Mediefrågor

Herr talman! Det är inte varje dag som vi debatterar motionsbetänkanden som vi är helt eniga om, men i dag gör vi det. Det är ibland viktigt att visa vad vi är överens om.

Låt mig därför börja med att yrka bifall till förslaget i detta lilla betänkande, som faktiskt är enigt. Det finns ett särskilt yttrande till det.

Man kan också passa på att säga stort grattis till alla som jobbar på public service - på Sveriges Radio, på Sveriges Television och på Utbildningsradion. Vad skönt för er, i en tid när det är väldigt stökigt på mediemarknaden, att det finns en i princip fullständig enighet i Sveriges riksdag om att ni behövs och att ni ska ha ert oberoende!

Det vi har diskuterat och funnit en klok kompromiss om är hur vi ska kunna ordna detta. Vi har kommit fram till att vi via ett tillkännagivande i god tid inför nästa sändningstillstånd ska tillsätta en utredning som tittar på radio- och tv-avgiften. Jag tror att det är väldigt klokt och bra. Vi behöver i god tid utreda hur vi i framtiden ska se till att få en bra finansiering och hur vi ska kunna värna oberoendet.

Vi vet att betalningsviljan i dag är mycket god. Alldeles nyligen satte man rekord i att få in radio- och tv-avgifter. Samtidigt vet vi att tekniken utvecklas snabbt. Vi vet inte riktigt hur vi kommer att konsumera radio och tv, bilder och ljudströmmar i framtiden. Det viktiga är dock att vi i Sveriges riksdag tillsammans bygger ett robust system för framtiden och att vi kan fortsätta att i enighet värna en oberoende public service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mediefrågor

(Applåder)

Herr talman! Det känns skönt att vi har en bred politisk enighet i den här frågan. Jag har vid flera tillfällen pekat just på att jag tycker att det i mediepolitiken och mediefrågorna är viktigt att vi har gemensamma åsikter om hur vi ska finansiera och stå upp för public service. Jag tycker att den slutsats vi kommit fram till i det här betänkandet känns bra.

Jag vill också, precis som Per Bill, gratulera public service-bolagen till att de nu kan känna trygghet i att jobba vidare med sin verksamhet utan att frågan hur verksamheten ska finansieras kommer upp till diskussion igen.

Jag tycker också att vi själva, medborgarna, är att gratulera. Vi har en samsyn i de flesta politiska partier om att vi vill ha en bred och oberoende public service, för det är en viktig del i en demokrati att vi har en public service som vågar ifrågasätta och som också är frikopplad från politiken. Jag vill gratulera både oss själva och public service-bolagen.

Nu är det inte så många år sedan vi stod här och diskuterade public service utifrån att vi skulle ge nya sändningstillstånd. Inför det beslutet lät den dåvarande regeringen göra en utredning, och finansieringsfrågan var också med i den utredningen. Men den dåvarande regeringen sa att man inte var beredd att skicka ut den på remiss och att man inte var beredd att ändra finansieringsmodellen.

Man kom till slutsatsen att den modell vi har i dag fungerar väl, och än så länge vill jag hålla fast vid att den faktiskt gör det. Sedan har det hänt saker, inte minst för ett år sedan, när Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att man inte skulle betala om man tittade via sin dator. Vi måste naturligtvis hela tiden följa den här frågan. När tekniken utvecklas måste vi också se hu vi ska ha ett robust finansieringssystem för vår public service.

Det som är det allra viktigaste är att vi faktiskt står upp för en bred och oberoende public service. Inför nästa sändningstillstånd ska vi på nytt titta på hur finansieringsmodellen ska se ut. Behöver det göras justeringar, kan den vara som den är i dag, eller behöver vi göra stora förändringar? Detta måste vi ha med oss när vi jobbar vidare med public service.

Men nu känns det skönt att vi har ett enat utskott som säger att vi ska se över detta inför nästa sändningstillstånd, men fram till dess låter vi public service jobba i lugn och ro. Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! I dag har vi kulturutskottets betänkande 3, Mediefrågor, på bordet för behandling. Betänkandet behandlar 14 motionsyrkanden, flertalet rör finansieringen av public service, och med tanke på att vi där har ett blocköverskridande tillkännagivande från utskottet tänkte jag fatta mig ganska kort.

