Mervärdesskatt

Fru talman! Skatter, inklusive moms, ska vara rimligt höga. Som moderat ser jag ett tydligt problem med dagens höga skatter på arbete, entreprenörskap och investeringar. Dagens höga skatter hämmar företagande och entreprenörskap samt Sveriges konkurrenskraft. Som ni vet är vi världens mest exportberoende land. 53 procent av bnp är exportintäkter. I slutändan är det vårt välstånd och vår gemensamma välfärd som hämmas när vi straffbeskattar arbete, utbildning och människor som driver företag.

Med Moderaternas och KD:s budget har vi nu återigen tagit viktiga steg för att sänka skatten på arbete. Det är fortsatt ett problem i Sverige att det lönar sig för dåligt att arbeta. Vår utgångspunkt, som moderater, är att skatterna i Sverige är för höga. Skattetrycket måste bli lägre, framför allt på arbete.

Det går givetvis att säga mycket om hur olika momssatser ska utformas, huruvida det finns ett värde av en mer enhetlig moms eller om vissa momssatser bör justeras i något hänseende. Vad som dock är uteslutet för oss moderater är kraftiga skattehöjningar, oavsett om det handlar om skatt på arbete eller om mervärdesskatter. Här går en tydlig skiljelinje i svensk politik.

Fru talman! Kulturmomsen har diskuterats flitigt under senare år, i synnerhet efter kraftiga skattehöjningar på en uppskattad kulturform som den rödgröna regeringen drev igenom under den förra mandatperioden. Den omfattande höjningen av biografmomsen under den förra mandatperioden var olycklig. Momsen höjdes från 6 procent till 25 procent. Skattehöjningen slog framför allt hårt mot de mindre biograferna på landsorten. Samtidigt var regeringen snabb med att införa fri entré på 18 statliga museer, varav 13 återfinns i Stockholms innerstad. Det här är en kulturpolitisk snedfördelning där regeringen aktivt gynnar statlig kultur som främst återfinns i huvudstaden.

Regeringen har infört omfattande pålagor för viktiga delar av landsortskulturen genom höjd biografmoms, men samtidigt använder man skattebetalarnas pengar för att gynna den kultur som primärt återfinns i huvudstaden. Det är svårt att förstå den politiska inriktningen.

Vi moderater är garanten för ett lägre skattetryck. Med regeringens bokslut på 60 miljarder i höjda skatter under förra mandatperioden är det svårt att hoppas på att regeringen nu har en annan inriktning eller ambition än att höja skatterna ytterligare under innevarande mandatperiod. Vanligt folk får mindre pengar i plånboken att leva på, och drivmedelsskatterna skjuter i höjden och utarmar vår landsbygd när det rödgröna skattehöjartåget rullar vidare i gammal ordning.

Fru talman! Jag stöder samtliga reservationer från Moderaterna men yrkar bifall bara till reservation 1 i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 2 i utskottets betänkande 13.

I dag är medvetenheten stor om att besöks- och turistnäringen är en viktig och växande del av vårt näringsliv. Framför allt på landsbygden har Sverige en stor och för vår del av världen tämligen unik turistattraktion i form av stora områden med orörd natur. Att skapa arbetstillfällen och ett lokalt näringsliv runt detta har historiskt varit eftersatt, kanske delvis på grund av att själva entrén till vår största turistattraktion, allemansrätten, är gratis.

De senaste decenniernas trend med aktivitets- och upplevelsesemester har dock skapat en näring runt natur och landsbygd dit semesterfirare från när och fjärran söker sig. Intresset för Sverige är stort. World Economic Forum placerar Sveriges attraktionskraft på plats 20 av 136 jämförda länder. Dock har Sveriges plats på rankningslistan dalat från plats 5 år 2011. År 2017 omsatte turismen i Sverige 317 miljarder, och 42 procent av dessa kom från utländska turister.

Branschen har fortfarande stor potential. Målsättningen för en av Sveriges största turistorganisationer är att vi år 2020 ska ha en omsättning på 500 miljarder. För att nå detta behövs investeringar i infrastruktur, utbildningar, förenklade regelverk och stärkt attraktionskraft utomlands.

