Cykelfrågor

Debatt om förslag 1 juni 2017
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 25

Anf. 20 Boriana Åberg (M)

Herr talman! För ca 15 år sedan, när jag blev engagerad politiskt, skulle en politiker aldrig ha låtit sig fotograferas på cykel. En sådan bild skulle nämligen ha gett möjlighet till journalisterna att skriva artiklar med titeln "XX är ute och cyklar", oavsett vad frågan gällde.

Nu är det helt annorlunda - politiker tävlar med varandra i att framstå som mest cykelvänliga och vill gärna bli fotograferade med cykel och med cykelhjälm på, helst när de inviger nya cykelvägar.

Här i riksdagen ökar antalet motioner om cykling varje år. I årets betänkande behandlar vi inte mindre än ett fyrtiotal yrkanden om åtgärder som gör cykling lättare och tryggare. Utvecklingen går onekligen framåt.

Det är fler och fler som förstår att cykling är bra för både hälsan och plånboken. Dock är förbättringspotentialen fortfarande stor - enligt Trafikverkets rapport om transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder görs endast 10 procent av alla korta resor med cykel.

En del väljer bort cykeln för att den upplevs som fysiskt utmanande - man vill inte komma till kontoret svettig och lägga tid på att duscha och byta om. Andra måste skjutsa morgontrötta barn till skolan. För dessa grupper kan elcykeln vara en bra lösning, då den elektriska motorn gör att cyklisten kan ta sig fram bekvämt och utan nämnvärd ansträngning.

I går organiserade riksdagens cykelnätverk en utflykt, där vi hade möjlighet att bland annat prova en svensk innovation: familje och transportcykeln Livelo. Det är inget tvivel om att Livelo levererar många smarta lösningar och är oslagbar i urbana miljöer.

En ökad användning av elcykel som transportmedel skulle med största sannolikhet innebära att fler väljer cykeln framför bilen även på längre pendlingsavstånd. Det behövs därför både satsningar på att anpassa infrastrukturen för detta och anpassningar av lagstiftning och regelverk.

Intresset för att arbetsgivaren tillhandahåller cykel som löneförmån ökar hos både arbetsgivare och anställda. Det kommer att bli än mer attraktivt i takt med att användandet av elcyklar ökar. Därför är det dags att se över reglerna för förmånsbeskattning för cyklar - något för regeringen att titta på om man på allvar vill öka cykelpendlandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Herr talman! För två år sedan gav riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en nationell cykelstrategi. När vi krävde en cykelstrategi var huvudtanken att cykling ska bli ett så tillgängligt, funktionellt, säkert och attraktivt transportsätt att betydligt fler människor än i dag väljer att cykla.

Vi ska som politiker skapa förutsättningar för människor att göra kloka val och inte komma med pekpinnar, förbud eller tvångsåtgärder. Genom att se cykling som ett eget, likvärdigt transportsätt med specifika behov i infrastrukturen - något som blivit uppenbart inte minst med tanke på det ökade antalet elcyklar och snabba cyklar - tar vi ett viktigt steg i den riktningen.

Att skapa bättre förutsättningar för cykling är ett utmärkt sätt att möta såväl den ständigt ökande mobiliteten i samhället som den fortgående urbaniseringen, som annars oundvikligen leder till ökad trängsel på gatorna i våra städer.

Frågan är hur denna strategi, som presenterades för några veckor sedan, motsvarar förväntningarna. Tja, som en beskrivning av cyklandets goda effekter och behovet av ökad och säkrare cykling är strategin bra. Men tyvärr brister den när det gäller såväl mål som konkreta förslag. Framför allt är det mål som saknas. Hur stor andel cykelresor ska vi ha om 10 år och om 15 år?

En strategi som saknar mål och konkreta förslag blir lätt en pappersprodukt utan betydelse, som ingen bryr sig om. Inte minst är risken att cykelorganisationerna, som var mycket hoppfulla under de två år som arbetet med strategin pågick, kommer att uppleva det så. Vidare saknas det ansvariga för att strategin genomförs och följs upp. Min förhoppning är att regeringen snarast utser en ansvarig myndighet för detta.

Herr talman! Frågan om det minskade cyklandet bland barn och unga förtjänar större uppmärksamhet. Alla vet hur viktigt det är för barn att röra sig, men likväl fastnar vi i en ond cirkel: Vi kör våra barn till skolan för att vi inte vill låta dem cykla när det är mycket trafik, för att de ska hinna i tid trots att det har blivit stressigt där hemma på morgonen eller av ren bekvämlighet. Då skapar vi den trafik som vi skyddar våra barn från.

Det behövs också en klart förbättrad trafikundervisning i skolorna, gärna utformad på så sätt att den är likvärdig i alla landets skolor och inte beror på vilken kommun skolan ligger i. Samhällets civila organisationer kan med fördel involveras i denna undervisning.

Herr talman! Cykelturismen är en stor näring i många europeiska länder medan den i Sverige fortfarande tar sina första stapplande steg. Naturligtvis är det Skåne som leder utvecklingen med Kattegattleden, Sydostleden och Sydkustleden, som beräknas bli färdig 2020. Att koppla traditionella skånska näringar som mat- och dryckesproduktion till cykelturism kan locka många utländska turister och skapa välbehövliga arbetstillfällen.

Närheten mellan cykelstaden Köpenhamn och Sveriges två främsta cykelstäder Lund och Malmö gör Öresund till en attraktiv cykeldestination. En god nyhet är att trafik med en cykelfärja mellan Limhamn och Dragör inleds den 1 juni. Den ger möjlighet att återuppleva cykelromantiken på båda sidorna av Sundet och blir ett alternativ till att ta med sig cykeln på Öresundståget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Herr talman! Slutligen vill jag säga att vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 13.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson och Jessica Rosencrantz (båda M).


Anf. 21 Jimmy Ståhl (SD)

Herr talman! I dag ska vi tala om TU16 Cykelfrågor.

Cykeln e nyckelen till frihetenCykeln e nyckelen till allt

Visst ska det vara lättsamt, glatt och härligt när man pratar cykel. Det inte bara stärker hälsan, utan man får ett glatt humör också, det vill säga om det inte regnar ute; det är lite tråkigare.

Hade jag haft bättre sångröst hade jag kunnat erbjuda kammaren hela låten av Danne Stråhed, men jag låter bli. Det är en låt som handlar om cykeln som en frihetsmaskin. Den är jättehärlig - lyssna gärna på den!

Som Boriana var inne på var vi i går ute och cyklade med riksdagens cykelnätverk. Jag fick möjlighet att provcykla den nya innovationen från Livelo; de hade en cykel med sig. Som familjecykel i stadsmiljö är den helt underbar. Den har en låda fram så man kan ta två småbarn med sig eller ha den som en cykel att åka och handla med. Det var lite trångt i vissa passager. Hela tanken med cykelturen var just att man skulle märka var vi behöver göra skillnad. Hur ser gatorna ut i Stockholm?

Detta är ganska viktigt och något jag skulle vilja uppmana alla kommun- och landstingspolitiker att göra: Åk tillsammans ut och granska hur det ser ut! Jag tror att vi är ganska dåliga på det. Vi i riksdagens trafikutskott är ofta ute och tittar på verkligheten och får en helt annan känsla än man får om man bara får saker berättade för sig. Det är väldigt många cyklister och gående ute, så det är trångt.

Cykeln är kostnadseffektiv och ett smidigt sätt att transportera sig om man har den möjligheten. Just nu är cykeln på allas läppar. Man kan fundera på om den är en ny företeelse i Sverige. Nej, det är den absolut inte - den har funnits väldigt länge. Det är positivt att det tas ett järngrepp om cykeln i dag.

Cykeln är allt från en manuellt trampad nöjesmaskin till ett kommersiellt verktyg när den används som budcykel, för post med mera. Jag vet inte om det redan finns, eller om det kommer att komma, foodcyklar. Det finns ju food trucks i dag, men jag är helt säker på att man i framtiden kommer att sälja mat också från cyklar.

Cykeln kommer definitivt att ha en större roll i vardagen, speciellt när städerna urbaniseras mer och fler ska samsas på samma ytor. Det blir dyrare och dyrare att parkera, och vägarna blir mindre och trängre.

Vad är då en cykel? Enligt Wikipedia är en cykel, förr kallad velociped eller bicykel, vanligen driven av mänsklig muskelkraft och har ett eller två hjul. Men i dag är ju cykeln så mycket mer. I dag har vi cyklar som inte drivs med mänsklig kraft utan med en liten elmotor; elmotorn kan också kan vara en hjälpmotor. Förr fanns det förbränningsmotorer som hjälpte till, men de är i stort sett borta i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Enligt svensk lag räknas även segway och elskotrar som cyklar i dag. Den enda begränsningen är att maxhastigheten inte får överstiga 25 kilometer i timmen med elmotorn och att motorstyrkan inte får vara över 250 kilowatt, för då går det över till en moped klass 2.

Det finns som sagt många olika varianter av elcyklar i dag, som gör cyklandet möjligt för en människa som tidigare inte hade kunnat tänka sig att välja det alternativet. Som Boriana tidigare var inne på blir man ganska svettig, men med hjälp av elcykeln kan man klara sig från detta. Vi cyklade åtminstone en och en halv mil i går, och jag hade inte en enda svettdroppe på kroppen - men ett stort leende. Med tre hjul hade jag ju en liten fördel, så jag kunde med enkelhet stanna vid alla rödljus och övergångsställen.

Cyklandet har också blivit något helt annat. Cykeln har blivit en kommersiell maskin för bud, paket och brev. Vi har också sett, och det gjorde vi även i går, många matföretag som levererar sina varor med hjälp av cykel, för det är så himla smidigt i städerna i dag.

