att kontakta 190 grannar för att få gödsla sina åkrar. Han fick dessutom begränsningar som innebar att det inte fick ske på lördagar, söndagar, helgdagsaftnar eller helgdagar. Oavsett var vi står i någon enskild sakfråga måste vi kunna ställa oss frågan om sådana krav står i rimlig proportion till nyttan. Om de inte gör det riskerar vi att skapa ett samhälle där regelverken blir viktigare än resultaten och där byråkratin blir ett hinder för människor som vill bidra, investera och utveckla Sverige.

Herr talman! I dag debatterar vi regeringens förslag om att inrätta en ny myndighet, Miljöprövningsmyndigheten. Syftet är tydligt: att göra miljötillståndsprocesserna effektivare, enklare och mer likvärdiga över hela landet.

Den nya myndigheten ska inledningsvis ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna ansvarar för i dag. Samtidigt läggs grunden för att på sikt samla fler delar av miljöprövningen i en och samma organisation.

Det är helt avgörande att miljöprövningen är rättssäker, förutsebar och effektiv. Vi har en stark miljölagstiftning, och det ska vi vara stolta över. Den har bidragit till hållbara produktionsled och gett svenska företag goda förutsättningar att ligga i framkant. Men världen ser annorlunda ut nu än när många av våra regelverk utformades. Miljöbalken skrevs i en tid då klimatomställningen och elektrifieringen kanske inte stod lika högt upp på agendan. I dag behöver vi regelverk som både värnar miljön och möjliggör utveckling.

Miljöbalken är egentligen ganska tydlig. Redan i portalparagrafen anges att lagen ska tillämpas så att långsiktigt god hushållning med samhällets resurser tryggas och att samhällsekonomiska konsekvenser ska vägas in när beslut fattas. Problemet är att denna balans alltför ofta saknas i praktiken. När nyttan av att använda en naturresurs ställs mot miljöhänsyn är det ofta bara den ena sidan som får genomslag. Jag ställer frågan: Är det rimligt? Moderaterna anser att miljöbalken behöver reformeras i grunden.

Herr talman! Det finns anledning att i denna debatt även beröra frågan om talerätten, alltså rätten att överklaga beslut och föra talan i miljöprocesser. Låt mig vara tydlig: Moderaterna motsätter sig inte att organisationer ges möjlighet att företräda sina medlemmars intressen. Tvärtom är det en viktig del av ett öppet och demokratiskt samhälle. Samtidigt är det uppenbart att utvecklingen av talerätten har gått i en riktning som väcker frågor om proportionalitet. När miljöorganisationer baserade på Södermalm kan överklaga och stoppa projekt i Umeå eller Laholm riskerar vi att skapa processer som blir utdragna, dyra och oförutsägbara. Återigen: Är det rimligt?

Det här handlar i grunden om legitimitet. Kraven på vad som utgör en miljöorganisation behöver tydliggöras. Det finns skäl att ställa högre krav på geografisk anknytning och sakägarskap. Rättssäkerhet handlar inte bara om rätten att överklaga. Det handlar också om att den som söker ett tillstånd ska känna sig trygg med att systemet inte per automatik motarbetar en.

Herr talman! Det finns många delar som behöver bli bättre för att öka rättssäkerheten, korta tillståndsprocesserna och värna utvecklingen framåt. I denna proposition tar vi ett viktigt steg genom att införa en ny miljöprövningsmyndighet, men arbetet stannar inte där. Under nästa mandatperiod vill vi ta fler steg för att återupprätta balansen i miljöprövningen. När människor, företag och markägare ställer frågan: Är det rimligt? ska svaret oftare bli: Ja.

Herr talman! Det här är sista debatten för mandatperioden för min del. Jag skulle vilja tacka kammarkansliet, utskottets fantastiska kansli och inte minst utskottets fina ledamöter för bra debatter under mandatperioden. Vi har ofta roligt och trevligt ihop, ibland även med glimten i ögat. Det tror jag att demokratin mår väldigt bra av.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för ditt anförande! Jag noterade att det handlade mycket om olika delar av tillståndsprocessen men kanske inte så mycket om den nya myndigheten. Därför tryckte jag på knappen för att ställa någon fråga.

Som jag sa i mitt anförande är den stora akilleshälen enligt remissvaren att man inte har kompetens, att man har brist på resurser, att det är dåliga eller ofullständiga ansökningar, otydlig processledning, sena kompletteringar och bristande samordning mellan myndigheter. Det är ju saker som en regering kan göra hur mycket som helst åt redan nu i stället för att skapa en helt ny organisation.

