Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet

Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet

Fru talman! Jag står bakom Moderaternas samtliga reservationer men yrkar bifall endast till reservation 2.

Gemensamma EU-regler på avfallsområdet är viktiga för att höja miljökraven i hela unionen men också för att få en välfungerande inre marknad med likartade krav i alla medlemsländer.

Moderaterna har sedan tidigare föreslagit att det ska utvecklas ett digitalt system för att spåra farligt avfall, och vi ställer oss därför positiva till att information kopplad till farligt avfall ska digitaliseras. Det förbättrar och effektiviserar informationsöverföringen och ökar spårbarheten.

I sin proposition föreslår regeringen dock mer långtgående skyldigheter för alla verksamheter som omfattas av skyldigheten att rapportera in farligt avfall till det digitala systemet än vad direktivet kräver. Det handlar bland annat om anteckningsskyldigheten, där det svenska genomförandet medför att fler uppgifter ska vara obligatoriska att rapportera in jämfört med det som anges i direktivet.

I stort sett alla svenska företag omfattas av kraven på ett digitalt register för farligt avfall. Trots detta har regeringen inte genomfört en konsekvensanalys av vad överimplementeringen kommer att kosta företagen ekonomiskt. Men att det innebär en konkurrensnackdel för svenska företag eftersom de tvingas möta högre krav och kostnader än företag i andra EU-länder konstaterar till och med regeringen själv.

Fru talman! I praktiken innebär detta att regeringen lägger en administrativ blöt filt över svenska företag. Detta tycker Moderaterna är allvarligt.

Det är ytterligare ett i raden av exempel på regeringens överimplementeringar av EU-direktiv. Ska Sverige fortsatt vara ett konkurrenskraftigt land måste vi säkerställa att svenska företag inte påtvingas högre krav än företag i andra EU-länder. Vi motsätter oss därför regeringens förslag till överimplementering av det digitala systemet för att spåra farligt avfall.

Vi kräver att regeringen ska återkomma med en utformning där Sverige inte går längre än vad EU-direktivet kräver. Och i det fall regeringen trots allt väljer att överimplementera förslaget bör regeringen göra en utvärdering av hur detta påverkar svenska företags konkurrenskraft.

Fru talman! Moderaterna är positiva till att skapa förutsättningar för ett resurseffektivt och cirkulärt samhälle. För att åstadkomma detta ska politiken främst genom återanvändning prioritera åtgärder som förebygger att avfall uppkommer. Det avfall som ändå uppkommer ska i första hand återvinnas.

För att öka återvinningsgraden och skapa bättre förutsättningar för en cirkulär ekonomi är en förändrad syn på avfall viktig. Det låter tekniskt, men det är otroligt viktigt att det som i dag betraktas och hanteras som avfall i större utsträckning blir just en resurs som återvinns. Vi välkomnar därför att Sverige genom EU-direktiv på avfallsområdet tar steg i den riktningen.

Skrivningar om när avfall upphör att vara avfall förs in i miljöbalken, vilket är väldigt bra. Det syftar till att underlätta processer där återvunnet material ersätter jungfruliga material i olika produktionsprocesser och på så sätt förbättrar cirkulära flöden i samhället.

Men för att ytterligare förenkla för företagen som vill återvinna avfall behöver den nya lagstiftningen kompletteras med en uppdaterad vägledning från Naturvårdsverket för när avfall upphör att vara avfall. Den vägledning som finns i dag bidrar inte med nödvändig tydlighet, rapporterar många företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet

I dagsläget är det företaget som är skyldigt att visa när avfall har upphört att vara avfall. Men ingen myndighet har i dag ansvaret att meddela om processen för att tillse att avfall upphör att vara avfall är tillräcklig för att leva upp till kraven i lagen. Det ansvaret vilar i stället på tillståndsmyndigheter, vilka riskerar att göra olika bedömningar i olika delar av landet. Detta skapar en osäkerhet och försvårar för alla de företag som vill återvinna avfall eller vill köpa material som tidigare klassats som avfall.

