Extra ändringsbudget för 2024 - Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina

Debatt om förslag 20 mars 2024

Protokoll från debatten

Anföranden: 8

Anf. 74 Edward Riedl (M)

Herr talman! Det har nu gått drygt två år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot ett europeiskt grannland - Ukraina. Över 10 000 civila har dött under denna tid. Antalet skadade är mycket större, och ännu fler har förlorat sina hem. Det är ett ofattbart lidande som människor i Ukraina upplever. Det ukrainska folket upplever nu krigets alla fasor. Allt lidande ligger på ett folk.

Herr talman! Det är en styrka att samtliga åtta partier i denna riksdag är överens om att rösta för det femtonde stödpaketet till Ukraina. Det visar att den svenska beslutsamheten är total. Vi tänker fortsätta att stötta Ukraina så länge det krävs.

Efter dessa två år med ett fullskaligt anfallskrig är det lätt att känna hopplöshet därför att det är svårt att hitta ljusglimtar och svårt att se att ett krigsslut ligger nära. Vi vet att Putin bygger hela kriget på en dröm om att återupprätta ett gammalt Ryssland - ett stort rike, ett imperium.

Herr talman! Det går inte att resonera med någon som inte vill, med någon som bygger dessa delar på storhetsvansinne och på någon form av missriktad nostalgi. Det som å andra sidan gör att det finns hopp är att vi inte står maktlösa i allt detta.

Det stöd som Sverige nu på egen hand men också tillsammans med våra allierade ger till Ukraina spelar roll. Det är tydligt att Ryssland måste besegras militärt. Men det är också vår övertygelse att de kan besegras militärt. Men för detta behöver Ukraina omvärldens stöd.

Den insats vi nu har att fatta beslut om kallas paket 15 och är alltså det 15:e paketet i ordningen. Paket 15 är det hittills största enskilda stödpaket som Sverige ger till Ukraina. I pengar talar vi om cirka 7,1 miljarder kronor, vilket innebär att det totala militära stödet från Sverige till Ukraina nu uppgår till över 30 miljarder kronor. Det är en stor summa pengar, men det är också en helt självklar investering i Ukrainas frihet och hela Europas säkerhet. Det är också en summa som ska sättas i relation till de stora risker och kostnader det skulle innebära om Ryssland skulle gå vinnande ur detta krig. Detta, herr talman, får helt enkelt inte ske.

De specifika insatser som faller inom ramen för paketet är väl avvägda för det som Ukraina behöver allra mest just nu. Sveriges stöd är också anpassat för att på ett bra sätt komplettera det stöd som kommer från andra länder och för att vi i Sverige ska kunna bidra på ett sätt som passar vår egen kapacitet.

För att stödja Ukraina och tillgodose dess behov på markstridsområdet donerar vi nu bland annat ammunition, pansarvärnsrobotar, granatgevär, handgranater och luftvärnssystem. Till detta ska läggas en omfattande investering i Stridsfordon 90, som av ukrainarna själva lyfts fram som en mycket viktig resurs. Mer än tidigare ligger fokus på att kunna leverera även nyproducerad försvarsmateriel från den svenska försvarsindustrin.

Andra delar av paketet omfattar stöd till Ukrainas maritima förmåga i form av bland annat stridsbåtar och undervattensvapen samt stöd i form av sjukvårdsmateriel och andra förnödenheter. Det tillkommer även ekonomiska medel till de internationella fonder som gör det möjligt för Ukraina att självt bedriva upphandling av nödvändig materiel.

Att stå upp för Ukraina är en fråga om anständighet. Det handlar om att stå upp för folkrätten och om att försvara ett folk och ett land som utsatts för en omoralisk fullskalig invasion och nu kämpar för sin frihet och överlevnad. Det handlar om att försvara våra värderingar när dessa kommer under angrepp från den sorts ideologier som vi i Europa nog hade hoppats skulle lämnas kvar i 1900-talets allra mörkaste vrår.

Att stå upp för Ukraina är också en investering i vår egen frihet och säkerhet. Om Ryssland skulle gå segrande ur kriget mot Ukraina vore det inte en bara en katastrof för det ukrainska folket - en sådan utveckling skulle också märkbart försämra det svenska säkerhetsläget.

Sedan den proposition som ligger till grund för dagens betänkande nådde riksdagen har Sverige hunnit bli fullvärdig medlem i försvarsalliansen Nato. Det innebär ett ökat skydd för oss i Sverige i en alltmer orolig värld men är också ett uttryck för hur vi ser på vår egen roll i denna värld. Vi sällar oss nu, fullt ut och utan förbehåll, även militärt till de länder som står oss närmast när det gäller synen på demokrati och frihet.

