Infektion med ebolavirus

Herr talman! Vi ska i dag debattera socialutskottets betänkande 5. I betänkandet behandlas regeringens proposition 2014/15:38 Infektion med ebolavirus.

Infektion med ebolavirus

Man föreslår att smittskyddslagens bestämmelser om samhällsfarliga sjukdomar nu ska tillämpas på ebola. Tidigare har ebola tillsammans med andra typer av blödarfeber ingått i kategorin allmänfarliga sjukdomar.

Förslaget att nu klassa ebola som en samhällsfarlig sjukdom innebär att det går att vidta extraordinära smittskyddsåtgärder. En sådan åtgärd är att införa hälsokontroller vid gränsen för inresa till Sverige.

Flera andra länder har redan infört sådana kontroller för resenärer från eboladrabbade länder i Västafrika. Förutom möjligheten till gränskontroll innebär klassificeringen som samhällsfarlig sjukdom en möjlighet att med tvång hålla en patient i karantän men också att spärra av ett geografiskt område som ingen får lämna eller ta sig in i.

De sjukdomar som tidigare är klassade som samhällsfarliga sjukdomar är smittkoppor och sars.

Herr talman! De åtgärder som föreslås i propositionen ställer vi oss bakom. De är bra och välbehövliga. Men vi anser att ett antal ytterligare åtgärder bör vidtas för att vi inte ska sätta oss i en situation där en eventuell ebolaepidemi inte kan hanteras.

Därför har vi lagt fram en motion med sju förslag på åtgärder för begränsning av smittspridning av ebola. Jag kommer att hålla mig till två av dessa förslag.

Vi anser bland annat att en nationell strategi bör tas fram för att upptäcka smittsamma sjukdomar i ett tidigt skede vid Sveriges gränser.

I Göteborgs hamn har man skärpt kontrollerna av fartyg som kommer från Västafrika. Där tar man alltid direkt kontakt med befälhavaren ombord innan fartyget lägger till, och man kan till och med kräva en hälsodeklaration för besättningen.

Men i andra hamnar runt om i landet som också har direktlinjer med Västafrika, till exempel Lysekils oljehamn, gör man en helt annan bedömning. Där har man inte skärpt kontrollen av fartyg som kommer från Västafrika.

Som vi alla vet finns det stora skillnader i vilken vård man får, beroende på var man råkar bo. Nu kan vi se att det även finns skillnader när det gäller säkerhetsåtgärder för att upptäcka smittsamma sjukdomar vid landets gränser. Det anser vi inte är acceptabelt.

Den nationella strategi vi föreslår bör innehålla hur tåg och fartyg, beroende på sjukdom, ska kontrolleras, men också hur man säkerställer inresor vid landets flygplatser.

Vi menar att det behövs ett batteri av åtgärder för att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, dels för att smittan inte ska spridas i landet, dels för att se till att en drabbad person får adekvat vård i ett tidigt skede.

Herr talman! Sverige har i dag endast två vårdplatser i Linköping för extremt smittsamma patienter. Till detta kommer en specialanpassad ambulans för ändamålet, även den placerad i Linköping.

Med utgångspunkten att Sverige inte kommer att drabbas i större utsträckning av ebola kan detta givetvis anses tillräckligt. Men dessvärre är vi redan i dag i situationen att det är brist på vårdplatser i landet. Ett sjukhus som får in ett fall av denna karaktär kan, beroende på hur starka misstankar det finns och vad provresultat ger, tvingas stänga av vissa delar av sjukhuset när transport till Linköpings sjukhus sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infektion med ebolavirus

För att minimera risken för spridning från personal till andra patienter kommer dessutom viss personal att helt få behandla och fokusera på en patient. Vi anser att det är angeläget att se över möjligheterna att inrätta fler vårdplatser, som en beredskap för extremt smittsamma patienter.

Dessa vårdplatser kan till vardags användas för vanlig infektionsvård, så som man gör i Linköping. Vi ska alltså inte sätta oss i en situation där patienter med mindre smittsamma åkommor inte kan få vård på sjukhus för att det finns för få möjligheter att behandla patienter med ebolavirus.

Vi kan heller inte försätta sjukvårdspersonalen i risk genom att utsätta dem för en längre exponeringstid, trots skyddskläder, på grund av överbeläggningar.

Med andra ord bör vi ta ett helhetsgrepp när det gäller ebolaviruset och andra smittsamma sjukdomar.

Till sist yrkar jag bifall till vår reservation.

