Integration

Fru talman! Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation nummer 3 av Moderaterna.

Fru talman! Bara två timmar härifrån faller nu de ryska bomberna över Ukrainas befolkning - sydsvenska kommuner ligger alltså närmare krigets Ukraina än svenska skidorter. I helgen kunde vi ta del av vidriga bilder på ryska massmord på civila och våldtäkter av försvarslösa unga kvinnor och mödrar.

Vi har nu att hantera den värsta flyktingsituationen i Europa sedan andra världskriget. De allra flesta som flyr är kvinnor, barn och äldre. De flesta männen, och även många kvinnor, stannar kvar och strider för sitt lands och i förlängningen andra länders, däribland Sveriges, frihet.

Sverige ska naturligtvis hjälpa Ukraina på många sätt. En viktig hjälp är att ge skydd åt dem som flyr, inte minst med tanke på att kriget sker i Europa, det vill säga i vårt absoluta närområde.

De som hittills har kommit, fru talman, är relativt välutbildade. Andelen vuxna som har en gymnasieutbildning är högre i Ukraina än i Sverige. De talar i hög utsträckning engelska. Och kvinnor från Ukraina arbetar i mångdubbelt högre utsträckning jämfört med hur det var i ursprungsländerna för migrationsströmmarna från 2015 och framåt.

Fru talman! Sveriges oansvariga och ohållbara hantering av just migrationsströmmarna från 2015, och felaktiga prioriteringar där, har redan kraftigt försämrat våra möjligheter att i dag tillhandahålla den hjälp som behövs.

Fru talman! Invandring ska vara bra för Sverige. Den ska vara till nytta för Sverige och för dem som bor, lever och verkar här. Svensk politik har aldrig tagit integrationsproblemen på allvar. Därför har heller inte de politiska beslut som krävs fattats. Resultatet har blivit ett djupt utanförskap bland många invandrare.

För ett land som Sverige är framgångsrik internationalisering en överlevnadsfråga. Våra världsledande företag berikar andra länder, och hundratusentals människor har kommit hit under årens lopp för att berika vårt land med kultur, kunskap, entreprenörskap och skattepengar. Det är avgörande för vår framgång.

Men Sverige har under lång tid misslyckats med integrationen samtidigt som allt fler sökt sig hit. I dag är var femte person född utomlands, och bara de senaste tio åren har över 400 000 asylrelaterade uppehållstillstånd beviljats. Politikerna har i decennier hoppats att allt ska gå bra men inte gjort det som krävs. Resultatet är ett farligt utanförskap bland många invandrare.

Fru talman! Siffror från riksdagens utredningstjänst, som vi moderater har tagit fram, visar att 675 000 vuxna som har invandrat inte är självförsörjande. Alldeles för många är beroende av bidrag för sin försörjning. Det leder till ett liv i utanförskap med barn som aldrig ser sina föräldrar gå till jobbet och kvinnor som aldrig blir självständiga. Sverige ligger näst sämst till i Europa vad gäller sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda. Sverige är också det land där det lönar sig minst att jobba och gå från bidrag till arbete.

Den misslyckade integrationen berör hela vårt samhälle i form av bostadssegregation, arbetslöshet och bidragsberoende. Den ligger också i ganska hög grad till grund för dåliga skolresultat, gängkriminalitet, hedersförtryck och radikalisering.

Fru talman! Magdalena Andersson har under sina sju år som finansminister varit huvudarkitekten bakom den misslyckade politiken. Nu heter det att vi ska vända på alla stenar. Det är den nya talepunkten från det socialdemokratiska partihögkvarteret på Sveavägen. Det är alltså de stenar som de själva har gömt sig under i förnekelse av i stort alla samhällsproblem - allt från integrationen och migrationen till kriminaliteten och långtidsarbetslösheten. Och under den första stenen finner vi Morgan Johansson.

Fru talman! Det enda man gör är att skylla ifrån sig å ena sidan och förneka verkligheten å andra sidan. En av vår tids viktigaste uppgifter är att vända utvecklingen. Det kräver en kursomläggning, och framför allt kräver det en ny regering.

Först krävs en probleminsikt. Sedan 1970-talet har en bärande idé i svensk politik varit att integration handlar om en process från två håll, där både invandrare och infödda ska integreras i ett nytt, multikulturellt samhälle. Den ansatsen leder fel, fru talman. Det handlar om att respektera och anpassa sig efter de lagar, seder och bruk som gäller i Sverige.

Ska Sverige lyckas med integrationen måste vi både höja ambitionsnivån och mäta hur det faktiskt går. Därför föreslår vi moderater ett nytt övergripande mål, nämligen att invandringen sammantaget ska vara bra för Sverige - inte för varje individ eller varje år men som helhet och över tid. Precis som på andra områden bygger legitimiteten för invandrings- och integrationspolitiken på att den gör Sverige bättre, inte sämre.

För att löpande kunna utvärdera den nya integrationspolitiken föreslår vi två konkreta mått: för det första graden av självförsörjning, alltså inte bara sysselsättning, och för det andra hur många som talar begriplig svenska. En perfekt svenska är överskattad, men en begriplig svenska är underskattad. I likhet med de finanspolitiska och klimatpolitiska ramverken ska måtten följas upp genom att regeringen årligen redovisar till riksdagen hur det har gått och vilka beslut som bör fattas för att man ska nå fram och komma vidare.

Integrationen sker inte i något slags vakuum utan står naturligtvis i direkt relation till migrationen. Sverige behöver en politik som resulterar i en hållbar migration, bland annat genom tydliga försörjningskrav för anhöriginvandring och att invandrare successivt får kvalificera sig till bidrag och välfärdsförmåner genom arbete i Sverige.

Fru talman! Låt mig avsluta med att säga att jag nu har räknat upp bara en liten del av allt det som vi moderater föreslår för en långsiktigt hållbar integrationspolitik. I Sverige ska alla av egen kraft kunna bygga en bra framtid för sig själva och sina barn. Men i dag splittrar den misslyckade integrationen vårt samhälle på ett farligt vis. Det berör hela vårt land och alla oss som bor här i Sverige. Vi är dock övertygade om att det går att vända utvecklingen och samla en majoritet av svenska folket - alldeles oberoende av ursprung - till en ny, bättre kurs.

(Applåder)

Fru talman! Den politiska inriktningen för integrationen i Sverige har hittills byggt på att svenskhet bedömts som något mindervärdigt som inte behöver respekteras, att våra traditioner är lite larviga och att vi alla ska anpassa oss till det nya, mångkulturella Sverige. Denna politik har inte varit speciellt lyckad.

Det är något som gått sönder i vårt kära fosterland. Lyckliga gatan - du finns nästan inte mer. Vår sammanhållning, vår gemensamma grund och vår tillit till varandra som medmänniskor har ersatts av ett söndertrasat samhälle där det numera skjuts varenda dag. Vår plats på jorden är inte längre trygg.