Jag noterar att Tidöregeringen har gett mindre resurser till länsstyrelserna. Då är det svårt att göra ett bättre arbete. Det har inte sagts någonting om kompetensförsörjningen. Man hade kunnat ge ett uppdrag om att ta fram bättre vägledningar och så vidare. Det finns kort sagt en massa saker man kunde ha gjort här och nu för att korta handläggningstiderna – även om man tycker att den nya myndigheten är det bästa alternativet – som skulle ha hjälpt folk. Det har dock inte gjorts.

Det här är inga nyheter. Vi har vetat om detta. Varför har regeringen inte gjort de här sakerna? Hittills har man sagt att det går att ta hand om dem senare. Som jag ser det har man inte gjort någonting för att korta handläggningstiderna, och förslaget som ligger på bordet är ofärdigt. Det står till och med i det att det kommer att ta längre tid.

Herr talman! Precis som det står i propositionen och som jag nämnde i mitt anförande finns det mycket arbete kvar att göra. Jag tycker att det är bra att man i propositionen sätter fingret på det; vi är inte klara. Det är ett arbete som måste fortgå.

Vi har under den här mandatperioden fått svar från en hel del olika utredningar med olika förslag och har genomfört en del av dem. Men det betyder inte att vi är klara. De ska såklart genomföras. Mycket mer arbete kvarstår, precis som det står i propositionen. En myndighet är en del i det.

Jag som moderat brukar kanske inte tycka att fler myndigheter är lösningen på våra problem. Men vi har, precis som Emma Nohrén också nämner, sett att just kompetensförsörjningen har varit en del av problemet. Man har inte kunnat upprätta en god miljöprövningsprocess när det har varit utspritt över landet på det här sättet. Det har inte varit rättssäkert, och det har getts många olika besked beroende på typ av verksamhet och handläggare. Därför är en ny myndighet en del i det viktiga arbetet. Man ska samla kompetensen och se till att processen blir mer effektiv framåt.

Det är som sagt inte färdigt. Vi ska genomföra fler förändringar för att effektivisera och modernisera tillståndsprocesserna. Det här är en del i det.

Herr talman! Tack för svaret, Helena Storckenfeldt!

Vi ser som sagt också att det kanske finns behov av en ny myndighet. Vi yrkar inte avslag på förslaget, men vi tycker att det är lite ofärdigt och att man behöver komma tillbaka på flera ställen.

Frågan kvarstår dock: Varför har man inte åtgärdat de saker man kan under tiden? Både domstolarna och länsstyrelserna har fått mindre resurser för just de här delarna, fast det är resurser de vill ha.

Jag ska gå vidare i svaret. Ledamoten svarade nämligen att en myndighet ger en mer likvärdig behandlingsprocess. Det kan jag hålla med om. Samtidigt ser vi en risk för att det kan försvåra för den lokala och regionala kunskapen. Vid många prövningar behöver man ha den regionala kunskapen. Det behöver vara personal som kan åka ut på översyn och som kan ge råd och tips och allt som behövs. Vi ser inte hur man tillgodoser det här.

Är det någonting som kommer att göras? Ser man att det är en myndighet som ska finnas på en plats i Sverige, eller är det en myndighet som kommer att ha regionala kontor?

Herr talman! Precis som det står i propositionen är det inte färdigt. Avsikten med den nya myndigheten är att den ska kunna breddas på sikt. Utformningen är alltså inte huggen i sten. Tanken är att den med tiden ska utvecklas till något som är bättre än den process som vi har i dag.

Jag tror att det är en mycket bättre väg att gå än att man vänder om hela systemet till att allting helt plötsligt ska ingå i den nya myndigheten och med det får med sig en massa dåliga vanor från hur saker har hanterats tidigare.

Jag tror att den lokala förankringen är viktig. Samtidigt har vi sett att det i det system som vi har haft med miljöprövningsdelegationer har fattats många tvivelaktiga beslut även med den lokala förankringen och den kompetens som varit utspridd i landet. Jag tror och hoppas att vi kommer att komma fram till en bättre process när vi samlar kompetensen och ser till att man jobbar på ett bättre sätt.

En lantbrukare ska exempelvis inte behöva be 190 grannar om lov för att få gödsla. Det är ett exempel som jag tror att vi kan enas om är generellt sett dåligt för svenskt lantbruk och för Sveriges utveckling.

Om vi kan komma ifrån den typen av tvivelaktiga beslut genom att samla kompetensen i en myndighet tror jag att vi har kommit en viktig och bra bit på vägen.

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Jag håller med om flera delar. Som jag underströk tidigare ser även vi socialdemokrater att en ny, rätt utformad miljöprövningsmyndighet kan vara en viktig del av lösningen. Men det kräver att regeringen ger rätt förutsättningar. Det finns flera frågor, som vi socialdemokrater pekar på. Det kommer att vara helt avgörande att regeringen hanterar dem på ett klokt sätt för att reformen ska få avsedd effekt.

