Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Fru talman! Under en kris är det klokt med breda politiska lösningar - samförstånd. Riksdagen har eftersträvat det under hela pandemin. Vi har återkommande kallat regeringen, Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter till socialutskottet för att få ta del av information och kunna ställa frågor. Vi har agerat flexibelt och skyndsamt när så varit nödvändigt. När förslag har lagts på riksdagens bord har vi ansträngt oss för att i pandemirelaterade frågor kunna hitta breda lösningar som omfattar alla partier. Det är en klok strategi under en kris.

Fru talman! Covid-19-lagen mejslades fram slutligt under julhelgen 2020. Samtliga partier var engagerade och bidrog till det som sedan blev propositionen, och den kunde antas med brett stöd i kammaren. När lagen nu ska förlängas tyckte inte regeringen att det var nödvändigt att samlas bakom en bred lösning. De lade fram propositionen i augusti utan att samtala med riksdagens partier. Det är extra anmärkningsvärt då regeringen numera vilar på färre mandat än då covid-19-lagen togs fram.

Det är alltså, oavsett kris, nödvändigt att regeringen förankrar sina förslag och söker samsyn. Men i stället för att lyssna in och söka samsyn lade regeringen fram covid-19-lagen på egen hand. När följdmotionerna sedan kom in från riksdagens partier blev det uppenbart att det saknades stöd för att förlänga lagen i fyra månader utan kontrollstationer.

Fru talman! Kristdemokraterna anser att covid-19-lagen liksom den tillfälliga serveringslagen har varit nödvändiga för att på ett någorlunda träffsäkert sätt hantera risker för smitta till följd av coronaviruset. Men vi är lika säkra på att ett så kraftfullt verktyg måste hanteras med försiktighet. Riksdagen måste återkommande pröva om regeringen har skäl att förfoga över ett så kraftfullt verktyg som kan användas för att inskränka fri- och rättigheter.

När regeringen inte klarar av att hitta breda lösningar gör socialutskottet det. Vi har samlats kring att riksdagen om två månader måste pröva de nu aktuella lagarnas giltighet. Senast den 12 november ska regeringen lämna en skrivelse till riksdagen där de redovisar hur de har använt lagarna och vilken bedömning de gör framåt. Behövs lagarna, eller kan de upphöra?

När utskottet i november har tagit del av regeringens skrivelse och i särskild ordning fått information från regeringen och Folkhälsomyndigheten kommer vi att pröva om lagarna fortsatt behövs eller om covid-19-lagen och den tillfälliga serveringslagen kan upphöra. Om vi i november bedömer att lagarna inte längre behövs kommer vi alltså att föreslå riksdagens kammare att lagarna ska upphävas.

Fru talman! Jag är väldigt nöjd och glad över att vi kunnat bli eniga i riksdagen. Det regeringen inte mäktar med gör vi. Vi godkänner därför att lagarna förlängs. Vi får en skrivelse från regeringen senast den 12 november. Därefter prövar vi om lagarna ska fortsätta gälla eller om de ska upphöra. Riksdagen får genom utskottets förslag den nödvändiga kontrollstationen.

Vi är också eniga om att regeringen måste fortsätta att hålla trycket uppe när det gäller vaccinationer mot covid-19. Om man inte når en högre vaccinationsgrad än i dag kommer det att behövas olika slags restriktioner och begränsningar. Det är genom vaccin som riskerna för covid-19 kan minskas så påtagligt att begränsningar kan avvecklas.

Vi har också en majoritet i utskottet som återigen lyfter upp vikten av att ekonomisk ersättning ges till dem som drabbas av restriktionerna. Det är sant att gigantiska belopp har avsatts för olika slags stöd. Men i praktiken har flera av stöden handlagts långsamt av myndigheterna. Man har fått sena besked, och när fel har begåtts av myndigheten och en domstol konstaterat det har berört företag ändå inte fått ut sitt ekonomiska stöd. Livsverk kan gå förlorade därför att det offentliga handlägger beslutade stöd på ett dåligt sätt.

Vi har inte råd att slarva med handläggning av beslutat stöd, varken i det här skeendet eller på andra områden inom det offentliga, eftersom människor drabbas ekonomiskt till följd av detta. Därför är jag glad att en majoritet av partier än en gång påminner regeringen om konsekvenserna för alla dem som påverkas ekonomiskt av pandemilagarnas konsekvenser.

Fru talman! Slutligen vill Kristdemokraterna yrka bifall till reservation nummer 7, om att vi måste få en ordning så att vi vet hur covid-pass kan användas. Regler för hur de ska användas måste redovisas snarast så att de kan användas den dag de behövs. Om restriktioner kan avvecklas helt är det självklart bättre, men skulle någon form av restriktion behövas längre fram är covid-pass en möjlighet som måste vara redo.

Fru talman! Acko Ankarberg Johansson har på ett föredömligt sätt redogjort för vad denna debatt handlar om: en förlängning av covid-19-lagen, den tillfälliga lag som trädde i kraft i januari i år och som upphör att gälla vid den här månadens slut om inte riksdagen fattar ett annat beslut.

Pandemin är vi fortfarande i. Även om vi börjar se ett ljus i mörkret och en god effekt av vaccinationerna befinner sig vårt land och omvärlden i en pandemi. Jag tänker på alla som tyvärr har gått bort, drygt 14 700 personer. Bakom varje siffra döljer sig en person, en kär anhörig, en kär vän och mycket sorg och lidande. Det får vi ha med oss när vi funderar på hur lagen ska utformas framöver. Den här lagen handlar om att rädda liv. Viruset är oerhört potent.

Fru talman! Det här är ett virus som vi i dag har bättre kunskap om än före pandemin, men det finns fortfarande stora luckor. Folkhälsomyndigheten, vårt expertorgan, som står i nära relation till regeringen, bistår med analyser, rekommendationer och råd. De har sagt att risken för smittspridning under hösten och vintern är betydande, speciellt då många människor samlas i trånga utrymmen och har nära kontakt.

Vi kommer sannolikt att få se klustersmitta, alltså lokal smitta på en arbetsplats eller på ett boende. Tyvärr har vi redan i början av hösten sett klustersmitta på en hel del äldreboenden med allvarliga konsekvenser, fru talman. Jag kan ta ett exempel från min hemkommun på ett äldreboende som nyligen haft klustersmitta. Hittills är tre döda. Då ska vi komma ihåg att alla var dubbelvaccinerade. Dock har det gått ganska lång tid sedan första vaccinationen.

Regeringen har hela tiden sagt att pandemin inte ska handla om pengar. Det har det inte heller gjort. Historiska satsningar har gjorts i regioner, i kommuner, i näringslivet och så vidare. Tusentals och åter tusentals jobb har räddats med en offensiv pandemiekonomi, fru talman.