Sveriges stöd till Ukraina var självklart redan före Natointrädet. Med Natointrädet blir vårt fortsatta stöd till Ukrainas försvar en ännu tydligare signal både om var vi hör hemma och om var Ukraina hör hemma: i den fria världen.

När Ryssland valde att invadera Ukraina visade Vladimir Putin tydligt vilket slags land han vill företräda. Nu är det dags för oss att visa vilka vi är.

Jag vill rikta ett stort tack till alla riksdagens partier för fortsatt stöd för det som vi alla tycker är rätt och självklart.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till finansutskottets förslag till beslut.

(Applåder)


Anf. 75 Joakim Sandell (S)

Herr talman! Det har gått lite drygt två år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Dessa år har inneburit ond bråd död i Ukraina och ett nytt säkerhetspolitiskt läge för Sverige.

Det pågår nu ett krig i vårt närområde, och kriget är verkligen nära. För den som bor i Skåne är det 75 mil till den ukrainska gränsen. Det är ungefär samma avstånd som mellan Malmö och Gävle. Det finns därför fog för att säga att vi nu befinner oss i den mest osäkra situationen sedan andra världskriget.

Herr talman! Den ryska invasionen har visat på vikten av samarbete och vikten av att vi tillsammans står upp för demokratiska värden mot auktoritära regimer. Därför är samarbetet mellan samtliga partier i Sveriges riksdag en styrka. Det samarbete som skett mellan demokratierna i väst, inom EU och med USA är också en styrka. Tillsammans har vi visat att demokratin försvaras bäst tillsammans och att Ukraina slåss inte bara för sin egen sak utan för alla demokratiers.

Herr talman! Tillsammans med våra vänner i EU och med USA har Sverige stöttat Ukraina i kriget mot Ryssland. Vi har skickat omfattande stödpaket, både civila och militära. Detta har varit viktigt för Ukrainas förmåga att stå emot de ryska attackerna.

Sverige har sedan krigets utbrott bidragit med motsvarande 37 miljarder kronor till insatser för att stötta Ukraina. Vi fattar i dag beslut om paket för ytterligare stöd. Det är av yttersta vikt att stödet till Ukraina fortsätter, och därför ställer sig Socialdemokraterna bakom regeringens extra ändringsbudget och de stödåtgärder som den möjliggör.

Med detta sagt, herr talman, skulle jag vilja påminna om något som George Santayana sa. Hans troligtvis mest kända sentens lyder: Den som glömmer det förflutna är dömd att återuppleva det.

Slag vinns på slagfältet, men historien har visat oss att krig inte enbart vinns på slagfältet. En stark ekonomi och en väl fungerande industri har fällt avgörandet i många krig under historiens lopp. I det amerikanska inbördeskriget var nordstaternas överlägsna industri till exempel en viktig faktor i besegrandet av sydstaterna, och i andra världskriget hade USA:s industriella produktion avgörande betydelse.

Ska Ryssland besegras på slagfälten i Ukraina måste vi i väst vinna den industriella delen av kriget. Mer krigsmateriel behöver produceras, och mer krigsmateriel behöver levereras.

Herr talman! Sverige måste nu ta sitt ansvar för att öka produktionen av försvarsmateriel till Ukraina. Därför har vi socialdemokrater gått fram med förslag som skulle kunna öka den svenska produktionskapaciteten, till exempel genom att den svenska regeringen markerar sin vilja att utfärda statliga garantier för produktion av militär materiel, främst ammunition, för Ukrainas räkning. Vi föreslår att förhandlingar om detta startar med relevanta delar av svensk försvarsindustri och att den svenska regeringen inom EU och i alla andra relevanta internationella forum aktivt driver frågan om statliga garantier för produktion av ammunition och militär materiel riktad direkt till Ukraina.

Herr talman! Jag väljer att avsluta med en historisk referens. I december 1940, ett år innan USA gick in i andra världskriget, höll den amerikanske presidenten Franklin Delano Roosevelt ett av sina berömda tal. Vi kommer kanske ihåg det på grund av temat om USA som en "arsenal of democracy".

I Västeuropa stod Storbritannien ensamt kvar i kampen mot nazismen. Gällande stödet till Storbritannien sa Roosevelt följande: Vi måste med eftertryck få dessa vapen till dem i tillräcklig volym och tillräckligt snabbt, så att vi och våra barn räddas från den plåga och det lidande av krig som andra har fått utstå.

USA var då den fria världens arsenal, och nu måste man åter vara det - tillsammans med Europa och med Sverige.

(Applåder)


Anf. 76 Charlotte Quensel (SD)

Herr talman! Den 24 februari 2022 gick Ryssland från en annektering av Krim till en fullskalig attack mot Ukraina. Omvärlden reagerade med bestörtning och ilska. Väst mobiliserade både stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Detta fortsätter. EU godkände så sent som i förra veckan ännu ett stödpaket till Ukraina, och diskussioner om utökade sanktioner mot Ryssland pågår ständigt.

