Mervärdesskatt

Fru talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande 17 Mervärdesskatt. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Skattesystemets främsta uppgift är att säkerställa stabila skatteintäkter för att finansiera vår gemensamma välfärd. För att uppnå detta krävs tydliga och lättbegripliga regler. Ett begripligt skattesystem stärker legitimiteten, minskar den administrativa bördan för både företag och privatpersoner samt reducerar risken för fel, slarv och medvetet fusk.

I Sverige använder vi både nedsatta mervärdesskattesatser och fullständiga undantag där moms inte tas ut alls för vissa varor och tjänster. Denna ordning grundar sig i EU:s skattepolitik, som Sverige valt att anpassa sig till. Samtidigt skapar det betydande komplikationer för både näringsliv och offentlig sektor. Investeringar och viktiga välfärdstjänster riskerar att inte bli av, trots att ambitionen finns. Konsekvensen kan bli en svagare ekonomisk utveckling, förlorade arbetstillfällen och försämrad internationell konkurrenskraft.

Om samtliga undantag försvann skulle den generella momssatsen kunna sänkas till omkring 21 procent utan minskade statliga intäkter. En sådan förändring kan dock inte genomföras snabbt eller utan en övergripande reform av hela skattesystemet.

Fru talman! Systemet med differentierade momssatser leder ofta till problem med gränsdragningar och definitioner, som kan uppfattas som både ologiska och orättvisa. Turism- och besöksnäringen är ett tydligt exempel. Ett liftkort beskattas med 6 procent, men om man i stället väljer att ta sig uppför backen med hundspann blir momsen 25 procent för samma resa. Om man behöver ta taxi till badhuset är momsen 6 procent, men – återigen – om man väljer att åka hundspann dit blir momsen 25 procent för samma transportsträcka. Om badhuset endast har motionssim är momsen på inträdet 6 procent, men om det också finns en vattenrutschkana i badhuset höjs den till 25 procent.

Även inom campingområdet råder ologiska skillnader. Att tälta eller bo i en enklare stuga eller en husvagn beskattas med 12 procent, men att ställa en husbil på en ställplats i en gästhamn beskattas med 25 procent. När campingsäsongen är över och man vill vinterförvara sin husvagn eller husbil gäller återigen 25 procent i skatt. Det är helt enkelt inte rimligt att likvärdiga verksamheter beskattas så olika.

Fru talman! Det finns behov av en översyn för att skapa större harmonisering. Frågan om mervärdesskatt är komplex, och även framöver kan det finnas områden som behöver nedsatta momssatser. Ett exempel i närtid är livsmedelsmomsen, där en låg nivå på momsen bidrar till att hålla matpriserna nere. Det är särskilt betydelsefullt i dessa tider av ekonomisk oro, då hushållens köpkraft pressas. En fortsatt låg livsmedelsmoms kan ge både trygghet och stabilitet för svenska familjer.

Med kriget i Iran förutspås ytterligare kostnadsökningar med tanke på ökande bränslepriser med allt vad det medför. Det ryktas också om en ökande inflation, vilket kan leda till höjda räntor igen. Det innebär att den sänkta livsmedelsmomsen är extra välkommen i dessa tider.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 under punkt 1 i skatteutskottets betänkande. Den handlar om skattesatser.

Vi debatterar i dag skatteutskottets betänkande om mervärdesskatt. Mervärdesskatt är den skatt som vi betalar på nästan all konsumtion av varor och tjänster. Syftet med mervärdesskatten är i grunden att få intäkter till staten.

Under 2026 beräknas staten få in drygt 600 miljarder i intäkter från mervärdesskatten. Det är en betydande del av statens intäkter, ungefär 42 procent. Det är alltså inget litet område som vi debatterar i dag. Även om vi kanske inte debatterar mervärdesskatt så ofta är det en oerhört viktig intäkt.

Vi socialdemokrater vill poängtera vikten av att värna mervärdesskatten som en effektiv intäktskälla för finansieringen av vår gemensamma välfärd. För att göra systemet transparent, effektivt och icke snedvridande anser vi att mervärdesskatten i huvudsak bör vara enhetlig. Det var positivt att höra att även ledamoten från Sverigedemokraterna från talarstolen förespråkade en enhetlig mervärdesskatt.

Mervärdesskatteområdet är ett område som i dag har flera undantag från generalitetsprincipen. För att värna momsen som en effektiv intäktskälla för finansieringen av välfärden är det därför angeläget med en översyn. Därför gäller det också att vara försiktig med ytterligare undantag, även om dessa i sig kan ha ett positivt syfte. Andra insatser än skatteförändringar bör vi i första hand pröva.

I väntan på en översyn av mervärdesskatten anser vi socialdemokrater att regeringen bör agera för att motverka vissa av snedvridningarna i momssystemet. En sådan snedvridning är den så kallade dansbandsmomsen, som innebär att tillträdet till dansbandsevenemang beskattas hårdare än andra kulturevenemang. Därför har vi socialdemokrater krävt att dansbandsmomsen ska sänkas till 6 procent, vilket regeringen har hörsammat i ett förslag som vi kommer att hantera senare här i kammaren.

Det är samma sak med momsen på livsmedel. Livsmedelspriserna har skenat och ligger på mycket höga nivåer. Detta ledde till att vi socialdemokrater föreslog en tillfällig sänkning av momsen på livsmedel. Den har riksdagen redan tagit beslut om, och den genomförs från den 1 april, även om vi socialdemokrater anser att reformen borde ha kombinerats med fler reformer för att stärka hushållens ekonomi.

Den stora skattereform som genomfördes i början av 90-talet byggde på ett antal fördelningspolitiska, sunda och ekonomiskt rationella principer för att utforma ett skattesystem som var både samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt effektivt. En av de bärande principerna var en mer neutral och likformig beskattning av olika delar av den privata konsumtionen. Sedan reformen infördes i början av 90-talet har det gått ett antal år, och ett stort antal avsteg har gjorts från principerna. Det handlar om flera undantag och stora skattesänkningar på inkomster och förmögenheter.