I spåren av en fullständigt havererad invandringspolitik har styrande partier hittat på lite olika innovativa lösningar för att försöka hantera den ohållbara situationen. När kommuners frivilliga mottagande inte tillgodosåg inflödet av nyanlända infördes en tvingande lag som i stället anvisar dessa till olika kommuner. Statens införande av bosättningslagen är ett allvarligt ingrepp i det kommunala självstyret. Kommuners ekonomi har drabbats negativt, eftersom behovet av försörjningsstöd ökat i takt med inflyttningen av nyanlända.

Bosättningslagen har också inneburit undanträngningseffekter på bostadsmarknaden. Det finns enligt Riksrevisionens granskning kommuner som ger nyanlända förtur i bostadskön, vilket innebär att andra invånare får utstå en avsevärt längre väntan på en egen bostad samtidigt som en del arma fattigpensionärer bekymrar sig för var just de ska sova i natt. Bosättningslagen måste avskaffas.

Fru talman! Vårt välfärdssamhälle, som under lång tid växt fram och utvecklats, har byggt på ett samhällskontrakt. Medborgarna i det lilla landet lagom har ofta känt det lönt att först göra sin plikt och arbeta för att sedan ha rätt till en trygg skolgång för barnen, en sjukvård i världsklass för familjen och en god omsorg för föräldrar som behöver det. Välfärdssamhället går ut på att bidra till den gemensamma skattekakan för att sedan få tillgång till dess fördelar.

Nyanländas kapacitet att äntra arbetsmarknadens arena skiljer sig förstås vida. Det finns de som lär sig språket snabbt, utbildar sig och gör sig anställbara. Det finns också de som aldrig blir en del av vare sig vårt samhälle i allmänhet eller arbetsmarknaden i synnerhet. Nyanlända kvinnors etablering är särskilt bekymmersam, och de står ofta väldigt långt ifrån arbetsmarknaden.

I decennier har övriga partier gång på gång visat att de förlorat kontrollen över samhällsbygget och att de inte har någon plan. Pengar öses in i meningslösa integrationsprojekt, som inte varit framgångsrika förut och fortfarande inte är det. Men pengarna fortsätter att rulla ut.

Fru talman! Det går inte särskilt bra nu. Därför yrkar jag bifall till vår reservation nummer 1, som handlar om att ändra mål och inriktning för integrationspolitiken.

Det märkliga är att övriga partiers samhällsbygge gjort att invånare är rädda för att gå ut om kvällarna samtidigt som de fortsätter att rösta på partier som byggt det samhälle som gör att de är rädda för att gå ut om kvällarna. Det är en så kallad ekvation som är svår att förstå.

Jag vill påminna om att mitt parti inte är ansvarigt för att ha drivit Sverige i en riktning där verklighetens barn utsätts för personrån och hotas till livet med kniv eller andra tillhyggen, där äldre luras att släppa in brottslingar i sitt eget hem och där gängkriminaliteten ökar. Ge oss chansen att förändra detta! Det är dags att lämna över stafettpinnen till oss.

Sverigedemokraterna har gång efter annan bevisat att vi har sett problemen komma och är kapabla att ta ansvar och framför allt att vi har en plan. Vår lösning är bland annat att de som invandrar till Sverige och bedöms ha skäl att få stanna här tar till sig av vår svenska kultur, underställer sig våra lagar och anpassar sig till våra västerländska värderingar. Vill man inte det ska man heller inte bo här. Parallella samhällsstrukturer med främmande medeltida, kvinnofientliga värderingar är inte ett alternativ i styrningen av vårt kära Sverige.

Vår integrationspolitiska målsättning är rättigheter, möjligheter och skyldigheter i förhållande till etablering, anpassning och egen ansträngning. Sverigedemokraternas socialkonservativa fundament är att skapa stabilitet och gemenskap. Grundläggande för att lyckas med detta är bland annat att inse att kulturen spelar en central roll i samhällets utveckling likaväl som att nationen bär en gemensam och stark historia.

Fru talman! Sverigedemokraterna är garanten för ett Sverige som är en trygg och säker plats för medborgarna att leva och verka på. Det kommer att krävas hårt arbete för att lyckas, men vi är redo. Våra ledord för integrationspolitiken är förändring, framåt, tillsammans - för trygghet och tradition, för ett stolt och enat Sverige.

Fru talman! Ibland får man vara glad att vi inte har fri replikrätt här i kammaren. Då hinner man ta reda på om Mats Green helt plötsligt har blivit sverigedemokrat eller om han fortfarande representerar det borgerliga parti som jag en gång i tiden var stolt över att samarbeta med. Man hinner också sammanfatta Sverigedemokraternas integrationspolitik. Jag landar i tre ord: främlingsfientlighet, främlingsfientlighet och främlingsfientlighet. Alla världens problem härrör från invandring, Sverige är becksvart, allt är skit.

I dag debatterar vi arbetsmarknadsutskottets betänkande som rör årets motioner inom integrationsområdet. Jag står naturligtvis bakom alla våra yrkanden i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till Centerpartiets reservation nummer 5.

Jag ska också hålla dagens anförande kort - inte för att debatten om sakfrågan inte är viktig utan för att det inte är sakfrågan vi faktiskt debatterar. Det är synd, kan jag tycka. Frågan är för viktig för att inte ägnas den tid den förtjänar.

Grundproblemet är enligt min mening att vi menar olika saker när vi pratar om integration. För mig som centerpartist och liberal räcker det att människor pratar språket, har ett jobb, försörjer sig själva och tar ansvar för det gemensamma. För en sverigedemokrat är det tydligen viktigare att personen ber till rätt gud, äter sill och potatis till midsommar och tittar på mello på lördagar - eller förlåt, det var någon som påpekade att sverigedemokrater inte gillar mello, så jag tar tillbaka det.

Någonstans är det alltså inte så konstigt att vi sällan förstår varandra.

Fru talman! Det här med metadebatter - i brist på fakta och kunskap ägnar vi oss åt sådant som inte gör någon skillnad. Jag hade gärna stått här i dag och sagt att vi tar ansvar för att få en jämnare fördelning av mottagandet över vårt vackra land. Men mina kollegor ville inte ens få till en förutsättningslös översyn av den hårt kritiserade bosättningslagen. Det är en lagstiftning som för övrigt omfattar knappt 10 procent av det totala mottagandet och som har fler hål än en schweizerost - synd.

Jag ska dock ta tillfället i akt och slå ett slag för att en översyn av den lagstiftningen behövs. Den behövdes i går, och den behövs i morgon också. Nu kommer nästa flyktingvåg. Och i framtiden lär det av historien att döma komma nya flyktingvågor, oavsett vad Sverigedemokraterna tycker om saken. Mellan dessa perioder behöver vi bygga strukturer som håller, lära oss av det som inte funkade förra gången och se till att inte uppfinna hjulet på nytt.