Väst har missbedömt rysk ekonomi som trots sanktioner klarat sig mycket bättre än vad vi räknat med. Numera är det tydligt att Ryssland har lierat sig med Iran, Kina och Nordkorea. Det stärker rysk stridsförmåga och ökar risken för att kriget blir mycket långt.

Ukrainarna visar ett mod och en enorm vilja att försvara sitt land. Kriget är tungt, och ukrainsk motoffensiv gick inte som planerat förra året. Soldaterna är utmattade samtidigt som Ukraina lider stor brist på både krigsmateriel och egna soldater. Västs fokus ligger på att tillverka krigsmateriel i snabbast möjliga takt. Varje steg i denna riktning är välkommen. Men det tar tid, och det är något Ukraina inte har.

Herr talman! Hade Ukraina sluppit ett fullskaligt krig om väst agerat annorlunda våren 2014 när Ryssland annekterade Krim? Det finns anledning att analysera hur EU:s ledare agerade under den våren och därefter. Vi skulle ha stått upp mot honom då; det är sanningen, säger Boris Johnson om Putin och dagens situation. Vid invasionen av Krim höjdes röster för att EU borde agera kraftfullt. USA lät samtidigt EU:s ledare sätta takten då Europa hade mer att förlora ekonomiskt än vad USA hade.

Herr talman! Några år innan ryssarna annekterade Krim tog Angela Merkel och hennes regering det ödesdigra beslutet att lägga ned landets kärnkraft. Det var inte bara fel ur klimatsynpunkt utan även starten på ett stort beroende av rysk gas och olja. Tyskland var och är en energislukande industrination, och lösningen för Merkel var att göra sig beroende av Putin för att säkra enorma mängder fossila bränslen till fördelaktigt pris. Det var stora ekonomiska värden och politisk makt som stod på spel. Utan ryska fossila bränslen riskerade Merkels parti förödande bakslag. Merkel framförde under denna tid att diplomati och handel var rätt väg att hantera Putin - detta trots att det under åren som följde fram till Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina fanns många tecken på att utvecklingen gick åt helt fel håll.

Frågor som är värda att fundera på är: Varför vägrade EU:s ledare att agera med kraft? Handlade det endast om ekonomiska hänsynstaganden, eller fanns det flera skäl? Oavsett anledning är det Ukraina som kämpar med resultatet av EU:s politik. Västvärldens dåvarande ledare som trodde att de kunde hantera Putin hade fruktansvärt fel.

Herr talman! Samtidigt som Ukraina utkämpar ett krig väljer många i Sverige att vägra inse hotet mot oss, trots att vi i sju år har blivit påminda om just ett sådant mardrömsscenario. När överbefälhavaren i januari sa att det är dags att förbereda oss för ett möjligt krig möttes han av harmsna journalister. Och visst, för de flesta av oss är det en närmast otänkbar tanke att det skulle bli krig i Sverige. Men att leva i förnekelse kommer inte att göra Sverige starkare. Det bästa vi kan göra är att rusta Sverige, Europa och resten av den fria världen för att kunna stå emot eventuella attacker från diktaturer som Ryssland, Kina och Iran.

En del av Europas försvarsförmåga utgörs av att vi ger Ukraina möjlighet att vinna mot Ryssland. All annan utgång vore förödande för Europa. Risken för rysk seger har ökat efter Ukrainas misslyckade motoffensiv förra året. Om Ryssland vinner kommer de att fortsätta rusta för nya landvinningar. Vi tog inte annekteringen av Krim på allvar, men nu behöver vi gå samman och hålla ut tills varenda ryss har lämnat ukrainskt territorium.

Sverige är efter många turer medlem i Nato. Det är gott så. Vi behöver givetvis axla försvaret av vår fria och demokratiska del av världen. Vi och övriga Natoländer kommer att behöva prioritera militära satsningar. Oavsett hur det går i USA:s val kommer nästa president att kräva att Natos medlemsländer lever upp till ramarna för militära satsningar. Med Ryssland på krigsstigen behöver Europas länder rusta för starka försvar. Det måste vara mycket tydligt att det kostar mer än det smakar att attackera oss.

Herr talman! I eftermiddag kommer kammaren att rösta för det 15:e stödpaketet till Ukraina. Paketet uppgår till ett värde av 7,1 miljarder kronor, vilket gör att vi är uppe i totalt drygt 30 miljarder kronor. Det är enormt mycket pengar, men det behövs så mycket mer. Det är hög tid att Ukraina får ta del av konfiskerade ryska tillgångar. En juridiskt hållbar lösning på nyttjandet av dessa tillgångar skulle innebära en efterlängtad resurs för Ukraina.