Som jag har varit inne på är det en utmaning, främst i städerna, att få till detta. Vi måste också tänka på säkerheten, för vi vet att antalet olyckor ökar. Det är kanske inte så konstigt; antalet cyklister ökar ju också. Jag uppmanar återigen kommunerna och regionerna att ha höga ambitioner och tänka säkerhet.

Vi i Sverigedemokraterna vill att man vid stadsplaneringen gör allt man kan för att skydda de oskyddade trafikanterna - alltifrån att sopa bort grus till att bygga säkra cykelbanor. Vi måste också öka medvetenheten hos dem som cyklar om att de är väldigt utsatta. När man hoppar på en cykel tänker man bara framkomlighet, och så trampar man på. Men det finns så många faror runt om.

Detta gäller även dem som är ute och går på trottoarerna, speciellt folk med hund. Jag är ganska dålig på det, har långt koppel och låter hunden glida iväg, och vips har man en cykel mellan sig själv och hunden.

Det är som sagt inte lätt att göra alla nöjda när det gäller cykling, gående eller något annat, för det finns stora skillnader.

Om man tittar på fritidscyklandet kontra pendlingen eller om man, som Johan, brinner för tävlingscyklisterna, ser man att cyklisterna inte är någon homogen grupp. De har alla olika behov. Tävlingscyklisterna kommer upp i enorma hastigheter. Fritidscyklisterna kanske cyklar i vanlig gångfart upp till 15 kilometer i timmen.

Sedan finns det lådcyklar. Det finns ett otal olika varianter - alltifrån den lilla varianten, som jag provade i går, till de nya paketcyklarna som har en stor låda bakpå så att sikten blir fullständigt skymd. De är också jättebreda. Då gäller det att man har koll på vilka trafikregler som ska gälla. Var ska man få cykla med dessa cyklar? Jag tror att de kommer mer och mer i de flesta företag, speciellt i storstäderna.

När man bygger ny infrastruktur framöver måste man också tänka på cyklar och mopeder. Då tänker jag främst på två-plus-ett-vägar. Där är det livsfarligt att cykla. På en två-plus-ett-väg finns det stundtals bara 20 centimeter vägren att cykla på.

Jag vet att det inte är så ovanligt att vi bilister bromsar när vi kommer in på den smala delen av en två-plus-ett-väg, alltså ett-delen, för många av oss tycker att det är läskigt att köra in i den trånga passagen med vajerräcken på båda sidor. Hur skulle det då se ut om det dessutom var en cyklist där? Osäkerheten hos bilisterna leder antingen till att hastigheten sänks rejält, vilket är positivt för cyklistens säkerhet, eller till att bilisten kör in i cyklisten, vilket får fruktansvärda konsekvenser.

Cykelfrågor

Som sagt: Säkerhet är det viktigaste vi kan åstadkomma. Vi måste bygga fler säkra cykelbanor. Det finns ju tankar på att man ska låta cyklisterna köra mer och mer ute i vägarna, och det oroar mig starkt, framför allt på grund av att mobiltelefonin tar mer och mer av bilförarnas uppmärksamhet, vilket jag hoppas blir olagligt framöver. Vi måste tänka säkert.

Återigen har jag en uppmaning till kommuner och regioner: Hjälp oss att göra cykeln till en möjlighet framöver!

Med detta vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 10.

I detta anförande instämde Per Klarberg (SD).

(forts. § 8)


Anf. 103 Anders Åkesson (C)

Cykelfrågor

Herr talman! Då återupptar vi debatten om cykelpolitik. Som många talare före mig, från alla partier, har uttryckt är cykeln ett förträffligt transportslag och transportmedel. Cykling genererar inga utsläpp och tar dessutom väldigt lite plats. Därtill är det bra för folkhälsan.

Mot bakgrund av att knappt 10 procent av de resor som görs av människor i vårt land utförs med cykel är det väl inte en helt orimlig tanke att man skulle kunna vidta åtgärder för att öka cyklingen som andel av det totala resandet. Det skulle rimligen vara bra för miljön, det skulle fungera mot köer och trängsel och det skulle vara bra för folkhälsan.

Den nationella cykelstrategi som regeringen nyligen presenterade är - det ska jag erkänna, herr talman - ett steg i rätt riktning när det gäller att försöka ta ett helhetsgrepp om cykelfrågorna och skapa förutsättningar för såväl enklare regler och förbättrad cykelinfrastruktur som ökad trafiksäkerhet. Det var väl bra så långt, men man kan enbart se strategin som ett första, lite trevande och möjligen inledande, steg. Det återstår mycket att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Mot bakgrund av att regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet under mycket lång tid i kammaren och trafikutskottet har hänvisat till och skapat rätt stora förhoppningar kring den cykelstrategi som nyligen presenterades är det klart att resultatet kanske inte var så värst upphetsande. Världen utanför Regeringskansliet hade nog väntat sig mer.

En stor del av de samhällsbeslut som rör cykeltrafiken tas lokalt och regionalt, av kommuner och regioner. Den nationella nivåns roll - vår roll - måste därför vara att skapa förutsättningar för de regionala och kommunala beslutsfattarnas samarbete, kunskapsutbyte och agerande.

Herr talman! Som en del i arbetet att kunna ge nationella förutsättningar anser jag att den kompetens och det stöd som Trafikverket kan ge behöver stärkas. Det är Trafikverket som är regeringens expertmyndighet i transportfrågor. Det är rimligen där framgångsnyckeln och den nationella kompetensen finns.

Detta skulle kunna organiseras i ett nationellt cykelkansli - en samlad nationell resurs. Det skulle kunna vara ett viktigt steg för att ta ett bättre helhetsgrepp om cykelfrågorna. Såvitt jag uppfattade, herr talman, gavs det inga besked om ett nationellt cykelkansli eller en nationell kompetens i den nyligen framlagda cykelstrategin. Det går givetvis att rätta till.

Visst är en cykelstrategi ett bra och efterlängtat första steg, men rådet från mig personligen, från Centerpartiet och från Alliansen får bli: Gör om, gör rätt! Bättre än så här kan ni, Socialdemokraterna och Miljöpartiet - det är möjligt att även Vänsterpartiet har varit med på ett hörn.

Jag står självklart bakom Centerpartiets och Alliansens yrkanden med anledning av detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 13.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M).


Anf. 104 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Cykel är ett både jämlikt och jämställt transportmedel som gynnar alla inkomstklasser. Det är positivt att regeringen äntligen lägger fram en cykelstrategi - det har vi väntat på. Det är väldigt viktigt att det nu blir verkstad och att vi i verkligheten kan se konkreta resultat för att öka cyklingen.

FN:s Agenda 2030 innehåller viktiga mål: Vi ska nå hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet. Till exempel Göran Finnveden, professor i strategisk miljöanalys, belyser att vi behöver titta på just dessa mål när vi ser på trafikplaneringen.

Göran Finnveden har, liksom flera andra, lyft fram att det är oroväckande att Sverige i alldeles för stor utsträckning har lämnat den jämlika ekonomiska politik som vi haft - när vi ser tillbaka - de senaste 30 åren. Även inom transportsystemet behöver vi ta hänsyn till detta.

Vänsterpartiet vill därför betona att cykel är väldigt viktigt i transportplaneringen, eftersom det gynnar alla inkomstklasser - även kvinnor och andra som kanske har det tufft ekonomiskt.

Vänsterpartiet har motionerat om att den nationella cykelstrategin bör innehålla ett nationellt mål om att öka cykelns andel av antalet personresor. Tyvärr finns inte detta mål på plats, men Trafikanalys har fått i uppdrag att titta på ett sådant mål och att ta fram ett mål som är mätbart. Vi ser fram emot detta och hoppas att det sker så fort som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Vänsterpartiet vill också att vi ska lösa markfrågan. Denna fråga är komplex, eftersom många olika markägare kan göra att det är svårt att få till cykelvägar. Det är särskilt svårt att få till gena cykelvägar, vilket är viktigt om cykeln ska kunna konkurrera med bilen.

Vårt förslag har tidigare varit att det ska ges i uppdrag att man ska ta fram transportplaner när man bygger nya bostadsområden och nya stadsdelar. Då går det att redan från början ta hänsyn till alla transportslag och att få en helhet.

Nu har det kommit upp i diskussionen att vi kanske också bör titta på hur man lagligen kan komma åt mark bättre. Vi avvaktar och ser hur detta arbete går framåt. Vi tycker att det är väldigt intressant att titta närmare på, eftersom vi måste lösa dessa frågor om vi verkligen ska kunna komma framåt i transportplaneringen, nå hållbarhetsmålen och kanske komma så långt som i vissa europeiska länder, där det faktiskt går fortare att transportera sig med cykel än med bil när man ska till centrum eller till olika stadsdelar. Det är ju dit vi vill komma.

Jag vill också säga något om två-plus-ett-vägar. Det är lite förtydligat i cykelstrategin att det ska tittas närmare på uppdraget till Trafikverket angående hur man ser till att garantera cykelvägar vid nya infrastruktursatsningar.

Jag har dock frågat Anna Johansson - senast när hon var i trafikutskottet - om det går att förtydliga uppdraget till Trafikverket när det gäller två-plus-ett-vägar. Trafikverket självt har sagt att det är väldigt svårt att avgöra när man ska göra insatsen att bygga cykelväg, eftersom det är investeringspengar. Trafikverket har ganska små resurser och ska bygga mycket väg för dem. Tyvärr är ju väg prioritet ett i detta läge - det borde inte vara så, utan vi borde titta på det hållbara transportmedlet först, även om bil självklart är nödvändigt när det gäller långväga transporter.

Infrastrukturministern ville inte göra ett sådant förtydligande till Trafikverket i detta läge, trots att Trafikverket vill ha ett förtydligande för att kunna ta dessa beslut när det behövs.