Det saktar också ned omställningen till en cirkulär ekonomi. Om man till exempel får en produktleverans där produkterna är omgivna av plastemballage och man sedan vill använda den plasten för att skapa nytt emballage eller andra produkter försvåras det om den klassas som avfall.

Moderaterna anser att det ska vara enkelt att bidra till samhällets gröna omställning. Vi vill att Naturvårdsverket ska ges i uppdrag att ta fram en mer detaljerad vägledning om när avfall upphör att vara avfall för att skapa en större tydlighet och förutsägbarhet för företag som vill bidra till omställningen.

Naturvårdsverket ska ges ett nytt uppdrag att bistå företag med att snabbt avgöra avfallets status samt utarbeta så kallade end of waste-kriterier för avfallet i fråga.

Fru talman! Moderaternas miljöpolitik bottnar i att det ska vara lätt att göra rätt och att det ska vara lätt att göra gröna val, både för privatpersoner och för företag. Vi behöver därför säkerställa god tillgång till information och möjlighet till detaljerad vägledning men undvika att dränka svenska företag i överflödig byråkrati.

Fru talman! I dagens aktuella proposition lämnas flera förslag till ändringar, huvudsakligen på avfallsområdet, för att genomföra de reviderade avfallsdirektiven. Lagförslagen i propositionen möjliggör att Sverige kan fortsätta utvecklingen mot att bli ett mer resurseffektivt samhälle som kan övergå till alltmer av en cirkulär ekonomi.

Därför är vi kristdemokrater positiva till huvuddragen i regeringens proposition. Men det finns aspekter av den som vi finner problematiska. I huvudsak handlar det om en viss överimplementering av direktivet, vilket regeringen i något fall själv bekräftar. Men i andra delar saknas tyvärr den transparensen.

Vi anser även att förslagens påverkan på svenska företag inte har konsekvensutretts tillräckligt väl. Regelrådet erkänner att de inte har haft möjlighet att detaljgranska varje delförslag eller bedöma huruvida alla effekter konsekvensutretts. Men man gör den sammanvägda bedömningen att konsekvensutredningen uppfyller organets krav. I Regelrådets fullständiga yttrande specificeras vilka delar som man menar att förslagsställarna hade kunnat utveckla mer.

Regelrådet skriver att det i vissa fall saknas information om varför ett förslag går utöver EU-rätten. Bland annat handlar det om förslaget som rör det digitala systemet för att spåra farligt avfall, där förslaget till skillnad från vad direktivet anger även inkluderar icke-farligt avfall. Detta medför att betydligt fler företag omfattas av det rapporteringskrav som lagstiftningen dikterar.

Vidare hade Regelrådet velat se fler resonemang kring alternativa lösningar vid genomförande av EU-rätten. Organet bedömer också att flera förslag innebär relativt omfattande ändringar i dagens regelverk och att de berörda aktörerna, givet att författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti, har en väldigt kort förberedelsetid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet

Näringslivets regelnämnd anser att konsekvensutredningen i den remitterade promemorian inte uppfyller de krav på analys som bör ställas i samband med genomförande av EU-lagstiftning. Nämnden saknar bland annat en jämförelse med hur övriga nordiska länder och andra EU-medlemsstater planerar att genomföra EU-lagstiftningen för att erhålla eventuella alternativa lösningar som kan vara mer kostnadseffektiva och för att se till att det svenska genomförandet inte innebär att svenska företag får konkurrensnackdelar i förhållande till sina utländska konkurrenter.

Fru talman! Att genomförande av EU-direktiv inte bör försämra företagens konkurrenskraft finns uttryckt i riksdagens tillkännagivande till regeringen från riksmötet 2018/19, som beslutades den 3 april. Av den anledningen anser vi kristdemokrater att regeringen bör vidta återhållsamhet vid implementering av EU-direktiv i svensk lagstiftning, och konsekvenser för det svenska näringslivet bör vara lättöverskådliga.