Trots det lägger regeringen nu ett förslag till riksdagen, den kommande statsbudgeten. Det innebär ytterligare en historisk satsning som en nystart för Sverige på vägen ut ur krisen. Där prioriteras framför allt hälso- och sjukvården liksom kommunernas äldreomsorg. Vi vet ju vilken effekt pandemin har haft.

I dag ska vi ta ställning till en förlängning av covid-19-lagen och tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. I utskottet har vi kommit fram till en bra alternativ lösning. Det har riksdagsledamoten Acko Ankarberg Johansson noga redogjort för. Socialdemokraterna ställer sig naturligtvis bakom denna lösning. Jag vill framför allt tacka ledamöterna i utskottet för ett oerhört gott samarbete. Frågan är väldigt svår, eftersom en inskränkning av människors fri- och rättigheter ställs mot skydd av liv och hälsa. Balansgången mellan de olika lagarna är svår.

Det här innebär konkret att regeringen senast den 12 november ska inkomma med en skrivelse där man ska redogöra för hur man ser på det hela och på vad som har hänt i samband med den tillfälliga covidlagen.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till vår reservation 6 om ekonomisk ersättning, och i övrigt yrkar jag bifall till vår proposition.

(Applåder)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 7, även om jag naturligtvis står bakom våra övriga reservationer i betänkandet.

Om en vecka öppnar Sverige upp. Äntligen ser vi ljuset i tunneln. Äntligen ser friheten ut att återvända. Vi kan gå på bio, resa och äta tillsammans - allt det där som vi för ett och ett halvt år sedan bara tog för givet. På några få veckor var världen inte längre vad den varit. Läget var totalt överrumplande, till och med chockartat.

Regeringars ledarskap i kris blev helt avgörande för att hantera situationen. Naturligtvis gällde detta även Sverige. Men i Sverige har vi fått vänja oss vid att vi varit sena och inte sällan bland de sista i Europa när det gällt alltifrån testning, smittspårning och vaccination till träffsäkra restriktioner.

Regeringen har fått svidande kritik i inte minst Coronakommissionens första delbetänkande som kom i december. I en kris leder regeringen landet. Det har denna regering haft svårt att göra. I stället har man gömt sig bakom myndigheter.

Fru talman! När pandemin började var Sverige ett av få länder som saknade lagar för civila kriser. I Norge fick Erna Solbergs regering en sådan lag på plats redan i april förra året. Vid påsktid förra året försökte Sveriges rödgröna regering sig på att under några turbulenta och, enligt mig, taffliga dagar åstadkomma en första pandemilag som skulle gälla i tre månader. Utan särskild tydlighet sökte man mandat för att genomföra en lag som gav regeringen långtgående maktbefogenheter med stor möjlighet till påverkan i enskilda människors liv. Vi moderater såg till att den viktiga principen om underställandemekanism infördes i denna lag, det vill säga att regeringen inte kunde besluta om något som riksdagen inte kunde upphäva. Den lagen användes aldrig.

Hösten kom och med den en ny stor smittspridning, och allt fler partier undrade varför regeringen inte förberedde en tillfällig lag som kunde ge möjligheter till mer träffsäkra restriktioner. Att sitta åtta personer på en idrottsläktare byggd för många tusen och under bar himmel kändes precis så absurt som det var. Men regeringen satt på händerna, och november och december kom med alltmer oroväckande smitta och ett ökande antal dödsfall. Ännu var vaccinet inte på plats.

Fredagen före jul tjugo över åtta på kvällen kom dock ett mejl som sa att regeringen nu vaknat till och ville snabbehandla lagen över jul och nyår så att den skulle kunna vara på plats till den 10 januari. Det är inte konstigt, fru talman, att vi var många som undrade vad regeringen använt sommaren till och vad man gjort under hela hösten.

Fru talman! Regeringen begär nu att den tillfälliga lagen ska förlängas. Jag hade önskat att vi slapp göra det. Men inte minst under förra hösten lärde vi oss att situationen kan förändras snabbt, och detta djävulska virus verkar hitta nya vägar då det visat sig kunna mutera starkare och mer smittsamt. Ännu är inte pandemin över.

Vi moderater vill dock inte förlänga den här lagen längre än vad som är absolut nödvändigt. Vi föreslog därför två månaders förlängning och att lagen skulle omprövas varannan månad för att tas bort när den inte längre behövs. Vi krävde också att regeringen ska återkomma till riksdagen i november för att redovisa hur man använt lagen.

Det är därför mycket glädjande att förslaget till beslut nu är att regeringen ska återkomma till riksdagen senast den 12 november med en skrivelse där man redogör för vidtagna åtgärder med anledning av lagarna och sin inställning till lagarnas fortsatta giltighetstid, det vill säga om man anser att lagarna fortfarande behöver finnas och varför.

Fru talman! Om riksdagen finner att dessa lagar inte längre behövs kommer vi moderater att med kraft driva att de med stöd av utskottets initiativrätt upphävs och tas bort.

Den 29 september kommer nästa steg i återöppnandet av Sverige, och vi är många som välkomnar det. Samtidigt finns en rad orosmoment. Även om vaccintäckningen är relativt hög har vi grupper i Sverige där den är oroväckande låg. I vår följdmotion tryckte vi moderater på vikten av åtgärder för att nå ut till fler människor. Man måste hitta fler vägar.

Ett exempel som visat sig framgångsrikt och som flera regioner tagit efter är Region Uppsalas utskick av bokade tider till bland annat människor i utanförskapsområden. Man såg direkt en positiv effekt av att fler människor kom för att vaccinera sig. Den 15 september kom äntligen en tilläggsöverenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner gällande insatser för ökad vaccinationstäckning. Men denna fråga behöver hållas fast vid tills ett helt annat resultat har uppnåtts.

Fru talman! Vi är många som en längre tid undrat varför i stort sett alla andra länder påbörjat möjligheten att vaccinera 12-15-åringar. Vaccinet har varit godkänt från 12 års ålder under lång tid, och den bedömningen har gjorts av medicinsk expertis. Medicinsk expertis i andra länder har gjort samma bedömning. En rimlig fråga är varför till exempel länder som Danmark, Finland och Norge erbjuder detta men inte Sverige. Det här kunde ha varit på plats före skolstarten och därigenom hindrat en hel del smittspridning. Nu har dock Folkhälsomyndigheten - som vanligt sist i klassen - meddelat att det också kommer att genomföras i Sverige, och jag är glad för det.

Fru talman! Vi moderater har i många frågor drivit den här regeringen framför oss i denna kris. Det gäller bland annat frågor om testning, smittspårning, skyddsutrustning, vaccin, vaccination och ersättning till drabbade personer och näringsidkare. Ersättning till riskgrupper tog vi moderater utskottsinitiativ till, och glädjande nog fick vi utskottet och riksdagen med oss.