Apropå det, fru talman, kan man fråga sig varför regeringen fått feeling och ska skapa ett helt nytt, parallellt system för mottagande av ukrainska flyktingar. Nu ska de fördelas enligt ett nytt system. Varför inte använda det som finns? Jag gillar inte den nuvarande modellen, men den finns redan. Man kan alltid skruva i det som finns; det går snabbast så.

Samma sak gäller kommunersättningarna för mottagandet. Det finns ett system med schablonersättningar som är automatiskt och snabbt. I stället ska vi låta kommunerna agera bank åt staten igen och låta fakturorna bli administrativt betungande och saltade. Kommer ni ihåg när kommunerna 2015 fick använda checkkrediten för att betala ut löner? Jösses, säger jag.

Och avslutningsvis vill jag poängtera ytterligare självklarheter. De ukrainska flyktingarna är inte från en annan planet. De skiljer sig inte från flyktingarna från Syrien eller Irak under den förra flyktingkrisen eller från dem som kom under den förrförra krisen på 90-talet eller under den förrförrförra krisen på 70-talet. Jag kan hålla på länge. De behöver få språkinsatser och etableringsinsatser. Att gömma sig bakom ett massflyktsdirektiv som enbart reglerar själva asylprocessen är inte bara fegt utan direkt kontraproduktivt.

Fru talman! Nu ska jag ägna mig åt viktigare saker än att säga självklarheter.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation nummer 6.

Den socialdemokratiska regeringen har gett oss ett skifte i synen på rättigheter och integration. Från att se rättigheter som en väg till integration valde en majoritet i riksdagen, under ledning av Socialdemokraterna, att använda undandragande av rättigheter som ett sätt att försöka skrämma bort människor på flykt.

Den S-ledda regeringen för oss därmed från den syn på rättigheter som arbetarrörelsen sedan begynnelsen har stridit för, där rättigheter ses som ett verktyg för att ta bort hinder för jämlikhet och inkludering. I stället införs en högerutopi, där rättigheter är en belöning för den som trots alla svårigheter lyckas ta sig genom låsta dörrar och integrera sig på det sätt som för tillfället behagar de styrande.

Fru talman! Genom att utmåla dem som söker skydd här som ett hot och en belastning blir det lättare att villkora välfärd och neka dem rättigheter. Högern vill skära ned på trygghetssystemen för alla, och det är lättast att börja med dessa grupper.

Till sin hjälp tar de ett parti som baserar sin politik på rasistiska idéer. Och rasismen, fru talman, är ett av de största integrationshinder vi har i Sverige. Den har tyvärr även Socialdemokraterna till viss del anammat. Det syns tydligt i deras förslag om hur nyanländas rätt till ersättningar och bidrag ska begränsas.

Genom att utmåla dem som söker skydd här som ett hot och en belastning blir de lättare att angripa, och det blir lättare att neka dem deras rättigheter. I grunden vill högern skära ned på trygghetssystemen för alla - det är klassisk högerpolitik - och det är som sagt lätt att göra det för de här grupperna. Därför börjar man där, och sedan säger man att de inte integreras.

Arbete är en viktig del i att komma in i samhället, men det kan inte vara vilket arbete som helst och aldrig till varje pris. Skäliga löner, goda arbetsvillkor och fungerande kollektivavtal måste vara centrala delar i alla jobbskapande insatser.

Fru talman! Den mediala bilden av nyanländas etablering på arbetsmarknaden är ofta överdrivet pessimistisk, vilket delvis beror på orimliga förväntningar och en bristande förståelse för utmaningarna med att komma till ett nytt samhälle efter att ha flytt sitt hemland. Men det beror också på att det finns en politisk agenda bakom att överdriva problemen och utmaningarna.

Diskrimineringen av utrikes födda, som framför allt drabbar dem som fötts utanför Europa och som slår särskilt hårt mot afrosvenskar och personer med bakgrund i Mellanöstern, är väl kartlagd i Sverige vid det här laget. Denna diskriminering förekommer i alla delar av samhället, däribland på arbets- och bostadsmarknaden, och utgör ett av de största hindren för nyanländas etablering.

Utöver att bekämpa diskrimineringen är det avgörande för nyanländas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden att det finns jobb att söka samt att de som är nya i landet får goda förutsättningar att komplettera sina tidigare kunskaper och erfarenheter med de kunskaper som krävs på den svenska arbetsmarknaden.

Fru talman! Det blåser kalla och rasistiska vindar genom Sverige och Europa. Men vi i Vänsterpartiet vill se ett annat Sverige och ett annat Europa. Vi vill att Sverige ska kunna gå ur dagens prövningar med stolthet och att vi i framtiden ska veta att vi gjorde allt som stod i vår makt för att ge skydd och trygghet åt dem som just nu kämpar för att fly undan krigets fasor. För Vänsterpartiet är frågan aldrig om vi ska ge skydd åt dem som behöver det. Vänsterpartiet vill skapa de bästa möjligheterna för människor att få skydd undan krig, förtryck och förföljelser och att inkluderas i vårt samhälle.

Ett solidariskt, välkomnande och värdigt flyktingmottagande är ett nationellt åtagande. Det är något vi som land har bestämt att vi ska göra och som vi tar oss an tillsammans. Vänsterpartiet vill att staten ska ha det övergripande ansvaret för mottagandet av skyddsbehövande i Sverige.

Även om det är kommunerna som i praktiken genomför en stor del av de insatser som krävs för ett bra mottagande och en fungerande etablering i samhället har staten det övergripande ansvaret för att det fungerar. Staten måste därmed säkerställa att kommunerna har rätt förutsättningar för att kunna genomföra sina uppdrag, både ekonomiskt och praktiskt. Mottagandet ska därför ha en tydlig nationell styrning och tillräcklig statlig finansiering.

Slutligen, fru talman: För mig handlar integration - eller, ännu hellre, inkludering - om att vi alla, födda här eller inflyttade, ges rättigheter och förutsättningar att ha samma levnadsstandard och livschanser. Det handlar om att frigöra människors framtid från den bakgrund de har så att de får friheten till ett liv på lika villkor och ges de livschanser de har rätt till. En politik som stärker människors rättigheter och möjligheter är den starkaste integrationsmotor vi har. Så bygger vi ett jämlikare och starkare samhälle.

Sveriges framgångsrecept är en politik som verkar inkluderande för befolkningen under olika delar av livet. Det handlar om det välfärds- och trygghetssystem som ska skapa förutsättningar under livets alla delar, från barnomsorg och utbildningssystem till hälso- och sjukvård, arbetslöshets- och sjukförsäkring samt tillgång till bostad och välfärdstjänster.