De stora skattesänkningarna för dem som tjänar mest som Sverigedemokraterna och regeringen har genomfört är vare sig fördelningspolitiskt sunda eller ekonomiskt rationella utan handlar enbart om att ge mer pengar till dem som redan har mycket och mindre till dem som har lite. Det är gammal klassisk högerpolitik för ökade klyftor och större ojämlikhet som Sverigedemokraterna och regeringen driver.

Fru talman! Alla avvikelser i kombination med andra förändringar av skattepolitiken efter reformens genomförande har lett till att dagens skattesystem kännetecknas av stora och allvarliga problem. Det gäller också mervärdesskatten.

Det är inte bara vi socialdemokrater som ser behovet av en översyn, utan en mängd organisationer har framfört att en översyn behövs för att förenkla momshanteringen för företag och organisationer. När det gäller företag handlar det om behov av förenklingar och enhetlighet. Det är det de efterfrågar.

Svenskt Näringsliv beskriver regelverket för moms som ett monster. Det är företagen som får stå för den administrativa bördan av allt regelkrångel som finns kring momsen. Svenskt Näringsliv har uppskattat företagens momsregelkostnader till hela 17,5 miljarder kronor. Det är inte lite pengar. De kostnaderna måste naturligtvis tas ut någonstans i kedjan, och troligtvis tas ganska mycket från konsumenterna.

Företag vittnar om hur lönsamma investeringar i exempelvis infrastruktur, bostäder, återbruk, utlandsförsäljning och import inte blir av eftersom momsreglerna motverkar transaktionerna eller helt enkelt är för komplicerade eller osäkra. Här går svenska jobb, tillväxt och klimatsatsningar förlorade på grund av onödigt krångel.

Regeringen brukar annars prata om vikten av näringslivet, men när det gäller en översyn av mervärdesskatten är det stopp. Regelkrånglet får fortsätta till priset av höga kostnader för företagen, färre jobb och färre investeringar.

När det gäller organisationer handlar det bland annat om den internmoms som Skatteverket driver och som innebär att organisationer som har flera juridiska personer i samma organisation ska betala när de försöker effektivisera sin verksamhet för att kunna lägga så mycket pengar som möjligt på själva verksamheten.

I det här fallet har regeringen avstått från att yttra sig till EU-domstolen när den hade möjlighet att göra det. Nu väntar vi på EU-domstolens avgörande. Egentligen är vi i den här kammaren helt överens om att det inte ska vara någon internmoms, så vi får verkligen hoppas att EU-domstolen beslutar enligt kammarens vilja.

Till allt detta kommer att de komplicerade momsregler vi har utnyttjas av kriminella. Sverige har varit hårt drabbat av momskaruseller, och Skatteverket har självt erkänt att kontrollnivån har varit långt ifrån tillräcklig. Som ni hörde lägger seriösa företag 17,5 miljarder på att göra rätt, och samtidigt lyckas bedragare utnyttja de komplexa reglerna, kringgå systemet och bedra staten på många miljarder.

Ett förslag från regeringen kommer snart att hanteras i kammaren utifrån en utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte 2022. Men enligt den utredningen kommer de åtgärder som föreslås att komma åt ungefär 10 procent av momsbedrägerierna. Därför är det oerhört angeläget att vi fortsätter arbetet med fler verktyg och fler metoder för att stoppa bedrägerierna.

I tidigare debatter här i kammaren har ledamöter från regeringspartierna framfört att det inte finns något behov av en översyn av skattesystemet eftersom man i stället har ett kontinuerligt pågående arbete med förändring av skatter. Problemet med den synen på skattesystemet är att det aldrig blir någon översyn av helheten. Det blir varken hackat eller malet, utan det blir förändringar här och där – och för nuvarande regering framför allt prioritering av skattesänkningar för dem som tjänar mycket.

Företag, privatpersoner och organisationer framhåller alla vikten av förutsägbarhet i skattesystemet, och det gäller också mervärdesskatten. Med regeringens nuvarande politik, som förkastar en översyn av skattesystemet, kommer inte den förutsägbarheten att infinna sig, utan vi kommer att få fortsatt stora och allvarliga problem med krångliga regler och mer instabila skattebaser.

Vi socialdemokrater liksom många andra ser att behovet av en ny, omfattande översyn av skattesystemet och mervärdesskatten är oerhört stort. Vi kan i nuläget bara beklaga att regeringen inte delar den bilden. I stället får det vänta tills det blir en socialdemokratisk regering efter valet 2026.

(Applåder)

Fru talman! Det är inte så ofta momsen väcker stor uppmärksamhet i den politiska debatten. Den syns sällan i rubrikerna och diskuteras kanske inte så ofta vid middagsbordet. Men den är ständigt närvarande – den finns i varje matkasse, i varje biljett och på varje kvitto. Just därför är det viktigt att den fungerar väl. Ett momssystem behöver vara stabilt och begripligt. När reglerna är tydliga minskar risken för fel. När undantagen är få blir gränsdragningarna färre, och när systemet är förutsägbart kan företag planera och staten tryggt finansiera välfärden.

I det betänkande vi nu behandlar finns ett stort antal förslag. Många av dem är välvilliga och formulerade med goda intentioner. Det är lätt att sympatisera med ambitionen bakom dem, men varje förändring av momsen påverkar mer än den enskilda fråga den tar sikte på. Fler undantag innebär fler gränsdragningar och större risk för orimligheter med olika momssatser på likartade produkter och tjänster. Det ger upphov till skillnader som ibland är svåra att förklara för allmänheten – ibland kanske till och med för oss själva. Därtill kommer ökad administration, ökade kostnader och större osäkerhet för företagaren och för staten.