Nu behöver också vaccinpassen utredas och utformas, så att de finns klara utifrån olika aspekter som gör dem så väl anpassade som möjligt till svenska förhållanden. Inte minst i övriga Europa har de inneburit en möjlighet att öppna upp för de människor som varit fullvaccinerade eller kunnat visa negativt testresultat. Regeringen har gett uppdraget, och detta är nu ute på remiss.

Vi moderater kommer dock noga att följa den här frågan. Bristen på träffsäkra restriktioner har varit den här regeringens signum. Inte minst har kulturbranschen fått känna på det. De har under en lång tid efterfrågat vaccinpass och måste kunna känna sig trygga i att det finns en långsiktighet om situationen skulle förvärras och restriktioner återinföras. Ett nytt tvärstopp för dem och för många andra branscher skulle faktiskt innebära en katastrof.

Fru talman! Mycket av det som vi moderater under en längre tid drivit, även i vår följdmotion på regeringens proposition gällande den här lagen, har regeringen under veckorna som gått hörsammat. Vi moderater har genom hela pandemin varit en konstruktiv opposition som gjort vårt bästa för att driva på där vi ansett det vara viktigt och samtidigt gjort vårt yttersta för att riksdagen ska vara flexibel och konstruktiv i en svår och extraordinär tid. Vår förhoppning är att vi ska kunna fortsätta att öppna upp och att utvecklingen ska gå i en fortsatt gynnsam riktning. Men erfarenheten av inte minst denna pandemi har lärt oss att man ska hoppas på det bästa men planera för det värsta.

Mina sista ord i detta anförande blir ett varmt och innerligt tack till vår vårdpersonal. Ord räcker inte till för vad ni har betytt och betyder.

(Applåder)

Fru talman! Jag står naturligtvis bakom samtliga av Centerpartiets reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 8 under punkt 9.

Sedan vi debatterade pandemilagens införande här för snart tio månader sedan har mycket hänt. Covid-19-pandemin har klingat av men är ännu inte över. Trots att vaccinationstakten stadigt har ökat under våren och sommaren har smittspridningen åter tagit fart under sensommaren. Den nya deltavarianten utgör ytterligare en utmaning och innebär ett fortsatt behov av vissa restriktioner och åtgärder. Smittläget kan fortfarande förändras, vilket ställer krav på fortsatt beredskap med ändamålsenliga verktyg. Det är därför angeläget att regeringen har en god beredskap att kunna vidta åtgärder och hantera ett eventuellt försämrat läge.

Om sex dagar kommer, vilket nämnts här i debatten, regeringen efter Folkhälsomyndighetens samlade bedömning att ta steg fyra i sin plan för avveckling av restriktionerna. Det innebär att flera av de restriktioner som med stöd av pandemilagen meddelats för att minska spridningen av sjukdomen covid-19 kan tas bort.

Den svenska vaccinationskampanjen har varit en framgång. Snudd på 75 procent av befolkningen som är 16 år och äldre är vaccinerade. Tack alla ni som har vaccinerat er och valt att göra det! Ni har tagit ansvar för er själva och visat varandra omsorg. Ni har hjälpt svensk hälso- och sjukvård, som under mycket lång tid gjort heroiska insatser mot detta dödliga virus. I Sverige har alltid vaccination byggt på frivillighet, och det har visat sig vara en framgångsrik väg. Låt oss från denna kammare i dag gemensamt uppmana er som ännu inte kunnat vaccinera er att göra det så snart ni kan!

Fru talman! När Centerpartiet och Anders W Jonsson under våren 2020 krävde en pandemilag var utgångspunkten för begränsningar utifrån en sådan lag risken för smittspridning och att lagen skulle vara träffsäker, effektiv och rättvis. Lagom till jul återkom äntligen regeringen till Sveriges riksdag med förslag till sådan lagstiftning. Efter att riksdagen sedan skyndsamt och effektivt den 8 januari handlagt regeringens proposition trädde covid-19-lagen i kraft ett par dagar senare.

Centerpartiet har lagt ned betydande energi på att i såväl följdmotionen på pandemilagen som följdmotionen på denna förlängningslag uppehålla sig vid och diskutera de konstitutionella aspekterna på dessa lagstiftningsprodukter. Låt mig därför genast slå fast att Centerpartiet har varit och fortsatt är kritiskt till det sätt på vilket regeringen hanterar detta slags lagstiftning, som till sin karaktär är mycket ingripande och extraordinär.

Regeringens hantering är oroande i främst fyra avseenden. Det handlar om att regeringen inte inhämtat Lagrådets yttrande, om regeringens delegation av normgivningskompetens, om regeringens bristande analys av effekterna på rättighetsskyddet och om lagens träffsäkerhet. Jag tänker nu främst fokusera på den uteblivna lagrådsgranskningen och den bristande analysen av effekterna på rättighetsskyddet.

Av 8 kap. 21 § regeringsformen framgår att regeringen ska inhämta yttrande från Lagrådet innan riksdagen beslutar om bland annat betungande offentligrättslig lagstiftning och fri- och rättighetsbegränsande lagstiftning. Trots att pandemilagen innebär en långtgående delegation av normgivningskompetens i flera led, samtidigt som de begränsningar som både pandemilagen och serveringslagen möjliggör utgör fundamentala ingrepp i en rad grundlagsskyddade fri- och rättigheter, har regeringen valt att inte inhämta Lagrådets yttrande över propositionens lagförslag. Detta motiverar regeringen med att lagförslagen varken författningstekniskt eller i övrigt är av sådan beskaffenhet att det är av betydelse att höra Lagrådet.

Fru talman! Centerpartiet anser att det i ljuset av lagarnas extraordinära och ingripande karaktär är uppenbart att Lagrådets yttrande ska inhämtas, i synnerhet mot bakgrund av den tunga remisskritik som förts fram. Såväl Justitieombudsmannen och Justitiekanslern som Sveriges advokatsamfund lyfter fram lagstiftningens ingripande karaktär och betonar de negativa effekter en förlängning har för enskilda, företag och civilsamhälle. Sveriges advokatsamfund framhåller att det saknas överväganden när det gäller behovet av förändringar eller förtydliganden av lagarna och behovet av en bredare översyn av konstitutionella frågor i fredstid. Fastighetsägarna, Visita och Företagarna är starkt kritiska till bristen på tydligare motivering till behovet av förlängning. Det är således tydligt att lagstiftningen, trots att det enbart rör sig om en förlängning av lagarnas giltighetstid, inte kan anses vare sig så enkel eller så brådskande att Lagrådets granskning inte är påkallad.

Fru talman! Just lagstiftningens tidsbegränsning var också ett av skälen till att många instanser, såväl remissinstanser som Sveriges riksdag, ansåg att de begränsningar som den innebär var acceptabla. Även om en förlängning är befogad är det motiverat med en noggrann utvärdering och genomlysning av lagstiftningens konsekvenser, i synnerhet nu när det är möjligt att ta ställning till eventuella brister. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte inser frågans dignitet och därmed inte har inhämtat Lagrådets synpunkter.