Kristdemokraterna anser att merparten av lagförslagen i propositionen är väl avvägda men att en mer grundlig konsekvensutredning för svenska företag egentligen hade behövt utföras. Utöver det oroas vi över en möjlig överimplementering av EU-direktivet. Därför yrkar vi på att regeringen inom ett år bör utvärdera hur den föreslagna implementeringen av EU-direktivet påverkar svenska företags konkurrenskraft. Därmed yrkar jag bifall till vår reservation nr 1.

Slutligen, fru talman! Detta är, i alla fall såvitt vi nu vet, vår sista kammardebatt detta riksmöte. Därmed vill jag önska talmannen och talmanspresidiet, kammarkansliet, MJU-kansliet, som är representerat här, och övriga kollegor i miljö- och jordbruksutskott en trevlig, skön och vilsam sommar.

Fru talman! Här i kammaren debatterar vi i dag miljö- och jordbruksutskottets betänkande nr 20, Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet.

Lagändringarna i propositionen innebär bland annat att det i miljöbalken införs nya definitioner och bestämmelser om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling och kostnader för hantering av avfall.

Vidare förtydligas kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall och bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall. Flera bemyndiganden utvidgas för att möjliggöra genomförande av kraven i avfallsdirektiven på föreskriftsnivå. Bestämmelserna om kontrollplaner i plan- och bygglagen kompletteras, och det införs bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen om att sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för uppgifter i ett register med uppgifter om avfall.

Dessa författningsändringar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2020.

Förändringarna i direktiven syftar bland annat till

att främja övergången till en cirkulär ekonomi

ett fullständigt genomförande av avfallshierarkin i samtliga av EU:s medlemsstater

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet

en minskning av avfallsmängder både totalt och per capita

säkerställande av återvinning av hög kvalitet och användningen av avfall som en betydande och tillförlitlig källa av råvaror för unionen.

Propositionen innehåller även förslag till lagändringar som syftar till att genomföra de bestämmelser i ändringsdirektiven som ska vara genomförda av EU:s medlemsstater den 5 juli 2020. Ändringar föreslås i miljöbalken, offentlighets- och sekretesslagen, plan- och bygglagen samt lagen om skatt på avfall som förbränns.

Med den nyss nämnda avfallshierarkin, eller avfallstrappan, menas en prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet, alltså i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas. Den grundar sig på EU-direktiv och är en metod för att uppnå EU:s miljömål. Principen är också införd i svensk lagstiftning sedan år 2011. Förebyggande av avfall är det högst prioriterade steget. Avfallstrappan är uppdelad i följande fem steg:

förebyggande

förberedelse för återanvändning

materialåtervinning

annan återvinning, till exempel energiåtervinning

bortskaffande eller deponering.

Regeringen konstaterar i konsekvensbedömningen att eftersom alla samhällets aktörer producerar avfall av något slag berörs mer eller mindre samtliga medborgare och verksamheter direkt eller indirekt av de bestämmelser som föreslås i propositionen.

Många förslag riktar sig mot dem som yrkesmässigt hanterar avfall, det vill säga avfallssektorn, vilket gör att denna grupp berörs särskilt. Denna sektor innefattar även kommunerna och kommunala bolag, eftersom de är centrala aktörer på den svenska avfallsmarknaden. Aktörsgruppen företag och andra yrkesmässiga verksamheter är en stor och heterogen grupp som berörs på olika sätt av förslagen i propositionen.

Riksdagen har tidigare tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft. Det nämnda tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

I budgetpropositionen för i år, 2020, framgår att regeringen kommer att arbeta vidare med frågor rörande implementeringen av EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar svenska företags konkurrenskraft.