Jag skulle också vilja fråga om kompetensförsörjningen. Vi får nämligen redan i dag rapporter om att kompetens lämnar länsstyrelserna till följd av den här reformen. Om rätt kompetens inte följer med finns det en uppenbar risk att reformen i stället får motsatt effekt. Jag vill därför fråga ledamoten vilka konkreta åtgärder den moderatledda regeringen vidtar här och nu för att så inte ska bli fallet. Det är det ena.

Min andra fråga handlar om den lokala förankringen, som också är väldigt viktig för en välfungerande miljöprövning. En av dagens tolv miljöprövningsdelegationer finns i min och ledamotens valkrets, Halland. Ledamoten vet förstås hur viktig den lokala kompetensen är för att säkerställa kvalitet i prövningen och besluten.

Regeringen har hittills meddelat att den nya myndighetens säte ska vara i Stockholm. Vi socialdemokrater vill understryka att verksamhet på fler orter behöver säkerställas, till exempel genom regionala kontor. Jag undrar om Moderaterna delar den bilden och om man i så fall kan ge besked om det redan nu.

Herr talman! Jag börjar med kompetensen och kompetensförsörjningen och upprepar det jag sa i replikskiftet med Emma Nohrén. Jag tror att det är viktigt att man inte överför dåliga vanor från ett sätt att hantera miljöprövningar till det nya. Tanken är ju att något nytt ska kunna växa fram nu. Då är det viktigt att det får lov att ske i olika steg.

Det är viktigt att vi har den kompetens som behövs. Jag är ganska övertygad om att det blir mer effektivt när man samlar kompetens på ett ställe. Det har vi sett i flera andra fall. Det blir också mer likvärdigt. Jag tror att det kommer att vara den bästa vägen framåt i just det här fallet.

Hittills har vi sett att systemet inte fungerar. Den lokala förankringen och den kompetens som finns utspridd över landet kan i vissa fall vara jätteviktig, men jag är inte övertygad om att det är det absolut viktigaste när det gäller att få till effektiva processer. Uppenbarligen är det ju någonting som inte har fungerat. Det är alltså viktigt att nu se över vad det är som faktiskt behövs framåt för att få effektivare processer.

Som jag nämnde kvarstår mycket mer arbete. Jag vet att ledamoten också driver bland annat ändringstillstånd som huvudregel. Det är något som jag fortsatt kommer att trycka på för.

När det gäller arbetstillfällen och kompetensförsörjningen ute i landet vet ledamoten också att Halland är det enda länet som inte har en statlig myndighet. Jag tycker att det vore på sin plats att nämna även i den här debatten att det är dags för Halland att få en statlig myndighet. Det är något som jag tror att vi kan ta i hand på.

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! På den punkten är vi överens.

Vi är också överens om att syftet med den nya miljöprövningsmyndigheten i teorin är att den ska samla rätt kompetens. Men i praktiken är det väldigt allvarligt att vi just nu ser att kompetens lämnar länsstyrelserna. Det finns en uppenbar risk för att rätt kompetens helt enkelt inte följer med och att vi därför får längre handläggningstider.

Jag känner till att organisationskommittén ska titta på det. Men det är ett uppdrag som ska slutredovisas den 30 juni 2027, och den nya myndigheten ska vara på plats den 1 juli 2027. Det är ungefär ett år bort. Jag vill understryka att regeringen behöver vidta åtgärder omgående för att säkerställa att myndigheten får med sig rätt kompetens och får rätt förutsättningar från dag ett.

Apropå organisationskommittén har jag läst regeringens direktiv till utredningen. Det står att utredningen ska överväga om verksamhet ska finnas på fler platser inte att den ska göra det.

Det är därför jag ställer den här frågan till ledamoten. Vi socialdemokrater anser att detta borde vara en självklarhet. Jag skulle vilja be ledamoten förtydliga det här. Menar ledamoten att hon och Moderaterna är nöjda om det blir så att den här myndigheten bara finns i Stockholm? Eller vill ledamoten också se fler regionala kontor för att säkerställa den lokala och regionala förankringen? Jag tror att det hade varit ett väldigt välkommet besked, eftersom regeringen under den här mandatperioden har minskat den statliga närvaron och avvecklat statliga servicekontor, även i min och ledamotens valkrets Halland, i min hemkommun Falkenberg. Det är en utveckling som vi socialdemokrater motsätter oss kraftigt.

Herr talman! Om det behövs lokala kontor eller inte är någonting som en utredning får komma fram till. Som jag nämnde inledningsvis har det uppenbarligen inte fungerat hittills, även om man har haft den lokala förankringen och kompetensen på plats ute i våra regioner och på våra länsstyrelser. Det har varit ett system som orsakat väldigt stora problem för väldigt många företagare, inte minst på landsbygden för våra lantbrukare. Det har varit djupt problematiska processer, och det här är en viktig del i att få ordning på processerna och se till att vi får effektivare tillståndsprocesser och ett nytt system för miljöprövningen.

