Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Fru talman! Det har nu gått tio år sedan lagen om signalspaning trädde i kraft. Det var ett av riksdagens mest kontroversiella och omstridda beslut någonsin. Det föregicks av massiva kampanjer och demonstrationer, inte minst här ute på Mynttorget, i samband med att man fattade beslutet om detta under våren 2008.

Vissa har till och med liknat beslutet med att vi skapat ett övervakningssamhälle som förde tankarna till George Orwells bok 1984. De farhågorna har inte besannats, vilket vi kan se i det betänkande som vi debatterar i dag.

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, har under 2017, som är det aktuella granskningsåret, genomfört 27 granskningar för att skydda den personliga integriteten vid signalspaning. Signalspaning får ju enbart riktas mot yttre hot och internationell terrorism. Man får inte följa kommunikation inom landet, kan jag tillägga. Siun har efter sina 27 granskningar inget att erinra eller kritisera när det gäller verksamheten på FRA.

Fru talman! Det finns anledning att känna både stolthet och trygghet inför utformningen av svensk signalspaning av åtminstone två skäl. För det första stärktes, inte försvagades, den personliga integriteten vid införandet av signalspaningslagen 2009. Försvarsunderrättelsedomstolen, Siun och integritetsskyddsrådet vid FRA har alla bidragit till det. Vad som hände var att vi reglerade området, och det behövdes. Även säkerhets- och underrättelsetjänster måste tåla insyn och transparens. Det är en av de viktigaste ledstjärnorna för demokratier.

För det andra finns det också skäl att känna både stolthet och trygghet inför den mycket starka kompetens som FRA besitter på signalspaningsområdet. Sverige är internationellt framstående på detta område. Det stärker vår säkerhet. Den signalspaningsverksamhet som bedrivs i Sverige fortsätter att rädda liv både i Sverige och utomlands.

Fru talman! Med detta sagt måste förutsättningarna för signalspaningen kontinuerligt anpassas till hotbilden i vår omvärld. Vi moderater anser därför att det nu är dags att göra en översyn av signalspaningslagen, tio år efter införandet. Framför allt måste fler myndigheter få tillgång till signalspaning – inte bara Nationella operativa avdelningen, Säpo, Försvarsmakten och Regeringskansliet, som det är i dag.

Jag tror inte det finns någon i den här kammaren som anser att vi har en säkrare värld 2019 än vi hade 2009. Hoten har tyvärr ökat och framför allt blivit mer flerdimensionella. Världen ser helt enkelt annorlunda ut.

2009 var det ingen som visste vad hybridhot var. Begrepp som trollfabriker och små gröna män var något man förknippade med jultider. Och vi behövde 2009 inte oroa oss för valpåverkan, informationsoperationer, desinformation eller propaganda. Och cybersäkerhetsfrågor var 2009 i bästa fall en C-punkt på försvarsutskottets agenda.

Den tiden är förbi. I dag hanterar MSB många av de hot som finns i gråzonen mellan den totala freden och det totala kriget. Vi moderater anser därför att MSB måste få möjlighet att inrikta signalspaning, precis som KBM hade tidigare. Detta är vi inte ensamma om. MSB gjorde själv en hemställan till regeringen i mars 2018 om att få inrikta signalspaning. Den hemställan vilar på starka skäl, om man vill värna Sveriges säkerhet och svenska intressen.

För det första behövs det för att hantera desinformationsoperationer riktade mot Sverige. Vi vet att de har ökat i styrka och omfattning under de senaste åren.

För det andra behövs det för att skydda civil personal som vi skickar ut i internationella insatser. MSB har ungefär 100 personer i internationella insatser. De befinner sig ofta i en mycket farlig och krävande operationsmiljö, och de har ofta ett sämre skydd än de soldater som vi skickar ut i internationella insatser.

För det tredje behövs det för att stärka MSB:s möjligheter att förebygga och hantera cyberangrepp på samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur.

Cybersäkerhet handlar i min värld om en sak. Det handlar om att säkra Sveriges välstånd. Vill man bli riktigt bra på det, fru talman, måste man ha tillgång till underrättelser från signalspaning när man arbetar med cybersäkerhet.

Avslutningsvis, fru talman, beklagar jag att inte fler partier än Liberalerna och Kristdemokraterna stödde Moderaternas motion i detta avseende. Jag önskar att man hade hörsammat MSB:s vädjan om att få tillgång till signalspaning. Jag tror att det hade varit bra för Sveriges säkerhet och för att värna svenska intressen. Jag yrkar därför bifall till reservation nr 3.

Fru talman! Vi yrkar bifall till vår reservation i detta stycke.