I dag byggs två-plus-ett-vägar utan cykelvägar. Det har kommit rapporter om att barn inte längre kan cykla till grannen. Det är väldigt svårt för människor att gå på vägrenen vid två-plus-ett-vägar.

Det är viktigt att tillgodose detta, särskilt i bostadstäta områden, så jag tycker att det är tråkigt att infrastrukturministern inte ville göra detta förtydligande. Jag hoppas att fler i trafikutskottet ligger på och att vi kan få se att detta går framåt, för vi behöver lösa den här saken.

Vänsterpartiet har länge motionerat om att Trafikverket bör få befogenhet att vid upphandlingar ställa krav på tågoperatörer att resenärer ska kunna medföra cykel på tågen. Det står vi fortfarande fast vid. I betänkandet skriver vi att vi ytterligare ska utreda möjligheterna. Även på denna punkt avvaktar vi och hoppas att det kommer att gå framåt, för det är många som efterfrågar att man ska kunna ta med sig cykel på tåget.

Cykelns andel av antalet resor varierar stort i landet - mellan 7 och 10 procent. Om alla skulle cykla lika mycket som man gör i Örebro, Umeå och Lund skulle antalet cykelresor i landet öka med 50 procent. Därför bör vi nog titta på hur dessa städer har jobbat - det är ju bra att lyfta fram det goda exemplet för att komma framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

När vi arbetar vidare med cykelstrategin är det viktigt att konkretisera och se till att det blir verklighet. Jag tycker, vilket opponenterna har påpekat, att skrivningarna är lite luddiga. Det är bra att strategin kommer på plats, men eftersom Trafikverket har en historia av att prioritera bil och väg väldigt högt tror jag att det kommer att behövas ett ganska hårt arbete för att få in en ny kultur och ett nytt tänkande.

Jag har talat med olika regioner, som säger att Trafikverket inte har prioriterat cykelvägssatsningar. Planerna och viljan från politikerna har funnits, och pengarna har legat i en pott. Ändå har Trafikverket inte prioriterat detta, eftersom man har prioriterat annat arbete.

Det är inte bra. Cykel är ett mycket bra transportmedel, som gynnar såväl hälsa som klimat och som gynnar alla inkomstklasser.

Här behöver vi en kulturförändring. Jag tror att cykelstrategin kan hjälpa till att nå en sådan, men vi behöver ligga på alla parter för att verkligen få den effekt som vi vill se.

Det är väldigt bra att man satsar mer resurser på cykling. Det skulle kunna vara ännu mer, men det är bra att både stadsmiljöavtalet och cykelstrategin tydligt trycker på att det ska till mer resurser.

Långsiktigt borde vi nog fundera på att alla trafikslag är kommunicerande kärl. Vi behöver mer järnväg och mer cykling - då kunde vi, åtminstone de närmaste tio åren, plocka lite grann från vägsidan.

Vi har en oroande klimatutveckling. Vi har Trump, som är oss i hälarna på ett mycket obehagligt sätt. Han avbryter Parisavtalet och liknande saker. Det är viktigt att omvärlden nu visar att det finns teknik och vilja att ställa om samt att det är mer ekonomiskt att ställa om.

Om vi ska bygga en grön, robust ekonomi behöver vi hållbara transporter, både gods- och persontransporter, för att nå fram och rädda den här civilisationen. Planeten kommer att finnas kvar, men frågan är om den mänskliga civilisationen finns kvar om vi inte agerar snabbt.

Jag tror att det bästa sättet är att överbevisa Trump och USA om att det är mer ekonomiskt att ställa om.

Jag yrkar bifall till reservation 4 i betänkandet, som handlar om tvåplus-ett-vägar.


Anf. 105 Nina Lundström (L)

Herr talman! Jag vill för tids vinnande yrka bifall endast till reservation 8, men vi står självfallet bakom alla de förslag där Liberalerna finns med.

Jag vill börja med att uppmärksamma att vi har ett antal reservationer i betänkandet om cykelfrågor, där vi tycker att vi borde ha kommit längre. Reservationerna handlar om mål och utgångspunkter för cykling, om infrastruktur och förutsättningar för ökad cykling, om en sammanhängande cykelinfrastruktur över kommungränserna, om trafiksäkerhet och trafikregler för cykling, om underlättande av kombinerade resor samt om elcyklar.

Vi är inte nöjda med hur förslagen har hanterats. Den nyligen presenterade nationella cykelstrategin som regeringen tog fram ger heller inte svar på utmaningarna. Det är också synd att infrastrukturminister Anna Johansson själv inte deltar i debatten mot bakgrund av att väldigt många av de förslag som lagts avfärdas med att det finns en nationell cykelstrategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Det hade varit ett sätt att visa hur viktiga cykelfrågorna är om ministern hade deltagit i debatten. Det är dags att gå från ord till handling. Det finns mängder av olika förslag. Det är väldigt synd att förslagen avstyrks och att det inte finns andra förslag för att förbättra för cyklingen.

Herr talman! Ofta ställs cykling mot andra transportsätt. Men det finns andra sätt att se på potentialen. "Bästa sättet att förbättra för bilismen är att premiera cykling." Det är ett citat från en cyklist som jag mötte i går på en kampanjaktivitet i Sundbyberg. Tack, Per, för dina medskick! För visst är det så.

Ofta när vi är ute och talar med medborgare i olika sammanhang kommer det fram synpunkter om just cykling och hur de vill förbättra. De ställer frågor om vad riksdagen och kommunerna gör för att underlätta för dem som är väldigt klimatsmarta. Det är roligt att det kommer så många synpunkter. Mitt budskap till alla cyklister och medborgare är: Fortsätt att driva på frågorna, för det behövs.

Att cykla till riksdagen är nyttigt. Man ser med egna ögon de brister som finns. Cykling engagerar. Cykling väcker diskussioner. Cykling är också spänning. Cykling är ett klimatsmart transportsätt som medverkar till mindre trängsel i städerna och påverkar luftkvaliteten positivt. Men betraktas cykling verkligen som ett eget transportsätt? Nej. Varken planering eller lagstiftning betraktar cykling som ett eget transportsätt. Är inte det konstigt?

Vi i Liberalerna anser att det är dags att premiera cykling och fastslå att det är ett eget trafiksätt. Ibland kallar vi det för transportslag eller trafikslag. Låt oss kalla cykling för ett eget transportsätt. Det skulle verkligen ge cyklingen en egen dignitet.

Att inte betrakta cykling som ett eget transportsätt för att ta sig från A till B påverkar så mycket negativt. Det påverkar dragningen av stråken i och mellan kommunerna. Det gäller utformningen av lagstiftning, där cykling ofta faller bort. Det påverkar lagstiftning om markåtkomst som gör att man inte kan planlägga.

Det handlar om myndigheternas och Trafikverkets prioriteringar och uppdrag och kraftsamling för kunskap och forskning. Det handlar om insamling av statistik, om budget och uppföljning och om möjligheten att lära av andra, best practice.

Vi menar att det saknas ett nationellt kunskaps- och erfarenhetscenter som en aktör på nationell nivå som kan bidra till en ökad utveckling av cyklingsfrågorna. Vi liberaler har föreslagit ett nationellt cykelkansli med en cykelsamordnare. Varför vill inte regeringen titta på det förslaget? Varför avslås detta förslag? Det finns inget annat alternativ. Det finns ingen annan aktör som bär det ansvaret i dag.

Det behövs en samordnande funktion för att bland annat samla och sprida kunskap. Det handlar om lärande av goda exempel på hur cykling ska prioriteras vid målkonflikter och i arbetet med att ta fram riktlinjer. Det handlar om att ge stöd i olika cykelrelaterade frågor som medverkar till att underlätta en ökad och säker cykling.

Investeringar som bidrar till ett ökat cykelpendlande borde prioriteras lika högt som annan vägburen fordonstrafik. I stadsnära miljöer kan cykelmotorvägar anläggas. Trafikverket och kommunerna borde kunna samverka bättre så att inte frågan om vem som är huvudman ska försvåra dragningen av nya leder. Det behövs en förbättrad planering av infrastrukturen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Herr talman! För några år sedan gjorde några kollegor till mig ett test. De ville se hur snabbt de kunde ta sig från Stadshuset i Stockholm ut till Ekerö. En tog båten, en tog bilen, en åkte med kollektivtrafik och en cyklade. Cyklisten var trots alla hinder snabbast. Det visar på en fantastisk potential.

Herr talman! Ett sätt att öka trafiksäkerheten och öka möjligheten att cykla är att separera cykelbanor. Det gör man i framgångsrika länder som är duktiga på cykelplanering. Det finns all anledning att öka andelen cyklister vad gäller persontrafik. Men det behövs också en ändrad definition av cykelinfrastruktur och att cykeln lyfts fram som ett eget transportsätt i utformningen av infrastrukturen.

Sverige behöver bli bättre på att säkerställa att cykeln som transportmedel inkluderas vid all planering och utbyggnad av infrastruktur. Det handlar om en viktig samhällsfunktion. Ökad cykling är också en lönsam affär för samhället. Cykelpendlandet bör prioriteras lika mycket som annan vägburen fordonstrafik, och det behövs fler regionala cykelstråk. De måste fungera oavsett årstid, och det behöver upprätthållas en god framkomlighet. Här behöver också Trafikverket kunna bidra i arbetet med snabbcykelstråken i olika regioner.

Herr talman! Lagstiftning är någonting som riksdagen ansvarar för. Vi talar ofta om att det är kommunernas ansvar att bidra till förbättrad infrastruktur, men vi har också hinder i lagstiftningen. I varken väglagen eller anläggningslagen betraktas cykling som ett eget transportsätt. Det gör att det är svårt att dra fram många av de cykelstråk som skulle behöva anläggas.