Fru talman! Centerpartiet delar inte heller regeringens bedömning att det inte finns något behov av förändringar eller förtydliganden av de aktuella lagarna ur ett konstitutionellt perspektiv med anledning av den förlängda giltighetstiden. Flertalet remissinstanser har, som redan påpekats, gjort kloka bedömningar av lagstiftningens ingripande karaktär med särskild betoning på effekterna av en förlängning för enskilda, företag, civilsamhälle och det allmänna.

Regeringens bedömning av lagstiftningens konsekvenser är om möjligt än mer undermålig nu än vid lagarnas tillkomst, trots det faktum att man nu har haft mer tid och möjlighet att utvärdera konsekvenserna. Särskilt tydligt blir detta när det gäller rättighetsskyddet för våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Pandemilagen möjliggör omfattande ingrepp i några av våra mest fundamentala fri- och rättigheter, såsom mötes- och demonstrationsfriheterna, föreningsfriheten och inte minst religionsfriheten. Propositionen saknar helt och hållet analys och diskussion värd namnet av vad konsekvenserna faktiskt varit. Det verkar nästan som att regeringen inte kan se några konsekvenser av den i fri- och rättighetshänseende mest ingripande och långtgående lagstiftning som Sverige haft sedan andra världskriget.

Fru talman! Med detta sagt bejakar Centerpartiet likväl förlängningen av pandemilagen med ytterligare fyra månader med återkoppling från regeringen till riksdagen om ett par månader.

Jag ber om ursäkt för att jag drog över talartiden.

Fru talman! Ledamöter, alla ni som slitit med pandemin i vården och inom omsorgen och tittare! Nu ska vi diskutera pandemilagen del II, om man får uttrycka sig så. Det hade varit väldigt bra om regeringen hade kallat in oppositionen, samtliga partier, för en överläggning innan propositionen landade på våra bord. Vänstern är alltid öppen för samarbete.

En lag av denna dignitet, som innebär att tillvaron för invånarna kraftigt kan påverkas, kräver noggrant övervägande. Vi värnar befolkningens liv och hälsa, och av respekt för alla dem som har burit sjukvården och äldreomsorgen genom sitt arbete under pandemin anser Vänsterpartiet att en förlängning av lagen är rättfärdig.

Fru talman! I den version som vi lämnade in i motionen krävde vi två månaders prövotid, det vill säga att detta skulle prövas igen efter två månader. Nu har ett enigt socialutskott gett ett tillkännagivande till regeringen om att den senast den 12 november ska återkomma till riksdagen med en skrivelse som vi ska granska efter att ha tagit in synpunkter från myndigheterna och regeringen. Först då avgörs om lagen ska förlängas eller inte.

För Vänsterpartiet är det extremt viktigt att lagen används med en stor försiktighet. Alla förslag till inskränkningar av människors rörelsefrihet måste vara tidsbegränsade och proportionella. Ju mer samhället stänger ned, desto mer berörs folkhälsan. Det visar flera studier som har gjorts. Speciellt barn och unga drabbas av nedstängda parker, badhus, fotbollsplaner och skolor. Barn som har det jobbigt hemma drabbas extra hårt, fru talman.

Personer som bor och lever trångt drabbas hårdare när aktiviteter och sociala mötesplatser stängs ned. Det är viktigt att även de föreskrifter och beslut som meddelas med stöd av lagen inte gäller längre än vad som är absolut nödvändigt. Vänstern vill därför att giltighetstiden för de föreskrifter och beslut som meddelas med stöd av lagen ska regleras och omprövas kontinuerligt och omgående.

Regeringen ska enligt lagen meddela föreskrifter om förbud mot att samlas i ett sällskap av en viss storlek på platser dit allmänheten har tillträde. Sådana föreskrifter ska dock inte innebära ett förbud som omfattar sällskap som tillhör samma hushåll. Mot bakgrund av att föreskriften inte går att överklaga och att paragrafen kan innebära långtgående inskränkningar i den personliga friheten anser vi att 12 § om förbud mot att samlas i ett sällskap av en viss storlek bör utgå. Jag lyfter därför fram reservation nummer 2.

Det har varit en lång resa med covid-19, och den fortsätter delvis. År 2020 kom nästan 1 miljon resenärer tillbaka till Sverige under sportlovsveckorna. De kom från Italien och Österrike, från London, Paris, Barcelona och andra storstäder i Europa, från USA och överallt i hela världen. Det som hände var att vi tillsammans med Belgien, Nederländerna, Frankrike och Spanien fick in väldigt mycket smitta från olika håll. Den kom dessutom under radarn från länder som inte ens hade sett att de hade covid19. Det ska man vara helt klar över. Många kom tillbaka via flyg och landade på diverse flygplatser i Sverige. Många satte sig hostande i taxibilarna och förde covid-19 vidare till taxichauffören som förde den vidare hem.

Nästan 15 000 personer har avlidit av covid-19, och så många äldre inom äldreomsorgen och på äldreboenden. Det makabra var att det initialt och ganska länge inte fanns tillräckligt med smittskyddsutrustning. Det fanns inte nationellt. Det försvann när Alliansen sålde ut Apoteket AB. Det fanns heller ingen smittskyddsutrustning i lager i regionerna, fast de skulle ha det. Det är beklämmande att regionpolitiker kunnat bortse från det självklara. Det är först nu vi har lärt oss. Det måste finnas lager nationellt och omsättningslager i regionerna. Det är en självklarhet. På grund av smittspridningen men också på grund av politiska underlåtanden nationellt, i regioner och i kommuner kunde de äldre inte skyddas. Det är vår bild av detta.

Fru talman! Det är vaccinet som ska ta oss ur detta. Jag är stockholmska, och jag företräder Stockholm. De områden som har högst vaccinationstäckning i Stockholm är i regionen Vaxholm med 75,1 procent och Täby med 74,6 procent. Lägst andel har Rinkeby-Kista med 43,7 procent och Skärholmen 48,5 procent. Så här ser det ut även i Västra Götaland, Göteborg och i Malmö.

Att det skulle bli så här borde man vetat om från början om man jobbar med folkhälsa. Det är bara att jämföra skillnader i vilka som gör exempelvis mammografi. Det handlar om klass, och det handlar om folkhälsa. Det verkar som att väldigt många politiker runt om i landet och även nationellt borde gå en snabbkurs i just hur man jobbar med folkhälsa. Det handlar exempelvis om att stå på torget med en vaccinationsbuss som inte stänger klockan 17.00, att vara ute i samhället och tala om vaccin och att arbeta genom dem som har högt förtroende i orterna.