Fru talman! Nu när vi talar om avfall vill jag passa på att nämna några ord om januariavtalet. I januariavtalet med dess 73 punkter och fyrpartiuppgörelsen mellan oss socialdemokrater, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna finns flera punkter som mer eller mindre berör avfall.

Punkt 35 berör till exempel ekonomiska styrmedel som ska användas för att ställa om samhället i miljövänlig riktning. Punkt 38 berör till exempel utvecklingen mot en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi.

Låt mig i dessa tider av tvivel kring konjunkturen avslutningsvis få låna några rader direkt ur januariavtalet:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet

Full beredskap ska finnas för att hantera en situation där konjunkturen vänder. För att säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden krävs en politik som prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft.

Med andra ord är även reviderade avfallsdirektiv små men viktiga delsteg i den riktningen. Det är steg som kommer att gynna oss här i dag, våra barn och våra barnbarn.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla reservationer.

Fru talman! Jag kan redan i inledningen av mitt anförande säga att vi från Centerpartiets sida står bakom förändringarna som föreslås i betänkandet. De flesta är av en ganska teknisk karaktär och handlar om precis det som betänkandet handlar om, alltså ett förbättrat genomförande av avfallsdirektivet.

Jag vill också ta möjligheten - fast det är dagens och faktiskt också riksmötets sista betänkande från utskottet vi debatterar här - att få lägga ut texten en aning om framtidens avfallshantering och cirkulär ekonomi.

Även om det på det hela taget är kloka förändringar som föreslås här ska vi komma ihåg att det här är ett betänkande av en ganska teknisk karaktär och förhoppningsvis inte det mest framåtsyftande vi debatterar i kammaren den här mandatperioden.

Vår avfallshantering är en helt avgörande del av övergången till en cirkulär ekonomi - en övergång som riksdagens alla partier förhåller sig positiva till, och detta av mycket goda skäl.

Hur vi hanterar resurser och hur vi sluter kretsloppen är helt avgörande om vi vill ha ett samhälle där vi inte lever över våra tillgångar, där vi inte förbrukar ändliga resurser och där vi inte har utsläpp av växthusgaser, miljögifter och annat som gör att vi fördärvar förutsättningarna för kommande generationer att ha ett gott liv och en hållbar och växande ekonomi.

Med det i åtanke tror jag också att vi kommer att behöva fatta en del riktigt framåtsyftande beslut den här mandatperioden, och jag tror och hoppas att det regeringsavtal som Centerpartiet har slutit tillsammans med Liberalerna och regeringspartierna ger goda förutsättningar att ta viktiga kliv på den vägen.

Det jag talar om här, för att försöka vara något mer konkret, handlar om saker som redan har nämnts i debatten. När slutar till exempel avfall att vara avfall? Eller ska det över huvud taget börja betraktas som avfall? Vi vet att vi kommer att behöva ha helt andra ekonomiska flöden i framtiden. Det är flöden där en resurs som ingår i en vara, som har ingått i en vara eller som har varit en del av en förpackning också kan tas vidare.

Vi ser att det är här vi har de stora utmaningarna i övergången till en cirkulär ekonomi. I alltför många fall har vi inte några aktörer som kan ta vara på de här resurserna, och de har i dagsläget inte någon marknad att sätta dem på. Vi ser det vad gäller till exempel textilier, och vi ser det alltför ofta vad gäller plaster och andra varor som cirkulerar i ganska stora mängder i vår ekonomi.

Det vi från politiskt håll behöver hjälpa till att göra är att undanröja hindren för de här aktörerna för att kunna ta vara på dessa resurser. Vi behöver också främja framväxten av marknader som kan se till att resurserna sätts i spinn och börjar och fortsätter att cirkulera. Ur det här perspektivet är inte dagens avfallslagstiftning på alla sätt lämpad för framtidens cirkulära ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet

Den föregående talaren nämnde avfallstrappan. Även om det är ett perspektiv som det kommer att vara viktigt att fortsätta att använda som ett verktyg, och även om det var någonting som var helt revolutionerande för att vi skulle använda resurser på ett mer hållbart sätt bakåt i historien, ser vi också att tänkandet som är grunden för avfallstrappan i vissa fall blir en begränsning.