Svensk signalspaning är en viktig komponent i värnandet om rikets säkerhet. Den uppfattningen delar vi säkert allihop. All sådan spaning bedrivs i en ständig balansakt – det handlar om att värna den enskilda medborgarens integritet, och det handlar om rikets säkerhet. För detta ändamål finns det någonting som heter Siun, som nyss berördes. Siun fullgör sitt arbete. Man kan läsa i texterna att de har gjort ett bra jobb och deltar i detta.

Men på något sätt tycker jag att det saknas en parlamentarisk förankring. Detta har inte någon av er under tidigare år ställt upp på. Det är fem ledamöter och två som ska ha domarbakgrund – det är alltså sammanlagt sju. Vi har år efter år frågat er: Varför stöder ni inte förslaget om att utöka detta så att samtliga riksdagspartier har en representant här? Ni säger nej. Och i eftermiddag kommer ni också att rösta nej till motionen.

Det är, tycker jag, utomordentligt märkligt att ni inte delar uppfattningen att alla partier ska ha insyn. Då skulle vi kunna rapportera till, i vårt fall, drygt 1,1 miljoner väljare hur det egentligen är, om vad som pågår i Siun och om de fullgör sitt arbete. Det säger ni nej till.

Vi föreslår alltså i motionen att man ska utöka detta, så att varje parti kan vara representerat.

Man nominerar ledamöterna för fyra år. Det står också i handlingarna att man ska byta ut ledamöterna. Såvitt jag vet gör ni det. Ni byter ut dem mot någon annan från samma parti. Det förstår jag att ni gör. Varför gör ni det? Jo, det gör ni för att alla ska få möjlighet till en god insyn. Varför säger ni då nej till att alla partier ska ha en plats? Det är min fråga, och den återkommer jag till vartenda år.

Fru talman! Ja, ordningen att man inte har alla åtta partier i alla insynsråd är inte någonting som är unikt för Siun. Det är tvärtom vanligt att inte alla partier är med.

Jag sitter själv med i Rättshjälpsnämnden och i Nämnden för brottsskadeersättning. Där finns det bara vissa partier. Jag tror inte att man i första hand representerar partipolitiska intressen utan riksdagen som institution.

Men jag vill fråga Richtoff varför han inte är villig att låta MSB inrikta signalspaning för att till exempel hantera de ökade desinformationsoperationer som riktas mot Sverige. Sedan undrar jag om han delar uppfattningen att hybridhoten har ökat i styrka och omfattning och att de i huvudsak har kommit österifrån, från Ryssland.

Jag tycker att statsministern våren 2018 hade en bra artikel i Dagens Nyheter där han pekade ut att Ryssland bedriver informationsoperationer och att Ryssland ska avhålla sig från att lägga sig i den svenska valrörelsen. Men Roger Richtoff hävdar ofta att Sverige har en för Rysslandskritisk linje. Då undrar jag: Vilka delar av den svenska Rysslandspolitiken är det som Richtoff inte ställer upp på? Var det fel av regeringen att kritisera att ett Su-27-plan var bara 30 meter från vårt signalspaningsplan? Är det fel att vi står upp för Ukraina? Är det fel att vi stöder människorättsaktivister?

Jag försöker inte lägga åsikter på Roger Richtoff som han inte har, men jag tycker att det är viktigt att vi får ett klargörande om Sverigedemokraternas Rysslandspolitik. Vi värnar nämligen om breda överenskommelser också inom säkerhets- och försvarspolitiken.

Fru talman! Ledamoten bygger, tycker jag, sitt argument på en lögn eller en osanning. Man kan inte påstå att vi inte har en Rysslandskritisk hållning. Sedan undrar man om jag inte tror på att detta är sant, fru talman.

Både i EU och i andra sammanhang visar det sig tydligt att allt annat är påhitt. Vi är för och deltar väldigt ofta i sanktioner mot Ryssland. Men jag har sagt detta i kammaren förut. Vid många tillfällen i EU och även i de här besluten lägger man in ett paket, fru talman. Det är många olika delar i det paketet. Det kan vara en skiva som innebär att man ytterligare ska kritisera Ryssland, fru talman. Då får man antingen säga ja eller nej till hela paketet, för man vill naturligtvis inte dra ut den skivan ur det stora paketet. Därför säger vi ofta nej i EU till detta. För det är inte sant.

Jag delar uppfattningen att det är ett ökat hot. När det gäller den motion som ni har skrivit kan jag säga att vi också jobbar med att ta fram en motion i denna fråga. Vi tycker inte att motionen är dålig på något sätt, men vi tycker att vi kan göra en ännu bättre, och den är vi snart färdiga med. Jag återkommer om detta. Sedan får vi se.