Efter denna uppmaning avslutar jag med att yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 77 Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Herr talman! Det har nu gått två år sedan den ryske despoten Vladimir Putin inledde en fullskalig och oförsvarlig invasion av Ukraina. Den 24 februari 2022 kommer för alltid att gå till historien som en mörk dag för freden, Europa och staters rätt till nationellt självbestämmande. Våra tankar går i dag till det ukrainska folket men också till de ryssar som med risk för sin egen säkerhet protesterat mot kriget och det auktoritära nationalchauvinistiska styret i Kreml.

Aleksej Navalnyj är det senaste och kanske mest namnkunniga tillskottet på den ryska regimens långa lista över mördade kritiker. Under de år Putin har suttit vid makten har progressiva krafter kuvats och förföljts. Oppositionella, journalister, människorättsaktivister, hbtqi-aktivister och klimataktivister har antingen tystats, fängslats eller mördats, och förtrycket har intensifierats sedan starten på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Låt därför den fars till presidentval som vi bevittnade i söndags fungera som en påminnelse om att Putin inte endast fruktar det ukrainska folkets frihet utan också belarusiernas, moldaviernas, georgiernas och, kanske mest av allt, det ryska folkets.

Herr talman! Sverige ska vara en konsekvent och tydlig röst för jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter runt om i världen. Vi ska stå upp mot ockupation och imperialism och för alla folks frihet och rätt till självbestämmande var än i världen de må befinna sig. Den ryska invasionen av Ukraina är inte bara ett brott mot folkrätten och en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Det är också en humanitär katastrof.

Vänsterpartiet står bakom det humanitära, ekonomiska och militära stödet till Ukraina. Omvärldens stöd är helt avgörande för Ukrainas överlevnad. Det ligger därför i Sveriges och alla demokratiska staters intresse att bidra med det vi kan för att stoppa det ryska expansionskriget. Det är en stor styrka att samtliga partier här i dag står bakom beslutet om ytterligare och fortsatt stöd till Ukraina.

Herr talman! Det är fruktansvärda krigsbrott som Ryssland har begått i Ukraina. Vi behöver göra allt vi kan för att se till att de ansvariga ställs till svars. De ekonomiska sanktionerna mot Ryssland måste utökas, och all handel med rysk olja och gas måste omedelbart upphöra. Omvärlden måste även se till att de oligarker som har finansierat kriget och den ryska regimen kompenserar Ukraina för den skada och förödelse som de har orsakat landet.

När striderna nu rasar och bomberna faller är det samtidigt viktigt att påminna om att lika okränkbar som folkrätten är också rätten att söka skydd från krig och förföljelse. Många som har flytt krigets Ukraina lever, liksom många andra flyktingar i Sverige, på små marginaler. En ukrainsk flyktning som omfattas av massflyktsdirektivet måste i dag klara sig på 71 kronor om dagen. Det är långt under existensminimum. Vänsterpartiet har länge arbetat för att förbättra deras ekonomiska situation, och vi kommer att göra så även i fortsättningen.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 78 Martin Ådahl (C)

Herr talman! "För varje artillerigranat vi skjuter så skjuter ryssarna 22." Detta säger en ukrainsk artillerist vid fronten i Kupjansk i Charkivregionen - den front som ukrainarna på ett hjältemodigt sätt återerövrade i början av kriget. Tidningen The Independent intervjuade på plats.

Ska vi stödja Ukraina mot ett Ryssland som är mångfalt större? Ryssland har ställt om hela sin ekonomi, och Putin skickar med en axelryckning utan att fundera iväg tiotusentals unga pojkar för att strida om någon kilometers lervälling. Han hedrar inte sina egna medborgare eller deras behov i sin mordiska vilja att utöka territoriet. Precis som nämndes tidigare har han mördat sin mest modiga och envisa oppositionsledare i ett fångläger - Aleksej Navalnyj. Heder åt hans minne.

Om vi ska göra allt detta krävs det mer. Vi kan beundra ukrainarnas hjältemod, som överträffar mer än vad någon av oss kunde förvänta sig eller ens hoppas på, men vi kan inte förlita oss på dem i stället för att göra vår del. Här duger inte halvmesyrer, utan vi måste utnyttja vår kraft, vår ekonomis styrka, till att ge ett rejält stöd till Ukraina, som försvarar allas vår frihet.

Men vi i Sverige gör inte detta i dag, och det gör tyvärr inte Europa. Det paket vi debatterar i dag stöder Centerpartiet fullt ut. Jag vill rikta ett stort tack till alla som i enighet ställer sig bakom det. Vi yrkar bifall till utskottets förslag till beslut om den extra ändringsbudgeten.