Vi i Liberalerna har flera gånger föreslagit att vi ska se över lagstiftningen. Så sent som i december diskuterade vi infrastrukturpropositionen och lade fram förslag om just detta. Vi tycker att det är dags att man ser över lagstiftningen.

Jag noterar att Miljöpartiet har ett särskilt yttrande i betänkandet om just markåtkomst. Jag skulle vilja höra med Miljöpartiet varför det inte har kommit några konkreta förslag för att förbättra möjligheten att anlägga cykelstråk. Det behövs också ett lärande av goda exempel, vilket jag också har nämnt tidigare. Det finns mycket mer att göra inom området utöver lagstiftningen.

För att främja en ökad cykling finns det många förbättringar att göra i stadsmiljö och för att stärka cykelns roll. Den nationella cykelstrategin blev mer av en lägesbeskrivning. Men var är egentligen de skarpa förslagen? Några förslag berörs, men inte alla. Det gäller till exempel dem som finns i de olika motionerna. Det finns oerhört mycket mer att göra för att åtgärda bristerna.

För den som färdas på cykel kan det ofta vara uppenbart att till exempel trafikreglerna inte är anpassade för cyklister och att det råder en stor otydlighet vad gäller cyklisternas roll. Detta kan gälla gatukorsningar och när man utformar cykelstråk i gatuutrymmet och vid busshållplatser.

För att underlätta för cyklisterna anser vi i Liberalerna att trafikförordningen behöver ses över och att trafiklagstiftningen bör utformas så att cykelperspektivet blir tydligt. Vi vill framhålla vikten av cyklisternas säkerhet och framkomlighet. Det bör sättas i främsta rummet. Mot denna bakgrund anser vi att en generell översyn av trafikregler bör genomföras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Det handlar också om andra trafiksäkerhetsfrågor, till exempel när man kör förbi en cyklist. I många länder är detta reglerat - man måste hålla ut en och en halv meter från cyklisten - men så är det inte i Sverige. Det vore också viktigt för att öka säkerheten.

Herr talman! Kombinationsresor är en möjlighet att expandera bostadsregionerna. Tänk att kunna ta med cykeln på tåget eller i kollektivtrafiken!

Att kunna pendla till jobbet både med kollektivtrafik och med cykel vore en stor förbättring när det gäller att expandera bostadsregionerna.

Det finns också många andra exempel som tas upp i kontakterna med medborgarna. Ett typexempel på svårigheter är detta: När man packar ned cykeln i en väska - får man då ta med sig den på tåget? Det finns många hinder på vägen, och jag kan säga att det kan vara väldigt stora problem.

Herr talman! Man kan ibland tro att cykling bara handlar om motion, rekreation och underhållning, inte minst efter tre veckor av Giro d'Italia på tv. Och snart kommer Tour de France.

Men cykling är mycket mer än så. Cykling är roligt. Cykling är ett transportsätt. Cykling är bra för klimatet. Cykling bidrar till folkhälsa. Cykling ger bilister mer plats Cykling engagerar och är spännande. Och avslutningsvis: Cykling är för många en fråga om frihet - en frihet som är värd att värna och försvara och en frihet som måste utvecklas.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (båda M) samt Anders Åkesson (C).


Anf. 106 Robert Halef (KD)

Herr talman! Cykeln fyller en viktig samhällsfunktion, och det är positivt att cykeln som transportmedel ökar eftersom det medför goda effekter för både folkhälsan och miljön samtidigt som det minskar trängseln i städerna.

Men det är också uppenbart att trafikmiljön i dag inte i tillräckligt hög grad är anpassad till cykling. Under år 2016 omkom 19 cyklister i trafiken, och ca 2 100 cyklister beräknas ha skadats allvarligt. Detta visar att andelen allvarligt skadade cyklister i trafiken har ökat. Därför är det viktigt att jobba för att göra cykling mer trafiksäker genom att underhålla cykelvägar och göra nödvändiga regeländringar, exempelvis att anpassa hastigheten för att motverka olyckor för cyklister i trafiken.

Herr talman! I Kristdemokraternas budgetförslag hade vi, utöver regeringens förslag, 50 miljoner kronor per år 2017-2018 och 100 miljoner 2019-2020 för en ökad och säkrare cykling. Vi vill stärka cykelns roll som transportmedel.

För att göra cykling mer attraktivt är det ytterst viktigt att utformningen och den fortsatta utbyggnaden av cykelinfrastrukturen blir mer trafiksäker. Trafikverket ansvarar för utvecklingen av det statliga nationella nätet, som består av ca 800 mil väg, medan de regionala planupprättarna ansvarar för planeringen av cykelvägar längs det övriga statliga vägnätet, vilket består av ca 9 000 mil väg. Därför är det viktigt med samarbete mellan kommuner, regioner och stat genom Trafikverket för att genomföra planer för mer trafiksäkert cyklande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Herr talman! Kristdemokraterna vill fortsätta att arbeta för att öka säkerheten för cyklister i trafiken. Det behövs mer av strategiskt och förebyggande arbete för att minska antalet cykelolyckor.

Att underhålla cykelvägar är ytterst nödvändigt för att minska antalet cykelolyckor. Det handlar om plogning och om att fixa gropar och rensa cykelvägar från grus och annat som annars gör att cyklister blir skadade. Inte minst är det viktigt att bilister anpassar hastigheten och är mer observanta på gällande hastighetsbegränsningar samt på korsningar där cyklister och biltrafikanter möts. Målet med allt trafiksäkerhetsarbete är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken.

Herr talman! Cykeln behöver prioriteras högre i stadsplanering och vid infrastrukturinvesteringar. Inte minst är det viktigt att framkomligheten för cyklister prioriteras och att det finns tillräckligt med cykelparkeringar som är väderskyddade vid tågstationer, busstationer och i anslutning till olika köpcentrum med mera.

Det har visat sig att när man planerar för cykling ökar också cyklingen markant. Ett annat exempel är att göra det möjligt för cyklister att svänga höger mot rött ljus för att öka cyklisternas framkomlighet och minska väntetiden vid korsningar. Detta är tillåtet i andra länder och fungerar bra.

Herr talman! Kommunerna bär ett stort ansvar för att vidta åtgärder som underlättar cykeltrafik och gör cykling mer trafiksäkert. Här är det viktigt att kommunerna kan samarbeta kring cykelstråk som sträcker sig över kommungränserna. Många kommuner ligger långt framme när det gäller att planera för cykling, men en del kommuner ligger efter. Nästan 70 procent av Sveriges kommuner saknar i dag en strategi för att öka andelen cykelresor, och bara 10 procent gör en årlig utvärdering av sin cykelpolitik. Detta är inte acceptabelt.

Kommunerna bör mer aktivt verka för att fler väljer att cykla till jobbet eller skolan och bygga och underhålla cykelvägar. Fler kommungemensamma lösningar för cykelstråk och cykelvägar behövs för att underlätta och öka cyklandet över kommungränser.

Herr talman! Jag vill framhålla att cykling har stor utvecklingspotential som transportsätt med såväl goda miljö- och klimateffekter som goda hälsoeffekter. På sträckor kortare än fem kilometer är cykeln ofta det lämpligaste färdsättet. Ändå görs i dag majoriteten av alla bilresor på sträckor som är kortare än fem kilometer.

För att uppnå klimatmålet och minska koldioxidutsläppen är det viktigt att satsa på cykel som alternativt färdmedel. En studie som gjorts på uppdrag av Trafikverket visar att satsningar på cykeltrafik är mer samhällsekonomiskt lönsamma än man tidigare trott. Studien visar också att fler skulle välja att cykla om samhället satsade på ökad framkomlighet för cyklister.

Herr talman! Vi behöver en infrastruktur som kan ta till vara den potential för dagligt cyklande som finns i och med att så många äger en cykel och är positiva till cykling. Det behövs satsningar som bidrar till att cykelpendlandet prioriteras lika mycket som vägburen fordonstrafik.

För att underlätta pendling behövs fler regionala cykelstråk, och dessa bör av säkerhetsskäl vara separerade från övrig trafik. I tätort bör snabbcykelvägar planeras. Trafikverkets arbete med snabbcykelstråk bör därför intensifieras och påskyndas. Trafikverket bör också i ökad utsträckning bistå kommunerna med expertis och standarder samt underlätta kommungemensamma lösningar. För att cykeln ska vara ett attraktivt alternativ till andra transportmedel är det viktigt att förutsättningar skapas för människor att använda den oavsett årstid och att det upprätthålls en god framkomlighet på cykelbanorna oavsett väderlek.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Herr talman! Målet är att fler väljer cykeln som transportmedel framför bilen. Cykeln ska vara ett attraktivt alternativ till andra transportmedel.

Med detta yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation nr 6 och den alliansgemensamma reservationen nr 9.

I detta anförande instämde Jessica Rosencrantz (M) och Anders Åkesson (C).


Anf. 107 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Vi nås hela tiden av nya obehagliga nyheter när det gäller klimatförändringarna. Flera av oss undrar nu vad som händer. Det spännande med vad Trump håller på med nu är att vi som företräder klimatet i många fall har stora delar av näringslivet på vår sida. De inser att det inte är fråga om, som det var tidigare, näringslivet å ena sidan och miljön å den andra. Klimatförändringarna hotar själva basen av mänsklig verksamhet, våra liv, vårt företagande, skogens tillväxt, vattenförekomst med mera. Fler och fler kommuner blir varse detta.

Vad ska vi då göra? Jag är glad över att den rödgröna regeringen tar flera initiativ som verkligen flyttar fram positionerna med bränslebyte, det vill säga reduktionslag, och andra frågor som vi har debatterat i ett annat betänkande. Det är också en poäng att framhålla frågan och ge förutsättningar för medborgarna att göra sina egna val.