Moderaterna frågar nu varför vi inte stöder motionen. Då är min fråga: Varför pratar ni inte med oss? Varför sätter du dig inte tillsammans med oss och säger: Vi har en motion här. Det borde ledamoten göra. Han borde berätta: Så här tänker vi, och så här gör vi. Men det gör han inte. Men han står gärna här och frågar: Varför stöder ni inte motionen?

Fru talman! Jag kan konstatera att det inte är första gången som Sverigedemokraterna stöder en motion från Moderaterna. Vi har inga problem med att redogöra för våra ställningstaganden, oavsett om det är Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna som frågar. Ställ gärna frågan! Då ska vi gärna redogöra för hur vi har tänkt. Däremot är vi inte villiga att sitta ned med er och förhandla om till exempel Rysslandspolitiken.

Jag välkomnar Roger Richtoffs besked att det inte finns några nyansskillnader i Rysslandspolitiken. Men jag konstaterade att han i sitt förra anförande, när vi debatterade försvarspolitiken, sa att ett litet och militärt alliansfritt land inte kan föra en sådan Rysslandspolitik som han ansåg att Sverige gör.

Jag är av den uppfattningen att man ska kalla en spade för en spade även inom säkerhetspolitiken och att någon form av undfallenhet inte lönar sig, framför allt inte i relationen med Ryssland. Därför skulle jag gärna vilja att Richtoff i detalj redogör för vilka ställningstaganden – som vi i rätt bred politisk enighet i övrigt i riksdagen gjort i fråga om Rysslandspolitiken – som Sverigedemokraterna inte ställer upp på. Att det är nyanser förstår vi, men jag undrar: Vilka positioner?

Fru talman! I dag debatterar vi alltså integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Men här syftar allt på någonting helt annat. Att begära att jag på två minuters repliktid i detalj ska redogöra för hur vi står i dessa olika frågor är inte trovärdigt, fru talman. Det är helt orimligt.

Däremot har jag vid ett tillfälle här i kammaren överlämnat till Centerpartiet hur vi har röstat i EU-parlamentet. Jag kan ta fram en ny kopia, så kan ni se i detalj hur vi har röstat där. Jag fick den av vår representant Peter Lundgren i samband med den debatten.

Sverige är ett alliansfritt land, och det innebär också att man får förhålla sig till ett sådant läge. Vi är kritiska, och vi deltar i sanktionerna mot Ryssland. Även exempelvis Finland är kritiskt till Ryssland, men de pratar med varandra, och Finland bjuder in Putin. Det skulle aldrig Sverige göra, och jag säger inte heller att vi ska göra det.

Finland som ett alliansfritt land har ett annat sätt att förhålla sig, och indirekt står alltså ledamoten här och kritiserar det alliansfria Finland: Hur har de mage att prata med dem?

Jag tror att ni ska tänka om lite grann i det här stycket. Inte så att vi inte ska vara kritiska, men se inte med indirekt förakt på Finland för att de har ett annat förhållningssätt! I ryska tidningar framgår det tydligt att Finland är kritiskt.

Fru talman! I dag debatterar vi ett betänkande om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

Det som vi tar upp i denna reservation är att det behövs en översyn av signalspaningslagen. Lagen trädde i kraft för tio år sedan och stärkte skyddet för den personliga integriteten. Med tiden har det visat sig att vi behöver modifiera den i och med att omvärlden har förändrats och utvecklats.

Som har påpekats här förut lever vi i ett betydligt tuffare säkerhetspolitiskt läge i dag än för tio år sedan, och underrättelseverksamhet är en väldigt viktig del av vårt försvar. FRA gör ett bra arbete, men det är viktigt att se över och se till att den lagstiftning vi har är ändamålsenlig.

Det är just därför, fru talman, som vi ser att det finns skäl att göra denna översyn av lagstiftningen. Det vi säger i reservationen är följande: ”En möjlighet till inriktning av signalspaning skulle t.ex. stärka och effektivisera Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) förmåga att bidra till ett systematiskt säkerhetsarbete för att avvärja risker för svensk civil personal som verkar internationellt. MSB behöver även få möjlighet att identifiera påverkansoperationer och stärka sin förmåga i fråga om cybersäkerhet.