Jag upprepar att det system vi har jobbat med hittills uppenbarligen inte har fungerat. Då tror jag att det är dags att vi testar någonting nytt. Jag kan inte här och nu säga vad som är rätt eller fel, utan mitt mål är att det ska bli så effektiva tillståndsprocesser som bara är möjligt, så att våra företagare får en rättssäkrare process och så att vi får bättre miljöprövning på plats. Om det ska vara en myndighet bara i Stockholm eller om det även ska finnas lokala eller regionala kontor kan inte jag svara på i dag. Det tror jag vore dumt för mig att spekulera i också.

(Applåder)

Herr talman! Vi behöver snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser. Det är helt avgörande för att klara klimatomställningen, för att skapa jobb och tillväxt i hela landet och för att stärka Sveriges konkurrenskraft och motståndskraft. Allt detta har blivit ännu viktigare i ett förändrat geopolitiskt läge där den globala konkurrensen hårdnar och vi står inför stora och snabba teknikskiften. Därför behöver miljöprövningen bli både enklare och effektivare samtidigt som ett högt miljöskydd bibehålls.

Herr talman! En ny myndighet för miljöprövning kan som sagt vara en viktig del av lösningen. Men det kräver att regeringen ger rätt förutsättningar, och det får inte bli en ursäkt för att inte göra det som krävs här och nu. Det finns enligt oss socialdemokrater flera frågor som regeringen behöver hantera för att den här reformen ska få avsedd effekt.

Låt mig inledningsvis konstatera att en ny myndighet i sig inte löser de grundläggande utmaningarna med tillståndsprocesserna. Regeringen kan inte nöja sig med en organisatorisk förändring utan behöver parallellt med detta genomföra de materiella reformer som krävs.

Det finns faktiskt flera färdigutredda förslag som regeringen kan gå vidare med här och nu. Ett konkret exempel är att göra ändringstillstånd till huvudregel vid miljöprövning i enlighet med förslaget från Miljöprövningsutredningen, som den tidigare, socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte. Detta är något som vi har varit rörande överens om i den här kammaren. Men trots att det finns ett färdigt och väl underbyggt förslag valde regeringspartierna och Sverigedemokraterna att inte genomföra det fullt ut.

Ett annat exempel är utredningen Vindkraft i havet, som föreslår en mer effektiv miljöprövning för den havsbaserade vindkraften i enlighet med hur det ser ut i flera av våra grannländer. Även detta har åtminstone de flesta av oss i den här kammaren varit rörande överens om, men trots det har någon proposition inte lagts fram av regeringen.

Ett tredje exempel är frågan om ett tidigarelagt kommunalt ställningstagande till vindkraft, vilket skulle innebära ökad förutsägbarhet för alla inblandade parter utan att tumma på det kommunala inflytandet. Här finns en färdig proposition som vi socialdemokrater lade fram för beslut men som röstades ned av regeringspartierna och Sverigedemokraterna.

Herr talman! Min poäng är att vi behöver se till helheten. Om regeringen menar allvar med att korta ledtiderna finns det faktiskt flera konkreta reformer som regeringen kan och borde gå vidare med här och nu.

Herr talman! Det är det ena. Det andra är självklart övergången till en ny myndighet, som vi har diskuterat här i våra replikskiften. Regeringen bedömer själv att övergångsperioden kan leda till längre handläggningstider. Det här är en risk som måste tas på största allvar. Därför krävs en ordnad övergång med tydlig styrning och löpande uppföljning.

Vi socialdemokrater skulle även vilja betona att de stora tidsvinsterna oftast kan göras i förarbetet, det vill säga innan själva ansökan lämnas in. Därför är det centralt att stärka samrådsförfarandet genom att säkerställa en tydlig medverkan från prövningsmyndigheten.

Herr talman! En annan aspekt som inte kan betonas nog är kompetensförsörjningen. Regeringen måste omgående säkerställa att rätt kompetens följer med, att den utvecklas och att myndigheten får rätt förutsättningar från dag ett, särskilt i ljuset av att det redan i dag larmas om att kompetens lämnar länsstyrelserna till följd av den här reformen.

En väl fungerande miljöprövning förutsätter dessutom lokal och regional förankring. Regeringen har som tidigare nämnts meddelat att den nya myndighetens säte ska vara i Stockholm. Men vi socialdemokrater vill understryka att verksamhet på fler orter behöver säkerställas, till exempel genom regionala kontor. Det här är något som regeringen borde kunna ge besked om redan nu.