Vi behöver vara varsamma, men vi ska inte vara så varsamma att vi förblindas. Ibland finns det anledningar att göra justeringar. Svenska hushåll har nyligen genomlevt en period med hög inflation och höga drivmedelspriser med stigande livsmedelspriser som resultat. Hushållens ekonomi är ansträngd. Förra veckan beslutade vi därför om en tillfällig förändring som kommer att påverka brett. Den 1 april halveras matmomsen. Det kommer att märkas i den lilla familjen och i den stora, hos pensionären och kanske lite extra i hushåll med hungriga tonåringar.

Det är en betydande förändring men en åtgärd för att stärka hushållens ekonomi och bidra till att vända konjunkturen, så trots att det innebär ett undantag från den generella momsnivån är det försvarbart som en tillfällig åtgärd i ett särskilt läge. Det innebär inte att vi överger ambitionen om ett överskådligt system, men det visar att vi är beredda att använda de verktyg som finns när situationen så kräver.

Fru talman! Inom momslagstiftningen hamnar vi ofta i situationer med orimliga gränsdragningar i regelverket. Den så kallade dansbandsmomsen är ett sådant exempel. Under många år har motioner väckts på området från många moderata ledamöter men även från andra partier. Det har gjorts just därför att gränsdragningen har varit så svår att motivera.

I dag beskattas ett evenemang med 6 procent om det klassas som konsert men med 25 procent om det klassas som dans. Man kan naturligtvis ställa sig upp och spontandansa under en konsert, men om dansen står i centrum är det inte längre en konsert. Det här har skapat en inkonsekvens som varit svår att förklara och har gjort systemet mer komplicerat än nödvändigt.

Därför kommer en proposition om dansbandsmomsen att läggas fram under våren. Syftet är att skapa en mer konsekvent och förutsägbar beskattning av kulturevenemang så att likartade arrangemang behandlas likartat. Momssystemet ska ju inte avgöra om kvällen kallas konsert eller dans. Det är en orättvisa som vi nu rättar till.

I sammanhanget tycker jag att vi också ska nämna biografmomsen. Även här bör det föras en diskussion om hur kulturevenemang ska definieras.

Det är beklagligt att Socialdemokraterna 2017 valde att höja momsen på biobiljetter från 6 procent till 25 procent. Svenska biografer befinner sig i dag i ett mycket pressat läge, och på många mindre orter riskerar biografen att försvinna helt. Det är väldigt positivt att Socialdemokraterna nu har ändrat uppfattning i frågan.

Frågan är dock om enbart sänkt moms räcker för att vända utvecklingen. Förändringar som har skett i hur film konsumeras är betydande. Det finns nog anledning att följa utvecklingen noga. Vi får sannolikt återkomma till frågan framöver men då kanske i ett annat utskott.

Fru talman! Halveringen av matmomsen är en riktad åtgärd för att stärka hushållens ekonomi i ett pressat läge. Justeringen av dansbandsmomsen handlar om att ta bort en onödig och svårförklarad gränsdragning. Det är två beslut som ryms inom en och samma inriktning: ett stabilt och konsekvent momssystem som fungerar också när verkligheten förändras. Helheten är avgörande. Vi ska inte införa undantag lättvindigt, men när förändringar görs ska de vara motiverade och hållbara över tid.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Det är ju positivt att även ledamoten från Moderaterna pratar om mer enhetliga momssatser. Det jag funderar över är diskussionen om biografmomsen, där ledamoten beklagar att Socialdemokraterna höjde den. Min fråga till ledamoten utifrån det blir: Varför passar ni då inte på att sänka den nu? Det är ju faktiskt ni som styr nu. Det är ni som har majoritet.

När det gäller momsfrågorna kan man säga att de hör hemma i ett annat utskott, som ledamoten gjorde. Men momsen hör ju hemma i skatteutskottet, inte i kulturutskottet, så min fråga till ledamoten är: Om den är så viktig, varför har ni inte passat på att sänka den nu?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Som jag sa i mitt anförande tror jag ändå att det viktigaste när man pratar om momsen är att man ska behålla en enhetlighet och ha så få undantag som möjligt.

Problemet med momsen är att vi har varit inne och pillat och gjort dessa undantag i alla tider, vilket har gjort att till exempel momsen på böcker är väldigt låg och att momsen på biobiljetter var väldigt låg. När man då väljer att gå in och höja momsen slår man lätt undan benen för industrier. Det måste man ha med sig i sitt konsekvenstänk när man väljer att höja vissa momssatser.

Det som hände med biograferna var ju ganska tydligt. Jag vet också att det framfördes att det här skulle bli avgörande för många biografer. En hel del har stängt, och framför allt på landsbygden är det extra tuffa tider.

Man kan naturligtvis sänka ändå med hänvisning till att man vill stödja en viss industri, men överlag ska vi hålla fingrarna för oss själva och inte vara inne och peta och skapa onödiga problem i vår momslagstiftning.

Men vad gäller just biografindustrin tror jag som sagt inte att det räcker. I dagsläget tror jag inte att det skulle räcka att sänka momsen. Jag tror att det är en större fråga om biograferna ska finnas kvar, om det är värt det för oss att gå in och stötta och om hur man ska se på biografindustrin – om den är en del av kulturen eller om vi ska låta marknadskrafterna styra. Det är en vidare fråga, och jag tycker inte att just den hör hemma i den här debatten.

Fru talman! Jag finner det än mer anmärkningsvärt att man här i talarstolen framhåller att Socialdemokraterna höjde biografmomsen när man själv sitter på makten nu och faktiskt har möjlighet att ändra på det men inte gör det. Det är ganska anmärkningsvärt, kan jag tycka.

I Skatteverkets skattefelsrapport från 2025, som kom ganska nyligen, rapporterar Skatteverket att skattefelet inom momsområdet är det största i absoluta tal. Det är hela 29 miljarder kronor i skattefel.

Enligt Skatteverket beror det höga beloppet dels på att många omfattas av momsreglerna, dels på att regelverket är så komplext. Det är alltså för krångligt. Det beror naturligtvis också på momsbedrägerierna.