Herr talman! I dagens betänkande föreslås att riksdagen godkänner regeringens beslut från oktober 2014 om att bestämmelserna i smittskyddslagen om samhällsfarliga sjukdomar ska gälla även för infektion med ebolavirus. Som en följd av detta föreslås att infektion med ebolavirus ska anges som en samhällsfarlig sjukdom i smittskyddslagen.

Bakgrunden är lika allvarlig som tragisk. Ebolautbrottet i Västafrika är allvarligt. Ebola orsakas av ett virus som ger upphov till så kallad hemorragisk feber eller blödarfeber, och smittspridning mellan människor sker genom kontakt med infekterade kroppsvätskor, framför allt när man vårdar sjuka personer och tar hand om avlidna.

Ebola är ingenting nytt. Sedan mitten av 1970-talet har ett flertal utbrott förekommit i de centrala delarna av Afrika, med hög dödlighet som följd. Utbrotten, de flesta relativt små, har vanligtvis rapporterats från glesbefolkade områden, med begränsad spridning som följd. De flesta av dessa utbrott har klingat av med hjälp av internationella insatser. Några utbrott har varit av större art.

Sedan början av 2014 pågår ett utbrott i Västafrika som är betydligt större och allvarligare än tidigare. Det startade i gränstrakterna kring Sierra Leone, Liberia och Guinea och har sedan spridits i dessa länder. Tusentals människor har avlidit, bland dessa ett stort antal som har jobbat inom hälso- och sjukvården. Det finns också svenska medborgare i de drabbade områdena, framför allt ambassadpersonal och hälso- och sjukvårdspersonal.

Ett knappt tiotal personer bland de internationella hjälparbetare som har arbetat främst inom sjukvården har smittats av ebolavirus och evakuerats till sina hemländer. Läget var så allvarligt att Världshälsoorganisationen den 8 augusti i fjol deklarerade att ebolaepidemin var ett internationellt nödläge.

Bestämmelserna i smittskyddslagen omfattar alla sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som kan innebära ett allvarligt hot mot människors hälsa. Möjligheterna till ingripanden med stöd av lagen är dock i de flesta fall begränsade till de allmänfarliga sjukdomar som anges i en bilaga till lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infektion med ebolavirus

Vid fall av allmänfarlig sjukdom ska förhållningsregler meddelas, och tvångsundersökning, isolering eller tillfällig isolering kan komma i fråga. Övriga bestämmelser som rör allmänfarliga sjukdomar kan också tillämpas.

Med hänsyn till den epidemi av ebola som pågår just nu i Västafrika har förutsättningarna för att en spridning ska inträffa i Sverige förändrats.

Regeringen redovisar i sin proposition att man delar den bild som Socialstyrelsen ger och ser också att det finns skäl för att höja beredskapen i vårt land för att kunna identifiera misstänkta fall av infektionen.

Tillämpning av extraordinära smittskyddsåtgärder kan medföra stor inverkan på den personliga integriteten. Detta måste ställas mot behovet av att skydda vår befolkning mot en allvarlig sjukdom. Åtgärder såsom karantän, hälsokontroller vid inresa och avspärrning är välmotiverade om de har en avgörande betydelse för att motverka smittspridning. De ansvariga myndigheterna bör därför ha möjlighet att tillämpa smittskyddslagens regelverk om extraordinära smittskyddsåtgärder.

Remissinstanserna har ställt sig positiva till att infektion med ebolavirus ska föras in i bilagan i smittskyddslagen över särskilda allmänfarliga sjukdomar. Ett par av remissinstanserna belyser i sitt svar att det finns ett antal frågeställningar av främst praktisk karaktär kring vissa av de extraordinära smittskyddsåtgärderna. Det gäller situationer där många människor blir inblandade, exempelvis karantän och hälsokontroller.

Eftersom det inte finns några direkta flygförbindelser mellan de drabbade länderna och vårt land och det inte sker något omfattande resande till eller från drabbade områden är det inte sannolikt att det kommer att bli fråga om några större insatser. De insatser som kan vara aktuella bör enligt propositionen kunna hanteras med de resurser som finns tillgängliga i dag hos våra myndigheter.

Ebolautbrottet i Västafrika är ett stort problem för de drabbade länderna. Sverige har därför bidragit med mycket omfattande humanitärt stöd. Att viruset skulle spridas inom Europa är mycket osannolikt, och i vårt land är beredskapen god för att hantera och vårda eventuella fall. Beslutet i dag bidrar till att stärka den beredskapen.