Herr talman! Jag skulle också vilja säga något om tidigare tillkännagivanden, som jag även lyfte fram i ett tidigare replikskifte. Senast 2023 riktade riksdagen, på initiativ av näringsutskottet, ett tillkännagivande till regeringen om myndigheternas roll i tillståndsprocesser. För dem som lyssnar: Ett tillkännagivande är en formell uppmaning till regeringen att agera i en viss fråga. Den här gången gällde det något som vi socialdemokrater motionerat om, nämligen att kontakterna mellan myndigheter och företag behöver förenklas och att myndigheternas arbetssätt behöver bli mer lösningsorienterat och rådgivande.

Nu menar regeringen och Sverigedemokraterna att tillkännagivandet är tillgodosett och att det ska anses vara slutbehandlat, vilket vi socialdemokrater inte håller med om. Den här frågan är inte löst genom en ny myndighet, utan det krävs som sagt fler åtgärder för att det ska bli skillnad i praktiken.

Herr talman! Det är precis det som hela mitt anförande handlar om. En ny myndighet kan vara en viktig del av lösningen, men den kan inte vara hela lösningen. Den får inte innebära att vi lutar oss tillbaka i ett läge där vi behöver öka tempot och där mycket arbete återstår för att tillståndsprocesserna ska bli snabbare och mer förutsägbara.

Sverige har goda förutsättningar. Vi har en industri som vill växa, investera och ställa om. Men det kräver också att vi visar politiskt ledarskap och att vi visar att vi vill att framtidens jobb, investeringar och välstånd ska hamna i Sverige.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 4 i betänkandet.

Herr talman! Vi svenskar brukar rätt ofta skämta om oss själva och vår förvaltning med uttrycket ”In Sweden we have a system”. Oftast används det i situationer när man talar om något lite pinsamt.

När det gäller just detta med tillståndsprocesser kan vi verkligen tala om att vi har ett system som tyvärr alltför ofta tar alldeles för lång tid. Det är alldeles för dyrt, alldeles för komplicerat och alldeles för oförutsägbart. Det är alltså ett system som gör att vi verkligen kan skämta om oss själva.

Företag som vill investera i Sverige möter ofta långa och komplicerade tillståndsprocesser. Det gäller inte minst miljöprövningar som kan ta många år. Vi ska självklart värna miljön. Men vi måste också inse att jobb, industriinvesteringar, energiproduktion och ny infrastruktur inte kan vänta i ett decennium på ett besked.

Sverige behöver snabbare och mer förutsägbara processer utan att tumma på höga miljökrav. Ofantligt många aktörer pekar på hur detta med komplicerade tillståndsprocesser sätter käppar i hjulen för verksamheter som i många lägen skulle kunna bli en viktig del i omställningen.

Därför är det välkommet att det har tagits steg i rätt riktning under den här mandatperioden och att vi nu kan gå fram med den här propositionen.

Av remissvaren framgår att stödet för reformen är betydande. Inga mark- och miljödomstolar motsatte sig förslaget, och många remissinstanser tillstyrkte det eller hade inga invändningar.

Målet är nämligen tydligt. Vi ska nu få en tillståndsprövning enligt miljöbalken som förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer ”flexibel, effektiv och förutsebar”, vilket är ett citat från direktivet till Miljötillståndsutredningen. Med tanke på detta tänker jag att de förändringar som man pekar på i propositionen kommer att hjälpa oss gott på vägen.

Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att förbereda bildandet av en ny myndighet för miljöprövning med planerad verksamhetsstart den 1 juli 2027. Propositionen innehåller de lagändringar som krävs för att myndigheten ska kunna överta länsstyrelsernas nuvarande prövningsuppgifter.

Det är dock viktigt att konstatera att detta främst är en organisatorisk reform. De större frågorna om hur miljöprövningen kan bli snabbare, enklare och mer förutsebar återstår att hantera.

Det som är viktigast och som vi behöver fortsätta arbetet med är att göra miljöprövningen mer effektiv, mer enhetlig över landet, mer förutsägbar för företag och verksamhetsutövare och mer rättssäker.

Regeringen kopplar detta till behovet av snabbare investeringar för industri, energiomställning och klimatomställning, samtidigt som miljöskyddet ska bibehållas.

Den nya myndigheten övertar alltså de uppgifter som i dag utförs av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Dessa delegationer fattar i dag beslut om många miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalken.

I stället för att prövningen sker genom dessa olika miljöprövningsdelegationer vid länsstyrelserna samlas nu denna funktion hos en nationell myndighet.

Propositionen innehåller därför främst de lagändringar som krävs för att flytta ansvaret. Själva reglerna för vilka verksamheter som behöver tillstånd eller vilka miljökrav som ska uppfyllas ligger i huvudsak fast.

Det har länge riktats kritik mot dagens spretiga system då det förekommer varierande praxis mellan olika delar av landet. Man ser också svårigheter att bygga upp specialistkompetens. Det är långa handläggningstider, mycket längre än vad som behövs. Genom att samla kompetensen nationellt hoppas man ändå få likartade bedömningar och effektivare processer.