Det behövs helt klart en översyn av hela mervärdesskatteområdet, en översyn som innebär större enhetlighet och betydliga förenklingar. Det måste vara enkelt att göra rätt för företag.

Min fråga till ledamoten utifrån detta blir då: Varför vill inte ledamoten och regeringen och Sverigedemokraterna, som ju faktiskt är stödparti till regeringen, medverka till en översyn som leder till förenklingar och som samtidigt ser till att täppa till hålen för ytterligare mervärdesskattebedrägerier?

(Applåder)

Fru talman! Jag anser inte att vi behöver ha en reform för reformens skull. Däremot behöver man se över syftet.

Vad är syftet med att göra en översyn av något slag? Jo, att få till ordentliga regelförenklingar för våra företag och minska deras administrativa börda. Det här är ett arbete som pågår i regeringen och har gjort det under hela mandatperioden, och förslag läggs fram kontinuerligt.

Dessutom pågår det ett ordentligt arbete inom EU. Vi är väldigt bundna av EU:s momsdirektiv. Här har vi drivit igenom att man ska ha en regel in och en regel ut, vilket är lovvärt. Helst skulle vi vilja ha en regel in och två regler ut. Det gäller inte bara momslagstiftningen – även skatterna får en ordentlig översyn genom EU-parlamentets Omnibus.

Vi kommer naturligtvis att jobba vidare med frågorna. Men att dra i gång ett stort reformarbete enbart för reformens skull tror jag är att ödsla energi som vi kan lägga på andra saker för att se till att vi får ett så bra regelverk som möjligt för våra företagare.

(Applåder)

Fru talman! Skattesystemet ska vara enkelt och rättvist. För att skattesystemet ska uppfattas som legitimt är det viktigt att skattereglerna är generella och enkla och har breda skattebaser. Det var också utgångspunkten för den stora skattereformen i början av 90-talet.

Sedan dess har det gjorts många avsteg från de här principerna. Skattesystemet har blivit ett sammelsurium av avdrag, reduktioner och nedsättningar av olika skatter. Det märks inte minst inom området mervärdesskatt.

Mervärdesskattesatserna har sänkts men också höjts utifrån politiska prioriteringar. I många fall har sänkt mervärdesskatt endast resulterat i ökade vinster hos den som säljer varan eller tjänsten. I vissa fall har det också varit syftet för att rädda en krisande bransch. Men i andra fall har syftet varit att göra varan eller tjänsten billigare för köparen, inte att öka säljarens vinst.

Huvudregeln för mervärdesskatt borde vara att den är enhetlig med få undantag. I det här betänkandet finns många olika förslag om undantag från ordinarie moms. Det är förslag om sänkt moms på privat musikundervisning, sänkt moms på fritidsbåtar i gästhamnar och sänkt moms på nöjesfält, för att nämna några, men också sänkt moms på secondhand och reparationer.

Fru talman! Jag står bakom samtliga mina reservationer i betänkandet men yrkar bifall enbart till reservation 11, som handlar om den dolda mervärdesskatten.

Enligt lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund har kommuner och regioner rätt till ersättning för ingående skatt som inte får dras av. Kommunen har också rätt till ersättning för de ökade kostnader som uppkommer vid upphandling av verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning samt vid hyra av lokal för sådana boendeformer. Rätt till ersättning har kommunen också när den lämnar bidrag till en näringsidkare för dennes verksamhet inom nämnda områden.

Storleken på dessa ersättningar beräknas enligt schablon. Schablonen har beräknats till 6 procent av hela kostnaden för den privata utföraren, och den sattes 1991 utifrån momssatsen 25 procent och antagandet att 30 procent av kostnaderna uppkommer på grund av köp av mervärdesskattepliktiga varor och tjänster. Ersättning kan också ges med 18 procent för lokalkostnad plus 5 procent av resterande kostnader.

Sedan schablonen sattes har exempelvis momsen på mat sänkts till 12 procent, och den sänks nu ytterligare. Privat verksamhet kompenseras dock fortfarande med en schablon som bygger på 25 procents moms på alla varor och tjänster.

År 2014 tillsattes en utredning som hade i uppdrag att se över ersättningen för dold mervärdesskatt vid upphandling av eller bidragsgivning till verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning och vid hyra av lokaler för vissa boendeformer. Utgångspunkten var att förslag till ändringar i regelverket skulle syfta till konkurrensneutralitet i valet mellan kommunal och privat regi för den verksamhet som bedrivs.

Utredningen kom fram till att schablonen var högre än kommunernas kostnad för den dolda mervärdesskatten. Utredningen föreslog att schablonen skulle sänkas, men eftersom utredningens förslag aldrig genomfördes – det blev aldrig någon proposition – är kompensationen fortfarande högre än de faktiska kostnaderna. När en kommun får kompensation enligt schablonen men har en lägre kostnad blir den privata verksamheten de facto billigare än verksamhet som bedrivs i egen regi.

Ett bra exempel på det senare är Uppsala kommun, som i sitt remissvar konstaterade att kommunen skulle förlora 30 miljoner kronor per år om schablonen sänktes. Den rödgröna majoritet i Uppsala som jag ingick i 2014–2018 beslutade att ta tillbaka upphandlad verksamhet i egen regi när kontrakten gick ut. Det visade sig att det blev dyrare än vad vi räknade med eftersom vi gick miste om intäkter från schablonsystemet. Att ha verksamhet i privat i stället för i egen regi genererar alltså intäkter till kommunen och gynnar kommuner med mycket upphandlad verksamhet.

Ett annat problem som har uppkommit på senare år är att flera kommuner har valt att bolagisera sin egen omsorgsverksamhet. Med olika upplägg kan man få ut extra momskompensation för de fastigheter där verksamheten finns. För kommunerna är de extra miljoner man får in viktiga eftersom de kan läggas på verksamhet eller kanske på att sänka skatten. Det innebär att kommunal verksamhet bolagiseras eller upphandlas för att finansiera verksamhet, vilket är en sorts skatteplanering för kommunerna.