Herr talman! Det förslag som vi i dag har att ta ställning till är i grunden utarbetat av Socialstyrelsen, som begär de föreslagna ändringarna. Det ligger på de ansvariga myndigheterna att ta fram uppdaterade bedömningar av både utvecklingen av den pågående epidemin i Västafrika och vilka konsekvenser som den får för riskbilden i Sverige. I detta ingår att göra bedömningar av hur förutsättningarna ser ut för att kunna vidta extraordinära smittskyddsåtgärder för att hantera en möjlig smittspridning. Mot denna bakgrund finns det ingen anledning för riksdagen i nuläget att vidta några särskilda ytterligare åtgärder.

Jag yrkar mot denna bakgrund bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

Herr talman! Det är med stor sorg och vemod som vi följt utbrottet av ebola i Västafrika och den kamp som fortfarande pågår i Sierra Leone, Guinea och Liberia för att få stopp på epidemin, som hittills skördat över 9 000 människors liv. På grund av att rätt åtgärder inte vidtogs i tid bevittnar vi nu det som av WHO:s generaldirektör benämnts "det största hotet mot folkhälsan i modern tid".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infektion med ebolavirus

Det går aldrig att förutse exakt hur eller var ett nytt dödligt sjukdomsutbrott kommer att ske. Däremot är det vår uppgift, som de yttersta representanterna för Sveriges befolkning, att se till att våra myndigheter är väl förberedda om ett utbrott skulle ske här.

Vi i Alliansen ser därför positivt på regeringens proposition efter Socialstyrelsens rekommendation om att uppgradera ebola till att klassas som en samhällsfarlig sjukdom. Även om Socialstyrelsen fortfarande bedömer risken för smittspridning av ebola i Sverige som mycket liten är det viktigt att vi är redo om olyckan ändå skulle vara framme, särskilt när vi vet hur många människoliv som kan stå på spel.

Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet biträder därför regeringens proposition om ändring i smittskyddslagen för att vid ett eventuellt utbrott tillåta smittskyddsläkare och Socialstyrelsen att vidta extraordinära åtgärder för att få spridningen under kontroll.

Samtidigt som våra myndigheter med detta får en större befogenhet att agera mot ebolaspridning vill vi betona att dessa verktyg ska användas med försiktighet och bara i yttersta nödläge. Med den föreslagna lagändringen skulle till exempel en smittskyddsläkare kunna begära obligatoriska hälsokontroller för alla som reser in från ett visst geografiskt område eller att en smittad person oavsett egen preferens hålls i karantän. Att på detta sätt inskränka människors bestämmanderätt måste göras varsamt och bara för att förhindra en sjukdomssmitta som annars kan lamslå ett helt samhälle.

Mot bakgrund av detta är jag både bekymrad och konfunderad över Sverigedemokraternas motion. I yrkandena 6 och 7 vill man nämligen förbigå våra myndigheter och genom ett tillkännagivande från riksdagen redan nu införa hälsokontroller för alla som reser hit från länder i Västafrika som är drabbade. Det är för mig obegripligt varför vi politiker skulle göra en annan riskbedömning än de expertmyndigheter som bedömer riskläget i Sverige, varför vi skulle förbigå ett beslut från smittskyddsläkare och direkt kräva extraordinära åtgärder.

Dessa åtgärder är dessutom oerhört dyra för skattebetalarna och innebär en direkt kränkning av människors personliga integritet. Då återstår bara två alternativ. Antingen anser sig Sverigedemokraterna kunna göra en bättre bedömning av riskläget än Sveriges expertläkare på området eller också föreligger helt andra skäl som grund för Sverigedemokraternas krav på hårdare gränskontroller.

I samma anda föreslås i yrkande 3 att man ska skärpa Socialstyrelsens rekommendation för hur misstänkta fall av ebola ska behandlas och utöka den även till dem som Socialstyrelsen i dagsläget inte bedömer vara i riskzonen för att drabbas av ebola. Vidare föreslås i yrkande 4 att en nationell strategi för att upptäcka smittsamma sjukdomar ska införas. För den som läser det finstilta framkommer i motionstexten att Sverigedemokraternas definition av en nationell strategi är obligatoriska hälsokontroller för alla nyanlända som kommer till Sverige.

Inget av dessa förslag går det att finna stöd för hos de myndigheter som arbetar med dessa frågor varje dag. I stället bidrar de till att misstänkliggöra dem som kommer till Sverige från ett annat land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infektion med ebolavirus

Om vi lämnar utrymme i smittskyddsdebatten för Sverigedemokraternas godtyckliga bedömningar av riskläget och ideologiskt drivna åtgärdsplaner gör vi våra medborgare en otjänst. Då riskeras att skattepengar slösas, att människors integritet kränks och också att misstänksamheten mellan grupper i vårt samhälle ökar.