Herr talman! Om Sverige ska vara ett land där företag väljer att investera, där ny industri ska etableras och där energiomställningen kan genomföras, då måste också tillståndsprocesserna fungera. Denna reform löser inte alla problem, men den är ett viktigt steg mot ett Sverige som förenar höga miljöambitioner med konkurrenskraft, innovation och tillväxt.

(Applåder)

Herr talman! Kristdemokraterna hävdar att de är ett landsbygdsparti. Trots det har samtliga nya myndigheter under denna mandatperiod huvudsäte i Stockholm.

Vi utanför Stockholmsområdet betalar samma statliga skatt i precis hela landet. Ändå hamnar allt fler statliga jobb i Stockholm. Servicekontor läggs ned runt om i landet. Nu blir det ytterligare en ny myndighet i Stockholm.

Var är rättvisan i det? Var är skatteåterbäringen utanför Stockholmsområdet? Det undrar jag.

Herr talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan!

Det viktigaste i den fråga vi debatterar i dag är att dagens system i många fall tar alldeles för lång tid och att tillståndsprocesser i dag drar ut på tiden. Det innebär en risk att investeringar uteblir, att företag väljer andra länder och att viktiga energi- och industriomställningar försenas. Det är viktigast.

Var myndigheten ska ligga är en sekundär fråga. Det som är viktigast är att tillståndsprocesserna kortas.

Herr talman! Om det nu är en sekundär fråga var myndigheten ska placeras, varför placerar man en myndighet i Stockholm igen, igen och igen?

Hur hjälper det ett företag i Västsverige där vi vet att industrin måste ställa om? Hur hjälper det nyindustrialiseringen i norra Sverige att företaget får vända sig till Stockholm igen, igen och igen?

Kristdemokraterna säger att de är ett landsbygdsparti, men de är uppenbarligen centralister. De vill förstatliga det mesta, och sedan lägger de myndigheterna i Stockholm.

Vi är helt överens om att vi ska ha snabba tillståndsprocesser. Men regeringen har misslyckats totalt med det. Det har inte hänt någonting annat än att man har beslutat om en ny myndighet.

Den stora frågan är återigen: Varför lägger man myndigheten i Stockholm? Det är inte här den tunga industrin som ska ha miljötillstånd ens finns. Den borde placeras någonstans ute i landet. Vi hörde Moderaterna säga att det borde vara i Halland, men de har uppenbarligen inte fått något gehör för det.

Varför ska myndigheten läggas i Stockholm? Det vill jag ha ett svar på från Kristdemokraterna, med tanke på att de säger att de är ett landsbygdsparti men ändå centraliserar ännu fler statliga jobb till Stockholm.

Herr talman! Jag kan säga det jag sa i min första replik. Det finns fler myndigheter som ligger i Stockholm. Myndighetens uppgift är givetvis att ta tillvara hela landets intresse.

Ett beslut om var myndigheten fysiskt ska ligga behöver inte innebära att det är sämre för landsbygden. Det viktigaste är att behålla kompetensen och att den kompetensen tillsammans med den nya myndigheten bidrar till att tillståndsprocessen kortas ned. Det är det absolut viktigaste för utvecklingen av landsbygden och för våra företag.

Herr talman! Det finns goda skäl till att vi i Sverige ställer höga krav på dem som söker miljötillstånd. Det saknas inte exempel på företag och verksamheter som utsätter omgivningen för risker, antingen medvetet eller genom vårdslöshet.

För att myndigheter ska kunna skilja agnarna från vetet krävs en gedigen process som står i proportion till de risker som olika verksamheter för med sig. Det är också centralt att allmänheten får möjlighet att vara med och påverka.

Regeringen tillsatte 2023 en särskild utredare för att ta fram förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas. Utredningen föreslog bland annat inrättandet av en ny myndighet, Miljöprövningsmyndigheten. Vi i Vänsterpartiet avvisade i vår budget för 2026 anslaget för att inrätta den nya myndigheten.

I det mycket omfattande betänkandet En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess finns det förslag som vi välkomnar. Men som helhet skulle förslagen innebära försämrad miljöhänsyn och minskade möjligheter för allmänheten och lokalsamhället att delta i miljöprocesser. En bidragande orsak till det är att regeringen i direktiven till utredningen framställer det som att miljöprövningen går för långsamt och behöver bli mer flexibel. Men tidigare utredningar visar att det svenska systemet för miljöprövningar i huvudsak fungerar väl och är effektivt. Även denna utrednings samlade bild är att de flesta ärenden handläggs inom rimlig tid.

En av utredningens egna experter, med lång erfarenhet av miljöprövningar, är i sitt särskilda yttrande kritisk till de förslag som läggs fram, bland annat gällande en ny miljöprövningsmyndighet. Han menar att konsekvenserna av att införa en ny prövningsorganisation underskattas. Det gäller bland annat risken för kraftigt förlängda handläggningstider.