Jag vill också rikta ett stort tack till alla som har arbetat för att ta fram dessa vapen, fordon, stridsbåtar och inte minst ammunition som ska till fronten. Men vi måste säga som det är, klart och tydligt, till regeringen, nämligen att det här inte räcker på långa vägar.

Med detta paket når Sveriges samlade stöd upp till en halv procent av bnp. Våra nordiska grannländer ligger nu över en hel procent av sina länders bnp i stöd till Ukraina, och våra baltiska grannländer lägger över 2 procent av bnp i stöd till Ukraina. Estland är ledande i Europa, och landet lägger över 3 procent av bnp på stöd till Ukraina. Dessa länder ger många gånger mer av det lilla de har, medan vi i Sverige, trots allt vi har gjort, ger en mindre andel av de stora resurser vi besitter. Trots att vårt land har en historiskt låg statsskuld, och trots att vi gång på gång i talarstolen lovprisar Ukraina - och tack för det - borde Sverige, likt Estland, vara ledande i detta historiska ögonblick och inte befinna sig någonstans i mellanskiktet i Europa. Sverige borde vara ett land som manar på Europa när republikanerna i USA nu blockerar stöd till Ukraina.

Därför har Centerpartiet föreslagit upprättandet av en särskild fond för stöd till Ukraina på minst en hel procent av vår svenska bnp, minst 65 miljarder kronor. Det är mycket, men det är nödvändigt. Kriget händer nu, och Ukraina måste besegra Ryssland nu.

Vi måste tänka långsiktigt, så att det inte blir dessa upprepade extra ändringsbudgetar. Det här är den 15:e i raden. Vi måste alltså besluta om och om igen om varje persedel och varje skott vi skickar. Detta skulle ge försvarsindustrin den långsiktighet den behöver för att skala upp och bidra till ammunitionsleveranserna till Ukraina.

Försvarsmakten behöver överblick och trygghet i ett läge där Centerpartiet inför Försvarsberedningen klart och tydligt har sagt att Sverige måste rusta upp till de nivåer som situationen kräver.

Nu krävs 3 procent av bnp för att Sverige ska kunna möta utmaningarna och komma i kapp. Sverige måste höja takten, och vi måste ta ledningen. Det kan inte bara vara Estland som gör det i Europa. Sverige måste göra det i stället för att släpa efter.

I det här läget, måste jag upprepa, är det dags att leverera det Ukraina mest av allt ber oss om. Det handlar om det plan som är lättast att serva, att landa och att flyga i ett sådant krig som det i Ukraina. Det är fråga om vårt stridsflygplan Jas 39 Gripen.

Vi i Centerpartiet vill utbilda piloter, och det sades från Försvarsmakten och dem som var inblandade att det var nödvändigt att snarast leverera Jas 39 Gripen. Det sa vi för ett år sedan. Regeringen sa att vi skulle vänta tills piloterna hade utbildats. Nu har piloterna utbildats, men fortfarande finns ingen Jas 39 Gripen. Vänta, sa regeringen, tills vi är med i Nato. Nu är vi med i Nato, men fortfarande ingen Jas 39 Gripen.

Ukraina behöver Jas 39 Gripen. Ukraina ber oss om Jas 39 Gripen. Ryssland fruktar Jas 39 Gripen. Skicka Jas 39 Gripen nu, eller så får vi hoppas på en mycket snart kommande extra ändringsbudget - den 16:e i så fall!

Jag vill slutligen lägga till några ord som inte riktigt har med dagens ämne att göra. Vi måste förbättra situationen för de ukrainska flyktingarna i Sverige. Vi måste göra det nu, och vi måste göra det snart. Vi kan inte låta dem leva ytterligare åtta, nio eller kanske tio månader på 71 kronor om dagen eller 150 kronor för en barnfamilj. Det kan vara en förälder med två barn till någon som strider vid fronten. Det är inte värdigt ett land som Sverige. Det här har inte riktigt med dagens ämne att göra, men det ingår i våra insatser.

Vi måste agera nu, och vi måste skala upp. Tack för det den föregående och nuvarande regeringen har gjort, men nu behövs det mer!


Anf. 79 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Som kristdemokrat är jag glad att kunna konstatera och även understryka att riksdagen står enad på frihetens och demokratins sida. Det beskedet gäller lika mycket i dag som för drygt två år sedan när Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Vi står på demokratins och frihetens sida, och vi gör det uthålligt. Vårt besked är att vi står med Ukraina så länge det krävs.

Om Ryssland lägger ned sina vapen, då är kriget över. Men om Ukraina lägger ned sina vapen, då är Ukrainas frihet över.