Tv-licensen som vi känner den infördes redan under tv:s barndom. Som utskottet påpekar infördes nuvarande finansieringsmodell för att garantera public services oberoende och självständighet. Mycket riktigt har modellen också fungerat relativt väl relativt länge. Licenssystemet har en särställning och skapar en relation mellan public service-bolagen och konsumenterna. Emellertid har var sak sin tid, och det är utifrån teknikutvecklingen, Högsta förvaltningsdomstolens dom med mera uppenbart att vi behöver titta på alternativ och utreda denna modell för finansiering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mediefrågor

Fru talman! Den statliga utredningen Nya villkor för public service utredde under föregående mandatperiod alternativ och lämnade med sitt betänkande 2012 ett förslag om att ersätta licensen med en finansiering via skattsedeln - en finansiering som liksom begravningsavgiften hålls utanför statsbudgeten men som alla på ett mer rättvist sätt är med och betalar oavsett innehav eller form av tv-mottagare i hemmet.

Vi välkomnar en översyn av finansieringsformen för public service. Det finns behov av en moderniserad och långsiktigt trygg, solidariskt finansierad och teknikneutral finansieringsform. En parlamentarisk utredning kan vara ett steg för att komma vidare i frågan.

Däremot finns det anledning att förklara varför vi fogat ett särskilt yttrande till detta betänkande. Sverigedemokraterna anser att utskottets förslag till tillkännagivande är något vagt, och under punkt 1 något diffust och i behov av komplettering.

Det måste poängteras att utredningen Nya villkor för public service under föregående mandatperiod utrett och redovisat ett förslag till en långsiktigt trygg finansieringsmodell. Den utredning som utskottet nu vill se ska också vara parlamentariskt tillsatt, precis som den förra. Utredningen utgör en solid grund för att ytterligare se över frågan med målet att snarast införa en långsiktigt hållbar, solidariskt finansierad och teknikneutral finansieringsform. Två saker är här viktiga att påpeka:

Det första är att det är glädjande att vi kommit fram till att det ska vara en solidarisk finansiering, vilket innebär att alla ska vara med och bidra till tv och radio i allmänhetens tjänst, vilket kan skapa en större folklig förankring.

Det andra är att det bör också i ett tidigt skede förtydligas vad den nya utredningen ska se över som inte tidigare utretts, så att den kommande utredningen får tydliga direktiv och kompletterar tidigare utredning. Det är också viktigt att regeringen efter tillkännagivandet faktiskt på ganska kort sikt återkommer med en tidsplan som säkerställer att utredningen tillsätts i mycket god tid före 2020, så att frågorna är utredda på djupet och klara inför nästa sändningstillståndsperiod.

Som jag tidigare sa är det viktigt att vi får tillräcklig styrfart för att komma vidare i finansieringsfrågan och en utredning som inte gör precis samma sak som den från 2012. Det är ett steg på vägen. Blir direktiven, frågorna och slutsatserna desamma har vi däremot låtit kvarnarna mala på tomgång, utan ny säd, och då får vi inget mjöl. Låt oss hoppas att det inte blir så. Det är uppenbart att det finns en majoritet i denna kammare för att se över finansieringssystemet, och mycket tyder på att det också finns ett stort allmänintresse och en opinion för detta, vilket inte minst är viktigt. Därför kan vi bara låta regeringen skrida till verket med detta tillkännagivande.

I detta anförande instämde Angelika Bengtsson och Sara-Lena Bjälkö (båda SD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mediefrågor

Fru talman! Politisk debatt om public service-frågor kräver en särskild balans i hanterandet. Å ena sidan har vi att värna oberoendet för public service-företagen. Å andra sidan har vi ett politiskt ansvar för att säkerställa att finansieringen är långsiktigt tryggad och att resurserna används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt hos public service-bolagen.