Det finns i dag en utmaning med differentierade momssatser inom olika turistnäringar. Det kan leda till onaturliga konkurrensfördelar och missgynna småskalig turism som främst återfinns på landsbygden. Effekterna blir att de mest arbetsintensiva delarna av turismen kan missgynnas och att regelverket av många upplevs som krångligt och byråkratiskt. Det är hög tid för en rättvis beskattning av turistaktiviteter.

Vi vill se en utredning av förutsättningarna för att harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner. Likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt och tydligt så att beskattningen blir mer konkurrensneutral. Aktörerna ska inte behöva navigera i gråzoner på grund av att regelverket inte är tillräckligt tydligt.

Fru talman! Sverige har en enastående och attraktiv natur. Likaså har Sverige en för sin storlek framstående position i världen när det gäller utveckling av datorspel. Det finns fortfarande stor potential för den svenska och nordiska datorspelsbranschen att ta plats och utvecklas. Datorspel har inte bara ett underhållningsvärde. Det är även ett redskap för att förmedla kunskap. Vi har ambitionen att spelutveckling och infrastruktur långsiktigt ska finnas kvar och utvecklas i Sverige.

Dock har det i och med skillnader i momssatser på köp av spel i olika länder skapats en så kallad grå spelnyckelmarknad. Det betyder att man köper digitala nycklar för att kunna spela hela spelet från andra länder, enbart för att komma bort från de nationella momssatserna.

Sverigedemokraterna anser att det är viktigt att se över vilka åtgärder som behöver vidtas för att spelkonsumenter ska köpa spelen av officiella aktörer för försäljning av spel i Sverige. Det skulle kunna handla om att införa regler som gör det möjligt att tillämpa kulturmoms på spel.

Fru talman! Vidare behöver vi en allmän översyn av momsfuskandet i Sverige. Det är fortfarande på det sättet att all moms inte inbetalas i enlighet med lagstiftningen. Det gör att det så kallade skattefelet fortfarande existerar. Vi behöver analysera hur skatteförfarandet avseende mervärdesskatterna kan förbättras juridiskt, tekniskt och ekonomiskt, så att vi minimerar skattefelet.

Fru talman! I en debatt om mervärdesskatt, eller moms, är det viktigt att vi påminner oss om att momsen är en skatt på konsumtion. Den betalas slutligen av den som köper eller rättare sagt konsumerar en vara eller tjänst. Det är viktigt att påminna om detta eftersom systemet bygger på att de som handskas med momsen i stegen före själva konsumtionen, slutköpet om man så vill, måste mötas av transparenta regler och skattesatser för att systemet ska fungera.

Mervärdesskattereglerna är en komplex lagstiftning som kan vara svår att tolka och tillämpa. Många företag ser mervärdesskattereglerna som en administrativ börda, en komplicerad lagstiftning som är dyr att administrera. Det är också svårare att göra rätt om reglerna är komplicerade. Utgångspunkten i hela skattepolitiken måste vara att det ska vara enkelt att göra rätt. Även om det i det korta perspektivet kan tolkas som utopiskt är det en angelägen utgångspunkt som vi måste ha för att hela tiden sträva efter förbättringar.

Fru talman! I momsfrågor ska vi förhålla oss dels till EU-ländernas gemensamma momsdirektiv som är under förändring, dels till den svenska lagstiftningen. Denna dualitet är inte unik för mervärdesskatten, men momsfrågor präglas av en rad olika lagstiftningar och tillämpningar som ibland kan upplevas som motsägelsefulla.

Olika verksamheter i samhället är belagda med olika momssatser. Ibland kan dessa skillnader verka inte bara ologiska utan också hämmande på företagandet. Bland annat av den anledningen sänktes restaurangmomsen för ett antal år sedan. Före momsändringen var momsen på mat som serverades i restaurang 25 procent, men om maten togs med hem till bostaden var motsvarande moms 12 procent. Det gav upphov till den konstiga situationen som innebar att om man åt lunch eller middag inne i restaurangen var det dyrare än om man tog med sig maten.