I februari 2021 skrev jag så här i en artikel: "En bred kampanj som motiverar så många som möjligt att ta vaccinet får inte dröja längre, utan måste snarast komma igång. Utbilda lokala vaccinationsambassadörer som kan verka i områden där folkhälsan är särskilt dålig och motivationen för vaccinering riskerar att vara låg. För personer med låg tilltro till myndigheter kan den personliga rekommendationen från någon i ens eget område spela en stor roll. Det är och ska givetvis förbli frivilligt att vaccinera sig, men det ligger i hela samhällets intresse att så många som möjligt vaccineras."

Fru talman! Jag tror att det var bra att Folkhälsomyndigheten väntade in rapporter från de länder som tidigare börjat vaccinera barn från tolv års ålder. Vaccinationen med Pandemrix mot svininfluensan 2009-2010 bidrog till en ökad risk för narkolepsi hos barn och unga vuxna. Med det i åtanke är det bra att Sverige tog lång tid på sig för att ha koll och för att kunna möta föräldrars oro.

Covid-19-vaccin är inte från början utprovat på barn. Det ska vi inte glömma. Nu finns det flera undersökningar, fru talman, som visar att det fungerar bra. Vi menar att skolor i socialt utsatta områden ska prioriteras i vaccineringen. Vi vet att de vuxna i de områdena har en lägre vaccinationsgrad. Om barnen kan få en bra vaccinationstäckning minskar det risken för smitta i hela befolkningen. Med ett väl fungerande arbete mellan sjukvård och skola skulle man kunna fixa det.

Fru talman! Den 29 september lyfts restriktionerna. Det är vi alla som avgör hur det går. Vaccinera er! Stanna hemma om ni är sjuka! Men det är vaccinet som ska ta oss ur detta i Sverige och även i världen. Glöm inte det! Vi är inte i en isolerad bubbla. Men en jämlik vaccinering är förutsättningen för att vi ska gå ur pandemin.

Fru talman och kollegor! Vi har befunnit oss i en extraordinär tid med smitta, död, oro och sjukdom där anställda har blivit helt utmattade. Extraordinära situationer kräver ibland, fru talman, extraordinära lagar även om de kringskär människors rörelsefrihet, näringsfrihet och mötesfrihet. De lagar som vi nu debatterar och fattar beslut om senare i dag kom till i en tid då vi måste rädda liv. Det handlade om covidsjukas liv men också liven som kunde spillas om människorna i sjukvården fick bära så tungt att de inte längre mäktade med.

Nu är vi i en annan tid. Det är inte över än, men det är en bättre tid nu. Vaccinationerna måste fortsätta. Det är helt avgörande. Det är också en god lösning, tycker vi i Liberalerna, att de tillfälliga lagarna ger en beredskap för snabba åtgärder även under hösten men att lagarna kan upphävas om två månader om den beredskapen inte längre behövs.

Vi i Liberalerna tycker att det är lika viktigt vad lagen innehåller. Vi har nu under ett och ett halvt år, allihop i Sverige och väldigt många människor över hela världen, levt i ett mentalt undantagstillstånd, fru talman. Under många månader har vi haft restriktioner och begränsningar i våra friheter som vi aldrig skulle acceptera i vanliga tider. Det har naturligtvis inte varit lagarnas syfte att begränsa oss, men det har varit effekten av dem. Men det har inte varit vanliga tider, och detta får heller inte betraktas som vanliga åtgärder.

Varje möjlighet till restriktion, fru talman, måste stå i proportion till riskerna och faran. Vaccinationerna måste fortsätta, som jag sa tidigare, men inget tyder i dag på att nya virusmutationer kommer att leda till konsekvenser som är ens i närheten av lika ödesdigra som innan vaccinationerna tog fart.

Vi har en ny situation. Vi är inte tillbaka än, och vi är inte i normalläge än. Men vi har en ny situation, och en bättre situation. Och en ny situation, fru talman, kräver ny lagstiftning.

Liberalerna anser att det nu är tid för lagarna att ta fasta på att vi ska hålla avstånd - inget annat. Det ska inte handla om antalet deltagare, inte om tidpunkten för demonstrationer, inte om hur många människor som får mötas, oavsett lokalens storlek, och inte om tidpunkter eller andra åtgärder som lagarna i dag medger för när människor ska ha ätit färdigt och gått hem.

Fru talman! Restriktioner av det här slaget när det gäller att kunna mötas fritt, att utbyta varor och tjänster, att vistas ute i samhället och att förflytta sig inom landet är stora ingrepp i människors vardag, i vår ekonomi och i vår frihet.

Därför, fru talman, anser vi liberaler att vi behöver beredskap. Vi behöver beredskapen att säga: Nu måste ni hålla avstånd! Men vi anser också att det nu är hög tid att vi får våra friheter tillbaka på alla andra sätt. Människor måste nu vara säkra på att de under hösten kommer att kunna mötas, demonstrera, höra konserter, vråla på hockeymatcher och se teaterföreställningar - förutsatt att avstånd kan hållas.

Människor behöver ha ett jobb att gå till. De måste kunna få lön för att betala barnens fritis, om avstånd kan hållas där de jobbar. Ingen ska behöva gå på begravning via länk, om avstånd kan hållas. Ingen ska behöva stänga sin restaurang innan gästerna har ätit upp.

Fru talman! Restriktioner av friheten får aldrig gå längre än vad faran kräver. Nu anser vi att det är tid att omformulera denna lag. Därför yrkar jag bifall till Liberalernas reservation 1.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 5 om ekonomisk ersättning.

Fru talman! För två år sedan spreds ett litet virus i Wuhan. Många trodde att det skulle bli ännu ett regionalt utbrott som vi kunde läsa om i nyhetsrapporteringen. Det har ju hänt ett flertal gånger tidigare. Men det här viruset hade uppenbarligen helt andra planer. Snart stängdes gränser, och regeringar runt om i världen genomförde drakoniska åtgärder för att minska smittspridningen av det dödliga viruset. På många håll kunde vi se hur regimer använde pandemin för att inskränka mänskliga rättigheter på ett sätt som vi aldrig har sett tidigare.

Med det sagt, och i kontrast till vad som har sagts i den här debatten tidigare, är min bild av pandemihanteringen i stort i Sverige att regering och riksdag har hanterat detta på ett balanserat sätt och hittat samförstånd, egentligen på samma sätt som vi brukar hantera saker i Sverige.

Under merparten av pandemin har jag inte varit riksdagsledamot, utan regionpolitiker. Det som jag tycker präglade detta arbete kan benämnas som ett slags borgfred, där vi gemensamt hittade lösningar och jobbade tillsammans. Alla bidrog på ett bra sätt, och vi kunde lägga ideologiska olikheter åt sidan för att helt enkelt skapa förutsättningar för vården, inte minst för personalen, att ta sig an pandemin. Det var ju de som fick ta den riktigt stora smällen.

Det har riktats tack från den här talarstolen till vårdpersonalen, och det kan vi fortsätta att göra. Det är fortfarande en hög belastning på många avdelningar på många håll runt om i Sverige.

