Kemikaliepolitik

Herr talman! Vi moderater står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 1, En giftfri miljö.

Jag brukar få frågan om hur det är att ha fått barn nu mot för 25 år sedan - ja, vi fick en sladdis för två år sedan. Jag brukar då svara att det givetvis är enklare eftersom jag har gått igenom det två gånger tidigare men att det på ett sätt är svårare, eftersom jag i dag är medveten om vad som påverkar oss människor och vår miljö. Jag är helt enkelt mer orolig för min son i dag än vad jag var för mina två äldre barn. Och jag tror att fler föräldrar än jag är det när man tänker på hur framtiden ser ut med tanke på miljön. Hur mycket påverkas min sons och andra barns uppväxt genom olika utsläpp och kemikalier?

Herr talman! Vi omges dagligen av tusentals kemikalier i vår vardag. Vissa av dem kan vara till nytta för oss och andra skadliga. Många är livsnödvändiga och har varit avgörande för att bygga det samhälle vi har i dag. Och med tanke på den kunskap som vi i dag har genom forskning och vetenskap är det oerhört viktigt att vi för en politik som gör skillnad i positiv bemärkelse. Kan vi välja en giftfri vardag för oss själva men framför allt för våra barn, ja, herr talman, då ska vi göra det. Allt annat är bara dumt.

Kemikalier har bland annat möjliggjort längre hållbarhet för mat, hållfasta byggmaterial och minskad risk för brand i elektronikprodukter. Kemikalier möjliggör också utveckling av mediciner som förlänger och räddar liv. Vårt moderna samhälle är på många sätt beroende av innovationer som drar nytta av kemikalier. Samtidigt finns det risker. En del kemikalier är så farliga att de bör förbjudas, medan användningen av kemikalier som inte är lika farliga kan regleras med andra styrmedel.

Med en allt större kemikalieanvändning tillkommer ett ansvar för vilka kemikalier vi sprider och hur dessa påverkar miljön och människor. En del kemikalier har visat sig påverka oss negativt med ämnen som kan orsaka cancer, allergier eller påverka möjligheten att få barn.

Det har också visat sig att just barn är särskilt känsliga för effekterna av skadliga kemikalier, eftersom de fortfarande växer och deras organ inte är fullt utvecklade. Därför är det viktigt att minska risken för att våra barn utsätts för sådana skadliga kemikalier som finns i vissa leksaker, soffor och köksredskap som finns på exempelvis förskolor. Där har Alliansen lagt en bra grund till en kemikaliepolitik som ska hålla för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

En del av dessa skadliga kemikalier regleras genom lagstiftningen. Men det finns många miljö- och hälsofarliga kemikalier som ännu inte är reglerade. Det vill vi moderater ändra på, och vi förutsätter att regeringen skyndar på detta arbete.

Herr talman! Det finns som sagt åtskillig forskning om kemikaliers påverkan på miljön och människors hälsa. Men den forskning som finns är ofta gjord på ett ämne i taget. Att forskningen hittills sett ut som den gör beror på hur lagstiftningen är uppbyggd. Därför saknas det till stora delar forskning kring så kallade kombinationseffekter, det vill säga vad som händer när flera olika kemikalier korsas. Kemikaliemixen som människor utsätts för i dag blir alltmer komplex. Här är det också viktigt att regeringen agerar mer kraftfullt.

Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan ibland vara att skapa ett liknande ämne där någon mindre beståndsdel byts ut men grundegenskaperna är oförändrade. Det innebär att den nya kemikalien, som har liknande eller samma egenskaper som den reglerade, är tillåten på marknaden fram till dess att även den regleras.

För att ta krafttag mot bevisat farliga kemikalier samt påskynda regleringar av dessa bör man möjliggöra en lagstiftning där man i vissa fall kan reglera ämnen med liknande egenskaper i grupp. Detta har vi i allra högsta grad sett inom området nätdroger, där rättsapparaten står med bakbundna händer. Här bör regeringen verka inom EU för att en sådan lagstiftning möjliggörs.

Herr talman! I Sverige är vi vana vid att ha god tillgång till rent vatten, men i dag är belastningen på våra reningsverk mycket stor. Många av de kemikalier, näringsämnen och andra substanser som finns i vattnet kan reningsverken inte hantera eller rena. Enligt Havs- och vattenmyndigheten är mer än hälften av svenska sjöar och vattendrag negativt påverkade i någon utsträckning. För att hejda utvecklingen krävs förebyggande insatser.

I och med det växande antalet kemikalier som i dag används i olika produkter behöver bland annat reningsverken utrustas med ny teknik som reducerar läkemedelsrester, då problemen med läkemedelsrester tillsammans med andra svårnedbrytbara föroreningar i dricksvattnet bara blir större.

Sedan 2007 har EU en kemikalielagstiftning, kallad Reach, för att skapa gemensamma regler på den inre marknaden. Därigenom har lagstiftningen blivit mer omfattande och ambitiös samtidigt som miljönyttan har ökat. Vi måste dock se till att alla länder följer den, vilket i sig är en utmaning.

Det är också viktigt att Sverige fortsätter att verka för en enhetlig europeisk kemikaliepolitik som fokuserar på EU-lagstiftning snarare än svenska särkrav. Det får dock inte innebära att vissa frågeställningar dras i långbänk, som när vi exempelvis förutsatte att vi inom en snar framtid skulle få ett långsiktigt besked från EU om användningen av glyfosat.