Tyvärr är det inte det enda exemplet. Det finns flera. Dansbandsmomsen är ett exempel som det fortfarande finns anledning att lyfta upp. Den är ologisk. Momsnivån för en musikkonsert där publiken sitter och lyssnar är 6 procent. Det gäller även om dans utförs på scenen. Men om publiken eller åhörarna börjar dansa höjs momsen till 25 procent.

Fru talman! Ytterligare en fråga håller på att segla upp efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen och förändrade tolkningar från Skatteverket. Det är en ny moms på inhyrning av vårdpersonal från bemanningsföretag och vårdtjänster. Den införs från halvårsskiftet och åsidosätter rådande principer om momsfria vårdtjänster. Momsen slår olika. Offentligt driven vård får momskompensation från staten. Privat driven vård får det inte.

Ytterligare ett bra exempel som kan lyftas fram på hur privat och offentlig verksamhet hanteras skattemässigt olika är ambulansflyget. Det belägger att det är viktigt att göra en översyn av hur momsen tillämpas.

Fru talman! Samtidigt som vi ska hantera ologiska, motsägelsefulla och krångliga momsregler måste systemet vara applicerbart på den digitala ekonomin, i slutänden den nya tidens konsumenter. När allehanda köp sker från läsplattor och mobiler framstår det mer än tydligt att mervärdesskattesystemet har hamnat i otakt med den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Ökad användning av ny teknik och globala tjänster driver fram behovet av förenkling för både konsumenter och näringsidkare. Vi måste följa med i det digitala samhället. Lagstiftningen och tillämpningen måste följa med verkligheten.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation 3.

Fru talman! I tidigare debatter i dag har jag varit inne på de mer principiella resonemang som vi kristdemokrater har om skattepolitiken. Skatter ska finansiera den gemensamma välfärden och de offentliga utgifter vi har men också styra den ekonomiska utvecklingen i social och ekologisk riktning.

Momsen är en viktig del i finansieringen av den gemensamma välfärden. Mycket pekar på att den i framtiden kommer att bli en ännu viktigare del. I och med den ökade automatisering som finns i samhället kommer skatterna på arbete att behöva bli alltmer konkurrenskraftiga, med andra ord lägre. Det är oavsett automatiseringen förstås något bra.

Behovet av finansiering av den gemensamma välfärden, det vill säga polisen, vården och äldreomsorgen, kommer dock att bestå. Då blir momsen, mervärdesskatterna, viktigare som finansiering. Kristdemokraterna har därför förslag om generellt högre momssatser. Vi ser att det är något som kommer att krävas i framtiden.

Fru talman! Momssystemet behöver bli enklare. Dagens system är krångligt och byråkratiskt. Det underlättar inte för företagare att förstå skattesystemet och kunna göra rätt. En bra inriktning vore om antalet undantag från den generella momssatsen minskar och att den generella momsen i stället anpassas. Detta skulle även underlätta de gränsdragningsproblem som i dag finns i momssystemet.

Fru talman! Exempel på ett regelverk som är i stort behov av modernisering och förenkling är det som drabbar kulturen. Jag älskar att gå på konserter. Livemusik är bland det bästa som finns i livet. Dans är däremot inte min grej, åtminstone inte förrän sent på kvällen. Faktum är att det är rätt bra för arrangören. Precis som Per Åsling var inne på finns i dag en momssats på 6 procent för en spelning där publiken sitter ned. Om publiken däremot dansar är momsen 25 procent.

Detta skapar märkliga effekter och svårigheter att överskåda kostnader vid vissa gränsdragningsproblem. Vad händer till exempel på en konsert om några väljer att spontandansa när det är meningen att publiken ska sitta ned och lyssna? Det är för övrigt en överträdelse som jag flera gånger har gjort mig skyldig till.

Här behövs en översyn i syfte att harmonisera ett regelverk som är svåröverskådligt och vars effekter är svåra att förutse.

Fru talman! Jag står givetvis bakom alla de reservationer som Kristdemokraterna har i betänkandet. För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 4.

(Applåder)

Fru talman! Till att börja med konstaterar jag att Hampus från Kristdemokraterna har helt rätt: Han dansar ogärna på konsert. Det har jag själv erfarit.

Jag kan dock glädjas över den gången för inte så länge sedan när Hampus och jag var på en konsert och dansade. Då drack vi vatten på flaska och inte vatten ur kran. Vatten på flaska har som bekant lägre skatt än vatten ur kran. Men så borde det såklart inte vara.

Det finns en hel del problem med de olika momssatser vi har på olika saker. Det första och kanske främsta problemet med detta är att vi politiker borde styra människors liv så lite som möjligt. De surt förvärvade slantar som jag har i min ficka och som andra har i sina fickor borde vi så mycket som möjligt få använda utan styrmedel. När politiker börja fiffla och trixa med momssatser blir det ofta ganska otydligt och svårförståeligt.

Ett exempel som har varit och ofta är uppe i debatten, fru talman, handlar om just konserter. För en vanlig konsert är momsen 6 procent. Om det handlar om ett dansband med dansande publik blir momsen i stället 25 procent. Det är uppenbart orättvist och orimligt. Men eftersom politiker har börjat trixa, fiffla och ändra momssatser hit och dit är det svårt att åtgärda detta. Om vi sänker skatten för dansband till samma skatt som det är för konserter kommer i stället de personer som ägnar sig åt dansföreställningar med musik men utan liveband att bli upprörda. Då får vi här i kammaren ha en dansföreställningsdebatt i stället för en dansbandsdebatt.

När man börjar trixa, fiffla och sänka momsen hit och dit kommer det att innebära att skevheter uppstår och det blir otydligt. Någon verksamhet kommer att ligga precis i gränslandet och borde kanske omfattas av den nedsatta momsen men gör det inte. Så blir det när politiker försöker detaljreglera i bransch efter bransch och i exempel efter exempel – så också i momspolitiken.

Om man har varit på en dansbandsföreställning, dansföreställning med musik men utan liveband eller konsert och vill ta sig därifrån väljer man kanske att ta taxi. Då är momsen 6 procent, eftersom det är en inrikes persontransport. Om man i stället hade valt att åka hundsläde från platsen – samma sträcka och med samma pengar som redan är beskattade – hade momsen i stället varit 25 procent, eftersom det inte längre handlar om inrikes persontransport utan nöje. Detta är, fru talman och vänner, helt enkelt orimligt.

Jag vill ta upp ytterligare en aspekt. Politiker trixar och fixar gärna i skatten. Om man kommer från ett län där det finns många hundslädar. Då vill man kanske sänka hundslädemomsen. Kommer man från ett län där det finns många dansband vill man gärna sänka dansbandsmomsen. Man kommer kanske från ett län där många vill gå på Dramaten. Då sänker man momsen på teater. Eftersom det är så här öppnar olika momssatser upp för orimligt mycket lobbning. Momssatserna i Sverige sätts helt enkelt inte alltid utifrån vad som är rätt och rimligt, utan utifrån vilken lobbyist som vederbörande politiker nyligen har råkat träffa och samtalat med.

Jag är orolig för detta och tycker att det är orimligt att använda skattepengar till att skjuta sönder skattesystemet med hagelbössa på ett sätt som gör det obegripligt, oförståeligt och ofta alltför orättvist. Självklart måste momsen bli mer enhetlig och mindre politiserad. Det skulle också, som Kristdemokraterna tidigare anförde, öppna upp för att man kan använda dessa pengar till att i stället göra skattesänkningar på exempelvis inkomst. Det skulle göra att alla människor kan konsumera fler konserter, dansbandsföreställningar och dansföreställningar och mer taxi och hundslädetransport.

Fru talman! Det är uppenbart att vi under det kommande arbetet med en skattereform behöver ta upp denna fråga igen. Det är uppenbart att vi politiker borde sluta skjuta sönder momssystemet och börja gå mot en mer enhetlig moms.

Fru talman! Sverige är känt för mycket mer än bara Abba och Ikea. Det finns gott om artiklar i internationella medier om hur svenskar älskar att betala skatt. Det kan också verka rätt speciellt att Skatteverket, som är den myndighet som tar in våra skatter, rankas mycket högre än myndigheter som i livets olika skeden betalar ut pengar till oss.