Men det är klart att vi många gånger hade synpunkter på hur staten agerade eller inte agerade, ungefär på samma sätt som vi från den här talarstolen i denna kammare ofta har synpunkter på hur regionerna agerar eller inte agerar och vad de gör eller inte gör. Med respekt för våra olikheter och våra olika uppdrag är i alla fall min bild att Sveriges pandemihantering har varit långt ifrån perfekt; det ska erkännas.

Men i ärlighetens namn: Vad är perfekt? Det är alltid lätt att i efterhand stå och döma ut enskilda beslut eller göra analyser av historiska resultat. Min bild är att pandemin ska bedömas på den sista raden. Och den är inte skriven riktigt än, utan vi är fortfarande i en pandemi.

Fru talman! Sverige är ett av de länder i Europa som har den högsta vaccinationsgraden. Denna framgångssaga bygger enligt mig i hög grad på tillit. Tillit är kanske en av Sveriges viktigaste tillgångar. Den är viktigare än malmen, skogen och Spotify. Den tillit vi har i vårt samhälle är ett av våra absoluta kärnvärden. Det är viktigt att vi slår fast och värnar den tillit som finns för att vi ska kunna fortsätta när samhället utsätts för stora påfrestningar, till exempel en pandemi. Då är det tilliten som är det viktiga.

Pandemilagen är ett verktyg - ett verktyg att använda med förnuft. Det är något som jag tycker att regeringen har gjort hittills. Samtidigt är det viktigt, vilket också har sagts från den här talarstolen, att den lagstiftande församlingen har en kontroll och en dialog och att vi gör det här i samförstånd. Därför tycker jag att det är bra att det finns en gemensam hantering mellan alla partier och att vi står bakom det förslag som nu föreligger.

Jag yrkar bifall till förslaget och till reservation 5.

Fru talman och ledamoten Nicklas Attefjord! Jag håller helt med om att vi inte kan göra den slutliga bedömningen av pandemin än. Det kommer kanske att ta många år innan vi kan dra slutsatser.

Coronakommissionen har i och för sig redan lämnat sitt första delbetänkande, där de berättar att den allmänna smittspridningen, samhällsspridningen, gjorde att de äldre drabbades hårt. Den bedömningen har vi redan.

Men det ledamoten och vi diskuterar i dag är någonting annat, som jag berörde i mitt tal. Jag var väldigt kritisk till att regeringen i det ärende det nu handlar om inte sökte samsyn utan lämnade fram en proposition och sedan hoppades att den skulle gå igenom utan att man samtalar med riksdagens partier. Jag noterar att ledamoten i stället tycker att regeringen är bra på samsyn hela vägen.

Därför är jag tvungen att fråga: Anser ledamoten Nicklas Attefjord att regeringen har hanterat det ärende vi diskuterar i dag på ett klokt sätt? I en kris behöver man lyssna in varandra, hitta samsyn och hitta det där som är gemensamt i svåra lagar som berör en kris. Allt annat ska vi bråka om. Det gäller budget och mycket annat, och vi ska visa upp ideologiska skillnader. Men i en krissituation behöver man hitta samsyn.

Menar ledamoten faktiskt att regeringen har skött det här ärendet väl?

Fru talman! Ledamoten Johansson frågar om jag tycker att regeringen har förankrat den här delen på ett bra sätt. Man får väl se helheten. Den ursprungliga lagstiftningen - nu pratar vi om en förlängning; det är det beslutet vi fattar här - var ändå väldigt väl förankrad, som jag uppfattade det. Den togs fram i ett samarbete där alla partier var involverade. Man lyssnade, och det gavs och togs.

Det vi nu har är en förlängning. Det hade säkert kunnat göras bättre, med den vändan en gång till. Jag är inte regering utan en del av regeringsunderlaget, men som regering får man ju kritik för att man är saktfärdig och för att man inte förankrar. Någonstans finns det två sidor av det myntet. Men jag tänker att det ju ändå fanns en samstämmighet kring lagen. Det fanns heller ingen stor kritik mot hur regeringen tillämpat lagen, i alla fall som jag uppfattade det. Uppenbarligen gjorde man då bedömningen att man kunde förlänga den utan att göra det här omfattande förankringsarbetet.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

I mitt anförande var jag väldigt tydlig: När vi gemensamt tog fram lagen julhelgen 2020 var det en bred förankring. Alla partier bidrog till hur den blev. Vi kunde då också fatta ett enigt beslut om själva lagen, även om det fanns några tillkännagivanden.

Den här gången var processen den att regeringen i våras ville lägga fram lagen igen för förlängning tidigt, innan vi visste läget. Då sa vi ganska samstämmigt: Nej, det går inte. Vi måste kunna följa läget innan vi bedömer hur länge den ska förlängas. Regeringen lyssnade då. Men sedan i augusti, när vi hade bestämt att vi först skulle mötas i augusti, prata om läget, få höra regeringens och myndighetens bedömning och sedan bestämma hur länge den skulle förlängas, gjorde inte regeringen det. Då skickade man fram propositionen utan att samtala med partierna.

Det är ganska fräckt att frångå en process vi varit överens om och dessutom skicka fram propositionen en vecka innan man kommer till utskottet för att samtala. Det visar liksom inte att man vill ha den här samsynen.

Nu har vi löst det ändå i utskottet så att vi får den kontrollstation riksdagen behöver. Men skälet för min replik var ju att ledamoten sa att regeringen är bra på samsyn, också i det här ärendet. Det tycker inte jag.

Fru talman! Då får jag väl justera det jag sa. Eller inte justera, men det jag pratar om är pandemihanteringen i stort. Där tycker jag att opposition, regering och riksdag har hittat vägar att hantera stora och viktiga frågor som går rakt in i skinnet på alla medborgare i landet. Där är det viktigt att vi jobbar i samförstånd. Jag står fast vid det: På helheten har regeringen skött detta.

När det gäller den sista vändan med pandemilagen finns det uppenbarligen mer att önska. Det var väl synd att regeringen inte tog tillfället att i varje del i hanteringen av pandemin förankra viktig lagstiftning, även om det var gjort i ett tidigare skede.

Fru talman! Regeringen har föreslagit en förlängning av lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den så kallade covid-19-lagen, samt en förlängning av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, även kallad serveringslagen. Båda upphör att gälla den 30 september 2021. Förslaget innebär att lagarna i stället ska gälla till utgången av januari 2022.

Det här är lagar som minst sagt är extraordinära och som innebär långtgående begräsningar av våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter.

För Sverigedemokraterna är det helt centralt att rubbningar av fri- och rättighetsskyddet och maktbalansen mellan riksdag och regering inte får ske slentrianmässigt. De får inte heller riskera att permanentas i ett nytt normalläge. Vi anser därför att en förlängning av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen inte ska vara längre än vad som är absolut nödvändigt. Därför har vi också valt att ta med skarpa förslag om att förkorta förlängningen av lagarnas giltighetstid i vår följdmotion.