EU:s kemikalielagstiftning är bra, men den behöver bli mer omfattande. Här behöver regeringen arbeta mer intensivt.

Herr talman! Kemikalier finns runt om oss hela tiden. Det ska inte krävas att man är kemist för att man som konsument ska kunna välja giftfria alternativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Det ska inte fattas dubbelmoraliserande kortsiktiga beslut. Ölandslöken är ett typexempel på hur snett det hade kunnat gå om inte Moderaterna drivit på regeringen. Om ett specifikt bekämpningsmedel hade förbjudits och svenska lantbrukare hade fått lägga ned hade vi varit tvungna att importera lök från utlandet som varit besprutad med samma bekämpningsmedel eftersom det är tillåtet i dessa länder.

Eller tänk om vi i stället för att använda kärnkraft i framtiden behöver köpa el från kolkraftverk, där koldioxidutsläppen inte bara är skadliga för oss människor utan också utgör det största klimathotet.

Var finns logiken i sådana beslut? Svaret är att det inte finns någon logik. Det blir bara dumt.

Vi måste fortsätta att ställa höga krav för att minska mängden farliga kemikalier, inte minst för våra barns skull. Vi behöver en hållbar kemikaliepolitik med en verktygslåda som innehåller olika åtgärder för att nå målet med en giftfri vardag. Vi måste förstå, ta in och planera för att dagens och framtidens hotbilder mot vårt samhälle och vår demokrati är komplexa och finns på många områden.

Herr talman! Kemikalier, smittor och den skada annan miljöpåverkan kan göra går över departements- och myndighetsgränser. Det är viktigt att regeringen gör något för att garantera våra medborgare en trygg tillvaro. Vi kan inte lämna våra barn och unga i sticket genom att fastna i stuprörstänkande när vi planerar för en trygg framtid.

Som jag sa tidigare: Kan vi välja en giftfri vardag för oss själva och framför allt för våra barn ska vi göra det.

(Applåder)

Herr talman! Jag står bakom alla Sverigedemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 5 och 19.

Mycket av det vi förknippar med mänsklig utveckling kokar ned till kemi och kemikalier. Vi använder kemikalier för att rena vatten och motverka epidemier. Mediciner är kemikalier, och jag skulle även vilja säga att tillverkningen av i stort sett vartenda föremål i denna kammare har involverat kemi och kemikalier på ett eller annat sätt.

Men myntet har en baksida. På 60-talet föddes till exempel ca 10 000 barn med missbildningar till följd av att gravida kvinnor hade tagit en viss sorts sömnmedel. I Sverige är det känt som Neurosedynskandalen. Man hade missat att den aktiva substansen förekom i två stereoisomerer, varav den ena skadade fostrets utveckling.

Men det var ju en produkt som togs fram på 50-talet, och vetenskapsmän är väl mycket klokare och försiktigare i dag. Säkert är det så, men så sent som 2011 bekräftade Läkemedelsverket att ett vaccin mot svininfluensa, som gavs 2009-2010, visade sig ligga bakom åtskilliga fall av narkolepsi bland ungdomar.

Detta visar att experter och myndigheter inte kan förutse alla risker. Men innebär det att vi ska förbjuda vacciner generellt? Nej. Många kemikalier är mycket nyttiga och användbara produkter men direkt farliga om de hanteras fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Sammantaget har vi alltså att förhålla oss till både nytta och risk, och därför måste vi politiker gå en balansgång där vi sätter människors säkerhet och hälsa allra främst samtidigt som vi verkligen lyssnar på vad vetenskapen vill säga oss. Ibland bör vi stanna upp och fråga oss om det är någon risk vi har missat.

All oro är inte befogad, men målet måste vara att alla ska känna sig trygga med att samhället beskyddar både den enskilda människan och ekosystemen från kemiska risker. Här är försiktighetsprincipen av grundläggande betydelse.

Herr talman! Som vi beskriver i vår kemikaliemotion bör vägen framåt därför präglas av såväl försiktighet som folkbildning, vetenskap, innovationer och ständigt förbättrade kunskaper om kemikaliers effekt på levande organismer. Nya smarta kemikalier har potential att minska människans påverkan på naturen samtidigt som moderna, funktionella produkter kommer ut på marknaden. Insatser inom forskning och utveckling inom agrokemi och ekotoxikologi bör ha denna målsättning.

Att ha orealistiska och ovetenskapliga målsättningar om att avskaffa kemikalier eller liknande kan i sammanhanget ses som kontraproduktivt, framför allt om deras enda egentliga effekt är att verksamhet såsom jordbruk och industri flyttar från Sverige till andra länder.

Vi i Sverigedemokraterna förhåller oss också avvaktande till svepande förbud som kan omfatta tusentals ämnen. Visst kan man hellre fälla än fria i enskilda fall när oklarhet råder, men detta ska bedömas från fall till fall.

Vi ska också ha en realistisk syn i denna debatt. Kemikaliepolitiken regleras i stor utsträckning på EU-nivå, vilket är en logisk följd av den inre marknaden. Om ett ämne är tillåtet i andra länder och kan importeras till Sverige är det även tillåtet här.

En fråga av nationell karaktär är dock den så kallade kemikalieskatten, alltså punktskatten på viss hemelektronik såsom mobiltelefoner, mikrovågsugnar, surfplattor, tvättmaskiner med mera. Egentligen borde den heta något annat, kanske straffa-svenska-konsumenter-skatten eller köp-hemelektronik-utomlands-skatten.

En undersökning publicerad av HUI Research visar att kemikalieskatten har slagit hårt mot svensk handel med uteblivna intäkter på 5,6 miljarder kronor per år. Effekten av skatten, som kan uppgå till 320 kronor per vara, gör att vart tionde köp har flyttat från svenska butiker till utländska webbplatser - och det var precis vad vi varnade för.

Jag nominerar den så kallade kemikalieskatten till en av Sveriges sämsta skatter eftersom den straffar konsumenter och eroderar skatteunderlaget samtidigt som dess miljönytta måste sammanfattas som obefintlig.

Ett område som borde ägnas större uppmärksamhet är vilken effekt läkemedel har på naturen. Till exempel är den receptfria smärtstillande substansen diklofenak och p-piller svåra att bryta ned, och de fortsätter att vara biologiskt aktiva även efter att de har hamnat i våra sjöar och vattendrag.

Vi använder alltmer läkemedel, och i de flesta fall fyller läkemedel en funktion för människors hälsa och välbefinnande. Men med detta sagt kan det vara dags att ta ett helhetsgrepp om det här. Kanske finns det andra smärtstillande läkemedel som har mindre miljöpåverkan? Hur gör vi för att minska användningen av läkemedel som påverkar miljön?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Sverigedemokraterna vill att det ska tillsättas en utredning för att se om en miljöprövning skulle kunna utformas som en del av godkännandeprocessen för läkemedel.

Miljöpolitiken präglas ofta av målkonflikt. Ja, vi kan delvis övergå till eldrift i transportsektorn, vilket troligen skulle förbättra luften i våra större städer. Men det innebär en ökad utvinning av metaller och en storskalig tillverkning av batterier. Det är kemiteknik på hög nivå. Det är bara ett konstaterande.

Världens befolkning har tickat förbi sju miljarder. Visionen måste vara att de här sju, åtta snart nio miljarder människorna ska ha tillgång till mat, rent vatten, mediciner och andra förnödenheter. Dessa snart nio miljarder människor kommer att efterfråga både hemelektronik och miljövänliga transporter. Samtidigt måste vi bevara rena hav och ekosystem i balans.

Kemisterna och kemikalierna är i den här kontexten inga bovar utan kanske mänsklighetens bästa vänner. Låt oss ta till vara deras möjligheter, fast gärna med förnuft och en lagom dos försiktighet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf, Runar Filper, Mats Nordberg och Anne Oskarsson (alla SD).

Herr talman! Jag vill inledningsvis säga att vi i Centerpartiet såklart står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 6.

Herr talman! Centerpartiet har länge drivit på för en giftfri vardag. Vi vill se en utveckling där vi ibland förbjuder och också fasar ut farliga ämnen och stimulerar introduktionen av alternativ som är bättre för både vår hälsa och vår miljö.

För oss är det en självklarhet att man som konsument ska kunna vara säker på att varor och livsmedel i ens omgivning inte innehåller ämnen som är skadliga för en själv, för ens barn eller för omgivningen. En utveckling mot ett giftfritt kretsloppssamhälle är också en förutsättning för att minska miljöpåverkan och nå de miljö- och klimatmål vi gemensamt i denna kammare har satt upp. Samtidigt innebär detta också att vi skapar arbetstillfällen i en ny och grön tillväxt.

Arbetet för en giftfri vardag och omställningen till en grön ekonomi kan verka oöverstigligt. Det är en utmaning. Men det är en utmaning vi måste ta oss an och klara. Vi har stor potential i Sverige att skapa innovativa förnybara material och produkter som kräver mindre energi- och materialåtgång och som inte skadar vare sig människa eller miljö.

Genom vår tekniska kompetens och möjligheter som bland annat svensk skogsråvara har vi stora möjligheter att bli världsledande i den gröna ekonomin. Sverige ligger också i framkant när det gäller att skydda barn och vuxna mot skadliga kemikalier, och vi återvinner betydligt mycket högre grad än i övriga Europa. Det är givetvis fortfarande en stor utmaning att nå en ekonomi som är cirkulär med giftfria kretslopp. Det kommer att krävas ett gediget arbete för att ta oss dit. Men med de politiska förslag för en giftfri vardag och en växande bioekonomi som Centerpartiet föreslår bland annat i detta betänkande sätter vi ett ramverk och tar stora steg i rätt riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Sverige har en stor och mycket framgångsrik kemiindustri. Den har en väldigt viktig roll att fylla i omställningen. Det kan vara helt avgörande att utveckla och producera de alternativ som måste till för att fasa ut de skadliga ämnena och att ta vara på potentialen i kemikalier som många gånger dessutom kan vara bra och produceras av svensk skogsråvara. Den måste få förutsättningar att spela den rollen.

För att nämna några prioriterade åtgärder för att uppnå målet med en giftfri vardag vill vi se ordentliga skärpningar inom den europeiska kemikalielagstiftningen. På Centerpartiets initiativ har Sverige drivit på för ett förbud mot det hormonstörande ämnet bisfenol A i Europa. En annan grupp med ämnen som vi arbetar för att fasa ut i konsumentprodukter är de högfluorerade ämnena, PFAS. De är långlivade i naturen och misstänks vara cancerframkallande och hormonstörande för oss människor. Arbetet med att reglera ämnen i EU:s kemikalielagstiftning Reach behöver gå fortare, och Sverige ska vara pådrivande för att öka det skyddet. En intressant riktning för Sverige att gå före är att se över möjligheten att arbeta med mer kraftfulla styrmedel för att minska användningen av de kandidatämnen som pekas ut men ännu inte har förbjudits inom arbetet med kemikalielagstiftningen på EU-nivå. Vi vet att Reach ibland är alltför tungrott, men nationellt har vi möjligheten att gå före. Det är en möjlighet som vi borde utnyttja i mycket högre grad än i dag.

Herr talman! Ett annat område där det krävs mer åtgärder för att säkerställa den giftfria vardagen är kemikalieanvändningen i byggmaterial och byggvaror. Det är material som vi konstant är i kontakt med i våra hem, på arbetet och i vård och omsorg men där man som enskild har små möjligheter att påverka vad man omger sig med. Erfarenhet från tidigare misstag och okunskap om exempelvis radon visar vilka konsekvenser det kan få om man inte gör rätt materialval från början.

Centerpartiet vill att det införs ett europeiskt regelverk med krav på redovisning av kemikalieinnehåll i byggmaterial och att det syns på innehållsdeklarationen. Det saknas i dag även inom Echa insyn i innehållet i de materialen. I Sverige vill vi påskynda arbetet och trygga konsumenten från skadliga ämnen i byggprodukter som används till golv, väggar, innertak och annat och utreda möjligheten att låta dem omfattas av en kemikalieskatt.

En utmaning för att nå detta är att konstruera vår lagstiftning och våra regelsystem klokt inom det europeiska systemet. Vi ska inte bara ha höga krav i Sverige och Europa utan systemen ska också kunna hantera import och global handel. Därför behöver vi lägga mycket krut på att inkludera ehandel och importvaror i de ekonomiska styrmedel och den lagstiftning vi har här i Sverige och som vi beslutar skarpt om. Självklart behöver vi göra ett gediget arbete även på internationell nivå.

Herr talman! Som avslutning vill jag påpeka att kemikaliepolitiken är i högsta grad levande i januariavtalet. Överenskommelsen innebär bland annat att ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i en miljövänlig riktning och att skatt på farliga kemikalier i kläder och skor ska införas. Överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna ligger på detta område helt i linje med Centerpartiets politik. Det är också vi som har drivit på extra. Under mandatperioden innebär avtalet också att de förslagen kommer att göra att en varas innehåll ska redovisas mycket mer transparent för konsumenten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Vi är stolta över vad vi har åstadkommit i januariavtalet. Vi är övertygade om att det innebär stora steg mot en giftfri vardag och en cirkulär ekonomi. Men precis som alltid annars kommer vi inte att vara nöjda med det. Vi kommer att vara en garant för att det utvecklas, genomförs och att man kommer att utnyttja de möjligheter som ges för att utveckla politiken ytterligare. Vårt slutmål är ett hållbart samhälle.

Herr talman! Vi står självfallet bakom samtliga reservationer från KD, men jag vill yrka bifall till reservation nr 9 om bisfenoler.

Vi vill alla känna oss trygga med att vi inte utsätts för gifter i vår vardag. De kemikalier som finns runt omkring oss hjälper oss i allmänhet på olika sätt. Samtidigt behöver vi veta att det finns någon som håller koll på innehållet i allt som produceras. Är detta ett ämne som skadar människors hälsa? Är detta ett ämne som skadar miljön?

Genom Sveriges medlemskap i EU ligger väldigt mycket av kemikaliepolitiken på EU-nivå. Kristdemokraterna vill att EU:s regelverk ska ge enskilda medlemsländer större möjligheter att införa strängare regler av miljöskäl i syfte att gå före i miljöpolitiken. I praktiken har EU-kommissionen och EU-domstolen varit mycket restriktiva när det gäller denna möjlighet. Exempelvis har man tvingat Danmark att ta bort förbud mot de hälsofarliga tillsatserna nitrit, nitrat och sulfit i korv. Kristdemokraterna anser att en högre politisk ambition att skydda miljön eller människors hälsa i sig bör vara skäl nog för att kunna införa strängare regler i ett medlemsland.

Herr talman! Som vi har hört tidigare är våra barn extra känsliga för kemikalier. De politiska besluten ska tas med hänsyn till detta i syfte att speciellt skydda barn och unga. Kristdemokraterna föreslår därför att en offentlig aktör som bedriver verksamhet för barn och gör en upphandling ska ha rätt att själv ange vilka miljö- och hälsokrav som ska gälla, såvida motparten inte kan bevisa att kraven är obefogade. Detta skulle gälla allt från leksaker och nappflaskor till mat och dryck som i första hand konsumeras av barn i verksamheterna. Med Kristdemokraternas förslag skulle en kommun exempelvis kunna driva en förskola med giftfri profil med krav som går utöver vad EU-domstolen anser vara proportionerligt. Det är då verksamhetsutövare och brukare som avgör vad de är beredda att betala för att nå den önskade kvaliteten. Det innebär att de närmast berörda avgör vilka åtgärder som är proportionerliga.

Det påpekas ibland att Kalifornien inte skulle ha kunnat vara pådrivande i miljöutvecklingen om staten hade varit medlem i EU i stället för i USA. Med vårt förslag ökar möjligheterna även för EU-medlemsländernas offentliga aktörer att vara pådrivande.

Herr talman! Bisfenol A är ett ämne med flera hälso- och miljöfarliga egenskaper. Sedan tidigare råder inom EU förbud mot bisfenol A i nappflaskor och barnmatsförpackningar. Sedan december 2015 har EU-kommissionen infört haltgränser för bisfenol A i leksaker för barn under tre år och leksaker som är avsedda att stoppas i munnen. Detta är ett steg i rätt riktning, men det är dags att gå vidare och förbjuda alla former av bisfenoler, för även andra typer av bisfenoler är skadliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Många dricksvattentäkter i Sverige är förorenade med långlivade och giftiga perfluorerade och polyfluorerade kemikalier som går under samlingsnamnet PFAS. Dricksvattentäkterna för så många som 3 ½ miljon invånare i vårt land kan vara förorenade av PFAS. Olika PFAS-föreningar förekommer med ett antal tillämpningar, däribland i brandsläckningsskum samt inom olika industriella processer. Kristdemokraterna föreslår ett förbud mot alla PFAS-ämnen, förutom de ämnen där det kan visas att miljö och hälsoegenskaperna är acceptabla.

Miljömärkning och allergimärkning är viktiga verktyg för att konsumenter ska kunna göra kloka val av produkter. Men det finns en fragmentering av märkningen som kan leda till förvirring och brist på samstämmighet kring behörighetskriterierna. Kristdemokraterna vill uppmuntra konsolidering och standardisering av märkning av produkter.

Herr talman! Som jag nämnde i går i kammardebatten om cirkulär ekonomi finns det redan i dag ett producentansvar för läkemedel. Det innebär att en producent utan ersättning ska ta hand om avfall som består av bland annat överblivna läkemedel. Läkemedel och rester av läkemedel i vårt avloppsvatten gör att extra rening krävs vid reningsverken, och många gånger räcker det inte för att helt reducera miljögifterna. Kristdemokraterna föreslår därför att en utredning genomförs av hur ett producentansvar för läkemedlens negativa miljöpåverkan ska utformas.

Farmaceuterna har en nyckelroll när det gäller att upplysa patienterna om de läkemedel som har särskilt negativ påverkan på miljön. Kristdemokraterna har föreslagit att det ska införas ett farmaceutsortiment, det vill säga en ny nivå av läkemedelsklassning som gör fler läkemedel receptfria under förutsättning att de säljs bakom disk och tillsammans med konsultation av farmaceut. Detta farmaceutsortiment skulle även kunna inkludera läkemedel som har stor miljöpåverkan. Farmaceuten ges då möjlighet att informera om hur läkemedlet ska hanteras för att minimera den negativa effekten på miljön.

De största effekterna av läkemedel sker vid användning då rester hamnar i avloppsvattnet, som vi hört tidigare. Naturvårdsverket konstaterar i en rapport från 2017 att det finns ett behov av att införa avancerad rening av läkemedelsrester i avloppsvatten. Sådan rening skulle även medföra rening av andra oönskade ämnen.

Herr talman! Ytterligare en åtgärd som behöver vidtas för att minska miljörisker av läkemedel är att undvika onödig kassering av läkemedel. I dag samlas 75 procent av de överblivna läkemedlen in. I en internationell jämförelse är detta högt, men andelen behöver bli ännu högre. När det gäller burkar och PET-flaskor når vi upp till 90 procent i retur. Den ambitionsnivån bör kunna nås även för läkemedel inom en ganska snar framtid.

Herr talman! Allt är kemi. Jag klippte ut den rubriken och hade den uppsatt på mitt kylskåp under många år. Jag är utbildad kemist och har under många år levt i kemins värld. Det är en fascinerande värld och ett område som jag älskar. Den innebär många möjligheter för oss människor, men den kan samtidigt innebära stora hot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

En förgrundsgestalt för den moderna miljörörelsen var marinbiologen och författaren Rachel Carson. Hon tog i sin bok Tyst vår upp en lång rad klorerade organiska kemikalier, som heptaklor, dieldrin och aldrin. Men det mest kända namnet, själva sinnebilden av ett miljögift, är DDT. Molekylen omvandlas sakta i naturen till bland annat det extremt långlivade ämnet DDE, som anrikas i fett. Ett djur som får i sig giftet blir uppätet av ett annat djur, och på vägen genom näringskedjan stiger halterna. Hos varmblodiga djur rubbas hormonbalansen, vilket bland annat leder till att havsörnarnas ägg får skal så tunna att äggen torkar ut eller brister innan embryot är färdigutvecklat. Fåglarna försvinner, och vi får en tyst vår. Tyst vår finns med på flera listor över världens viktigaste facklitterära böcker. Den gör upp med en naiv tro på att kemin snabbt och enkelt kan lägga naturen till rätta efter människans behov, en tro som länge var utbredd även i Sverige.

Herr talman! Ett reportage i Dagens Nyheter för snart 75 år sedan visar hur förhoppningarna om kemiska mirakelkurer kunde se ut. Den 23 augusti 1944 berättade tidningen om planerna på att utrota tallmätarens larver på Hökensås utanför Tidaholm. Ett flygplan skulle pudra 1 000 hektar skog med den "förträffliga" substansen Gesarol, vars verksamma ämne är DDT. Jägmästaren på orten hade bjudit in pressen, och Dagens Nyheters reporter var imponerad: "Att den lingonplockande befolkningen på Hökensås marker kan känna sig trygg kan den utsände gå i god för: han fick av den lekfulle färdledaren en ordentlig dosis Gesarol i middagspilsnern, men känner sig i skrivande stund högst fräsch och fullt beredd att återkomma med en skildring från tallmätarens hädanfärd från Hökensås."

Förmodligen gick det bra för journalisten. DDT är inte speciellt farligt som akut gift för oss människor. Däremot är det dödligt för många leddjur.

Herr talman! Grundläggande för dagens svenska kemikaliepolitik är miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Tillsammans med generationsmålet har det varit utgångspunkten för de ställningstaganden som Sverige gjort inom EU och internationellt i övrigt.

En särskild strategi och handlingsplan för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och generationsmålet har antagits. Syftet med strategin är att ge tydlig prioritet åt insatser inom områden där det finns ett stort behov av åtgärder för att öka takten i arbetet. Handlingsplanen fokuserar på att skydda människans fortplantning och barns hälsa genom olika åtgärder på nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå i övrigt.

Lagstiftningen inom kemikalieområdet är i dag i stor utsträckning harmoniserad, vilket innebär att arbetet inom EU är centralt för att minska riskerna med farliga ämnen. Utvecklingen av kemikalielagstiftningen Reach inom EU är därför ytterst viktig att påverka.

I princip omfattas alla kemiska ämnen av Reach. Det betyder att kemiska ämnen i till exempel rengöringsprodukter och målarfärg samt i varor som kläder, möbler och hushållsapparater omfattas. Därför påverkas de flesta företag i EU av förordningen.

Reach lägger bevisbördan på företagen. För att uppfylla kraven i förordningen måste företag identifiera och hantera de risker som är kopplade till de ämnen som de tillverkar eller importerar och säljer inom EU och EES. De måste visa att ämnet kan användas på ett säkert sätt, och de ska ge information om lämpliga riskhanteringsåtgärder till användarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Sverige är ett av de länder som lämnar flest förslag på åtgärder för ämnen inom Reach. Vår ambition måste vara att vi kommer att fortsätta detta arbete och att regeringen fortsätter att trycka på inom EU för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet.

Herr talman! Styrmedel på kemikalieområdet är väldigt viktigt. Rätt utformade skatter och andra ekonomiska verktyg har stor potential att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att miljömålen nås, och även att verka substitutions- och innovationsdrivande. Av januariavtalet framgår att ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i en miljövänlig riktning. Bland annat ska det införas en skatt på farliga kemikalier i kläder och skor.

När beslut fattades om den så kallade kemikalieskatten var en viktig utgångspunkt att Sverige ska vara en förebild i världen, där höga miljöambitioner skapar innovationskraft, och att Sverige inte kan avstå från att arbeta för en miljö- och hälsomässigt bättre konsumtion bara för att andra länder inte har samma skatter.

Det finns all anledning att påminna om denna ambition och behovet av att minska förekomsten, spridningen och exponeringen av farliga ämnen gentemot människor och miljö. Kemikalieskatten är ett effektivt verktyg för att minska spridningen av farliga kemikalier i miljön. Just nu pågår även arbete när det gäller beskattning av kadmium och bekämpningsmedel.

Herr talman! Det är snart 75 år sedan DN:s reporter fick en dos DDT i middagspilsnern. Mycket har hänt sedan dess. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Vi måste fortsätta driva på internationellt genom att skärpa den globala kemikaliestrategin. Vi måste vässa EU:s arbete och lagstiftning, och vi måste också låta Sverige vara en förebild vad gäller att skydda människor och miljö från exponering för farliga ämnen. De strategier som håller på att arbetas fram på de olika nivåerna kommer att spela en stor roll i arbetet för en giftfri miljö och förhoppningsvis vara kraftfulla styrmedel för att minska kemikaliernas miljö- och hälsorisker.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill i denna kemikaliedebatt börja i naturen. Jag tror inte att någon har undgått den internationella nyhet som numera är ganska känd: Antalet insekter har minskat dramatiskt runt om i världen de senaste åren. Att insekterna blir färre kan få stora konsekvenser för vår matförsörjning i framtiden. I Sverige verkar den tilltagande insektsdöden också vara ett faktum även om vi behöver kartlägga detta område betydligt bättre.

I kemikaliedebatten och andra politiska debatter inom miljö- och jordbruksutskottets område måste vi, tycker jag, diskutera mycket mer hur vi kan öka antalet insekter som spelar en så viktig roll för våra jordbruk.

Sveriges jordbrukslandskap är vackra, men det finns brister i dagens odlingslandskap. En av bristerna är att det blommar mycket mindre än vad det gjorde tidigare. Kemiska bekämpningsmedel, såväl insektsmedel som ogräsmedel, har stor påverkan på möjligheterna till en rik biologisk mångfald i våra odlingslandskap.

Även om matförsörjningen i dag kortsiktigt kan öka med hjälp av insatsmedel måste vi långsiktigt prioritera denna fråga och se till att matförsörjningen håller en hög nivå. Det kanske inte ska ske med hjälp av insatsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Försäljning av ekologiska livsmedel är en viktig indikator för miljömålet Giftfri miljö. Satsningarna på ekologiskt jordbruk måste öka i den framtida jordbrukspolitiken. Vi måste få ett giftfritt kretslopp i jordbruket.

Jag vill anknyta till det som Marlene Burwick talade om, herr talman. I år bör vi ha ett jubelår här i Sverige, kanske av flera skäl. Ett skäl är att det i år är 50 år sedan DDT förbjöds i Sverige. Ändå föreslår Moderaterna här i dag att Sverige ska sluta gå före när det gäller att förbjuda kemikalier, trots att vi har denna erfarenhet: Redan för 50 år sedan förbjöd vi DDT. Det är faktiskt först i år som de sista länderna i världen också gör som vi. Nu är DDT förbjudet i hela världen. Nationellt måste vi gå före.

Herr talman! I den fördjupade utvärdering av miljömålen som presenterades nyligen finns förslag om hur vi kan utveckla arbetet med en giftfri miljö. Det är tre strategiska utvecklingsområden som särskilt lyfts fram för att vi ska nå en giftfri miljö.

Det handlar om bättre kunskap och information. Där vill jag särskilt framhålla att vi behöver ha tydligare information om olika varors kemiska innehåll.

Den andra strategin är att vi behöver avgifta kretsloppen så att de är giftfria redan från början. Då måste användningen av särskilt farliga ämnen upphöra.

Den tredje strategin är att få till stånd en effektiv lagstiftning och miljötillsyn. Tillsynen måste verkligen stärkas.

Giftfri miljö är ett av de miljökvalitetsmål som bedöms vara svårast att nå. Det finns behov av ökade resurser för mer kompetens inom kemikalieområdet hos många nyckelaktörer, bland annat i kommunerna och på länsstyrelserna. Det finns också stor okunskap om hur farliga kemikalier används och hur befolkningen och miljön blir exponerad. Den samlade kunskap som finns i samhället finns inte alltid på rätt ställe.

För att slippa stora framtida kostnader är det viktigt att arbeta förebyggande med att minska riskerna med farliga kemiska ämnen på lokal och regional nivå. Vi måste också öka ambitionen samt kunskapen om det ansvar som de aktörer som historiskt har spridit kemikalier i miljön har enligt miljöbalken.

Där kommer frågan om PFAS in - PFAS har förorenat många av våra dricksvattentäkter. De aktörer som står för den föroreningen måste också stå för kostnaderna så att det inte drabbar dagens vattenkonsumenter.

Det frivilliga arbetet med att förstärka myndigheters och kommuners kompetens när det gäller toxikologi och riskhantering och att öka arbetet med giftfri miljö i företag och organisationer kan stärkas utan att ta kraft och resurser från myndighetsutövningen, som också måste utföras. Miljötillsynsarbetet är ju oerhört viktigt.

En giftfri miljö bidrar till en bättre folkhälsa. Jag vill verkligen understryka det som många talare har sagt här före mig, nämligen att vi måste ha ett särskilt fokus på barnen när vi talar om kemikalier. De är mer utsatta. En liten kropp får i sig mer. Barnen har också organ som utvecklas.

Kemikaliefrågorna handlar om både miljö och hälsa. Just därför behöver vi skapa ett större intresse för kemikaliefrågorna hos allmänheten.

I en tidigare debatt i dag har jag talat om miljöbrott. Jag vill komplettera detta med att även tala om miljöbrott på kemikalieområdet. Miljötillsynsutredningen ger oss en färsk bild av hur det står till med det offentliga Sveriges förmåga att upptäcka och beivra miljöbrott. Utredningens slutsats är att den nuvarande organisationen för tillsyn ger en bra grund och inte bör ändras, men man föreslår ändå en rad åtgärder för att effektivisera tillsynsmyndighetens arbete och den statliga samordningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Enligt utredningen finns det skäl att anta att miljöbrottsligheten ökar i omfattning i vårt land. Man konstaterar att det i jämförbara länder upptäcks relativt sett fler grova miljöbrott än i Sverige. Ansvariga myndigheter har signalerat att nuvarande system är ineffektivt. Exempelvis är det väldigt få anmälningar från Kemikalieinspektionen som går till miljöåklagare och som leder till åtal. I fyra av fem fall läggs förundersökningarna ned.

De flesta som fastnar i Kemikalieinspektionens kontroller blir således aldrig åtalade. Kemikalieinspektionen har lagt fram förslag om hur detta kan effektiviseras.

Miljöbrott upptäcks i huvudsak inom ramen för miljötillsynen. Jag vill här i riksdagen ändå betona att Moderaternas och Kristdemokraternas stora neddragningar av miljötillsynen i den budget som antogs i december får stora konsekvenser också för möjligheten att upptäcka och beivra miljöbrott.

De anmälningar om miljöbrott som görs speglar de brott som är lättast att upptäcka och de brott som man lägger ned resurser på att upptäcka. Miljötillsynsutredningen konstaterar att registreringen av brottsligheten säger mer om miljötillsyn och annan kontrollverksamhet än om miljöbrottsligheten som sådan. Det råder samstämmighet om att samhället i stort missar de riktigt stora, oseriösa och kriminella verksamheterna. Där är också riskerna för både miljön och människors hälsa störst.

Den vanligaste påföljden för brott mot miljöbalken är böter. Företagsbot utgör ungefär 60 procent av de utdömda påföljderna. Miljötillsynsutredningen föreslår det de kallar en sanktionsväxling på kemikalielagstiftningens område. Detta tas också upp i betänkandet. Det förväntas leda till ett mycket effektivare sanktionssystem. Det innebär att en del av miljöbrotten kan avkriminaliseras och att myndigheterna kan besluta om sanktionsavgifter direkt, utan att gå via domstol. Det kan verkligen finnas en anledning att från riksdagens sida ta ett bredare grepp och genomföra sanktionsväxling för att öka effektiviteten och stärka legitimiteten på det miljörättsliga området. På så sätt kan fler brott hanteras på ett effektivt och bättre sätt.

Jag vill avslutningsvis säga att detta är ett oerhört viktigt område. Det kanske inte blir så mycket debatt här i dag, men det som jag tycker att vi borde fokusera mer på är just de tre principiella områden man har kommit fram till i utvärderingen av miljömålen: att förbättra informationen, att stärka arbetet med att förbjuda och fasa ut de farligaste ämnena och att också fortsätta utveckla arbetet med en effektiv lagstiftning och en förbättrad och förstärkt miljötillsyn. Låt det vara ett olycksfall i arbetet att det förra året kom förslag om att dra ned miljötillsynen. Den behöver förstärkas.

Herr talman! Som Maria Gardfjell sa blev det väl inte så mycket av debatt i det här ämnet. Men jag har en annan fråga. I går debatterade vi mycket om mat, och det tog Maria Gardfjell upp i dag också. Mer specifikt talade hon om ekologiskt jordbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Jag ska villigt erkänna att jordbruk inte är min hemmaplan. Men jag ser att om vi skulle ställa om till 100 procent ekologiskt jordbruk skulle bara hälften så mycket mat kunna produceras på den åkerareal som vi har i dag. Hur tänker Miljöpartiet och Maria Gardfjell att vi då ska klara självförsörjningen?

Självförsörjningsgraden är i dag 50 procent. Varannan tugga är importerad mat. Vi vill ju öka självförsörjningsgraden, så att vi faktiskt ska klara oss med vår egen mat och slippa importera med alla de nackdelar som det har.

Men om vi nu ska gå över till 100 procent ekologiskt - om detta är representantens mening - hur ska vi då klara att få all den mat som vi behöver?

Herr talman! Det är absolut viktigt att diskutera matfrågorna, inte minst frågan om användning av bekämpningsmedel. Både insektsmedel och ogräsmedel påverkar verkligen möjligheten till biologisk mångfald och den långsiktiga möjligheten att producera mat. Visst är ekologiskt jordbruk ett svar.

I livsmedelsstrategin finns det ett mål om 40 procent ekologisk mat. Vi pratar alltså inte om 100 procent ekologiskt i dag. Men jag tycker att det är viktigt att öka mängden ekologiskt jordbruk och göra det snabbt.

Hur kan man då försörja Sverige med mat om man går över till ekologiskt jordbruk? Det stämmer ju inte att det i alla sammanhang minskar produktionen med 50 procent om man bedriver ekologiskt jordbruk i stället för konventionellt. Men det som kanske inte har undgått Kjell-Arne Ottosson - det har i alla fall inte undgått mig - är att man i Sverige har lagt igen väldigt mycket jordbruksmark.

Sverige håller på att växa igen. Vi har gott om odlingsmark. En mer extensiv drift, oavsett om det handlar om djurhållning eller växtodling, är positivt för att hela Sverige ska leva och för att vi också ska få goda och hälsosamma livsmedel.

Herr talman! Med tanke på den föregående debatten kan jag inte undgå att nämna att vi har ännu en orsak till att jordbruksmark växer igen, nämligen att bönder lägger ned på grund av rovdjurstrycket.

En bonde hemma i Årjängs kommun berättade för mig att det går åt fyra gånger så mycket diesel för att få ett kilo ekologiskt odlat vetemjöl som för att få ett kilo konventionellt odlat vetemjöl. Man måste alltså ha större ytor och köra traktor fler gånger för att få fram samma matmängd. Och nu ska vi dessutom ställa om. Hur ska vi klara den biten - omställningen - och även få den mat som vi behöver? Jag upplever att jag inte riktigt fick svar på min fråga.

Herr talman! Det som är viktigt när vi pratar om möjligheten att försörja Sverige och världen med goda livsmedel är att utvecklingen måste gå framåt, både i det ekologiska och i det konventionella jordbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

En centerpartistisk bonde - jag nämner att det är en centerpartist därför att det finns olika människor med olika åsikter - har berättat för mig att under de första åren, när de lade om sin gård till ekologisk drift, drog traktorerna mer därför att de fick köra mer mot ogräsen. Men under de kommande åren, när de hade fått upp en högre mullhalt i jorden och fått ned trycket från ogräsen på mekanisk väg och så vidare, behövde de inte köra lika mycket.

Det är viktigt att titta på de forskningssammanställningar som finns, där ekologiskt och konventionellt jordbruk jämförs, när man drar slutsatser. Det viktiga för mig är inte att jämföra ekologiskt och konventionellt i Sverige, utan det viktigaste är att vi satsar på det svenska jordbruket, att vi får mer ekologiskt jordbruk, att vi vet att det gynnar den biologiska mångfalden och att vi långsiktigt säkrar möjligheten för Sverige att få ett fossilfritt jordbruk.

Jag tycker att vi ska se till att hela jordbruket lär av det ekologiska.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 6 mars.)