När vi på ett alltför snävt sätt styr användandet av resurser, och när vi definierar saker som avfall, vilket gör att de inte kan exporteras eller handlas med, finns det också en risk att vi stoppar kretsloppet och att vi i stället för att cirkulera resurser faktiskt tar dem ur bruk. Det är precis det här som vi behöver kunna komma ifrån och som våra lagar och regler också måste vara lämpade att ta upp.

Jag nämnde att jag ändå tror att vi har förutsättningar att ta vissa viktiga steg under mandatperioden. I januariavtalet har vi ett par punkter som rör just den här saken. Just nu förhandlas en cirkulärekonomistrategi, som jag tror kommer att kunna vara mycket viktig för att definiera vilka de politiska åtgärderna kommer att behöva vara om vi ska kunna ta nästa steg.

Det rör sig mycket om precis det som vi har varit inne på - att kunna plocka bort de hinder som i dag finns lagstiftningsmässigt för detta. Men det handlar också om att kunna vara proaktiv från politikens håll och stötta växande marknader och företag och aktörer som grundar sig i det cirkulärekonomiska tänkandet.

Ett ganska gott exempel är, som jag också redan har varit inne på, textilbranschen. Vi vet att dagens textilhantering har en stor påverkan både på miljö och på klimat. Till detta produceras de textilier som vi brukar, använder och handlar i Sverige ofta under ganska dåliga förhållanden även socialt.

Det är därför glädjande ur en ekologisk och en ekonomisk och en social synvinkel om vi kan få mer av en marknad för cirkulära lösningar i Sverige. Det är precis det här som jag tror att vi kommer att behöva ta till oss. Jag ser dagens debatt om inte som den slutliga lösningen så åtminstone som ett välkommet tillfälle att tydliggöra var vi i Centerpartiet står i de här frågorna.

Därmed tackar jag för mig och tackar, liksom kollegan Ottosson, alla närvarande för ett mycket gott riksdagsår.

Fru talman! Liberalerna står bakom lagändringarna i syfte att genomföra och implementera EU-direktivet på området.

En effektiv avfallshantering och ett utvecklat system för hållbar återvinning av material och produkter är en grundläggande förutsättning för att uppnå en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi.

Det är stor skillnad mellan en cirkulär ekonomi och en linjär ekonomi. De nya reglerna anses främja en ökad cirkularitet och leda till minskade avfallsmängder och ökad återvinning samt till ett enhetligt genomförande av avfallshierarkin i hela EU.

I miljöbalken görs i huvudsak följande ändringar. Uttrycket kommunalt avfall ersätter termen hushållsavfall, och det anges vad som avses med avfallsproducent. Det kan låta tekniskt, men det betyder väldigt mycket för den kommunala hanteringen. Det införs bestämmelser om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling och kostnader för hantering av avfallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet

Avfallsfrågorna har också engagerat utskottet under hela våren när vi har hanterat frågor som rör exempelvis returpapper, som inte styrs av EU-direktiv.

Det finns ett starkt konsumentperspektiv i de här frågorna. Jag tänker mycket på de konsumenter som tycker att det borde vara självklart att kunna reparera och laga de konsumentprodukter man har. Ytterst är det ju så att konsumenternas avfall hanteras av kommunerna i hela detta system.

Kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet förtydligas. Bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall införs. Detta har också tidigare talare varit inne på, och det är en viktig om än teknisk förändring. Det tydliggörs vem som har ansvaret för att uppfylla tillämpliga författningskrav för material och produkter när avfall upphör att vara avfall.