Den uppgift vi har framför oss är inte liten. Ungefär tio ton koldioxid per år orsakar invånarna i Sverige. Vi behöver komma ned till ett ton. Hur klarar vi den förändringen?

Regeringen bygger ut spårtrafiken så gott det går. Vi gör många andra saker, till exempel ändrar prisrelationer mellan bil och andra transportslag. Vi står för en flygskatt, till skillnad från dem som bara säger att klimatet är viktigt men inte vågar stå för ett styrmedel som leder dit.

Vad kan vi göra? Jo, med cykeln kan man över en natt förändra sin egen klimatpåverkan. Vi gynnar även elbilar, men en sådan är vanligtvis lite dyrare än en cykel.

Det finns en stor potential att arbeta med. Jag kan förstå frustrationen över att den nationella cykelstrategin inte innehåller mer. Jag kan själv peka på flera andra saker som borde finnas med i den. Men det får ändå ställas i perspektiv till vad alliansregeringen gjorde under sina åtta år vid makten. Man tillsatte en cykelutredning. Det var väl bra. Men vad blev det för resultat av den beredningen? Under våra tre år har vi knappt genomfört något av de förslagen. Det är inte utredningar som gör världen bättre. Det är inte utredningar som ger människor större möjligheter att ta ansvar för sina egna fotavtryck på jorden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Sveriges cykelstäder har tryckt på för att det ska finnas ett mål. Det gör de alldeles rätt i. Allt i politiken är verkligen inte bra, men det vi svenskar berömmer oss för och som Sverige bland annat är känt för är nollvisionen. Den är en effekt av ett tydligt mål. Man räknade på det maximala antalet döda och svårt skadade i trafiken, satte upp årtal och åtgärdsstrategier, utvärderade och skruvade på olika instrument, och man klarade de första delmålen.

Vi får här i Sverige motta många besök från andra länder. De undrar hur vi har gjort. Det handlar om målmedvetet arbete, och det fungerar bara med ett mål.

Det handlar också om medel. Jag kommer själv från den kommun som - inte för första gången - i år har blivit utsedd av Cykelfrämjandet till årets cykelkommun, enligt alla mätningar som finns redovisade i den årliga cykelvelometern.

Vad gör vi i Lund så att 40-50 procent av alla personresor i staden sker med cykel? Jo, vi behandlar cykeln som ett eget transportsätt, inte som ett tillbehör till bilen. Det är egentligen det mest grundläggande. Förvisso driver vi i Miljöpartiet på i de frågorna, men det är inte jättesvårt att få med sig de andra partierna. Alla vet att det finns en stor andel cyklister bland alla potentiella röster för partierna. Motståndet mot att göra det bra för cyklister är inte så stort.

Det finns indragna stopplinjer vid de flesta korsningar. Om fler ska cykla måste de känna sig säkra och vara någorlunda trygga med att risken för att skadas i trafiken är liten. Om cyklarna står framför bilarna i korsningarna, så att cyklisterna passerar först när det slår över till grönt, är risken för att de ska skadas av en lastbil eller bil mycket mindre.

Jag är stolt över att det tack vare våra påtryckningar har blivit lagligt för vuxna cyklister att själva välja var de vill cykla. Det roliga när cyklingen bland vuxna ökar är att det är fråga om alla sorters cyklister, alltifrån den gamla tanten som cyklar sakta och unga människor i lycrakläder till barn och föräldrar med särskild cykelkärra. Alla måste få plats i trafiken. Då är det bättre för både gångtrafikanter och bilister att de snabba cyklisterna själva kan välja om de vill befinna sig på cykelstigen eller ute i gatuutrymmet. Det var en olycka i min egen kommun, där cyklisten blev dömd trots att det var bilisten som körde på honom, som lite grann föranledde debatten.

Det här handlar också om en rättvis fördelning av gatuutrymmet. Orättvisorna ökar i världen, och jag är bland de första som vill bidra till att försöka minska dem. I det arbetet kan man titta på hur många människor som förflyttar sig på det ena eller det andra sättet. Det är också rimligt att fördelningen av gatuutrymmet står i proportion till dem.

Kan vi vara nöjda om alla gör som i Lund? Nej, det kan vi absolut inte vara. Den undersökning som Region Skåne har gjort visar att potentialen för att ännu fler ska välja cykel i stället för bil är stor i Skåne. Av alla som pendlar i Skåne skulle hälften kunna göra en cykelresa på 30 minuter till jobbet när hastigheten är 15 kilometer i timmen. Vi kan inte vara nöjda förrän alla tar den möjligheten i anspråk.

Men för detta måste det finnas bra cykelvägar överallt. Trots att jag står bakom hela betänkandet och yrkar avslag på reservationerna är det en poäng att se över möjligheten till markåtkomst. Sedan får vi återkomma till den frågan. Om Trafikverket ska kunna planera för gena cykelstråk och ta potentialen för cykelturism till vara måste vägarna göras raka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Jag har själv cyklat på Kattegattleden. Där finns en omväg på ungefär nio kilometer på grund av att en enskild markägare har vägrat tillåta bygget av en liten bro som korsar vederbörandes mark. Cykelvägen kan vara intressant som en turistled, särskilt som de nio kilometerna omväg har stora höjdskillnader för att vara i Halland, men cykelvägen är knappast ett alternativ för den som vill cykelpendla varje dag mellan, i det här fallet, Varberg och Falkenberg.

Jag var på ett seminarium som ordnades av Visita. I Sverige har turismen en stor ekonomisk betydelse, och jag gissar att den inte blir mindre framöver i takt med att det blir trångt i de stora städerna i Europa. Då är det fler som vill njuta av det som ännu finns kvar av frisk natur och ren luft i Sverige. Kombinationen av små företag, turism och cykelleder är en alldeles utmärkt idé, och då krävs tillgång till mark för att bygga bra cykelvägar.

Miljöpartiet hade nyligen kongress. Ministrarna fick några få minuter per person för att presentera för oss kongressombud vad de gör. Vad gjorde då Sveriges miljöminister? Hon hade säkert kunnat tala om plast och andra frågor hon sysslar med, men hon hade med sig en cykel upp på scenen. Hon berättade om det som är grunden, ideologin, i Miljöpartiet, nämligen att vi står för solidaritet med kommande generationer och andra i världen. Miljöpartiet står också för frihet. Kombinationen av de två grundläggande begreppen, symboliserat av ett enda fordon, ger cykeln som det bästa alternativet.

Det är mycket bra med kollektivtrafik, och vi behöver mer kollektivtrafik som alternativ till bil om miljömålen ska klaras. Men då måste vi ändå förhålla oss till tidtabeller, linjedragningar och att åka tillsammans med andra. Cykeln ger en oöverträffad frihet att förflytta sig i tid och rum utan att ha planerat sin resa i förväg. Det är frihetsaspekten.

Vid till exempel marknadsföring av lägenheter till försäljning, snygga kläder eller andra prylar är trenden att smyga in cykeln i annonserna som ett tillbehör för att visa att man är modern. Så var det inte för några år sedan. Detta har alltså på förekommen anledning blivit en sorts symbol för att man tillhör framtiden och inte dåtiden.

Lund är bra, och Skåne är bra. Men vi har också nära till andra sidan Sundet, där vi kan studera Köpenhamn. Köpenhamn har utvecklats, från att vara en veritabel bilstad, till Europas och världens cykelhuvudstad. Filosofin bakom detta myntades med hjälp av ett begrepp som nu kallas 8-80.

Vad betyder det? Jo, det betyder att om man planerar staden så att den är bra för 8-åringar och 80-åringar är den bra för oss alla. När 8-åringar kan få utrymme att leka och när de kan ta sig säkert till och från skolan med cykel - vilket alldeles för få barn i Sverige gör - samtidigt som 80åringar känner sig trygga i miljön är staden bra för oss alla.

Det är särskilt bra att alla i olika åldrar är ute eftersom det är ett bra sätt att minska den grogrund för främlingsfientlighet och misstänksamhet som finns när man inte ser varandra i ögonen. På det viset är cykling ett demokratiskt och bra sätt att göra staden bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Köpenhamn har just nu en ganska radikal borgmästare. Han har fått kritik för att han inskränker bilisternas möjligheter att parkera i Köpenhamn. Han förnekar inte på något sätt att det är en tydlig ambition. När han fick kritik för att han inte tillgodoser bilisternas önskemål om parkeringar svarade han: Jag är mycket trygg med det. 9 procent av alla personresor i Köpenhamn sker, enligt den senaste mätningen, med bil. Jag står bakom de övriga 91 procenten.


Anf. 108 Nina Lundström (L)

Herr talman! Jag vill börja med att fråga om markåtkomsten. Den frågan har ändå hanterats här i riksdagen också i närtid, genom olika motioner. Vad är det som gör att den frågan inte kommer längre, Karin Svensson Smith?

Jag har noterat att Miljöpartiet och Karin Svensson Smith har ett särskilt yttrande i betänkandet. Vad är det som gör att man inte kan titta på möjligheten att planera cykelstråk på samma sätt som man planerar bilvägar?

Liberalernas förslag om ett nationellt cykelkansli avslås också. Man säger att det samrådsorgan som finns i dag, Nationella cykelrådet, fyller den funktion som behövs. Jag skulle gärna vilja få en kommentar om det också.


Anf. 109 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Jag ska försöka svara på båda frågorna.

Markåtkomsten är en fråga som det jobbas med. Man kan välja att hålla sig helt till sina egna uppfattningar, inte samarbeta med någon och skriva reservationer. Jag tror att det är betydligt mer kraftfullt att jobba tillsammans med andra. Då får man ta och ge. Det är det enkla svaret på den frågan.