När man frågar svenskarna själva hänvisar många till välfärden och solidariteten. Det är värt att betala för en generell välfärd av hög kvalitet och för en omfördelning under livets olika skeden. Sverige är ett land med en hög välfärdsstandard som vi är stolta över. Gratis utbildning från grundskola till universitet, subventionerad förskola för alla barn, vård i toppklass vid sjukdom, trygghetssystem när livet tar en ny vändning, polis och försvar för att hålla oss trygga och vägar som vi kan ta oss fram på – allt detta är bara några exempel på de områden som i huvudsak finansieras genom skatter.

Genom den skattefinansierade gemensamma sektorn skapas fler arbetstillfällen, vilket ökar tillväxten ytterligare, och samhället blomstrar. Vi kan även styra skattesystemet i syfte att omfördela resurser mellan fattiga och rika och mellan män och kvinnor. Genom skattesystemet kan vi driva på i den nödvändiga klimatomställningen. Ledorden ska vara ett samhälle som präglas av solidaritet, jämlikhet, jämställdhet och hållbarhet. Det är vad vi socialdemokrater väljer när vi får bestämma.

I dag debatterar vi mervärdesskatt, eller moms, som det ofta kallas. Momsen tas ut med olika skattesatser beroende på vilken vara eller tjänst det är som konsumeras. Momsen utgör ca 40 procent av skatteintäkterna och är den viktigaste inkomstkällan efter inkomstskatten. Därför kan förändringar i moms inte ske utan eftertanke. Det är viktigt att skattereglerna är både förutsägbara och enkla att tillämpa.

Vid förändringar i momsskattereglerna har vi att förhålla oss till EU:s momsdirektiv och till den svenska lagstiftningen, som också styrs av EU:s momsdirektiv. Flera förändringar har skett under åren på EU-nivå, och även de svenska reglerna har förändrats flera gånger, vilket har ökat komplexiteten i lagstiftningen. Givetvis ska vi vara redo att förenkla regelverket för att underlätta för företagen, samtidigt som nyttorna av förenklingar alltid ska vägas mot risken för skattefusk och behovet av skatteintäkter.

För att förenkla momsskattereglerna gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2016 bedömningen att mervärdesskattelagen skulle ses över. Syftet är att den ska bli mer överskådlig, enklare och bättre anpassad till EU:s mervärdesskattedirektiv. Regeringen har tillsatt en utredning som ska redovisas senast i april 2020. I syfte att modernisera och förenkla EU:s momsdirektiv har man också beslutat att det ska förenklas för att bli företagsvänligare, enklare och bättre skyddat mot bedrägerier.

När det gäller moms på e-böcker överlämnade regeringen i februari i år ett förslag om att momsen på e-publikationer ska sänkas från 25 till 6 procent, det vill säga samma nivå som för tryckta tidningar och böcker. Det kommer att skapa bättre förutsättningar för kultur- och mediebranschen att anpassa sig till det digitala landskapet. Momssänkningen ingår i budgetsamarbetet mellan regeringspartierna, Liberalerna och Centern. Den följer också ett EU-direktiv som beslutades i november förra året.

Fru talman! Vi verkar i grunden vara relativt eniga partierna emellan i detta betänkande. Motionerna som ligger till grund för dagens momsdebatt föreslår framför allt sänkt eller slopad skatt på olika varor och tjänster. Förslagen är inte nya utan har debatterats flera gånger tidigare. Vi menar även nu att gränsdragningarna ibland innebär svårförklarade skillnader. Men vi vill ändå inte i nuläget föreslå förändrade regler, framför allt inte när det handlar om ofinansierade skattesänkningar som det inte finns ekonomiskt utrymme för. Och det är inte bara skatteförluster som talar för att avslå motionerna i betänkandet – eventuella förändringar inom momsområdet behöver alltid genomföras noggrant och ska inte föregå det arbete som redan pågår i EU och i Sverige. Därför yrkar jag avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 31.)