Fru talman! Det går alltså inte att tala om integration utan att tala om den generella välfärden. Den är central för att upprätthålla de rättigheter som det är vår skyldighet att värna. Det är också så vi skapar den snabbaste och mest effektiva möjligheten för nyanlända människor att komma in i det svenska samhället.

Fru talman! "Samhällsgemenskap" är ett ord som beskriver hur vi kristdemokrater vill bygga Sverige - samhällsgemenskap för alla, inte bara vissa.

Den kristdemokratiska integrationspolitiken bygger på goda värderingar och samhällsgemenskap. Skillnaden mellan invandring och integration är att det förstnämnda innebär att någon kommer in i landet och att det sistnämnda innebär att man blir en del av samhället. Vi har använt och använder oss medvetet av ordet "vi" när vi har utarbetat och utarbetar våra förslag. "Vi" är ett ord som binder samman, och "vi" gör främlingen till granne. Samhällsgemenskap bygger därför på ett "vi" som gäller alla.

Fru talman! Vi kan alla konstatera att alldeles för få som deltagit i etableringsprogram kommit tillräckligt långt i sin integrering för att få ett arbete eller har språkkunskaper nog för att kunna gå vidare med reguljär utbildning. Vi kristdemokrater vill därför se ett flexibelt etableringsprogram.

De två första åren i ett sådant flexibelt etableringsprogram ska vara obligatoriska, och denna del av programmet ska till stor del ägnas åt svenskundervisning, samhällsorientering och arbetsmarknadsförberedande utbildning. Det blir därför av särskild vikt för alla som kommer till Sverige att de får en snabb och riktig introduktion. En nyanländ som efter två år bedöms behöva fortsatta insatser för att kunna bli anställbar ska kunna få insatsen förlängd ända upp till fem år.

Rörligheten inom gruppen nyanlända är väldigt stor under etableringstiden. Människor flyttar många gånger mellan olika kommuner, vilket innebär att de inte riktigt kommer igång med den svenskundervisning eller samhällsorientering som är viktig under den första delen av etableringen. Vi kristdemokrater menar att det behövs en bosättningsplikt under dessa två första obligatoriska år av etableringsprogrammet. Jag yrkar därför bifall till Kristdemokraternas reservation under punkt 5. Det är reservation 13, som avser just etableringsprogrammet.

Fru talman! Att lyckas med det som kallas ekonomisk integration är på många sätt helt avgörande. Sverige har i dag, trots stora ekonomiska resurser och insatser, EU:s näst största skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Endast Rumänien är sämre än Sverige. Enligt siffror från SCB var arbetslösheten bland utrikes födda 19,5 procent förra året, jämfört med 5,4 procent för inrikes födda. Detta duger inte.

Professor Johan Eklund har i beräkningar visat att drygt 1,8 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte försörjer sig genom eget arbete. Endast hälften av dem som invandrat från Mellanöstern är självförsörjande efter 20 år i vårt land. Övriga har levt och lever på bidrag. Detta är på alla sätt ett gigantiskt misslyckande. De som har kommit hit till Sverige med förhoppningen om ett bättre liv ska inte fastna i arbetslöshet, passivitet och utanförskap.

Jag tror att vi alla minns det avsnitt av SVT-programmet 30 minuter då vi på bästa sändningstid fick se dåvarande migrationsminister Morgan Johansson uppleva hur hans egen ihåliga retorik kring de politiska motståndarnas värderingar blev hans absoluta fiende. Det språkkrav som nämnde Johansson hade misstänkliggjort oppositionen för hade plötsligt, nu när han själv förde fram det, förvandlats till något gott. Skamlösheten låg i öppen dager.

Det är dock bra att Johansson har ändrat sig, för Sverige är i behov av en politik som förstår att språk och arbete är viktiga nycklar för att vi ska få till en verklig integration. Den utveckling vi haft och har i Sverige är ett slöseri med mänskliga resurser och utgör i slutändan också ett reellt hot mot vår svenska välfärdsmodell.

Fru talman! Kristdemokraterna har lagt fram ett batteri av åtgärder för att vi ska kunna få till en bättre fungerande ekonomisk integration, och jag ska ta upp några exempel. Jag har nämnt detta med ett flexibelt och vid behov förlängt etableringsprogram, och vi föreslår även ett yrkes-sfi. Vi föreslår också att man prioriterar och vidareutvecklar det vi kallar snabbspår.

Vi föreslår vidare att man inför en statlig dagpenning för alla som är arbetslösa men arbetsföra. Försörjningsstödet ska nämligen inte vara en kommunal a-kassa, men i dag är det ju det. Hälften av dem som får försörjningsstöd är i dag arbetslösa men arbetsföra, och vi vet att nästan två av tre är utrikesfödda.

Det ekonomiska utanförskapet måste vi åtgärda om "Välkommen hit" ska bytas ut till "Välkommen hem". Vi kristdemokrater menar att det är viktigt att snabbt få på plats reformer, så att nyanlända som kommer till Sverige hittar ett arbete och blir självförsörjande.

Fru talman! I den kristdemokratiska tanken om en samhällsgemenskap reduceras inte det pluralistiska samhället till en ansamling personer som endast förenas av ett gemensamt pass. Allt fler har nu förstått vikten av att man också har gemensamma värderingar.

Ett samhälle som har en allt större mångfald måste också ha ett starkt gemensamt fundament som håller ihop de många delarna. Det gemensamma fundament som vi ser är ett samhälle som bygger vidare på den kristna etik och den västerländska humanism som format vårt land. Vi kristdemokrater menar att de ska få fortsätta att göra det. Här har vi fått demokratiska och humanistiska principer. Vi har fått religionsfrihet och jämlikhet, barmhärtighet och tolerans.

Det är dags att vi alla inser att ett land aldrig kan byggas i ett vakuum. Ett gemensamt etiskt modersmål är också en förutsättning för att vi ska kunna ha ett fungerande samhälle som likt det svenska präglas av flera kulturer.

Avslutningsvis: Vi har under de senaste veckorna sett en fantastisk generositet som har flödat till Migrationsverket, regeringen, riksdagen och kommuner där privatpersoner har sagt: Jag vill hjälpa till, men hur kan jag hjälpa till? Denna generositet har varit helt avgörande för att vi skulle klara av situationen med alla de ukrainska flyktingar som har kommit till Sverige. De är inte så många än, men de kan snabbt bli många fler kvinnor, barn och äldre - och människor öppnar sina egna hem för att de ska få tak över huvudet och mat i munnen.

Detta är ett bevis på att civilsamhället finns där och är redo att, precis som 2015-2016, hjälpa Sverige. Då kan vi få till en verklig integration. För integration är när du och jag sträcker fram handen mot den okände och säger: Hej, jag heter Hans! Vem är du? Den integrationen kan vi aldrig ersätta med något annat än att människor möts och hittar mötesplatser och når fram till varandra.