Efter överläggningar i utskottet har dock samtliga partier, inklusive Sverigedemokraterna, glädjande nog enats om en alternativ lösning som går i den riktning som Sverigedemokraterna har efterfrågat. Den här typen av ingripande lagstiftning ska aldrig få normaliseras. Därför ser vi väldigt positivt på att samtliga partier har nått samförstånd i den här väldigt viktiga frågan.

Fru talman! Saker och ting börjar sakta men säkert gå tillbaka till det mer normala, vilket givetvis är väldigt efterlängtat. Folkhälsomyndigheten gör nu bedömningen att planen för avveckling av de restriktioner som infördes på grund av covid-19 kan fortsätta. Därför har myndigheten nu valt att rekommendera regeringen att ta nästa steg i den avvecklingen, som bland annat innebär att restriktionerna som varit gällande för exempelvis restaurangsektorn, och som även inneburit publikbegränsningar, ska tas bort eftersom de inte längre anses vara motiverade ur ett smittskyddsperspektiv.

Sverigedemokraterna lägger stor vikt vid att Sveriges beredskap inför en eventuell ny våg fortsatt måste vara hög. Smittan finns kvar, och deltavarianten av covid-19 kommer enligt Folkhälsomyndigheten att dominera helt i Sverige under de kommande månaderna.

Glädjande nog kan vi se att vaccinationstakten i vårt land generellt sett är hög. Däremot är vaccinationstäckningen ojämlik och skiljer sig mellan olika grupper. Vi kan exempelvis se att vaccinationstäckningen är mycket lägre bland utrikes födda, yngre och personer som bor i utsatta områden. Det finns också skillnader mellan män och kvinnor, där kvinnor i högre grad än män väljer att vaccinera sig.

Det viktigaste skyddet mot covid-19 är att så många som möjligt i vårt samhälle faktiskt vaccinerar sig. Av den anledningen menar vi att det är avgörande att vi kan nå ut till ovaccinerade grupper genom särskilda insatser. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner har nyligen presenterat en tilläggsöverenskommelse om insatser för ökad vaccinationstäckning, vilket är bra och helt nödvändigt.

Sverigedemokraterna är glada över att frågan om vaccinationstäckning, som vi lyfte i vår följdmotion, kunde resultera i ett tillkännagivande. Det är viktigt att vi kan säkerställa en god beredskap inför det faktum att ytterligare åtgärder kan komma att bli aktuella, detta för att vi ska uppnå en hög vaccinationstäckning i alla grupper.

Fru talman! Frågan om ekonomisk ersättning till verksamheter som drabbas av regeringens föreskrifter som meddelas med stöd av lagarna vi i dag debatterar är fortsatt en viktig fråga. Trots det faktum att riksdagen redan har lämnat ett tillkännagivande till regeringen när det gäller just frågan om ekonomisk ersättning kan vi konstatera att reglerna fortfarande är vaga. Vi delar därför uppfattningen att regeringen inte har lyckats ge tillräckliga skäl för att inte förtydliga rätten till ersättning. Därför kvarstår problembeskrivningen. Vi ser också att det nu finns behov av att lyfta frågan genom ytterligare ett tillkännagivande för att markera vikten av tydlighet i den här frågan.

Coronapandemin är inte över, och det epidemiologiska läget kan komma att förändras. En förlängning av giltighetstiden innebär fortsatt möjlighet för regeringen att återinföra restriktioner. Därför måste också regeringen kunna leverera den tydlighet som efterfrågas när det gäller ekonomisk kompensation till verksamheter som kan komma att drabbas.

Framtiden ser onekligen ljus ut. Samtidigt har den här pandemin lärt oss att inte ta något för givet. Därför är det viktigt att vi inte fattar förhastade beslut eller beslut som grundar sig i antaganden. Av den anledningen står Sverigedemokraterna bakom utskottets samtliga förslag till tillkännagivanden, som vi menar är både väl avvägda och nödvändiga för en bättre hantering av de aktuella lagarna.

Fru talman! Jag ska inte hålla ett anförande utan bara göra en rättelse.

Jag vill be om ursäkt för att jag yrkade bifall till fel reservation i mitt anförande tidigare. Det är reservation nummer 5 jag vill yrka bifall till och inte reservation nummer 6. Nummer 5 är alltså den reservation som jag vill yrka bifall till. Det var enbart det.

Fru talman! Ledamoten har här i dag i sitt anförande beskrivit på vilket sätt som regeringen har arbetat under denna pandemi. Jag konstaterade i mitt anförande att Sverige har varit väldigt sent på i stort sett varenda punkt i den här pandemin. Det har handlat om testning, det har handlat om smittspårning och det har inte minst handlat om när vi stängde våra äldreboenden.

Precis som tidigare har nämnts har hittills ett betänkande från Coronakommissionen påpekat just detta om äldreomsorgen. Det är mycket allvarliga påpekanden där Coronakommissionen har just understrukit vikten av att en regering leder landet i kris.

Mot bakgrund av att vi har sett effekter av den sena hanteringen från regeringens sida som har lett till att vi har fått en ökad smittspridning som vi inte skulle ha behövt få vill jag fråga ledamoten om ledamoten är nöjd med regeringens hantering av detta.

Det är inte ofta man som moderat får lyfta fram en annan socialdemokratisk regering. Men det har varit väldigt tydligt under den här pandemin att det är stor skillnad mellan en socialdemokratiskt ledd regering i Danmark och en socialdemokratiskt ledd regering i Sverige.

Min fråga till Mikael Dahlqvist är: Hur mycket hade vi egentligen kunnat göra mycket bättre under den här tiden?

Fru talman! Tack för frågan, Camilla Waltersson Grönvall!

Ledamoten frågar mig om jag är nöjd med coronahanteringen. Jag konstaterar att Camilla Waltersson Grönvall i sitt anförande var oerhört kritisk till hur regeringen har agerat under den här pandemikrisen. Lite ödmjukhet vore kanske på sin plats. Det är väldigt enkelt att med facit i hand ha synpunkter.

Betänk att det här är ett virus som ingen av oss hade erfarenhet av. Det är ett virus som fortfarande beter sig lömskt och konstigt. Jag tycker att regeringen har gjort det som vi har som tradition att göra i vårt land och lyssnat på experter och på våra expertmyndigheter - man har haft lite is i magen och analyserat för att inte göra misstag.

Sedan konstaterar jag naturligtvis också, fru talman, att vi, regeringen, inte har gjort allt rätt. Men ledamoten Camilla Waltersson Grönvall får också komma ihåg att en stor del av ansvaret faller på regionerna, och i många av regionerna styr faktiskt ledamotens parti, till exempel när det gäller det här med äldreomsorgen. Jag konstaterar också att regeringen före pandemin började ta fram underlag för en ny krishantering i Sverige.