Fru talman! Ersättning för dold mervärdesskatt kom till för att uppnå kostnadsneutralitet mellan egen och upphandlad drift men är i själva verket en ersättning som gynnar upphandlad eller bolagiserad drift. Den bidrar därmed inte till den kostnadsneutralitet som det var tänkt. För att få en överblick över den nuvarande faktiska kostnaden för den dolda mervärdesskatten borde en ny utredning tillsättas. Utgångspunkten för en sådan utredning bör vara att se till att systemet varken gynnar privat drift eller uppmuntrar till bolagisering av kommunal verksamhet eller kommunala tillgångar.

Ett skattesystem som gynnar privat drift och bolagisering är inte ett bra skattesystem. Jag skulle gärna se ett system som gynnar egen regi, men det förslag som jag och Vänsterpartiet nu yrkar bifall till är ett system som är neutralt när det gäller driftsform. Det är något som alla partier borde kunna ställa sig bakom.

Fru talman! Mervärdesskatten är en av de viktigaste intäktskällorna för staten och en central del av vårt skattesystem. Den finansierar välfärden och våra gemensamma åtaganden. Samtidigt måste momssystemet vara enkelt, transparent och rättvist både för företag och för konsumenter.

I grunden bygger momssystemet på en enkel princip: Skatten tas ut i varje led men bärs till slut av konsumenten. För att systemet ska fungera väl krävs att reglerna är tydliga och att skatten är så neutral som möjligt, men verkligheten är tyvärr mer komplicerad. Under många år har momssystemet fyllts på med undantag, specialregler och olika skattesatser, vilket har lett till gränsdragningsproblem och ett regelverk som ibland framstår som svårbegripligt.

Kristdemokraterna vill se ett momssystem som är mer överskådligt och mer konsekvent. Samtidigt måste politiken vara lyhörd för människors vardag och för de kostnader som hushållen möter. Ett tydligt exempel är livsmedelspriserna. Många hushåll, inte minst barnfamiljer och äldre med små marginaler, märker hur maten har blivit allt dyrare. Mat är ingen lyxkonsumtion utan en grundläggande nödvändighet.

Kristdemokraterna ser positivt på att momsen på livsmedel nu sänks, vilket vi har drivit på för tidigare. Det bidrar till att lindra kostnadstrycket på hushållen och gör det lättare för människor att få vardagsekonomin att gå ihop. När priserna stiger snabbt är det rimligt att politiken använder de verktyg som finns för att dämpa effekterna.

Fru talman! Ett annat konkret exempel kommer från kulturområdet, och många har pratat om det tidigare. Det handlar om den så kallade dansbandsmomsen, som gäller arrangemang där människor samlas för att dansa till musik. I dag beskattas inträdet med 25 procent, vilket är betydligt högre än för andra kulturarrangemang, som konserter och teater. Där gäller 6 procents moms. Detta har länge uppfattats som orättvist eftersom upplevelsen i många fall är likartad oavsett om man står still eller dansar till musiken.

Regeringen ändrar nu detta så att momsen på tillträde till danstillställningar sänks från 25 till 6 procent från och med den 1 juli i år. Förslaget omfattar tillträde till dansarrangemang, och det spelar ingen roll vilken typ av dans eller musik det handlar om – oavsett om det är dansband, nattklubb eller liknande arrangemang ges besökare möjlighet att dansa till musik till 6 i stället för 25 procents moms.

Fru talman! Detta är ett viktigt erkännande av att kultur är något som berikar samhället. Att dansbandsmusikens evenemang beskattas på samma sätt som konserter och teater är en fråga om både rättvisa och kulturpolitik. Samtidigt är det en påminnelse om att skattepolitiken måste vara lyhörd för verkligheten och se de aktörer och arrangörer som bygger mötesplatser och social gemenskap ute i vårt land.

Fru talman! Vi kristdemokrater uppskattar också förslaget om enklare momsregler för gåvor och begagnade varor. Regelverket förenklas för företag som säljer begagnade varor och för företag som vill skänka varor till välgörenhet. Syftet är att minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten.

Reglerna om förenklad vinstmarginalbeskattning ska utvidgas så att den kan tillämpas när varans pris inte är känt men understiger 10 000 kronor. Det gör det enklare för företag att sälja begagnade varor utan att fastna i komplicerad administration.

Man lyfter också fram att donationer av livsmedel till godkända ideella organisationer ska kunna göras utan att utlösa moms. Moms skulle riskera att släcka incitamenten att skänka mat som annars riskerar att gå till spillo. Detta är ett viktigt steg för att underlätta för företag att bidra till civilsamhället och minska matsvinnet.

Fru talman! Det är positivt att man nu tar fasta på att förenkla och modernisera momssystemet för att svara upp mot såväl hållbarhet som återbruk och socialt ansvarstagande. Samtidigt måste vi fortsätta bevaka att dessa förändringar inte skapar nya svåra och snåriga regler utan verkligen förenklar för företag och organisationer i praktiken.

Regeringen skärper åtgärderna mot momsbedrägerier, bland annat genom att ge Skatteverket större möjligheter att kontrollera registreringar, neka skattskyldighet och hantera ingående moms vid misstanke om skatteundandragande. Det är viktigt att skydda den offentliga sektorns intäkter samtidigt som vi bevarar den öppenhet och rättssäkerhet som finns i näringslivet.

Avslutningsvis är vår utgångspunkt att moms ska vara en effektiv och stabil skattebas, men det ska också vara ett verktyg som inte står i vägen för ett hållbart samhälle, ett starkt civilsamhälle eller småföretagande. Vi vill ha ett system där de goda krafterna får utrymme att verka, där regelverket är begripligt och där politiken inte ska ske på bekostnad av dem som skapar jobb, engagemang och social sammanhållning.

Fru talman! Vi ser fram emot fortsatt dialog och politisk styrning i dessa frågor.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för ditt anförande!