Fru talman! Det är säkert 20 år sedan integrationspolitiken var i fokus som huvudfråga i en valrörelse. Då handlade det just om språktest och språkkrav för att lyfta fram problemen med utanförskapet, som har drabbat Sverige. Det känns lite konstigt att ha suttit här i riksdagen i tolv år, och vi debatterar samma frågor. Det visar den senfärdighet och handlingsförlamning som tyvärr har drabbat regeringen de senaste åren. Det spelar ingen roll om vi pratar bosättningslag, samhällsintroduktion eller etableringsprogram.

I det här betänkandet finns flera förslag som lades fram i höstas och som har debatterats i utskottet nyligen, parallellt med utskottsinitiativet. Flera av förslagen har redan passerat bästföredatum. Det beror på den omvärldsförändring som pågår i oerhört snabb takt, inte minst när det gäller situationen i Ukraina.

Även om Liberalerna inte hade lagt fram några motionsyrkanden hade vi och Centerpartiet med flera lagt fram ett utskottsinitiativ om bosättningslagen, som är ett av temana i det här betänkandet, men det avslogs av en utskottsmajoritet. Det handlar självklart om att alla kommuner solidariskt ska ta ansvar för mottagandet oavsett vilka länder folk kommer från. I det här fallet handlar det om flyktingarna från Ukraina.

Varför säger jag då att bästföredatum har passerats? Det gäller inte bara förslagen i betänkandet utan även regeringens ställningstaganden. Det som var ett självklart och glasklart nej ena dagen blev dagen efter ett ja. Plötsligt ville man se över bosättningslagen för att tillmötesgå oss och de krav som flera partier i den här kammaren har riktat. Detta bekräftar återigen senfärdigheten och handlingsförlamningen hos den socialdemokratiska regeringen.

En annan sak som jag särskilt vill ta upp är de utrikesfödda kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Vi kommer att återkomma och hela tiden påminna den socialdemokratiska regeringen om hur villkoren för kvinnorna på arbetsmarknaden ser ut.

Det var särskilt intressant att läsa en intervju i Dagens industri i februari där arbetsmarknadsministern, Socialdemokraternas högst ansvariga politiker i de här frågorna, plötsligt uttalade att utrikesfödda kvinnors situation på arbetsmarknaden är hennes mest prioriterade fråga. Däremellan kom en ESO-rapport där man har tittat på olika offentliga system. Där underkändes Sveriges och Socialdemokraternas integrationspolitik. Man visar att lönegapet och sysselsättningsgapet ökar.

Vänsterpartiet talar om rasism. Rasism är möjligen en del av problemet. Men det finns andra, strukturella problem i arbetsmarknadspolitiken och integrationspolitiken som bidrar till det stora utanförskapet.

Det är över 350 000 som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Ungefär hälften av dem är långtidsarbetslösa. 63 procent är utrikesfödda, och av dem är väldigt många kvinnor.

Då säger alla att man ska ställa samma krav. Jag är helt övertygad om att det i dag, efter 15-20 års debatt i Sverige, ställs samma krav. Men får de samma råd och stöd? Nej. Erbjuds de samma mottagande på Arbetsförmedlingen? Nej. Erbjuds de samma möjligheter att gå kurser och arbetsmarknadspolitiska program eller att få andra insatser anpassade för kvinnor? Nej.

Regeringen kommer återkommande till utskottet och riksdagen och försöker övertyga oss om att de har gjort sitt yttersta och att de kommer att göra sitt yttersta för att förändra detta. Men det som slogs fast av Riksrevisionen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen är något som har konstaterats och kritiserats för tre, fyra och fem år sedan. Detta visar att Arbetsförmedlingen och ytterst Sveriges regering inte uppnår de jämställdhetspolitiska målen. Det är underkänt på den punkten, hälsar vi från Liberalerna.

Vill man få ut dessa kvinnor på arbetsmarknaden måste man förbättra sfi-undervisningen. Man måste från Arbetsförmedlingen få kontroll över närvaron och kvaliteten inom sfi, och så är det inte i dag.

Vi måste också se över detta med etableringstillägg, som fortfarande slår blint. Är man ett par och den ena partnern, till exempel mannen, får ett jobb, stryps etableringstillägget direkt. Det gör det ännu svårare för kvinnor att ta steget ut på arbetsmarknaden. Man fastnar.

Det finns en inlåsningseffekt i bidragssystemet. Vi ska inte ha bidrag som signal, utan man ska snabbt lära sig svenska och komma ut på arbetsmarknaden.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 29 i arbetsmarknadsutskottets betänkande, om nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden.

Fru talman! Vi har inte haft en enda debatt i den här kammaren de senaste sex veckorna utan att Rysslands oförsvarliga invasion av Ukraina har varit högst närvarande. Det är inte så konstigt. Det är svårt att tänka på något annat när människor i Europa flyr undan grannlandets bomber och stridsvagnar. Familjer som just levt sitt liv ungefär som vi gör får lämna allt för att rädda sina liv.

Precis som människor nu flyr från Ukraina har människor flytt från Somalia, Syrien, Palestina, Irak och Bosnien för att till slut söka skydd i Sverige. Långvariga konflikter, krig och förföljelse gör att Sverige inte bara blir en tillfällig tillflyktsort utan ett nytt hemland för många.

Då behövs integrationspolitiken - en politik för att de ska kunna bli en del av vårt samhälle, skapa sig ett nytt liv och trygghet och försörja sig själva och bidra till vår gemensamma välfärd.

I debatten framkommer ofta två väldigt olika bilder av hur väl politiken lyckats. Den ena visar på ett oerhört misslyckande, den andra på en framgångssaga. Det är svårt att av debatten förstå hur verkligheten ser ut, men som alltid ligger den någonstans däremellan.

I jämförelse med många andra länder har vi ett högt arbetskraftsdeltagande i alla grupper, men vi har också stora skillnader mellan grupper. Människor kommer i stor utsträckning i jobb, och tiden har kortats för dem som invandrat till Sverige. Samtidigt tar det lite för lång tid för ganska många. Särskilt utrikes födda kvinnor sticker ut i statistiken, men ändå är kvinnor i Sverige oftare sysselsatta än i många andra länder.

Sverige har i många år tagit ett stort ansvar för att människor på flykt ska kunna söka skydd här, och trots ett stort mottagande har vi lyckats få ganska många i arbete.

Vi har stora utmaningar med segregation och de problem den medför. Samtidigt går en stor majoritet av dem som är födda utomlands till jobbet varje dag, försörjer sig själva och sin familj och bidrar till vår gemensamma välfärd.