Jag tycker att vi har uttryckt oss bra i betänkandet. På s. 30 konstaterar utskottet tillsammans - allihop - att vi anser att det är viktigt "att infrastrukturen för cykling utformas på ett sådant sätt att resvägarna och därmed restiderna med cykel så långt möjligt upplevs som ett fullgott alternativ till andra transporter" och att man då också måste ha de medel som behövs för att så ska bli fallet.

När det gäller frågan om ett nationellt cykelkansli har jag inte särskilt bra erfarenheter av att bryta ut en fråga från ett statligt verk och lägga den i ett eget kansli. Trafikverket är, med all respekt, en ganska stor organisation som jobbar med kommuner och regioner i hela Sverige. Det är bra om de känner att ansvaret för cykling ligger hos dem, i stället för att man ska bryta ut det och lägga det i ett separat kansli.


Anf. 110 Nina Lundström (L)

Herr talman! Frågan om markåtkomst har i alla fall behandlats några gånger. Där kommer positionen inte att förflyttas just i dag. Men det vore ändå viktigt att se över och fortsätta det arbetet på sikt.

Vad gäller det nationella cykelkansliet finns det inga andra alternativ presenterade. Karin Svensson Smith må framföra att Trafikverket ska ha ett uppdrag. Men i dag saknas det ett tydligt uppdrag när det gäller att fokusera på cykelfrågorna.

Det är också ett dilemma att kompetensen för cykelfrågor inte finns samlad på någon enhet, inte ens när det gäller den forskning som bedrivs på VTI, där det finns kompetens. Det betyder att det inte finns något tydligt stödorgan för kommunerna när de fortsätter med sin planering och behöver stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Tänk om man kunde lära av de goda exempel som finns, samla kunskap och forskning och skapa bra bollplank! Då skulle det också gå att arbeta mer effektivt med skattepengarna. Om man upprepar och anlägger dåliga lösningar kostar det pengar, och det kostar att rätta till. Då får man inte heller den bästa infrastrukturen.

Herr talman! I och med att Trafikverket inte har ett sådant uppdrag i dag och Miljöpartiet väljer att avslå frågan om ett nationellt cykelkansli eller kompetenscenter undrar jag vad alternativet är. Vilka åtgärder tänker ni vidta för att någon annan ska göra det här arbetet, Karin Svensson Smith? Jag uppfattar det som att vi är överens om att det är viktigt.


Anf. 111 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! När det gäller markåtkomsten är det en fråga som vi inte känner oss nöjda med på något sätt. Jag har, tillsammans med just Karolina Skog, tagit initiativ till en cykelhighway mellan Malmö och Lund. Om många ska använda den förutsätts det att det är en gen cykelväg. Den frågan arbetar vi alltså definitivt vidare med i Miljöpartiet.

När det gäller ett kansli står jag för mina argument mot det. Det innebär dock inte att man inte ska inrätta ett särskilt kompetenscenter för cykelforskning. Men det är stor skillnad på ett cykelkansli och ett kompetenscenter som är forskningsinriktat.

Jag tror att Nina Lundström inte kommer att ha anledning att klaga på det fler gånger. Jag är ganska förväntansfull när det gäller att ett kompetenscenter för cykling kommer att bli av inom en inte alltför avlägsen framtid.

(forts. § 10)


Anf. 112 Boriana Åberg (M)

Cykelfrågor

Herr talman! Jag ska ställa några frågor till Karin Svensson Smith.

Karin Svensson Smith har alltid profilerat sig som en aktiv cykelpolitiker och även som en inbiten cyklist privat. Hon var med på tillkännagivandet om en cykelstrategi. Förmodligen har hon också varit väldigt aktiv vid framställandet av denna strategi.

Därför vill jag fråga: Är Karin Svensson Smith nöjd med resultatet? Är det någonting som hon särskilt saknar i denna strategi?


Anf. 113 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Jag är nöjd med att vi i utskottet kunde samla oss till ett tillkännagivande. Innebörden av det är ju att staten måste ta ett ansvar. Det är inte bara kommunernas uppgift att se till att det blir sådana villkor att fler cyklar i stället för att köra bil - detta för klimatets och hälsans skull.

Jag är nöjd med att vi på knappt tre år har åstadkommit mer än vad ni gjorde under åtta år. Då blev det bara en utredning och inga förslag.

Det är klart att jag gärna skulle se fler saker så småningom. Jag ser cykelstrategin som ett första steg. Det som ligger nära till hands och där trycket från Sveriges cykelstäder är ganska stort är att sätta upp ett mål för cykling. Först när man har ett tydligt mål kan man utvärdera och hitta rätt åtgärder för att nå det målet. Vi behöver ha mer underlag innan målet ska formuleras.

Frågan om markåtkomst är otroligt viktig för att bryta den planering som under 50 år har satt bilen först och cykeln som någonting vid sidan av ifall det finns plats. Det måste man ändra på, och vi är inte färdiga där. Det är ett bra första steg, men vi behöver göra mer.


Anf. 114 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Jag uppskattar att Karin Svensson Smith är självkritisk. Mycket riktigt var cykelorganisationerna ganska besvikna på resultatet. Den långa väntetiden på två år har skapat stora förväntningar. Man gav sken av att man skulle involvera sig med organisationerna. Till slut kände de sig lite snuvade på konfekten. De till och med uttryckte att regeringen hade varit feg.

Förutom detta med mål har det framförts kritik om att det är brist på resurser. Det har i princip inte avsatts några pengar att tala om.

Det saknas också en idé om utvärdering. Hur följer man upp denna cykelstrategi, och vem gör det? Både cykelfrågor och samhället utvecklas.

Jag saknar till exempel frågan om förmånsbeskattning. Om en arbetsgivare ger en cykel till en arbetstagare får inte skatteeffekten bli som att arbetstagaren själv hade köpt cykeln.

Cykelorganisationerna har även tagit upp en fråga om lagstiftningen. Det är oklart hur länen kan sakna medel till steg 1- och steg 2-åtgärder för cykelvägar när länsplanerna upprättas. Det vore väldigt bra om Karin Svensson Smith kan ta tag i detta.


Anf. 115 Karin Svensson Smith (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Herr talman! Det är nog ett riktigt konstaterande att jag inte på något sätt har lämnat dessa frågor. Jag kommer att fortsätta att jobba målmedvetet med det här. Jag har återigen nollvisionen som förebild. Man kan inte ha någon utvärdering om man inte har ett mål. Man måste ha ett mål för att veta vart man ska. Då kan man även se vilka åtgärder som leder dit och sedan utvärdera och ändra dessa medel om man inte når dit man ska.

Det som också var en framgångssaga för nollvisionen var att man hade en tydlig ansvarsfördelning, till exempel vad Trafikverket skulle göra. Trafikverket var dessutom proaktivt i alla de åtgärder som sammantaget skulle leda till att man kan färdas säkrare på vägen utan att riskera olyckor med dödlig utgång. Även Rikspolisstyrelsen hade ett tydligt uppdrag, som gällde övervakning av hastigheter.

Jag tror att man i nästa steg för en cykelstrategi faktiskt måste ha ett tydligt mål, ett utpekat ansvar för vem som ska göra vad samt en uppföljning. Det gläder mig att vi är så många i utskottet som engagerar oss i detta, för det är en dialog mellan regering och riksdag som totalt sett kan ge det som är vårt gemensamma ansvar, nämligen att Sveriges invånare ska ha bättre förutsättningar för cykling.


Anf. 116 Anders Åkesson (C)

Herr talman! I anledning av Karin Svensson Smiths anförande har jag två frågor.

Under flera år, 2007-2016, minskade utsläppen av klimatgaser i vårt land. Nu ökar återigen utsläppen från trafiken och samhällsverksamheten i landet.

Miljöpartiet sitter i Sveriges regering med särskilt ansvar för miljöfrågorna. Ni annonserade mycket länge en cykelstrategi vars innehåll vi samfällt har konstaterat är rätt mediokert. I sitt anförande uppehåller sig Karin Svensson Smith lika mycket i Lund och Danmark som i riket i övrigt. Är Miljöpartiet nöjt med innehållet i den cykelstrategi som har presenterats för riksdagen?

Min andra fråga gäller flygskatten, som Karin Svensson Smith nämnde i sitt anförande. Nåväl, det är inte en skatt vi har att avgöra här i dag. Men vad är, menar Karin Svensson Smith, den miljömässiga nettoeffekten enligt den utredning som Flygskatteutredningen har presenterat? På vilket sätt skulle en flygskatt innebära en miljönytta i vårt land?

Det är ändå på grund av miljönyttan som alla vi som deltar i dagens debatt brinner för cyklar, herr talman. Vi tror att en utökad användning av cykel i vårt land också skulle innebära miljömässiga fördelar.

Karin Svensson Smith nämnde själv flygskatten. Jag är intresserad av att få veta vilken miljömässig effekt som finns av den flygskatteutredning och den flygskatt som regeringen och därmed Karin Svensson Smith står bakom.


Anf. 117 Karin Svensson Smith (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Herr talman! Som jag tidigare sa är detta den första nationella cykelstrategin, och den ska betraktas som ett första steg i något som måste bli mycket mer om vi ska uppnå målen.

Det är inte bara alarmerande att växthusgaserna inte minskar; det är väldigt ont om tid att vända den oceanångare som i hög hastighet går rakt åt fel håll. Många åtgärder måste vidtas för att vända den rätt.

Särskilt oroad är jag över att cyklingen bland barn och unga minskar. Det är delvis infrastrukturministerns uppdrag att hjälpa till att vända på detta, men det är också utbildningsministerns. Vi har haft en stor diskussion om idrott och hälsa, men vi måste också se till att barnen cyklar till och från skolan om vi ska nå våra mål. Det är alltså inte bara en minister utan flera som måste hjälpas åt.