Herr talman! Det ligger i vårt eget intresse att snabbt och utan dröjsmål bistå Ukraina med både ekonomiska och materiella resurser. Vi har därför här i kammaren redan fattat en rad beslut om stöd, och vi kommer i dag att fatta ytterligare ett beslut. Det handlar om att skänka försvarsmateriel, sjukvårdsutrustning och livsmedel som kan avvaras av Försvarsmakten under begränsad tid - med det uttalade syftet att stödja den ukrainska försvarsförmågan.

Det är det 15:e och hittills största militära stödpaketet till Ukraina. Värdet beräknas till 7,1 miljarder kronor och svarar upp mot de prioriterade behov som Ukraina har framfört.

Herr talman! Flera av de föregående talarna har lite mer i detalj och på ett förtjänstfullt sätt beskrivit paketen. Låt mig därför sätta fokus på den humanitära katastrofen.

Nyligen läste jag att UNHCR angav att 6,3 miljoner ukrainare är på flykt utanför sitt eget hemland och att 3,7 miljoner är på flykt i Ukraina och alltså är så kallade internflyktingar. Engagemanget för sin nästa är avgörande om vi ska kunna klara detta.

Internflyktingar och övrig befolkning har det i många fall extremt svårt. Tillgången till sjukvård, elektricitet och vatten är allvarligt påverkad. Vi har sett ryska attacker där man medvetet försökt slå ut energisystem, skolor och sjukhus. Dessa har attackerats så att man har omöjliggjort skolgång för barn och så att sjukvården inte längre kan undsätta behövande.

Efter två år av krig beräknas nästan 15 miljoner människor i Ukraina vara i behov av humanitärt bistånd och skydd. Därför, herr talman, vill jag avsluta mitt anförande med att lyfta fram alla de fantastiska insatser för Ukraina som görs runt om i vårt land, dag ut och dag in. Kyrkor, föreningar, företag och privatpersoner jobbar envist med att leverera humanitär hjälp till Ukraina. Detta, herr talman, är medmänsklighet som inte handlar om vackra ord, utan det är medmänsklighet där man handgripligen försöker göra skillnad på riktigt. Ett stort och varmt tack till alla er som gjort och fortsätter att göra det möjligt för oss att bistå den ukrainska befolkningen!

Jag yrkar därför bifall till finansutskottets förslag till beslut.

(Applåder)


Anf. 80 Emma Berginger (MP)

Herr talman! Rysslands brutala, fullskaliga och olagliga anfallskrig mot Ukraina fortsätter med oförminskad styrka. Det har pågått i mer än två år och fortsätter att skörda offer, men angriparen Putin har inte ändrat sina målsättningar.

Ryssland respekterar inte krigets lagar, och antalet krigsbrott bara växer för var dag som går. De ger sig på civila mål, de våldtar kvinnor och de visar ingen respekt för människoliv. Inte ens de egna soldaternas liv tillmäts något större värde.

Herr talman! Sverige var snabbt ute och erbjöd Ukraina hjälp att försvara sig, och jag är stolt och glad över det. Jag är också glad över att vi har en enighet bakom stödet till Ukraina. För oss i Miljöpartiet är det självklart att Sverige ska bidra till Ukrainas kamp för självbestämmande och självförsvar. Miljöpartiet stöder att Sverige ska fortsätta att hjälpa Ukraina med såväl vapen som humanitärt bistånd samt civilt och finansiellt stöd.

Vi har stått bakom samtliga stödpaket för Ukraina som regeringen har lagt fram, och vi önskar nu att regeringen också ska presentera en plan för hur Sverige långsiktigt kan stötta Ukraina. Att vi hjälper Ukraina att försvara sig mot angriparen Putin är viktigt för hela Europas säkerhet, demokrati och frihet. Det har också avgörande betydelse för synen på folkrätten om Putins brott får löna sig, något som riskerar att påverka många konflikter världen över. Därför måste regeringen fortsatt verka för att EU ska hålla samman i stödet till Ukraina och sätta press på USA att fortsätta att bidra.

Herr talman! Vi ska fortsätta med vårt stöd till Ukraina, enskilt och tillsammans med andra länder, och vi måste fortsätta att värna mänskliga rättigheter, folkrätten och fred på rättvisa villkor. Nu måste omvärlden visa att vi är lika uthålliga i vårt stöd till Ukraina som ukrainarna har visat att de är i motståndet mot angriparen i försvaret av sitt land. Sveriges stöd till Ukraina måste fortsatt vara starkt, både under och efter kriget. Ukraina ska återuppbyggas och fortsätta att vara ett fritt och självständigt land. Ukraina hör hemma i den europeiska gemenskapen.