Även Säkerhetspolisen (Säpo) och Nationella operativa avdelningen (Noa) i Polismyndigheten har ett behov av att få en utökad tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Med den nuvarande lagstiftningen får t.ex. Säpo inte längre ta del av uppgifter från signalspaningen när de har inlett en förundersökning. Det är inte rimligt att FRA inte kan lämna vidare information om konkreta hot mot Sverige till Säpo under sådana situationer, menar vi. En utredning har redan genomlyst frågan om Säpos och Noas tillgång till signalspaning. Den presenterade sina förslag i augusti 2018.

Vi föreslår av dessa skäl att regeringen bör låta göra en översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i syfte att hantera de uppenbara brister som finns samt bättre anpassa behoven med anledning av den försämrade säkerhetspolitiska omvärldsmiljö som Sverige befinner sig i.”

Fru talman! Det är några av oss som minns debatterna 2008–2009. Det var på många sätt minnesvärda debatter, kan man säga. Men jag är glad att vi hade dem, och jag tycker att den säkerhetspolitiska utvecklingen som har varit under dessa tio år ändå understryker riktigheten i det beslut som riksdagen fattade när signalspaningslagen infördes.

Redan 2008 på sommaren anmälde Centrum för rättvisa signalspaningslagen till Europadomstolen. Det vidtogs då en omfattande rättslig prövning av vår lagstiftning, och det är glädjande att konstatera att även Europadomstolen menar att signalspaningslagen inte står i strid med konventionen om mänskliga rättigheter i Europa.

Vissa år har Siun haft påpekanden mot FRA. Då har kritikerna till lagstiftningen slagit ned och sagt: Titta så många fel de begår! Andra år, fru talman, har man inte hittat någon kritik, till exempel under det år som just förlidit. Då hade man 27 olika tillsyner och inga påpekanden vid något tillfälle. De som är kritiska till lagstiftningen har då sagt: Titta, kontrollen fungerar inte! De rapporterar ju inga fel!

Nu har tio år gått med den här lagstiftningen, och jag menar i likhet med Pål Jonson att det finns skäl inte minst mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget att göra en mer generell översyn av lagstiftningen. Vissa små brister har åtgärdats, och lagstiftningen har kompletterats under de här åren. Men den vida, breda översynen har inte skett. Det handlar kanske inte enbart om Säpos tillgång till inriktning eller för delen om MSB och kopplingen till våra civila insatser utomlands. Det finns även andra totalförsvarsmyndigheter som har ett legitimt och, menar jag, ett berättigat behov av att kunna inrikta. Det handlar till exempel om Inspektionen för strategiska produkter och eventuellt också Totalförsvarets forskningsinstitut.

Det här kan emellertid bara klarläggas inom ramen för en offentlig utredning, och jag tycker nu att det är hög tid att en sådan kommer på plats.

Jag noterar att Roger Richtoff bekräftar att det finns, som han uttrycker det, skivor i sanktions- och kritikpolitiken mot Ryssland som Sverigedemokraterna inte ställer sig bakom. Jag får också, fru talman, närmast intrycket av att Roger Richtoff menar att det vore positivt och rimligt att bjuda in president Vladimir Putin hit till Stockholm. Jag tolkar honom på det viset.

Den återkommande kritiken från Sverigedemokraterna om att man inte får säte i Siun har några år på nacken nu. Mitt svar vartenda år till Roger Richtoff och hans företrädare på posten i försvarsutskottet har varit att Sverigedemokraterna inte är tillräckligt stora. Det bildas block när vi väljer till olika organ i statsförvaltningen, och än så länge berättigar inte Sverigedemokraternas storlek av egen kraft att man kommer in i en sådan här nämnd.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 3.

Fru talman! Sverigedemokraterna är alltså inte tillräckligt stora. Innan Allan Widman tar de orden i sin mun hade nog lite blygsamhet varit på sin plats. Men jag lämnar detta.

För att vara tydlig så att det inte missuppfattas: Vi har inte tänkt driva någon utrikespolitik som går ut på att bjuda in Vladimir Putin. Däremot jämförde jag med Finland, som också är alliansfritt men som har en annan politik, och vi vill gärna ingå i ett försvarsförbund med Finland på sikt.

Nåväl – det var det om den politiken.

Vad gäller den här skivan, så att det inte missuppfattas, menar jag att om man tittar på vissa beslut som är fattade i EU ser man att det har varit väldigt många olika delar. En av skivorna har varit, i ökad omfattning eller på annat sätt, till exempel en sanktion mot Ryssland. Då har vi att ta ställning till hela paketet eftersom vi inte kan lyfta ut en sanktion. Därav följer att vi vid vissa tillfällen, som jag har redovisat tidigare, har röstat nej till ett paket.