I övrig lagstiftning görs i huvudsak följande ändringar. Bestämmelserna om kontrollplaner i plan- och bygglagen kompletteras så att en kontrollplan ska omfatta uppgifter om allt bygg- och rivningsavfall och även byggprodukter som kan återanvändas. Just i denna sektor har vi betydande utmaningar. Det är stora mängder av det som i dag blir avfall som borde kunna cirkuleras, men då måste man också veta vad produkterna innehåller.

Det införs bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen om att sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för uppgifter i ett register med uppgifter om avfall. Kommunalt avfall ska inte omfatta precis allt, utan det finns också redovisat vad som inte omfattas av detta. Det är jordbruk, skogsbruk, fiske, septitankar, avloppsnät och avloppsrening, uttjänta bilar etcetera.

Förändringarna i direktiven syftar bland annat till att främja övergången till en cirkulär ekonomi och ett fullständigt genomförande av avfallshierarkin i samtliga medlemsstater inom EU - det är otroligt viktigt att vi har ett EU-perspektiv på frågorna. De syftar vidare till en minskning av genererade avfallsmängder, totalt och per capita, till att säkerställa en återvinning av hög kvalitet, som jag tidigare nämnde, och användningen av avfall som en betydande och tillförlitlig källa av råvaror för unionen - att vi återanvänder det som är möjligt att återanvända i en cirkulär ekonomi.

Fru talman! Endast en begränsad del av det kommunala avfall som genereras i EU hamnar i återanvändning eller materialåtervinning. Resten av det kommunala avfallet deponeras eller omhändertas genom förbränning. EU går i nuläget miste om stora möjligheter till ökad resurseffektivitet och en mer cirkulär ekonomi.

Det råder vidare stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller avfallshantering, och flera bestämmelser i de reviderade direktiven syftar till att komma till rätta med dessa skillnader.

Förslaget som vi behandlar i dag innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om när avfall upphör att vara avfall enligt de angivna villkoren. Den som är ansvarig för att avfall blir behandlat ska se till att avfallet behandlas i enlighet med avfallshierarkins prioriteringsordning, som också tidigare talare har varit inne på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet

Enligt förslaget ska kommunen få meddela föreskrifter om renhållningsavgift. Renhållningsavgiften får även täcka kostnader för den infrastruktur som behövs för avfallshantering.

Fru talman! En viktig del i omställningen till en mer cirkulär ekonomi är att samhället i ökad utsträckning kan ersätta material med återvunna resurser. Ett tydligt regelverk är en viktig förutsättning för att efterfrågan på återvunnet material ska öka. Därför är bestämmelserna om när avfall upphör att vara avfall oerhört viktiga.

Fru talman! Den här gången får jag börja med att yrka bifall till utskottets förslag, vilket jag glömde förra gången.

Nu ska Sverige och EU på allvar börja främja övergången till en cirkulär ekonomi och rikta in politiken på att minska genererade avfallsmängder totalt och per capita. Vi behöver verkligen säkerställa att återvinningen fungerar, att den är av hög kvalitet och att användningen av avfall blir en betydande och tillförlitlig källa av råvaror.

Precis som föregående talare nämnde är bara en begränsad del av det kommunala avfall som genereras i EU föremål för återanvändning eller materialåtervinning. I Sverige bränner vi också en hel del av avfallet, men i övriga EU förekommer det alltför ofta att man både bränner avfall och deponerar avfall. Detta behöver förändras eftersom EU i nuläget går miste om stora möjligheter till ökad resurseffektivitet och en mer cirkulär ekonomi.

Det råder jättestora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller avfallshantering. Flera bestämmelser i de reviderade direktiven syftar till att komma till rätta med dessa skillnader. Därför kan förändringarna bli betydligt större i andra länder än i Sverige.