Av propositionen framgår att förslaget om att en ny miljöprövningsmyndighet ska ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna ansvarar för är ett första steg i regeringens ambition att den nya myndigheten framöver ska få ett utvidgat uppdrag.

Vänsterpartiet ser positivt på att regeringen inte genomför en helt ny miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess på kort tid, men vi ser risker även med det här begränsade förslaget.

Genom centralisering till en ny myndighet i Stockholm riskerar den regionala kompetens när det gäller lokala förhållanden som finns inom länsstyrelserna att försvinna. Flera remissinstanser har varnat för att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens när arbetsuppgifter flyttas och att det kan resultera i att kvarvarande tillsynsuppgifter försvagas hos länsstyrelserna.

Genom att bilda en ny myndighet riskerar man också att tappa fart i prövningsprocesserna för den gröna omställningen när företag riskerar förseningar genom ett skyndsamt bildande av en ny myndighet.

Vänsterpartiet ser behovet av att vi får ett mer likvärdigt miljöprövningssystem över landet och att systemet i delar kan förenklas och handläggningen ske snabbare. Men det får enligt vår uppfattning inte ske på bekostnad av miljöskyddet, allmänhetens deltagande och kompetensförsörjning inom miljöprövningen.

I stället för att satsa på att få ett helt nytt system på plats, med de kostnader och risker det medför, bör ökat fokus ligga på att se till att berörda myndigheter och domstolar ges nödvändiga resurser och att riktade insatser görs mot de enskilda prövningar som drar ut på tiden.

Vänsterpartiet avslår därför förslagen i propositionen om att en ny myndighet ska ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Fru talman! En av många viktiga frågor som vi, alltså Liberalerna och våra samarbetspartier, tog oss an när vi bildade regering år 2022 var förenklade och förkortade miljötillståndsprocesser.

I ett land som badar i ett enormt överflöd av byråkrati, extensivt implementerade EU-regelverk och ofta till synes ganska stelbenta uttolkningar av lagstiftningen är detta ingen liten uppgift.

En sak stod väldigt klar för oss: Sverige behöver en genomgripande reform av miljöprövningen och myndighetsstrukturen kopplad till denna. Detta tog vi fasta på. I Tidöavtalet kan man läsa att en utredning skulle tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Syftet var att säkra näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion och att främja den gröna omställningen.

Vi satte alltså kort och gott upp ett mål: att förändra regelverken för att öka förutsägbarheten och minska tidsåtgången i miljöprocessen. Precis som flera talare före mig har lyft fram behöver man inte leta särskilt länge för att hitta exempel på utdragna och ibland väldigt svårbegripliga tillståndsprocesser, som är direkt negativa för företagens förmåga eller vilja att utveckla befintlig verksamhet eller för att etablera sig i Sverige.

Oskäligt långa handläggningstider, beslut som är svåra att begripa, krav som är svåra att förstå både för oss som politiker och för den som ska utöva sin verksamhet – det finns många aspekter med dagens miljöprövning som vi behöver se över.

Fru talman! Med det betänkande och den proposition som vi behandlar här i kammaren i dag tar vi ett viktigt steg för att komma till rätta med detta: Nu inför vi en ny myndighet för miljöprövning, för en mer samlad, effektiv och rättssäker miljöprövning. Det är, som jag tidigare har sagt, ett viktigt steg på vägen. Det löser inte alla problem, men nu gjuter vi bottenplattan för snabbare och enklare tillståndsprocesser.

Nu levererar Tidöpartierna på ännu en av de punkter som vi har kommit överens om.

(Applåder)

Fru talman! Sverige har ett stort problem. Den som vill investera i Sverige, anställa människor, bygga fossilfri energi eller modernisera sin industri möts alltför ofta av långa, dyra och oförutsägbara tillståndsprocesser.

Konsekvenserna är inte teoretiska; de märks i verkligheten. Investeringar skjuts på framtiden. Företag väljer att etablera sig någon annanstans. Jobb som hade kunnat skapas i Sverige uteblir. Klimatinvesteringar som behövs för att minska utsläppen fastnar i byråkratiska processer. Därför måste miljöprövningen fungera bättre än den gör i dag.

”Snabba processer” är lätt att säga. Men två regeringar i rad har misslyckats radikalt med att korta dem. Det är enbart tack vare enträgen och hård påtryckning från Centerpartiet som det över huvud taget blev en utredning under den förra regeringen. Den här regeringen har inte ens lyckats genomföra de förslag som levererades.

Vi vill ändå välkomna den ambition som finns hos övriga partier och hos regeringen att reformera miljöprövningen och att nu samla kompetens i en ny miljöprövningsmyndighet. Men regeringen stannar halvvägs.

Regeringens förslag innebär att den nya myndigheten inledningsvis endast tar över de uppgifter som i dag ligger hos länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Samtidigt lämnar man andra centrala delar av miljöprövningen kvar i det nuvarande systemet. Resultatet riskerar att bli nya gränsdragningar, fler överlämningar och fortsatt splittrade processer.

Problemet med dagens system är inte för lite administration. Problemet är att ansvaret ofta är uppdelat mellan flera aktörer, och processerna blir svåröverskådliga för den som söker tillstånd. Då hjälper det inte med en ny myndighet.

Om man nu ska skapa en ny myndighet – och det ska man vara försiktig med, tycker jag – ska man göra det ordentligt. Det hade varit trevligt om den för en gångs skull hade kunnat placeras utanför Stockholm. I Västsverige, där industrin ska ställa om, i norr, där nyindustrialiseringen sker – nästan var som helst utanför Stockholms tullar hade faktiskt varit en lämplig plats.

Det gäller speciellt som Riksrevisionen också har kritiserat regeringen för att ha många myndigheter och dyra hyreslokaler i huvudstaden. 4 miljarder, säger Riksrevisionen att det hade gått att spara bara i hyreskostnader. I det läget väljer alltså regeringen att förlägga ytterligare en myndighet till Stockholm. Så mycket för den landsbygdspolitiken!

Jag är glad för att Moderaternas företrädare hade velat ha myndigheten i Halland. Tyvärr verkar det vara lite skralt med inflytandet från just den ledamoten på den här regeringen.

Den nya miljöprövningsmyndigheten borde redan från dag ett ha fått ett bredare ansvar, inklusive de ärenden som prövas i ansökningsmål i mark- och miljödomstolarna. På samma sätt kan man samla expertis och skapa tydligare ansvarsförhållanden och bygga den helhetssyn som krävs för att på allvar kunna korta handläggningssidorna och öka förutsägbarheten.

Centerpartiet skulle också vilja renodla domstolarnas roll. Domstolarna ska i första hand vara överprövande instanser. Det stärker rättssäkerheten och skapar en tydligare ordning för både verksamhetsutövare och allmänhet. Precis detta var också tanken i Miljötillståndsutredningens arbete.

Samtidigt är det viktigt att en ny myndighet får rätt förutsättningar. Vi vet ju ännu faktiskt inte fullt ut hur myndigheten ska organiseras, bemannas eller resurssättas. Vi vet inte heller hur regeringens fortsatta reformarbete kommer att se ut. Det gör att många viktiga frågor fortfarande är obesvarade. De har skickats till en utredare.

Centerpartiet anser att regeringen måste återkomma med ytterligare förslag som tydliggör myndighetens framtida roll och säkerställer att den blir stark, effektiv och långsiktigt hållbar. En sådan reform får inte fastna i ett mellansteg där problemen består men organisationen förändras. Det är där vi är nu. Den lokala kunskapen måste tas tillvara.

Alla beslut blir inte bättre bara för att de fattas i Stockholm, snarare tvärtom, även om Kristdemokraterna verkar tro att det är Stockholm som krävs för att kompetensen ska bevaras. Man undrar om det betyder att stockholmare är smartare än lantisar. Är det bättre kompetens i Stockholm än i Göteborg, i Skellefteå eller någon annanstans där industrin faktiskt finns?

Sverige behöver inte fler stuprör i miljöprövningen. Sverige behöver en samlad, effektiv och förutsägbar process som både värnar miljön och möjliggör investeringar. Därför står jag bakom reservation 3 och yrkar bifall till den.

Men det här handlar inte bara om en ny myndighet. Det handlar om mängder av regler som måste justeras, slopas eller förbättras. Det finns ett helt gäng sådana som ligger färdigutredda på regeringens bord och samlar damm. Trots att snabba tillståndsprocesser ligger högst upp bland näringslivets prioriteringar har regeringen inte gjort mycket alls. Energi- och näringsministern verkar helt ha glömt bort näringsdelen i sin portfölj.

Därför uteblir nu förslag som kortad instanskedja, tydligare direktiv från prövningsmyndigheten, begränsning av myndigheters talerätt och mycket mer, sådant som hade gjort skillnad i verkligheten. I stället har regeringen valt att prioritera införandet av en ny myndighet – i Stockholm. Det är bakvänt och kostsamt.

Det är uppenbart att det behövs ett parti i regeringen som kan och bryr sig om företagsfrågorna – ett parti som vet att statliga jobb behövs i hela landet eftersom statlig skatt betalas i hela landet, ett parti som förmår minska regelkrånglet och korta tillståndsprocesserna, inte bara inrätta nya myndigheter. Det partiet är Centerpartiet. Och Centerpartiet borde alla som bryr sig om jobbskaparnas, företagens, villkor rösta på i september. Vi vet nämligen att Sverige kan mer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 juni.)