Ukraina är en demokrati som har blivit invaderad av en auktoritär regim som har som syfte att ta ifrån Ukrainas befolkning deras frihet. Den svenska säkerheten är tätt sammanflätad med säkerheten i hela Europa, och därför är det viktigt att vi håller samman och har en enad front mot Putin. En attack mot ett land i Europa är en attack på hela Europas säkerhet, och en attack mot ett demokratiskt land är en attack mot demokratin överallt.

Miljöpartiet välkomnar regeringens extra ändringsbudget, som innebär att vi skänker ytterligare stödpaket med materiel, sjukvårdsmateriel och finansiellt stöd, och jag är tacksam för att vi i den svenska riksdagen står enade i vårt stöd till Ukraina och kräver att kriget upphör, att krigsbrotten utreds, att ansvariga ställs till svars och att Ukraina ska fortsätta att vara ett fritt och självständigt land.

Vi hade dock kunnat göra mer. Vi köper fortfarande Putins fossila bränslen. Fortfarande - mer än två år in i kriget - fortsätter fartyg med rysk gas att anlända även till Sverige. Vi kan inte hålla på som nu och med ena handen stötta Ukraina i dess kamp mot Putins invasion och med den andra betala till Putins krigskassa. Om Ukraina ska vinna kriget och nå fred måste vi göra allt vi kan, och då menar jag allt. Då duger det inte att köpa ryskt bränsle, utan importen av fossilgas måste stoppas.

Ukraina behöver fortsatt stöd, inte minst materiel och ammunition, för att kunna fortsätta att försvara sig, men då behövs också en industripolitik för ökad produktion av ammunition. Under krigets gång har den industriella dimensionen i denna konflikt blivit allt tydligare, och åtgången på materiel, främst ammunition, är mycket omfattande.

Ryssland har ställt om sin ekonomi och ökar produktionen inom försvarsindustrin. Samtidigt har Ukraina stora behov av fortsatta leveranser av stöd. Därför vill Miljöpartiet, precis som Socialdemokraterna, att regeringen ska göra mer för att svensk försvarsindustri ska kunna bidra till att Ukraina får det materiel de behöver och att regeringen ska driva frågan om statliga garantier för produktion av ammunition och militär materiel riktat till Ukraina, både i Sverige, i EU och i andra internationella forum. Regeringen har avvisat dessa förslag, men vi redovisar vår ståndpunkt i ett särskilt yttrande.

Med detta sagt, herr talman, står Miljöpartiet bakom förslaget till extra ändringsbudget och yrkar bifall till utskottets förslag.


Anf. 81 Anna Starbrink (L)

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion och det fruktansvärda kriget har pågått i mer än två år. Ukrainas kamp handlar om att försvara sitt land, sitt folk och sin frihet, men i ett vidare perspektiv är det ytterst en konflikt om vilka normer och principer som ska styra - den starkes rätt eller den regelbaserade världsordningen.

Andra har redan beskrivit innehållet i det stödpaket som vi nu debatterar. Det är fullmatat med bra saker: försvarsmateriel till Ukraina i form av artilleriammunition, handgranater, Robotsystem 70, Pansarvärnsrobot 55, granatgevär med tillhörande ammunition, undervattensvapen, Stridsbåt 90, gruppbåtar, sjukvårdsutrustning och så vidare. Detta är bra och nödvändigt men i ett längre perspektiv otillräckligt.

Herr talman! Ryssland har genomfört ett valjippo. Det har naturligtvis ingenting med demokrati att göra. I stället har det varit en cirkusuppvisning där Putin har visat upp sina konster. Han svingar sig i trapetsen mot ett alltmer auktoritärt och neostalinistiskt styre, bort från anständighet och till en långvarig konflikt med väst och fortsatt förödelse i Ukraina. Detta betyder att vårt stöd till Ukraina måste vara starkt och långsiktigt.

Ukrainas motståndskraft och försvarsvilja imponerar, och vi ska fortsätta att ge dem vårt stöd. Detta gör vi därför att det är vad anständiga stater gör. Vi stöder och hjälper våra vänner. Det är en solidaritetshandling, men vi ska inte förneka att det också finns ett egenintresse i detta. Att stödja Ukraina är ett viktigt led i att skapa säkerhet för hela Europa, även för oss här i Sverige.

Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan bli krig. Det har Försvarsberedningen sagt, det har vår överbefälhavare sagt och det har regeringens företrädare sagt. Det är allvar nu.

Ryssland utgör det allvarligaste och mest direkta hotet mot europeisk och svensk säkerhet på både kort och lång sikt.

Fler val, riktiga val, väntar. I juni ska vi välja företrädare i Europaparlamentet. Hur utfallet blir spelar stor roll för Ukrainas utveckling. Ukraina hör hemma i EU, och vi måste välkomna dem med öppna armar. EU:s länder måste också tillsammans se till att Europa levererar mer militärt, humanistiskt och civilt stöd till Ukraina.