Med anledning av detta ställer vi i Alliansen oss positiva till den proposition som syftar till att höja beredskapen inför ett eventuellt utbrott av ebola i Sverige. Men vi yrkar avslag på motionen från Sverigedemokraterna.

(Applåder)

Herr talman, ledamöter och åhörare! I socialutskottets betänkande 5 om infektion med ebolavirus behandlas en proposition från regeringen med samma namn som betänkandet.

Fyra av ebolavirusets fem olika stammar kan angripa oss människor. Det är kanske den sjukdom som har skapat mest rädsla bland världens befolkningar på väldigt många år.

När viruset väl har trängt in i kroppen dödar det ganska snabbt celler, så snabbt att många celler faktiskt exploderar, som läkarna beskriver det. Viruset bryter ned immunförsvaret och förorsakar kraftiga blödningar inuti kroppen, och det angriper raskt nästan alla organ. Vanligtvis dör de som drabbas inom en till två veckor efter det att symtom har visats. Enda trösten är att ebolaviruset bara smittar vid direkt kontakt med kroppsvätskor från någon smittad samt att ebolaviruset fortfarande är mycket sällsynt.

Ebola identifierades så sent som 1976, då den första kända epidemin drabbade Sudan och Demokratiska republiken Kongo. Namnet har viruset fått från Ebolafloden som rinner i närheten av den by där det första utbrottet blev känt.

Det nu aktuella utbrottet av ebola som har skett i Västafrika klassades av WHO den 8 augusti 2014 som ett hot mot människors hälsa av internationell omfattning. WHO konstaterade därför nödvändigheten av en samordnad internationell insats för att stoppa och vända den internationella spridningen av viruset.

I slutet av januari i år hade WHO rapporterat över 21 600 fall av bekräftad eller misstänkt ebola i Västafrika, främst i Guinea, Liberia och Sierra Leone.

I inledningen av den nu pågående epidemin avled nio av tio smittade. Men genom de insatser som har mobiliserats och genomförts internationellt avlider nu endast sex av tio smittade. Fler än 8 600 personer har dock trots detta tyvärr rapporterats avlidna i mitten av januari i år i den största epidemi av ebola som världen har skådat.

Det är mot denna bakgrund som man ska förstå regeringens proposition och att det ibland måste gå fort. Därför står Miljöpartiet bakom förslaget.

I dag reser vi i en sådan omfattning att åtgärder måste vidtas för att hantera de risker för spridning som ändå finns med en sådan här sjukdom. En person som har smittats kan faktiskt, trots det som jag har sagt, ibland bära viruset i upp till tre veckor utan att några symtom visas. Även den som har varit smittad men som tack vare de omfattande vårdinsatser som har gjorts överlever kan vara bärare av viruset under flera veckor. Jag har inte lyckats hitta någon säker information om hur länge det kan pågå. Men jag har läst om att man har upptäckt viruset hos överlevande personer så länge som sju veckor efter friskförklaring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infektion med ebolavirus

Det är mycket svårt att behandla de drabbade, bland annat därför att man måste ha oerhört stora säkerhetskrav för att vårda de drabbade. Ett annat problem är att det faktiskt inte finns någon specifik behandling mot ebola. Det som man gör är att i huvudsak stödja patienten med hjälp av till exempel andningsmaskiner, stabilisera blodtrycket och ge blodtransfusion, vätska och andra liknande insatser för att kroppen själv ska kunna ta upp kampen mot viruset.

ZMapp och TKM-Ebola är två behandlingsmetoder som har prövats, men egentligen har man ännu inte kunnat utvärdera om de har någon större positiv effekt för patienterna. Ett preparat som heter Brincidofovir har också prövats. Det har visat sig ha viss framgång, men det är bara på forskningsnivå.

För min egen del räcker det med att ganska översiktligt ha försökt studera och sätta mig in i den virala blodfebersjukdom som ebola utgör för att helt ställa mig bakom att sjukdomen lyfts in i den lagstiftning för samhällsfarliga sjukdomar som vi har och där sjukdomar pekas ut för vilka vi behöver ha särskilda försiktighetsåtgärder.

Att klassa en smitta eller en sjukdom som samhällsfarlig ger möjlighet för smittskyddsläkarna att besluta om karantän, och det ger möjlighet för Socialstyrelsen att besluta om att spärra av områden med innebörden att personer då varken får resa in i området eller resa ut ur det. Det är mycket rimliga åtgärder om en sådan smitta skulle påträffas.