Fru talman! Att inte ha en egen försörjning skapar en stor ofrihet och hindrar människor från att forma sitt liv så som de önskar. Arbetslöshet, trångboddhet och segregation skapar stora problem i vårt samhälle och återskapas ständigt om vi inte bryter dessa mönster. Barn behöver se sina föräldrar gå till jobbet, ha lugn och ro hemma och få bra stöd i skolan för att lyckas och kunna följa sina drömmar.

Stora klyftor drar isär vårt samhälle och skapar motsättningar mellan grupper. För att få ett samhälle som håller ihop behöver vi ständigt göra nya överväganden och formulera ny politik. Vår uppgift som politiker är att se samhället som det är och göra det som krävs.

Därför har regeringen tagit ett flertal initiativ och genomfört en hel del reformer för att få fler i arbete och snabba på etableringen.

Bosättningslagen infördes 2016 och ska se till att flyktingar fördelas jämnt över landet och att alla kommuner tar ansvar efter förmåga. Där arbetsmarknaden är god kan man ta emot fler och lyckas bättre med integrationen. De kommuner som tidigare tagit emot många flyktingar kan behöva ta emot färre. Alla kommuner behöver ta ansvar för dem som flytt till Sverige, precis som vi drivit på i EU för att alla länder ska ta ett ansvar för dem som flytt till vår del av världen.

Riksrevisionen lämnade nyligen en rapport om huruvida bosättningslagen har levt upp till intentionerna. Den visar att man med hjälp av lagen fått ett snabbare och jämnare fördelat mottagande och en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden.

När nu kriget i Ukraina gör att det återigen kommer många flyktingar till Sverige är de flesta överens om att det är avgörande att fördelningen mellan kommuner blir jämn för att mottagandet ska fungera så bra som möjligt.

Att göra etableringsprogrammet till ett program bland andra på Arbetsförmedlingen, med krav på deltagande och möjlighet till sanktioner, har varit viktigt för oss socialdemokrater, och det blev verklighet 2018. Vi ska ge stora möjligheter till alla arbetslösa inom programmet, oavsett bakgrund och anpassat efter deras behov, men också ställa samma krav på deltagande som vi ställer på alla andra arbetslösa.

Samtidigt som vi gjorde om etableringsprogrammet införde vi också utbildningsplikt för den som kommer till Sverige med endast kort utbildning och som bedöms inte kunna få arbete under etableringstiden. Kommunerna ska från och med den 1 augusti i år erbjuda en sammanhållen utbildning som omfattar minst 23 timmar.

Fru talman! Språket och rätt kompetens är nycklar till svensk arbetsmarknad. Vi ska erbjuda en bredd av stöd och åtgärder som kan passa olika individer. Människor som har flytt till Sverige är inga tomma blad utan har med sig kunskaper och erfarenheter att bygga vidare på.

Därför är det viktigt att det finns olika insatser. Snabbspår, subventionerade anställningar, arbetsmarknadsutbildningar, yrkesvux, jobbspår och intensivår passar olika individers behov av stöd. Ibland räcker det med en insats, men ibland behövs en kedja av insatser för att någon ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

Etableringsjobben kommer snart att vara en del av denna bredd av insatser. Efter EU-godkännande räknar regeringen med att de kan vara på plats till sommaren.

Samhällsintroduktion och samhällsorientering är viktiga insatser för att skapa en förståelse bland nyanlända för hur det nya landet fungerar, hur lagar och regler ser ut och vilka normer och värderingar som gäller. Därför har introduktionen blivit obligatorisk, och en utredning tittar nu på hur man kan införa en skyldighet att delta. Samhällsorienteringen har utökats och utvecklats. Vi har även infört en språkplikt som ställer krav på deltagande i svenskundervisning för den som behöver det.

Fru talman! För att få fler utrikes födda kvinnor i jobb snabbare behövs ett jämställdhetsfokus i integrationspolitiken men också politiska reformer på många andra områden som kanske inte ligger under arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.

I majoriteten av alla familjer tar kvinnor störst ansvar för barnen. Män jobbar i stället mer under småbarnsåren. Ansvaret för hem och barn är fortfarande oerhört ojämnt fördelat.

Vi har reformerat föräldraförsäkringen och avskaffat vårdnadsbidraget. Det senare höll särskilt utrikes födda kvinnor borta från arbetsmarknaden och möjlighet till egen försörjning.

År 2020 togs 89 procent av föräldradagarna på grundnivå ut av kvinnor. En hög andel av dem som enbart hade grundnivå är födda utanför Sverige. Om några veckor ska riksdagen debattera ett förslag som reserverar föräldradagar även på grundnivå till vardera föräldern. Vi vill att kvinnor och män i större utsträckning ska dela på ansvaret för barnen, vilket också kan minska de hinder som står i vägen för att kvinnor ska kunna ta ett jobb.

Regeringen har nyligen lämnat en proposition till riksdagen om förskola för fler. Förslaget innebär att kommuner ska erbjuda plats på förskolan till alla barn från tre års ålder som har föräldrar som har bott i Sverige kort tid eller som behöver det för sin språkutveckling. Man ska också söka upp familjer som inte har barn i förskolan för att informera om barnens rätt till förskola. Detta vill vi göra för att förbättra barns språkutveckling och skapa bättre förutsättningar för dem att senare klara skolan. Dessutom får föräldrar, särskilt mödrar, bättre möjlighet att söka sig ut på arbetsmarknaden när barntillsynen är ordnad.

Att kvinnor i Sverige kunde ta steget ut på arbetsmarknaden var beroende av ett flertal jämställdhetsreformer. En av de viktigaste var utbyggnaden av förskolan. Även den som invandrat till Sverige ska kunna göra den resa som kvinnor födda i Sverige gjort som grupp: från hem och beroende till jobb och självständighet.

Arbetsförmedlingen har fått en mängd olika jämställdhetsuppdrag kopplade till etableringsprogrammet, de subventionerade anställningarna och arbetsmarknadsutbildningarna. Fördomar och förutfattade meningar ska inte få genomslag och minska kvinnors möjlighet att få stöd. Fler kvinnor ska erbjudas insatser som snabbare leder till jobb.

Arbetsförmedlingen har även fått i uppdrag att förstärka stödet till personer som är långtidsarbetslösa, särskilt i områden med socioekonomiska utmaningar. Man behöver finnas på plats där man behövs mest, där arbetslösheten är hög och där segregationens negativa effekter tydligt syns.

Fru talman! Integrationen har över tid förbättrats, och fler kommer i jobb snabbare. Men vi har fortsatt stora utmaningar. Vi behöver ständigt vara beredda att förändra och förbättra politiken. Vi behöver tolka statistiken och möta människorna bakom för att förstå hur vi kan möta de problem som finns.

Vi socialdemokrater menar allvar med att vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen. Vi kommer inte att vara nöjda med mindre än att klyftorna minskar och fler kommer i arbete, för vi vet hur viktig en egen försörjning är för människors självkänsla och möjlighet att leva det liv de själva vill.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Fru talman! Där kom det, talepunkter från Sveavägen, att man ska vända på varje sten som man själv har gömt sig under i åtta år när det gäller förnekandet av i synnerhet Sveriges integrationsproblem.

Fru talman! Vi hörde en ganska rosig bild målas upp här. Ingen ska svartmåla, men vi måste på något sätt förhålla oss till verkligheten. Och verkligheten är att Sverige har EU:s högsta arbetslöshet bland invandrare. Det är bara Rumänien som har större klyftor mellan infödda och invandrare när det gäller arbetslöshet.

Våra utmaningar är ganska tydliga. De åtgärder som Socialdemokraterna genom Johanna Haraldsson räknade upp handlade om etableringsjobb, utbildningsplikt, intensivvård och extratjänster. Jag vet inte riktigt var jag ska börja, fru talman, men vi kan börja med extratjänsterna. Det är en hundraprocentigt subventionerad anställning i offentlig sektor. Mindre än 6 procent av dem som har fått de extremt dyra extratjänsterna, som har kostat 8 miljoner kronor per jobb, har fått ett jobb efteråt. Om en extratjänst är ett exempel på en lyckad åtgärd, fru talman, vad är då en misslyckad åtgärd?

Jag ska gå igenom övriga delar också. När det gäller utbildningsplikten är det mindre än 10 procent av dem som omfattas av denna plikt som går en utbildning.

Jag skulle vilja få lite kommentarer om misslyckandet med både extratjänsterna och utbildningsplikten.

Fru talman! Jag vill börja med att rätta Mats Green. Jag pratade ingenting om extratjänsterna, för dem har Mats Green och hans kamrater i Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna avskaffat. Vi beklagar givetvis att man har avskaffat extratjänsterna, där väldigt många fick en chans att komma in på arbetsmarknaden och testa på jobb, gå upp på morgonen, gå till ett arbete och känna att de gjorde nytta.

Av dem som hade eller fortfarande har en extratjänst - några nya kommer ju inte att delas ut - var en mycket större andel kvinnor, till skillnad från alla andra subventionerade anställningar. Nu har de avskaffats, vilket gör det svårare för en del av dem som haft en extratjänst att komma in på arbetsmarknaden och testa och se om arbete inom vården kan vara något för dem för att senare kunna gå vidare till utbildning.

Sedan var det utbildningsplikten. De siffror som Mats Green nämnde har stigit, om jag inte missminner mig, och detta är anledningen till att kommunerna nu har fått i uppdrag att få till en sammanhållen utbildning för dem som har utbildningsplikt. Det är en samverkan mellan kommunen, Arbetsförmedlingen och staten, och då behöver vi ställa vissa krav på kommunen så att de utbildningspliktiga verkligen får utbildning i den utsträckning som de behöver.

Fru talman! Andelen i utbildningsplikten kan rimligtvis inte ha minskat eftersom den bara var 10 procent. Det kan egentligen inte gå under 10 procent, så vi får verkligen hoppas att det går åt rätt håll där.

Och nej, det är inte många som har fått jobb genom extratjänsterna, utan det är mindre än 6 procent. Regeringen har fått mycket berättigad kritik från Riksrevisionen därför att det i högre utsträckning är män som får gå effektiva insatser som leder till jobb medan kvinnor av den socialdemokratiska regeringen framför allt hänvisas till dyra och ineffektiva insatser som extratjänster, som inte leder till jobb i någon utsträckning över huvud taget - mindre än 6 procent. Framför allt får man bort dem från arbetsmarknadsstatistiken - det är detta problem som vi hanterar och diskuterar.

Etableringsjobben har tagits upp här. Det är en form av subventionerad anställning som togs fram av arbetsmarknadens parter vid årsskiftet mellan 2017 och 2018. År 2018 stod Socialdemokraterna här och sa att nästa år kommer etableringsjobben. År 2019 stod Socialdemokraterna här och sa att nästa år kommer etableringsjobben. År 2020 stod Socialdemokraterna här och sa att nästa år kommer etableringsjobben. År 2021 stod Socialdemokraterna här och sa och sa att nästa år kommer etableringsjobben. Och år 2022 står Socialdemokraterna här och säger att snart kommer etableringsjobben.

Detta är under all kritik, fru talman. Vi har en åtgärd som vi tror kommer att vara effektiv och som har stort stöd i Sveriges riksdag, och det finns inte en enda anledning till att den inte har införts tidigare mer än Socialdemokraternas senfärdighet och ideologiska skygglappar. Det finns inga ursäkter, så sluta skylla misslyckandena när det gäller etableringsjobben på EU! Jag skulle vilja ha lite kommentarer om detta också.

Fru talman! Jag kan inte säga mer än att etableringsjobben nu har fått ett förhandsgodkännande från EU, och därmed kan vi kanske med lite större säkerhet säga att de kommer att vara på plats under 2022.

Fru talman! Det känns jätteintressant att för första gången få stå här och debattera integration. Jag tror att det lös igenom under mitt anförande att jag tycker att ekonomisk integration är oerhört viktigt, så jag uppskattar verkligen att riksdagsledamoten Johanna Haraldsson vid flera tillfällen tog upp vikten av att få till en situation där personer blir självförsörjande. Jag tror att självförsörjning är viktigt, och därför skulle jag vilja att vi har ett mått i Sverige som klargör hur det ser ut med graden av självförsörjning. Jag skulle vilja testa riksdagsledamoten för att se om det möjligen finns ett gemensamt intresse för detta.

Anledningen till att jag tycker att det är viktigt att vi får till ett sådant mått är delvis att jag i november 2019 här i denna kammare fick höra den dåvarande statsministern Stefan Löfven meddela att regeringen hade halverat den tid som det tar för en nyanländ att komma i arbete från nio år 2014 till fyra och ett halvt år 2019. För en oinvigd som lyssnar på detta låter det som att man har halverat tiden till dess att en person kommer i arbete, men det är inte riktigt sant. Sysselsättningsmåttet inbegriper ju alla möjliga saker, till och med om en person har haft ett lönearbete en enda timme under en referensvecka. Då är han eller hon i sysselsättning, men det förstår ju var och en att på en timme kan man aldrig bli självförsörjande.

Min fråga till Johanna Haraldsson, utifrån att riksdagsledamoten lyfte fram vikten av att få människor att bli självförsörjande, blir därför om Socialdemokraterna är öppna för att införa ett självförsörjningsmål vid sidan av sysselsättningsmåttet, som kanske inte ger den information vi vill ha alla gånger. Skulle det vara möjligt att införa detta som ett komplement?

Fru talman! Tack för frågan, Hans Eklind!

Självförsörjning och hur man mäter det skiljer sig en del från hur man gör andra mätningar av till exempel arbetslöshet och sysselsättning. Man brukar sätta upp en viss inkomst som en nivå för när en person är självförsörjande eller inte. Vi vet att utrikes födda kvinnor som börjar arbeta ofta gör detta till lägre lön, sämre villkor och på deltid. Då kan de räknas in som icke självförsörjande i den typen av statistik, precis som långvarigt sjuka, tillfälligt arbetslösa och föräldralediga.

Det viktiga för mig är vad vi gör och vilken politik vi presenterar för att folk ska komma i arbete, inte vilka mått vi använder oss av. Även om man använder självförsörjningsmått där en mängd andra individer som också arbetar eller som kanske är sjuka räknas in får man liknande resultat.

Vi kan se att arbetslösheten är hög. Vi kan se att det finns stora skillnader i sysselsättning och arbetskraftsdeltagande mellan olika grupper. Jag ser inte riktigt vitsen med att införa ytterligare ett mått, utan det viktigaste är att vi vidtar åtgärder där vi ser att de behövs. Ett exempel är när vi socialdemokrater avskaffade vårdnadsbidraget när det framgick att det stängde ute många utrikes födda kvinnor från arbetsmarknaden.

Fru talman! Det verkar som att jag inte får större napp.

Johanna Haraldsson säger att det inte spelar någon roll vilket mått vi använder eftersom vi får liknande resultat. Det är själva poängen med varför jag vill ha ett nytt mått vid sidan av sysselsättningsmåttet.

När Stefan Löfven i denna kammare säger att man har halverat tiden till fyra och ett halvt år kommer bara ett par veckor senare en rapport från Entreprenörskapsforum där man har lagt nivån på 15 500 kronor. De personer som tjänar minst denna summa är självförsörjande. Det är en mycket låg lön. Man konstaterar att efter fyra år har 50 procent sysselsättning, men det tar 13-14 år för att 50 procent ska uppnå självförsörjning. Det är en otroligt stor skillnad mellan fyra år och 13-14 år.

Vidare tar det 20 år för en person från Mellanöstern att bli självförsörjande, det vill säga att tjäna 15 500 kronor eller mer. Efter 20 år är hälften av dem som kommer från Mellanöstern beroende av bidrag. Jag menar att ett självförsörjningsmått skulle komplettera sysselsättningsstatistiken. Den döljer det problem som självförsörjningsmåttet faktiskt avslöjar och sätter fingret på. Det är för få av dem som har kommit hit till Sverige som kan leva på sin lön. Då duger det inte att gömma detta i ett sysselsättningsmått.

Fru talman! Jag tackar Hans Eklind för frågan.

Jag håller med Hans Eklind om att det är problematiskt att alltför många har låga löner, otrygga anställningar och jobbar deltid. Men det jag sällan hör är förslag på åtgärder från Kristdemokraterna som kommer åt problemen. Snarare föreslår man något som inte leder dit.

Ni vill till exempel återinföra ett vårdnadsbidrag. Frågan är det hur det kommer att leda till att fler snabbare uppnår en nivå där de är självförsörjande.

Fru talman! Jag är egentligen jättehungrig, så jag vill ogärna förlänga debatten. Men jag måste få ställa en fråga till Johanna Haraldsson.

Jag undrar varför det parti som Johanna Haraldsson representerar gör skillnad på flykting och flykting. Det är en genuin och ärlig fråga. Varför ska flyktingar från Ukraina anses som någon typ av andra klassens flyktingar? De har uppehållstillstånd i formell mening. Varför ska de inte omfattas av etableringsinsatser och språkinsatser? Varför ska de få leva på Migrationsverkets ersättningar och inte på etableringsersättningen? Det är en genuin och ärlig fråga.

Jag vet att Johanna Haraldsson inte sitter i något av regeringens departement utan att det är statsrådet och ytterst statsministern som har ansvar för frågan. Men vi befinner oss i den här kammaren i dag, och Johanna Haraldsson representerar ändå regeringspartiet. Jag vill gärna ha ett svar.

Fru talman! Jag tackar Alireza Akhondi för frågorna.

Jag gör inte skillnad på flykting och flykting i det avseende som till exempel Sverigedemokraterna gör. Men det här mottagandet av flyktingar bygger på en annan grund: massflyktsdirektivet. Det bygger också på egen försörjning.

Givetvis kan man få stöd för att komma i arbete, och vi vet att det finns ett civilsamhälle som kan göra stora insatser, och det får mer stöd för att kunna göra det.

Jag skulle inte säga att vi gör mer skillnad på dessa flyktingar och andra flyktingar, mer än att det är fråga om olika grunder för uppehållstillstånd i Sverige.

Fru talman! Jag kanske borde ha frågat vilken lunch som serveras i kaféet. Chanserna hade varit högre att få ett svar.

Att flyktingarna omfattas av EU:s massflyktsdirektiv är egentligen bara ett förfarande i asylprocessen, som ytterst handlar om att Migrationsverket ska köpa en stämpel och lite bläck för att sedan stämpla. Då går själva asylprocessen lite snabbare.

Men detta bygger på att man får tänka hela vägen ut. Vad händer härnäst? Många som flyr kommer att stanna här oavsett vad som sägs. Så fort barnen börjar gå i skolan, vilket vi vill, och så fort de börjar sparka boll, vilket vi vill, kommer många av flyktingarna att stanna i Sverige, vilket gläder mig.

För mig och Centerpartiet är det jätteviktigt att människorna snabbt får lära sig svenska språket, vilket vi vet är en avgörande faktor om man ska lyckas på arbetsmarknaden. Vi vill också att de ska få ta del av adekvata etableringsinsatser så att de snabbare kommer ut på svensk arbetsmarknad.

Integration

Jag vädjar en gång till: Snälla! Kan Johanna Haraldsson ta med sig frågan för att lösas internt hos Socialdemokraterna. Jag försökte med statssekreteraren för några veckor sedan, och nu hoppas jag på Johanna Haraldsson.

Fru talman! Jag tackar Alireza Akhondi.

Det råder nu en fruktansvärd situation för många människor, men vi hoppas att detta ska pågå under en kort tid och vara över snabbt.

Men om det här blir en långvarig konflikt, att folk kommer att stanna längre än det år som man enligt massflyktsdirektivet har möjlighet att stanna i Sverige måste vi givetvis omvärdera och införa åtgärder för att man lättare ska komma in i samhället. Det handlar om att ta del av fler åtgärder än vad som är möjligt i dag.

Det är klart att människor kommer att vilja stanna, men vi måste också, precis som i alla andra sammanhang när människor flyr till Sverige, värdera deras asylrättsliga status. Vi måste absolut göra en omvärdering av om konflikten kommer att ta längre tid än det år som massflyktsdirektivet stipulerar. Jag tar med mig ledamotens vädjan.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Arbetsmiljö och arbetstid