Fru talman! Jag vänder mig lite grann mot de hårda ord som Moderaterna och Kristdemokraterna kommer med när det gäller överimplementering. Att ropa överimplementering är ungefär som att ropa vargen kommer. Det är ett alltför vanligt argument i debatterna, tycker jag. Väldigt sällan ser vi att EU-domstolen slår ned på den implementering som görs i Sverige.

EU ställer ju krav på fullständighet vid genomförandet av direktiven. Jag skulle snarare vilja säga att det som Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår blir en underimplementering av direktivet. Det blir inte den effektivitet som behövs på miljöområdet för att kunna nå cirkulär ekonomi. Specifikt det farliga avfallet, det med de värsta kemikalierna och gifterna, behöver man verkligen säkerställa att det fasas ut ur kretsloppen. Jag tror att med en väldigt effektiv hantering för detta kommer våra svenska företag att gynnas väldigt starkt av att man får bra produkter som också är säkra att använda i alla led framåt.

Vi kommer att genomföra de reviderade avfallsdirektiven i Sverige på flera olika sätt. Det påverkar bland annat miljöbalken. Framför allt kommer uttrycket "kommunalt avfall" att ersätta termen "hushållsavfall".

Det är också viktigt att man får till de nya bestämmelser som gäller kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall. En väldigt stor mängd av den plast vi använder i Sverige finns i byggavfallet, och plastfrågan är också en av de mest prioriterade frågor som Delegationen för cirkulär ekonomi fokuserar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet

Vi får också förändringar i plan- och bygglagen, där bestämmelserna om kontrollplaner kompletteras så att de omfattar uppgifter om allt bygg- och rivningsavfall. Även byggprodukter ska kunna användas i större utsträckning.

Jag skulle här bara vilja säga att när jag var kommunalråd i Uppsala skapade vi ett bra system i de områden där vi byggde mycket bostäder där vi också samordnade transporter till byggområdena. Det i sig lade grunden till att skapa bra digitala system för vilka material som används i husen, vilket gör att man i framtiden också kommer att kunna identifiera avfall på ett mycket enklare sätt. Här finns det alltså system och företag i Sverige som ligger i framkant redan i dag.

Jag konstaterar att Moderaterna vill ge Naturvårdsverket nya uppdrag. Det tycker jag är bra. Det är dock inte förenligt med att Moderaterna i nästan varje budget vill skära ned miljömyndigheternas budgetanslag.

I januariavtalet slår regeringen och samarbetspartierna fast att vi ska stärka utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Omfattande arbete pågår. Jag vill särskilt framhålla det arbete som näringslivet gör men också det som Tillväxtverket och Delegationen för cirkulär ekonomi åstadkommer på detta område redan i dag. Det skapas en mängd innovativa lösningar och affärsmodeller som förändrar "slit och släng" till "slit och använd igen".

Fru talman! Begreppet "köp, slit och släng" myntades av Lena Larsson på 60-talet. Hon ville starta en debatt om modern konsumtion och varors kvalitet. Man kan verkligen säga att hon var före sin tid, för nu, 2020, står vi här och pratar om lösningarna. Hon var före sin tid. Det behövs alltid föregångare, och vi miljöpartister känner väl igen oss i detta fenomen.

Slit och släng betyder att man använder någonting tills det går sönder, och sedan slänger man det och köper nytt. Det syftar på varor med dålig kvalitet som inte håller så länge. Nu när sommaren står för dörren är det ganska vanligt att man sätter på radion och hör de gamla slagdängorna. Då tänker jag på Siw Malmkvists gamla låt om just slit och släng:

Om du vill fixa framgång skall din stil va rationell,Att va inne på det viset tycks ha blivit din refrängFör du har börjat leva efter mottot slit och släng.

Jag tror att det kan finnas artister i dag som kan skapa bättre låtar som handlar om cirkulär ekonomi.

Med det vill jag önska glad sommar till hela utskottet, till talmännen och till alla tjänstepersoner på hela riksdagen. Glad sommar!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)