Det är lite kul att debattera skattefrågor och momsfrågor. På ett sätt är vi väldigt överens. Jag är ganska säker på att den som lyssnar på detta utifrån utan att veta vem det är som pratar tycker att det kan vara vem som helst av oss. Vi har alla åsikter om och vill göra något åt de olika konstiga momssatserna. Det är nog svårt att lista ut vem som företräder majoritet och opposition. Det är inte konstigt. Jag säger inte detta för att raljera utan för att belysa att det här är lite knivigt.

Jag vill ändå ställa frågor om hur regeringen egentligen ser på det här. Det var inte ledamoten, utan en ledamot som talade tidigare, som sa att man inte skulle göra en reform för reformens skull. Men jag var inte lika snabb, som Marie var, på att begära replik då.

Alla vill göra något åt detta. Men vad gör regeringen faktiskt åt dessa konstiga momssatser? Betar man av momssats för momssats på konstiga områden, som man förtjänstfullt har gjort med till exempel dansbandsmomsen? Eller har man ett långsiktigt tänk för hur man ska göra det? Finns det en tanke om att långsiktigt se över åtminstone mervärdesskattesystemet eller kanske hela skattesystemet? Under förra mandatperioden, med januariavtalet, kom man faktiskt ganska långt på vägen med att sätta direktiv för det, men det blev inte av.

Hur går tankarna i Regeringskansliet om just momspolitiken? Finns det tankar på en omfattande reform?

Fru talman! Tack för frågan, Helena Vilhelmsson!

Vi ser alla att momsen ofta blir ett stort problem, framför allt för småföretag. Där blir gränsdragningsproblemen desto större. Men jag tror att det finns en vilja att göra rätt.

Regeringen gör vad den kan inom det system som vi har i dag. För en större omarbetning av momssystemet tror jag att det behövs en större skattereform där man ser över alla delar. Det finns nämligen alltid risk att någon drabbas orättfärdigt vid en förändring.

Jag som kristdemokrat har länge tyckt att vi egentligen ska ha en och samma moms, och då behöver den inte vara på 25 procent, som i dag. Om vi skulle ha samma moms på allt skulle vi kunna sänka den generella momsen. Men där är vi inte i dag, utan vi får ta ett steg i taget.

Fru talman! Då får vi fortsätta jobba för en större reform där man går mot en enhetlig moms. Jag håller helt med ledamoten om att det är det som behövs. Men jag ser inte att de initiativen har tagits av nuvarande regering. Det återstår att göra i framtiden.

Jag tänker skifta fokus och ställa en fråga som inte har direkt med själva momssatsen att göra utan med politiken för hur man tar ut momsen. Det gäller det som brukar kallas travmoms. Det ligger inte på ledamotens statsråds departement utan på ett annat departement. Men det berör en näring som vi båda vurmar mycket för, och det är ledamotens partikamrat som är landsbygdsminister.

Hästverksamheten är oerhört viktig. Därför är det väldigt tråkigt att det fortfarande är synnerligen oklart hur moms ska tas ut på hästföretag inom trav. Det avgörs i domstol och i HFD. Ändå, får vi lov att säga, bryr sig Skatteverket inte så mycket om det. Ledamoten ska naturligtvis inte svara för vad Skatteverket gör och inte gör. Men det är beklämmande att se att den förda politiken går emot vad alla här i kammaren faktiskt har slagit fast och hur vi vill att det ska se ut.

Det är fortfarande oklart om travföretag är berättigade att dra av moms eller ej och hur Skatteverket avgör när det inte är exakt ett sådant förhållande som har avgjorts i HFD. Vid exakt så många hästar och exakt så stor omsättning är att man berättigad till det, men inte annars. Så ser det ut i verkligheten.

Förs det några diskussioner inom regeringen? Om ledamoten har möjlighet att säga någonting om detta vore jag ytterst tacksam.

Fru talman! Det finns naturligtvis ett engagemang för de här frågorna även inom vårt parti. Kristdemokraterna driver landsbygdsfrågorna och ser verkligen att det finns ett behov även här. Samtidigt kan vi kanske inte gå in och styra vad Skatteverket gör och inte gör. Det pågår domstolsprocesser. Vi har svårt att gå in och styra hur de ska tolkas och vad de gör. Så länge inte alla utfall är klara är det svårt att säga vad vi skulle ändra.

Vi förändrar de momssatser vi kan förändra. Livsmedel och mat är viktigt för människor, och den momsen har vi möjlighet att sänka. Likadant är det när det gäller dansbandsmomsen. Vi ser att det är viktigt för människor som lever ute i landsbygden.

Vi försöker ta dem efter hand. Men tyvärr kan jag inte säga att vi kommer att göra något åt detta. Skatteverket har ju de uppgifter de har och driver de processer som de gör. Vi kan inte gå in och styra dem på ett mer konkret sätt.

Fru talman, åhörare och ledamöter! I dag debatterar vi alltså mervärdesskatt. Det är en skatt som för många är en rad på ett kvitto, vilket vi har hört talas om här i dag. Men det är i själva verket ett av våra mest kraftfulla styrmedel. Momsen kan vara en byråkratisk börda som kväver företagande och försvårar för ideella krafter. Men den kan också vara en hävstång för att stärka Sveriges självförsörjning, snabba på klimatomställningen och värna ett levande föreningsliv.

Centerpartiet ser de möjligheterna. Vi ser hur en smartare och mer logisk moms och skattepolitik skulle kunna göra Sverige starkare. Regeringen däremot tycks mest se en anledning att avvakta och hänvisar till processer.

Fru talman! Det finns en bred enighet i kammaren om att dagens momssystem är ett lapptäcke. Det har vi hört påpekas många gånger, och alla håller med om det. Det är fyllt av obegripliga gränsdragningar. En dansbandskväll beskattas hårdare än en konsert. Det är lägre moms på turridning på en islandshäst än på en mer äventyrlig ridtur i fjällen. Det är en annan momssats på takeaway än på mat du står kvar och äter. Det är näst intill provocerande.

Det är dock inte bara absurditeter och lustiga anekdoter. Det skapar också en administrativ börda som stjäl tid och energi från våra företagare. Det är tid som de borde lägga på att utveckla sina verksamheter och anställa fler.

Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att regeringen har haft som strategi att göra momsen mer rimlig momssats för momssats. Det är jättebra. Vi är tacksamma för det. Men helheten saknas.

Jag vill i dag fokusera på fyra områden där regeringen enligt Centerpartiet har extra mycket att göra och där våra förslag skulle göra verklig skillnad.

För det första handlar det om maten på våra bord. Vi har pratat om det i dag. Vi har diskuterat sänkt matmoms. Det är fortfarande så, fru talman, att nästan varannan tugga vi äter i Sverige är importerad. I ett alltmer osäkert världsläge innebär det en sårbarhet vi inte kan acceptera. Svenska bönder producerar mat i världsklass med höga krav på djurvälfärd och låg klimatpåverkan. Men de konkurrerar på en global marknad, där de alltför ofta kämpar i uppförsbacke nedtyngda av svenska skatter och avgifter.

Därför har vi i motioner krävt en omedelbar genomlysning av livsmedelskedjans samlade kostnader från jord till bord. Vi måste identifiera och sänka de skatter och avgifter som gör svensk mat onödigt dyr och som urholkar lönsamheten för våra lantbrukare. Vi föreslår bland annat ett permanent jordbruksavdrag. Det var från början ett förslag till utskottsinitiativ i skatteutskottet. Regeringen har dock sagt nej till förslaget. Motionerna avslås.

Vi tycker att det vore bättre att satsa grundläggande på att säkerställa att vi har svensk mat på bordet i en kris och på att bönderna i vårt land ska kunna leva på sitt arbete. Majoritetens hållning är oroande, särskilt med tanke på dagens oro i världen.

Sänkt matmoms då, tänker någon. Ja, men sänkningen är ju tillfällig, som så mycket annat som regeringen har gjort. Sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar är ett annat exempel. Det är ju valår.

För det andra handlar det om klimatomställningen och vår energisäkerhet, fru talman. Samtidigt som regeringen med stöd av Sverigedemokraterna monterat ned reduktionsplikten och gjort Sverige mer beroende av fossil olja från auktoritära stater har vi i Centerpartiet föreslagit en annan väg. Vi kallar det för en tanka svenskt-politik. Runt om i vårt land, i skogen och på åkrarna, finns råvaran till framtidens gröna drivmedel. Genom att sänka momsen på biodrivmedel, biogas och vätgas till EU:s lägsta tillåtna nivå kan vi göra det svenska hållbara alternativet konkurrenskraftigt vid pump.

Det här är en politik som minskar utsläppen, skapar jobb, främst på landsbygden, och stärker vår nationella beredskap. Det är en politik för Sverige, vilket vi inte tycker att regeringens politik är, särskilt inte i ett läge där det är kris.

För det tredje handlar det om vårt ovärderliga föreningsliv, som jag var inne lite grann på även tidigare, fru talman. Det ideella engagemanget är kittet i vårt samhälle. Men i stället för att underlätta för idrottsföreningar och studieförbund sätter dagens momsregler käppar i hjulen.

Vi har det absurda problemet med internmomsen. Statliga bidrag som ska gå till verksamhet tvingas man i stället betala tillbaka till staten som moms. Som jag nämnt i tidigare debatter kämpar ett av våra största studieförbund nu i EU-domstolen för att slippa en årlig momsnota på 4,5 miljoner kronor. Det är pengar som skulle ha gått till folkbildning.

Vi väntar nu på ett utlåtande från EU. Regeringen kan bekvämt luta sig tillbaka och göra ingenting i väntan på det. Någon sa tidigare att vi alla är överens om att vi inte vill ha det så här. Jag är faktiskt lite osäker på det, eftersom regeringen valde att inte lämna något utlåtande till EU-domstolen.

För det fjärde handlar det om rättssäkerheten, fru talman. Jag vill avsluta med att tala lite mer om den så kallade travmomsen. Det här handlar om någonting mycket större: rättssäkerhet och förutsägbarhet för våra företagare.

Vi har en situation där Skatteverket med en dåres envishet, om jag får lov att uttrycka det så, vägrar att följa utslaget från Högsta förvaltningsdomstolen. Domstol efter domstol i lägre rätt har slagit fast att prispengar från trav- och galopptävlingar utgör inkomster i ekonomisk verksamhet. Därmed ska det inte råda några tvivel om att man ska ha rätt att dra av moms. Ändå fortsätter Skatteverket att hävda motsatsen, vilket skapar en enorm osäkerhet för tusentals företagare inom hästnäringen, en näring som är ovärderlig för vår landsbygd.

Vi tycker att regeringen måste göra något åt det här och har uttryckt detta i en motion. Det är klart att regeringen inte kan detaljstyra en myndighet, men man måste kunna inleda en diskussion och starta en utredning av varför det blivit så här. Varför blir det så att myndigheterna inte gör det vi alla vill i den här församlingen?

Fru talman! Vi har lagt fram konkreta förslag för att stärka svensk livsmedelsproduktion, påskynda klimatomställningen, underlätta för föreningslivet och garantera rättssäkerheten för våra företagare. Regeringen har sagt nej till alltihop. Det är en passivitet som vi inte har råd med.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 9.

Fru talman! Denna debatt i skatteutskottet ska ju handla om mervärdesskatt. Ibland tycker jag att vi i skatteutskottet brukar ”springa iväg” och prata om allt möjligt. Men i dag tycker jag faktiskt att vi verkligen har pratat om just mervärdesskatt. Att detta intresserar riksdagens ledamöter visar de många motioner som har väckts – hela 42 stycken, om jag har räknat rätt. Märkligt nog är det exakt lika många som förra våren. Men det är ju inte exakt likadana motioner.

Momsen är en viktig inkomstkälla för staten och behöver värnas. Momsen har funnits sedan 1969 och har förändrats några gånger, senast den 1 juli 2023. Statens intäkter från mervärdesskatt är en av dess största inkomstkällor och uppgick till över 600 miljarder kronor i budgetprognoserna för 2026. Enligt EU:s mervärdesskattedirektiv ska medlemsstaterna ha en normalskattesats, som inte får vara lägre än 15 procent. Medlemsstaterna får dessutom tillämpa högst två reducerade skattesatser, som inte får vara lägre än 5 procent.

Vad vill då motionärerna? Ja, motionärerna vill förändra momssatsen inom ett antal vitt skilda områden som de ser som mycket angelägna. Ingen vill höja momssatsen till 25 procent, utan alla vill sänka den till 6 eller 12 procent. Vissa motioner är väldigt detaljerade. Det finns exempelvis en motion från Miljöpartiet där man vill sänka momsen på ekologisk mat.

En annan lite kul motion har väckts av Amanda Lind med flera miljöpartister, som vill sänka momsen på biografföreställningar. Det intressanta är att momsen på biobiljetter höjdes från 6 till 25 procent år 2017 av den dåvarande rödgröna regeringen, där Miljöpartiet ingick. Kulturminister var då Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet. Höjningen ledde, precis som Marie Nicholson sa tidigare, till dyrare biljetter och ett minskat antal biobesök. Hårdast drabbades mindre biografer, vilka oftast finns på mindre orter.

Det finns en utredning om ny filmpolitik, Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland, där man föreslår sänkt moms på biografföreställningar från 25 till 6 procent. Detta utredningsbetänkande bereds inom Regeringskansliet, och vi får helt enkelt se vad förslaget blir.

Fru talman! När dåvarande Folkpartiet och Socialdemokraterna 1991 kom överens om en skattereform var tanken att alla skulle betala en kommunalskatt på max 30 procent och att höginkomsttagare skulle betala max 50 procent. En paroll för många var ”hälften kvar”. För att göra det enkelt skulle momsen vara enhetlig. Det är fortfarande grundprincipen. Utgångspunkten ska därför vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen. Utskottet uttryckte detta senast i yttrandet över budgetpropositionen för 2026. Detta gäller alltjämt. Så är det i teorin, men inte alltid i praktiken.

Redan efter några år förändrades detta. Kommunalskattesatserna har skenat iväg. I dag är det endast cirka tio kommuner som har en skattesats under 30 kronor, bland annat min egen hemkommun Solna. Det finns flera kommuner som ligger över 35 kronor.

När regeringen flyttar brytpunkten för dem som ska betala statsskatt säger Socialdemokraterna och Vänstern att regeringen bara vill gynna de rika. Sanningen är att regeringen bara vill ligga kvar vid principen hälften kvar, precis samma tanke som Socialdemokraterna omfamnade 1991.

Redan vid en inkomst på 53 300 börjar man betala statlig skatt. I de kommuner som har väldigt höga kommunalskatter kan man faktiskt betala 55 procent i skatt.

Successivt har även momssatserna ändrats. Syftet har varit gott, och även Liberalerna kan ha syndat någon gång och sänkt momsen på någon produktgrupp.

Det finns märkligheter i systemet, som några har varit inne på tidigare. Ett tydligt exempel är dansbandsmomsen, som regeringen nu föreslår ska sänkas från 25 procent till 6 procent.

I dag är momsen 6 procent på kulturella framträdanden. Här har det varit skillnad om du sitter still eller dansar. Sitter du still och lyssnar blir det 6 procent; dansar du blir det 25 procent. Vad händer om någon går på en konsert där man först sitter och sedan börjar dansa under konserten? Det skulle vara intressant att se.

Ibland kan dock sänkt moms användas för att stimulera ekonomin. Därför föreslår regeringen sänkt moms på mat, från 12 procent till 6 procent, från den 1 april 2026 till den 31 december 2027 för att underlätta hushållens ekonomi. Beslutet ligger väldigt rätt i tiden med tanke på vad som händer i Mellanöstern och risken för höjda priser med anledning av kriget.

Man ska dock ta i beaktande att olika momssatser leder till många olika gränsdragningsproblem och svårigheter för enskilda företagare. Det är inte ovanligt att företagare måste tillämpa tre olika momssatser, och det kan vara svårt att se varför olika regler ska tillämpas. Dansbandsmomsen är ett exempel på detta.

Timbro har gjort en utredning om vilka konsekvenser en differentierad moms får. De säger att det innebär ökad byråkrati för företagen och myndigheterna och mycket oklara gränser mellan olika produkter. Man får inte heller alltid de fördelningspolitiska effekter man vill ha.

Jag sitter själv i styrelsen för en liten kulturstiftelse med en omsättning på 3 miljoner kronor. Jag tog detta exempel även förra våren, men jag har gjort det lite annorlunda nu. Vi måste ta hänsyn till tre momssatser: böcker 6 procent, kafé 12 procent och övrigt 25 procent. Men säljer vi guidning, 25 procent, och fika i kaféet, 12 procent, som en produkt säger vår redovisningskonsult att vi måste ta ut 25 procent i moms.

Precis som Jimmy Ståhl från Sverigedemokraterna sa blir det märkliga effekter. Köper du leverpastej till din katt är momssatsen 25 procent. Köper du leverpastej till dig själv är momssatsen 12 procent i dag och ska bli 6 procent.

Fru talman! Liberalerna anser att skattepolitiken har blivit mer och mer svårgenomtränglig. Vi skulle behöva ta ett helhetsgrepp över inkomstskatter, punktskatter, andra skatter och moms. Varje gång vi gör en välbehövlig förändring riskerar vi att sätta igång en dominoeffekt. Det är bättre att ta ett helhetsgrepp. Vi behöver genomföra en översyn av hela skattesystemet – en skattereform, helt enkelt.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till skatteutskottets förslag till beslut i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)