I november väntar val i USA. Även det är av största betydelse för Ukrainas frihet och framtid. Om omvärlden inte ger Ukraina stöd i tillräcklig grad står inte bara Ukraina utan hela Europa inför en mycket stor fara. Det är illa i dag. Det kan bli än värre i morgon. Det måste vi alla ta till oss.

Jag är bekymrad. Det finns inga som helst tecken på att den ryska aggressionen skulle avta. Men det finns oroande tecken på sviktande stöd för Ukraina. Det ser vi i den amerikanska valkampanjen. Vi hör röster för det även i europeiska länder.

Även andra tar ton i frågan. Till exempel talar påven om att Ukraina borde förhandla med sin angripare. Vad vill påven att de ska förhandla om? Ska de kanske förhandla om vilka bortrövade barn som ska få komma hem eller om vilka ukrainska områden med befolkning som Ryssland ska få roffa åt sig? Ska de förhandla om att Ukraina ska strunta i vad som väntar folket om ryssarna tillåts härja fritt eller om att Ukraina ska glömma Butja och Irpin? Påvens ord är ett fruktansvärt svek mot det ukrainska folket.

Från Sveriges sida ska det vara tydligt att vi står på Ukrainas sida. Freden måste komma på Ukrainas villkor, inte genom en framtvingad så kallad förhandling. Vi måste förstå allvaret. Det är friheten, demokratin och freden som står på spel. Om Ukraina inte får förutsättningar för att vinna kriget kan vi alla snart vara förlorade.

Västvärldens stöd är för litet och för osäkert. Det har många redan sagt här i dag. Faran växer sig också större. Ryssland ägnar sig åt hybridattacker i gråzonen. De hotar med ökade angrepp och skramlar med sina kärnvapen. Putin vill skrämma oss. Och vi borde vara rädda, men inte på det sätt som passiviserar väst och gör oss fegt försiktiga utan tvärtom. Väst och Sverige måste öka vårt stöd till Ukraina.

Det beslut vi snart ska fatta, om det 15:e stödpaketet som är det största hittills, är viktigt och bra. Men Ukraina behöver mycket mer. När talmannens klubba har fallit och beslutet om det nya stödpaketet är fattat, låt oss då genast sätta igång med att forma det fortsatta stödet. Låt mig göra några inspel om det.

Det behövs ett långsiktigt åtagande från Sveriges sida. Vi har lämnat många viktiga stödpaket, och det finns enighet om att fortsätta med det. Nu är det dags att också forma långsiktiga ramar för ett stort och starkt militärt stöd till Ukraina som måste sträcka sig över många år.

När debattörer här jämför det stöd som Sverige ger med stödet från andra länder blir det lätt att man jämför äpplen med päron. De siffror som har lyfts fram handlar om utlovat stöd och inte faktiskt skickat stöd. Men de är viktiga ändå. Det är också ett viktigt skäl till att Sverige måste lova långsiktigt stöd, precis som många av de andra länderna i jämförelsen har gjort. Där hoppas jag att vi också kan finna en bred enighet. Genom ett långsiktigt åtagande kan vi skicka vapen och ammunition och satsa på utbildning för ukrainska soldater. Det skulle stärka Ukraina men också vår egen säkerhet.

Ett annat medskick är att det är dags nu. Nu är Sverige medlem i Nato. Vår vilja att förse Ukraina med stridsflyg måste vi fullfölja. Det är dags att skicka Jas till Ukraina.

Vi är nu medlemmar i Nato. Som medlem i Liberalerna är jag glad och stolt. Det har varit ett långt arbete från vår sida, men många andra partier har också bidragit. Nu vore det fint om vi kunde enas om att också Ukraina hör hemma i Nato och om att Sverige, precis som utrikesministern gjorde tidigare i dag, ska uttala sitt stöd för att Ukraina ska bli medlem i Nato. Det borde ske så snart det bara är möjligt.

Herr talman! Det är en styrka att vi i Sveriges riksdag står enade i vårt stöd för Ukraina. Låt oss fortsätta att tillsammans utveckla och utöka vårt militära, humanitära, ekonomiska och politiska stöd till Ukraina.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut

Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina (FiU33)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka försvarsmateriel och att ge ekonomiskt stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis handgranater, undervattensvapen och stridsbåtar. Även sjukvårdsutrustning och livsmedel kommer att skänkas. Försvarsmakten bedöms under en begränsad tid kunna avvara försvarsmaterielen. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och bidrag till fonder.

Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,4 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 5,6 miljarder kronor för åren 2025–2028.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.