Fru talman! Det är alldeles korrekt iakttaget av Roger Richtoff att Liberalerna är ett mycket litet parti i kammaren i dag. Följaktligen har inte heller vi någon plats i Siun.

Jag har börjat läsa på om Europeiska unionen, fru talman. Parlamentet har ett omfattande utskottsarbete, precis som vi har i riksdagen. Såvitt jag vet finns möjlighet att göra kompletteringar, ändringar och justeringar i de förslag som parlamentet ska rösta om. Därför låter det en smula ihåligt när Roger Richtoff påstår att han måste välja allt eller avstå. Jag tror inte att det är så, men det spelar en mindre roll. I själva sakfrågan bekräftar Roger Richtoff igen i sin kritik att det finns delar av den sanktionspolitik som Sverige och EU står för som Sverigedemokraterna inte står bakom. Det är den enda rimliga slutsatsen man kan dra.

Fru talman! Det är en korrekt beskrivning, nämligen att vi inte står bakom allt av de skäl jag uppgav. Paketet var viktigare. Det finns många enskilda ämnen, men vi är i många fall med på sanktionerna mot Ryssland. Så är det.

Jag kan ta med den lista jag överlämnade till Centerpartiet vid en debatt, fru talman, som visar att påståendet att vi konsekvent säger nej till sanktioner mot Ryssland är rent påhitt. Den listan lämnade jag till Centerpartiet här i kammaren. Jag skämtade lite grann och menade att de tycker att det är roligt att titta på listan. Så är det.

Storleksmässigt tycker jag ändå att alla riksdagspartier ska vara med i gruppen. Det är mycket viktigt att ha demokratisk insyn, oavsett om partiet har 4, 5 eller 10 procent av platserna. Alla ska vara med, och alla ska ha insyn.

Vi jobbar med frågorna, och vi ska återkomma om detta stycke. Det skulle vara bra om man kunde ha en större gemenskap och, som den moderata representanten sa tidigare, arbeta fram något gemensamt. Det blir större styrka. Nu finns olika motioner i motionshäftet som berör varandra. Var är den samsyn vi skulle kunna ha?

Fru talman! För tv-lyssnarnas skull är det viktigt att påpeka att alla de motioner och yrkanden som läggs fram i kammaren är fullt tillgängliga för alla partier. De är föremål för långa diskussioner under beredningen i utskotten. Det har funnits hur många tillfällen som helst att ta del av motionerna.

I valrörelsen sa Roger Richtoffs partiledare Jimmie Åkesson på frågan ”Macron eller Putin?” pass. Den kommentaren framstår i ett alltmer förklarat ljus. Roger Richtoff har nu inte möjlighet att genmäla på det jag säger, men vid ett annat tillfälle skulle jag gärna vilja veta vad i kritiken eller i sanktionerna mot Ryssland som är otillbörligt. Vad är det i den kritik och i de sanktioner som genomförts som inte överensstämmer med Sverigedemokraternas bild av Ryssland? Roger Richtoff kommer vid ett senare tillfälle att vara svaret skyldig.

Fru talman! Regeringen ska en gång om året redovisa den granskning av verksamheten som bedrivs enligt lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. I enlighet med riksdagens tidigare tillkännagivanden lämnade regeringen en skrivelse till riksdagen den 6 december 2018.

Genom ändringar i signalspaningslagen som trädde i kraft den 1 december 2009 tilläts signalspaning endast efter inriktning av regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten. Därmed fick till exempel Inspektionen för strategiska produkter inte längre inrikta FRA:s signalspaning för försvarsunderrättelseverksamhet.

Utskottet har tidigare bedömt att det skulle vara befogat att inom några år göra en fördjupad uppföljning av lagstiftningens konsekvenser. Försvarsutskottet noterade även i ett tidigare ställningstagande att regeringen bedömt att det framöver kan finnas behov av en fördjupad uppföljning av lagstiftningens konsekvenser för bland annat enskilda personers integritet.

I mars 2018 gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör se över möjligheterna att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från FRA.

Försvarsutskottet har ansett att det är en lång process med många överväganden som måste ligga bakom beslut att ändra signalspaningslagen och strukturen som helhet för verksamheten. Regeringens beredning av tillkännagivandet emotses därför liksom regeringens fortsatta arbete utifrån den lagrådsremiss som nyligen lämnats, vilken bygger på förslagen i utredningen Polisens tillgång till uppgifter från signalspaning. För närvarande anser försvarsutskottet att det inte finns skäl att föreslå några ytterligare åtgärder för att ändra signalspaningslagen eller för att se över strukturen för verksamheten i sin helhet.

Jag yrkar därför bifall till förslaget i försvarsutskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 31.)