Självklart kan de åtgärder som följer av en sådan klassning som samhällsfarlig sjukdom upplevas som integritetskränkande på många sätt. Men när man gör bedömningen av den inskränkningen i förhållande till konsekvenserna av om en sådan sjukdom sprider sig, drar vi i Miljöpartiet slutsatsen att medborgarna inte skulle ha några invändningar mot en sådan förändring. Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

Herr talman! Ebola är ett skräckvirus för dem som har drabbats i Västafrika. Just detta ärende handlar om att regeringen föreslår att bestämmelserna i smittskyddslagen om samhällsfarliga sjukdomar ändras och att ebola lyfts in. Det ställer sig Vänsterpartiet självklart bakom.

För dessa samhällsfarliga sjukdomar i smittskyddslagen, där ebola kommer att föras in, finns det mycket strikta åtgärdsplaner. Det handlar om förhållningsregler som tvångsundersökning, isolering, tillfällig isolering, karantän, hälsokontroll vid inresa och avspärrning av områden om det behövs. Det är alltså ett ganska robust system.

Enligt regeringen bör därför de ansvariga myndigheterna ha möjlighet att tillämpa smittskyddslagen just i fråga om dessa sjukdomar och använda sig av extraordinära smittskyddsåtgärder för att helt enkelt skydda befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infektion med ebolavirus

Detta tycker Vänsterpartiet är good enough. Vi förlitar oss fullständigt på de smittskyddsexperter som vi har i Sverige som är kompetenta som få, om man tittar ut i världen. Det gör också samtliga partier i utskottet, förutom Sverigedemokraterna som fortsätter på sin resa i misstänkliggörandets regi, kan man säga. Det är helt uppenbart när man tittar på vad de föreslår.

Sverige är ett land med mycket god infrastruktur när det gäller hälsa och sjukvård. Vi skulle klara av ebola här. Vi skulle inte ha tusentals smittade och döda. Sverige är nämligen ett land som i jämförelse med andra globalt kan ta hand om krissituationer. I Sverige skulle ebola aldrig få den spridning som den har fått i Liberia, Sierra Leone och Guinea.

Antalet läkare i Sverige är 3,8 på 1 000 invånare. I Liberia är det 0,0 läkare på 1 000 invånare. Så ser det ut i de eboladrabbade länderna. Ju sämre infrastruktur i hälso- och sjukvården, desto större offer.

Vi har haft utbrott av ebola sedan 1970-talet, men den här gången har det varit 22 000 smittade och 9 000 döda. I början av september klämtade Läkare utan gränser i sin klocka. De gör ett eminent jobb i världen där andra inte gör det. De bad då världssamfundet att se över de möjligheter som världssamfundet har för att människor skulle åka till Västafrika och arbeta.

Man kan säga att det internationella samfundet visst mötte upp, även Sverige, men insatserna motsvarade inte behoven. I dag finns det 70 läkare i Sierra Leone, och 60 procent av de infekterade människorna dog. Det skulle aldrig hända i västvärlden eftersom vi har en annan ordning här på grund av den historia som vi har i världen.

När det gäller läkemedel är det den gamla marknadsdoktrinen, cash is king, som gäller. Efterfrågan på botemedel är inte tillräckligt stor och marknaden inte tillräckligt rik för att det ska vara ekonomiskt lönsamt att utveckla och i större utsträckning tillverka läkemedel mot ebola. Det här handlar om ekonomi och makt.

Om ebola hade brutit ut i Sverige hade forskningsinstituten och läkemedelsindustrin varit mer på G, kan man säga.

Detta är ett ekonomiskt problem och ett globalpolitiskt problem. Utbrotten av ebola har tidigare var rätt begränsade - det har handlat om några hundra dödsfall - och sjukdomen har varit regionalt begränsad till områden där det inte finns läkemedelsforskning och pengar.

Världen är orättvis. Läkemedelsbolagen reglerar sin egen marknad, och de fattiga är aldrig vinnare på den marknaden.

Det behövs fortsatt hjälp till de drabbade områdena. När vi har noll infekterade är vi hemma, och där är vi inte än. Därför bör Sverige fortsätta med sitt arbete i dessa länder och även i resten av världen. Det enda som är säkert är att bestämmelserna i smittskyddslagen om samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med ebolavirus, det vill säga en ändring i smittskyddslagen.

Vi yrkar bifall till regeringens proposition och avslag på Sverigedemokraternas motion.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)