För att klara denna balansgång är det utomordentligt viktigt att vi har politisk enighet över partigränserna, precis som Per Bill och Gunilla Carlsson underströk tidigare. Jag är glad över att vi har uppnått denna stora och breda enighet i kulturutskottet om att å ena sidan inte gå in och peta i finansieringsmodellen under innevarande tillståndsperiod men å andra sidan med öppna ögon utreda förutsättningarna för perioden efter 2020.

Vi vet inte hur lyssnar- och tittarvanor kommer att se ut om fem år. Därför är det angeläget att med öppna ögon utreda hur förhållandet ska se ut under perioden efter 2020.

Jag vill också i debatten lyfta fram att vi i motionsbetänkandet faktiskt har hanterat en motion som har ett helt annat perspektiv - ett perspektiv som innebär att vi från politiskt håll skulle gå in och styra över public service-bolagen. Det är en motion som inte har grundtanken att vi ska värna public service-bolagens oberoende. Det tycker jag är allvarligt, och det är därför viktigt att föra upp i ljuset att det finns sådana tankegångar i ett av partierna i riksdagen.

Vad skulle hända om man från politiskt håll gick in med pekpinnar om hur det redaktionella arbetet ska genomföras? Det fantastiskt höga förtroende som public service-bolagen har skulle naturligtvis med ens skjutas i sank. Vad vi i slutändan skulle se med en politiskt styrd public service förskräcker. Jag är glad över att vi i kulturutskottet har fullständig enighet om att avslå denna motion.

Jag yrkar bifall till kulturutskottets förslag.

Fru talman! Betänkande KrU3, Mediefrågor, är i dag för behandling. Precis som tidigare talare nämnt har vi ett blocköverskridande tillkännagivande från utskottet, så även jag har tänkt hålla mig kort.

Från Sverigedemokraternas sida har vi sedan tidigare deklarerat att radio och tv i allmänhetens tjänst har en väldigt viktig funktion att fylla. Där kommersiella kanaler i hög grad följer renodlade marknadsprinciper har public service ett uppdrag att erbjuda ett brett, nyanserat och folkligt förankrat medieutbud. Samtidigt ska opartiskhet och saklighet i nyhetsförmedlingen samt förmedling av allmän samhällsinformation garanteras.

Trots generellt höga förtroendesiffror vittnar de reaktioner som följt av den utvidgade definitionen av tv-mottagare om att det finns en utbredd ovilja att betala för vad som av vissa upplevs som en påtvingad produkt snarare än som allmännytta. Det kan därför finnas anledning att fundera över om public service-uppdraget tydligare kan återspeglas i de tjänster som erbjuds.

Om public service på lång sikt ska kunna bibehålla och stärka sitt förtroende hos allmänheten är det också av största vikt att man löpande förnyar och stärker sina strävanden efter ett så nyanserat och politiskt välbalanserat programinnehåll som möjligt.

Vi sverigedemokrater välkomnar därför en översyn av finansieringsformen för public service, då det finns behov av en moderniserad och långsiktigt trygg, solidariskt finansierad och teknikneutral finansieringsform för public service. En parlamentarisk utredning kan vara ett steg för att komma vidare i frågan. Däremot anser vi att utskottets förslag till tillkännagivande samt utskottets ställningstagande under punkt 1 är något vaga och i behov av komplettering. Följande måste påpekas:

Mediefrågor

Det bör poängteras, precis som min partikamrat Aron Emilsson nämnde, att man i utredningen Nya villkor för public service, Statens offentliga utredningar, från år 2012 under föregående mandatperiod utrett och redovisat ett förslag till en långsiktigt trygg finansieringsmodell.

Utredningen utgör en solid grund för att ytterligare se över frågan med målet att snarast införa en långsiktigt hållbar, solidariskt finansierad och teknikneutral finansieringsform.

Det bör också, fru talman, i ett tidigt skede förtydligas vad den nya utredningen ska se över, som inte tidigare utretts, så att den kommande utredningen får tydliga direktiv och kompletterar tidigare utredning. Vidare bör regeringen efter tillkännagivandet återkomma med en tidsplan som säkerställer att utredningen tillsätts i mycket god tid före år 2020, förslagsvis redan under 2016.

Avslutningsvis ställer jag mig bakom vårt särskilda yttrande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)