Samtidigt som man gör det enklare att göra rätt måste man också göra det dyrare att göra fel. I det sammanhanget måste vi också få till en flygskatt och flera andra skatter, vars sammantagna effekt är att oljeburna transporter ska bli dyrare. Vi har så ont om tid att nå målen att gå från tio ton kol till ett ton kol per invånare att man måste använda både morötter och piska. Att bara ha information och välvilligt prat hjälper inte, utan man måste ha åtgärder som visar att man menar allvar. Då måste all användning av fossila bränslen bli dyrare.


Anf. 118 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Karin Svensson Smith har ytterligare två minuter på sig att svara på de frågor som jag ställde.

Är Karin Svensson Smith, företrädare för Miljöpartiet i denna debatt och vars partikamrat är ansvarig för miljöpolitiken i landet, nöjd med innehållet i den cykelstrategi vi har att hantera?

När det gäller fråga 2 kan Karin Svensson Smith också passa på att kommentera facit för, när jag nu nämner det, den miljömässiga effekten av en flygskatt. Karin Svensson Smith drivs av att det ska vara dyrt att göra fel. Är det inte ännu bättre, herr talman, om det är både klokt och rationellt att göra rätt?

Enligt Naturvårdsverket, som vi ändå båda kan luta oss mot som varande expertmyndighet, motsvarar den samlade effekten i bästa fall CO2utsläppen av cigarettrökning i vårt land. Detta framgår i den flygskatteutredning som Karin Svensson Smith lutar sig mot. Är det inte lite tokigt, herr talman och Karin Svensson Smith, att klubba till människor med en mobilitetsskatt på 1-2 miljarder kronor för att man tycker att det känns skönt att slå till flyget? Vore det inte bättre om den energin hade använts till att lägga fram en cykelstrategi med ett innehåll som hade inneburit reell miljönytta?

Jag ser fram emot svaren.


Anf. 119 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Centerpartiet har alldeles uppenbart pretentioner på att vara den gröna rösten i Alliansen, vad nu Alliansen är.

Det blir ett problem med detta, tycker jag. Mål är bara intressanta om man har åtgärder som är trovärdiga för att nå dit. Vilken signal sänder man ut till människor om det kostar ett par hundralappar att flyga i Europa? Om vi ska få människor att i större utsträckning använda tåg i stället för flyg och förlägga sina semestrar inom ett kortare avstånd från Sverige måste det bli dyrare att flyga. Det finns ingen möjlighet i världen att vi klarar klimatmålen utan detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Det stora problemet med den miljöretorik som Centerpartiet framför är att man säger att man vill någonting, men man säger nej till alla medel som når dit. Det vore mer relevant om ni sa att flygskatten inte är tillräckligt stor och att det måste bli dyrare att förstöra klimatet. Om ni hade kritiserat oss för detta hade jag haft en viss respekt för det men inte för att det ska vara gratis att förstöra. Vilket ansvar visar vi för kommande generationer om vi har ett helt obeskattat transportslag?

Flyget betalar bara inrikes moms på sina resor. I övrigt är det ett skattefrälse som förstör världen. Vi måste ha mycket tydliga styrmedel. Jag tycker att Centern har en hemläxa att göra, och den är inte liten i detta avseende.


Anf. 120 Johan Andersson (S)

Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande TU16 Cykelfrågor. I betänkandet behandlar vi totalt 40 yrkanden från allmänna motionstiden samt 12 reservationer.

Jag som nu har varit med i utskottet i ett par år och har haft ansvar för cykelfrågorna kan konstatera att det politiska fokuset i alla partier hela tiden växer när det gäller cykel. Det finns ett stort intresse för cykel i trafikutskottet, vilket är positivt. Detta har vi märkt hos alla företrädare, inte minst i denna debatt.

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla reservationer.

Så kom äntligen denna skrift som vi har längtat efter, väntat på och saknat. Jag har stått här i talarstolen ett antal gånger och sagt att den snart kommer, och nu har den lagts fram. Två år har det tagit. Jag är faktiskt nöjd med strategin, men jag tror att flera av alliansföreträdarna här i kammaren inte har läst den ordentligt. Det finns flera delar. Det här ska naturligtvis följas upp, vilket tydligt framgår i strategin. Där står att uppföljningsansvaret för detta åvilar regeringen. Därför är det naturligtvis extra viktigt att den regering som i dag styr landet också har möjlighet att följa upp den efter valet 2018 och fortsätta med åtgärder och förslag.

Det är en hemläxa till er: Läs strategin igen ganska noga!

Detta är den första strategin i sitt slag. Vi hade en alliansregering i åtta år. Det togs fram en cykelutredning som var bra; det måste jag säga. Kent Johansson gjorde ett väldigt gott arbete. En hel del av de förslag och idéer som han tagit fram har också hanterats kopplat till cykelstrategin. Naturligtvis har det varit ett led i den.

Vi pekar på fem insatsområden i det fortsatta arbetet: cykeltrafikens roll i samhällsplaneringen, ökat fokus på grupper av cyklister, främjandet av mer funktionell och användarvänlig infrastruktur och en säker cykeltrafik samt forskning och innovationer.

Regeringen kommer naturligtvis att följa upp med konkreta uppdrag och utreda saker som ska verkställas på sikt. Två uppdrag har redan lämnats. Det ena handlar om barn och ungdomar - hur gör vi för att få fler barn och ungdomar att cykla? Detta är särskilt alarmerande. För 20 år sedan var det 22 procent av ungdomarna mellan 15 och 24 år som använde cykeln dagligen. I dag är det nere på 12 procent. I utskottet har vi vid flera tillfällen pratat om hur viktigt det är att man lägger grunden för att kunna använda sig av cykeln inte minst utifrån ett folkhälsoperspektiv, något som är nog så viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Det är det ena uppdraget som regeringen har beslutat om. Det har gått till VTI tillsammans med Boverket.

Det andra uppdraget är cykelforskningen, det vi har pratat om här. Ibland pratar vi lite vanvördigt om cykelkansli, och vi pratar om forskning och andra delar. Det är också ett uppdrag som har getts till VTI, något som jag tycker känns tryggt. Många av oss har träffat företrädare från VTI och vet att de har personal som är oerhört kunnig i dessa frågor.

Uppdragen ska redovisas ganska snabbt, detta för att vi ska få ett underlag när beslut sedermera ska fattas. Inte nog med det: Det kommer fler uppdrag som ska levereras i närtid kring flera områden som också har belysts i cykelstrategin.

Den regelpromemoria som finns med kring detta och som gick ut på remiss samtidigt har vi fått del av. Infrastrukturminister Anna Johansson pekade när hon var hos oss i utskottet på ett antal områden som man har remitterat ut med förslag på en lagändring som ska träda i kraft den 1 januari 2018.

Det handlar om att cykla på körbana även när det finns en cykelbana. Det handlar om hastighet i tätbebyggt område. Det handlar om cykelgator och vägmarkering för cykelbox. Flera av oss var med cykelnätverket i går och fick på ort och ställe uppleva fördelen med cykelboxarna när vi cyklade här i Stockholm, där det är väldigt mycket trafik. Det handlar om förenklad markering av cykelpassage och cykelöverfart. Det handlar om gående på gång- och cykelbana och markering av övergångsställen på cykelbanor.

Dessa delar har man nu lämnat ut på remiss till ett stort antal kommuner, organisationer och andra som är oss närstående när det gäller cykelfrågorna. Sedan kommer det tillbaka, och avsikten är då att det ska införas som lagändringar, naturligtvis beroende på hur remisserna gått.

Det pågår alltså väldigt mycket. Jag tycker att det har låtit lite i debatten som om det inte har hänt någonting med detta, men på två år har vi faktiskt levererat en cykelstrategi. Det är, återigen, en strategi som ska vara levande. Den ska också följas upp utifrån det jag sa inledningsvis.

När jag läser era reservationer kan jag tycka att cykelstrategin svarar på mycket av det, men jag kan också ha viss förståelse för att ni tycker att man skulle gå längre. Det skulle jag också ha tyckt om jag suttit i opposition. Jag har varit oppositionspolitiker lokalt, så jag vet precis hur det där fungerar. Men det gäller också att läsa igenom det som verkligen finns och se det.

Det kommer alltså att komma fler förslag kring detta, inte minst runt de delar som jag har belyst.

Jag vill ta upp en fråga till. I mars månad hade vi ett seminarium som flera i utskottet var på, när det gäller möjligheten att använda det allmänna vägutrymmet till tävling. Det som pågår nu är att man har klarat ut att det inte behövs några förändringar när det gäller lagstiftning, utan det handlar mer om en tolkning och anpassning.

Där har Trafikverket nu utsett personer som kommer att jobba direkt mot de organisationer som så önskar för att underlätta arbetet. Detta ser jag som att det finns ett nytänkande kring hur det fortsatta arbetet sker med kontakter via Trafikverket och andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Det har alltså skett väldigt mycket när det gäller arbetet kring cykling, även om vi har en hel del saker kvar att göra. Jag är naturligtvis jätteoroad över att skadefrekvensen har ökat när det gäller cyklister. Det är ingen trevlig läsning över huvud taget, och jag tycker att det visar att vi måste jobba vidare med den här strategin. Vi måste hålla den levande, vi måste hålla den uppe i debatten och annat.

Jag ser fram emot att vi i det fortsatta arbetet i utskottet och här i kammaren kommer att jobba med cykelstrategin. Det är en produkt som visar att vi är på väg åt rätt håll, men det tar sin tid. Det var ett antal år när vi inte gjorde särskilt mycket på cykelområdet, och nu försöker vi göra det.

En sak till som är väldigt glädjande och som flera varit inne på handlar om arbetet lokalt och regionalt. Jag kommer från ett län där regionen har fattat beslut om att göra en regional cykelplan. Jag blev jätteglad när jag läste det. Man har på ett ambitiöst sätt tittat på möjligheten att knyta ihop kommunerna när det gäller cykelbanor, cykelåtgärder och annat.

Min kommun blev näst bäst i rankningen av cykelkommuner. Karin Svensson Smith var snabb med att säga att Lund var den bästa, och så var det, men Motala är tvåa. Vi jobbar också med en cykelplan som är väldigt ambitiös, och det visar att det finns ett stort förtroende och ansvarskännande för de här frågorna även lokalt och regionalt. Där har vi en viktig fortsatt kunskap att bära med oss, och det gäller också att visa på vikten och värdet av att kunna jobba med dessa frågor.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lars Mejern Larsson, Rikard Larsson, Pia Nilsson, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S).


Anf. 121 Nina Lundström (L)

Herr talman! Jag noterade att Johan Andersson i sitt anförande talade om att vi skulle läsa den nationella cykelstrategin. Jag har läst den, och jag har även läst betänkandet där det finns svar på varför vissa förslag avslås. Jag noterar då att det i betänkandet på s. 30 står att utskottet konstaterar att frågan om till exempel expropriationsmöjligheter - markåtkomsten - för nationella och regionala cykelleder inte behandlas i den nationella cykelstrategin.

Det finns ett antal liknande frågor som inte behandlas av den nationella cykelstrategin, och därför har jag en fråga till Johan Andersson precis som jag hade till Karin Svensson Smith.

När det gäller anläggning av bilvägar behöver man kunna lägga dem gent, och man måste tänka från A till B när man planerar. Det vet vi, och vi har lagstiftning som stöder det. I första hand kommer man överens på frivillig väg, men i nästa led har man lagstiftning som kan stötta upp planeringen. För cyklingen finns ingen sådan motsvarighet.

Det andra dilemmat är att ansvarigt verk, Trafikverket, med den lagstiftning vi har i dag inte ens får anlägga en fristående cykelväg om man inte först anlägger en bilväg.

Vi har en rad sådana här problem som riksdagen faktiskt kan påverka, för de här frågorna kan kommunerna själva inte ha rådighet över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Då är min fråga till Johan Andersson: Vad är nästa steg, med tanke på att den nationella cykelstrategin inte hanterar frågan och det står att det inte heller finns något arbete från regeringen rörande frågan, som man ändå här antyder är viktig?


Anf. 122 Johan Andersson (S)

Herr talman! Tack, Nina, för frågan! Med det här säger vi inte att frågan inte är viktig. Fortfarande är det så att den är trixig. Man behöver hitta ett sätt att kunna hantera detta. Att frågan inte behandlas i cykelstrategin tycker jag är ganska okej. Det handlar mycket om juridik i den här delen.

Min bild av frågan är att den ändå kommer att hanteras i lite olika sammanhang. Sedan är det en lagstiftning som är trixig - vi pratar om plan- och bygglagen, och vi pratar om exproprieringslag och annat. Jag har tidigare varit lokalpolitiker och också jobbat en hel del med detaljplanefrågor, och jag vet hur krångligt det är med det här. Om en markägare nekar är det näst intill omöjligt att komma vidare i dag.

Jag vill nog ändå säga till Nina att den här frågan lever vidare hos oss. Att den inte är avgjord i samband med cykelstrategin är en del i det, men vi får väl hantera det på annat sätt då.


Anf. 123 Nina Lundström (L)

Herr talman! Det som ibland kan göra en fundersam är att den här frågan nu faktiskt har funnits i riksdagens hantering under några år. Det har varit en brist på förslag. Frågan fanns med i revideringen av anläggningslagen 2015. Där fanns Liberalernas motionsförslag om att se över just den här frågan med anledning av att cyklingen inte får samma förutsättningar. Liberalerna lade också fram ett förslag i samband med infrastrukturpropositionen i samma fråga, och nu är vi inne i debatten igen.

Lantmäteriet tog upp dilemmat i sin rapport där man tog fram och problematiserade frågan. Likaså har Trafikverket tagit fram ett pm om just de här frågeställningarna i samband med Sverigeförhandlingen. Det finns alltså många aktiva aktörer som också ser dilemmat i att det inte finns någon möjlighet att ta de här gena vägarna. Karin Svensson Smith räknade på vad det innebär i kilometer när man inte kan dra fram lederna. Vi har också viktiga turistleder som inte kan dras fram för att det inte finns något verktyg för det.

Jag menar att det alltid finns möjlighet att komma fram den frivilliga vägen, men det behövs också ett stöd i lagstiftningen. Sedan tycker jag att det är alldeles utomordentligt om Johan Andersson kan utveckla vad nästa steg är, för man kan känna en frustration över att det här är något som kommunerna inte kan göra någonting åt. Här måste riksdagen agera.

Jag ska avsluta med lite beröm, herr talman. Jag tycker att det är alldeles utomordentligt att Johan Andersson berör det arbete som pågår när det gäller allmänna vägar och den typen av frågeställningar. Jag är glad över att frågorna flyttas fram, men jag tycker att det är vanskligt om man hela tiden skjuter över vissa frågor till kommunerna som kommunerna inte har rådighet över, och jag är lite besviken över att det här är tredje gången i närtid som vi inte kunde komma längre fram i frågorna.

Jag hoppas verkligen att vi kan få någon form av tidtabell eller kanske ett nationellt cykelkansli som kan se till att driva på frågan. Det vore väl alldeles utomordentligt.


Anf. 124 Johan Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Herr talman! Jag tror inte att ett cykelkansli reder ut den där delen, för det handlar om lagstiftning. Det handlar om exproprieringslagstiftningen och om plan- och bygglagen kopplat till detaljplanerna. Det är så. Det är alltså flera delar.

Sedan kan man väl ha en fundering på varför det inte har lösts under tidigare år. Den här frågan är inte ny. Jag upplevde den ganska rejält under mina år som kommunalråd, och det ligger en bit tillbaka i tiden när det också har varit andra styren. Det visar väl också på att frågan inte är så oerhört enkel att hantera.

Jag kan bara vidhålla det jag sa om att vi självklart får ta med oss frågan i det fortsatta arbetet på olika sätt. Nina Lundström har all möjlighet att också påverka från sitt håll.


Anf. 125 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Ökad cykling är en viktig klimatfråga. För varje bilresa som vi ersätter med en cykeltur gör vi en klimatvinst. Det gäller förstås alla bilresor som vi kan ersätta med cykel och kollektivtrafik. Cykel och tåg. Cykel och buss.

När jag har cykelsemestrat i Danmark, Tyskland och USA har det här gått jättebra. I USA hade till exempel alla bussar cykelhållare fram - så kom de från fabriken - så när jag kroknade i hettan kunde jag bara lyfta upp cykeln på bussen och fortsätta till närmaste stad. I Danmark har så gott som alla tåg särskilda vagnar där man kan dra med cykeln. Men i Sverige är det både begränsat och oförutsägbart om man kan ta med sig cykeln i kollektivtrafiken.

Jag kan förstå att man inte kan tillåta cyklar på bussar och spårvagnar och i tunnelbanan i rusningstrafik här i Stockholm, till exempel. Men det är svårare att förstå att man inte får göra det i lågtrafik eller varför det är så få av landsbygdens bussar som erbjuder den här möjligheten i Sverige.

Det är också svårt att förstå varför vissa länstrafikbolag tillåter att man tar med cyklar på tåget och andra inte. Vissa tågbolag, till exempel SJ, har helt tagit bort möjligheten att ta med cyklar på tåget. Det gör att det är mycket svårt att cykelsemestra i Sverige. Ska jag åka ned till Skåne och cykla får jag hänga min cykel på bilen och köra 50 mil i stället för att ta med cykeln på tåget. Det är jättemärkligt.

Det är också lite märkligt eftersom det står i det här betänkandet att det finns en EU-reglering som säger att järnvägsföretagen ska ge resenärerna möjlighet att ta med sig cykel på tåg. Det verkar som att den regeln tolkas annorlunda i andra EU-länder än i Sverige. Vi brukar ju vara rätt lydiga med att följa EU-regleringar i andra sammanhang.

Jag har en motion i det här betänkandet. Jag har motionerat förut och jag tänker fortsätta motionerna om att vi ska lägga in en skrivning i kollektivtrafiklagen om att det ska bli obligatoriskt att ställa krav både på upphandlad och på kommersiell trafik så att resenärerna ska kunna ta med sig cykel i kollektivtrafiken. Självklart ska det kravet inte utformas så att det tränger ut resenärerna.

Utskottet skriver i betänkandet att man tycker att det här är upp till trafikmyndigheterna, och visst, jag har all respekt för det, men det är konstigt att den här möjligheten tolkas så olika i olika delar av landet.

Cykelfrågor

Jag måste nog ändå säga att såväl för arbetspendlarna och för dem som tar en tur på fritiden och ska hälsa på släkt och vänner som för turismen är det viktigt att vi får samlade och lättförståeliga regler kring vad som gäller i kollektivtrafiken i Sverige rörande möjligheten att kombinera cykel och kollektivtrafik.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 juni.)

Beslut

Nej till motioner om cykelfrågor (TU16)

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om ett nationellt cykelkansli, infrastruktur- och trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister och åtgärder för att öka användningen av elcyklar.

Trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhåller att cykling är ett transportsätt som har många fördelar. Bland annat minskar cykling trängseln i tätbebyggda områden och har positiva effekter på folkhälsan. Utskottet betonar även att det är angeläget att stärka cykelns roll som transportmedel och att utformningen och utbyggnaden av cykelinfrastrukturen ska medverka till att göra det attraktivt att cykla.

Riksdagen sa nej till motionsförslagen bland annat med hänvisning till den nationella cykelstrategi för ökad och säker cykling som regeringen nyligen presenterat.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.