Det här med delat huvudmannaskap har under pandemin varit en svårighet.

Fru talman! Ödmjukhet räddar inte människoliv. Is i magen räddar inte människoliv. Att skylla på andra räddar definitivt inte människoliv. Det väcker inte heller respekt.

Är det någonting som vi som medborgare i Sverige har fått ta del av under den här tiden är det att regeringen och regeringsföreträdarna alltid skyller på andra. Jag tycker att det är en av de mest anmärkningsvärda delarna av den här pandemin. Vi har haft en regering som har suttit i baksätet, gömt sig bakom sina myndigheter och framför allt alltid skyllt på andra. Det må vara regioner, det må vara kommuner och det må vara mycket annat, men man har inte tagit det ansvar som faktiskt faller på en regering i en kris.

Hur kan jag då säga detta? Jo, det finns fullt med regeringar runt omkring oss att titta på. Jag nämnde tidigare bland annat Erna Solbergs regering, som liksom Sverige saknade en lag för civila kriser men som i april förra året hade en sådan på plats. Det vi fick ta del av var ett, milt uttryckt, taffligt agerande som ledde till en lag som gällde i tre månader och som aldrig användes. Det skyllde man också på oppositionen för.

Nej, fru talman, jag tror att Mikael Dahlqvist behöver se över igen vad hans regering har gjort. Och jag skulle återigen vilja vända frågan tillbaka: Har det inte funnits stora brister i den här hanteringen?

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket för din fråga, Camilla Waltersson Grönvall!

Det här har varit och är fortfarande en extraordinär händelse som har påverkat Sverige och världen extremt. Nej, jag tycker inte att regeringen har agerat felaktigt. Jag tycker att regeringen utifrån de kunskaper man har haft i varje moment har agerat utifrån vad våra expertmyndigheter och så vidare har föreslagit.

Fru talman! Jag tycker inte att vi som politiker och lekmän ska gå in i vissa detaljer. Du hänvisar till vårt kära grannland Norge, Camilla Waltersson Grönvall, och till Danmark. Låt oss se vad som händer när coronan är över. Jag tycker att vi har haft en fin tradition här i Sverige under alla år, och det är ett gott samarbete med våra myndigheter.

Jag tycker alltså ändå med facit i hand att man utifrån den kunskap man hade då vidtog de åtgärder som behövde vidtas.

Sedan konstaterar jag också att det är klart att om man hade haft den här erfarenheten i dag skulle man ha tittat på krishantering tidigare och på det här med huvudmannafrågan vid kris och vad som är regioners och vad som är statens ansvar.

Jag tycker ändå, ödmjukt och utifrån det som har skett, att man har gjort det som man har haft möjlighet att göra.

Fru talman! När man läser propositionen som ligger till grund för dagens debatt funderar man på vilka slutsatser regeringen har dragit av vårens granskning i konstitutionsutskottet. När jag under debattens gång hör Mikael Dahlqvist och hans kollega Nicklas Attefjord tala i rosenskimrande ordalag om regeringens pandemihantering måste jag återkomma med vissa frågor till Mikael Dahlqvist.

Jag och Centerpartiet påstår att regeringen inte har dragit några lärdomar av KU:s granskning. I alla fall framgår det inte av propositionen. Under KU-utfrågningarna hänvisade statsråden notoriskt till Folkhälsomyndigheten i stället för att redogöra för sina egna överväganden och sammanvägda bedömningar.

Folkhälsomyndigheten saknar helt uppdrag i formell mening att beakta medborgerliga fri- och rättigheter i sina avvägningar. De grundas enbart på epidemiologi.

Den svenska förvaltningsmodellen bygger på att regeringen tar det övergripande ansvaret. Som det står i grundlagen: "Regeringen styr riket." Därmed gör man sammanvägda bedömningar utifrån en helhetsbild för att sammanfoga olika perspektiv och intressen, i synnerhet när svårförenliga intressen står mot varandra. Det ansvaret kan aldrig delegeras till myndigheterna. Därför är det anmärkningsvärt att regeringen uppvisar en sådan brist på analys och utvärdering när extraordinär lagstiftning inte bara introduceras utan nu också förlängs.

Jag vill därför fråga Mikael Dahlqvist vad han och Socialdemokraterna i Sveriges riksdag anser om regeringens styrning av riket och huruvida regeringen har suttit i förarsätet eller suttit i baksätet och låtit Folkhälsomyndigheten hålla i ratten.

Fru talman! Tack så mycket, Linda Modig, för din fråga!

Fru talman! Jag får synpunkter på hur regeringen har agerat och skött pandemin. Som jag sa i mitt förra replikskifte är det en oerhört svår situation som regeringen och Sverige har gått igenom. Vi hade ingen erfarenhet. Vi hade ingen bild av vad som skulle ske.

Jag tycker att Linda Modig borde anse att det är en bra tradition vi har i vårt land att ha god samverkan med våra myndigheter, lyssna in experter och analysera. Eller tycker du, Linda, att vi som politiker ska politisera den här frågan? Jag tycker inte det.

Utifrån den lägesbild man hade då och har nu tycker jag ändå att regeringen har agerat på ett sätt som är acceptabelt.

Fru talman! Mikael Dahlqvist har helt missat målet. Jag har inte diskuterat hur regeringen har skött pandemin. Jag diskuterar konstitutionsutskottets konstitutionella granskning av pandemin.

Coronakommissionen kommer inom kort, den 31 oktober, att återkomma med ett nytt betänkande. Bäva månde vi lagstiftare och beslutsfattare om vi ska dra slutsatser av det första betänkandet den levererade!

Mikael Dahlqvist talar om att vi har en god tradition av samverkan mellan myndigheter och regering. Det är sant. Men det fina är att vi har en grundlag, en regeringsform, att stå på som innebär att regeringen styr riket. Man kan inte hantera fri- och rättighetsfrågor genom att dumpa dem på en myndighet och hoppas att den ska bry sig om religionsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten. Så hanterar inte en värdig regering grundläggande fri- och rättigheter, inte ens när det är kristid.

Fru talman! Nej, ledamoten Linda Modig, jag har inte missat målet.

Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Det jag menade, fru talman, var vilket samarbetssätt vi har mellan myndigheter och regering i det här fallet. Det är samma sak där: Regeringen tar in synpunkter från sina juridiska experter när man utformar en ny proposition. Man skickar den enligt beredningsordningen till Lagrådet, på remiss och så vidare.

Sedan är det här en oerhört svår fråga, och jag har respekt för det. Den balanserar mellan våra grundlagsskyddade mänskliga rättigheter kontra att rädda liv och hälsa. Jag utgår från att regeringen, fru talman, har gjort de bedömningar och avvägningar som man ansåg nödvändiga för att kunna gå fram med lagstiftning.

Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 6.)

Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten