Civila samhället inklusive trossamfund

Fru talman! Varje samhälle och varje demokratiskt land är beroende av ett starkt och väl fungerande civilsamhälle med engagerade medborgare som bär upp det frivilliga arbetet. Det civila samhället är ett fundament och en ryggrad i ett demokratiskt samhälle. Det är en utvecklingskraft, en demokratiaktör och en samverkanspartner till det offentliga.

Vi behöver ett starkt och engagerat civilt samhälle för framtida utmaningar. Det är viktigt att det civila samhället blir sett och bekräftat av det offentliga. Civilsamhället behöver det offentliga och vice versa. Men civilsamhället behöver också skydd mot klåfingrighet från det offentliga. Det är viktigt att hela det civila samhället är och förblir oberoende och fritt och kan samverka med andra aktörer på sina egna villkor. Länder där det saknas medborgerligt engagemang och det civila samhället är svagt eller inte finns är inte demokratiska, väl fungerande länder. I ett sådant land vill jag inte bo. Där finns ingen opinion och ingen frihet för människor att gå samman för att påverka, och där är det förmodligen inte självklart att man kan uttrycka sina åsikter och kanske försöka förändra saker och ting.

Här i Sverige är vi överens om att det är det civila samhället som bär upp våra grundläggande värderingar och gör att demokratin förblir levande. Civilsamhället har många olika funktioner. Det är bland annat företrädare för olika grupper, och det är röstbärare och opinionsbildare. Det civila samhället inkluderar allt från små lokala föreningar som bostadsrättsföreningar och hembygdsföreningar till stora organisationer och föreningar som till exempel trossamfund, idrottsföreningar, fackföreningar och välgörenhetsorganisationer. Också politiska föreningar är en del av civilsamhället. Det rymmer alltså stort som smått och är summan av medborgares aktiviteter. Alla de olika delarna skapar tillit och ett socialt kapital, vilket är önskvärt i ett samhälle. Alla är lika viktiga och vi är måna om att de fungerar väl eftersom civilsamhället bidrar till de värderingar och normer hos oss i befolkningen som samhällets politiska system, lagar och regler vilar på, och det är genom civilsamhället som de blir effektiva.

Det civila samhället är en viktig partner för det offentliga när det gäller att ta sig an de utmaningar vi har i samhället. Inte minst gäller det att stimulera sociala företag och stärka kunskapen om just sociala företag och sociala entreprenörer. På så sätt kan fler bidra till samhället och till den enskildes väl och ve.

Vi ska ha och vill ha ett samhälle där vi alla är trygga med att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med de grundläggande värderingar som är formulerade i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter.

Vi kommer alla ihåg hösten 2015 då flyktingströmmen till Sverige ökade markant och hur det civila samhället då ställde upp med en omfattande verksamhet i själva mottagandet och senare för att förenkla integrationen. Här samverkade det civila samhället med flera olika aktörer, bland annat kommunerna och regionerna. Vad skulle ha hänt 2015 om vi inte hade haft ett så engagerat och omfattande civilt samhälle? Det kommer vi aldrig att få veta, men vi kan ju ana oss till hur det hade kunnat bli.

Vi inom Alliansen menar att just samarbetet mellan civilsamhället och kommunerna, där välfärdens kärnverksamhet finns, ska och behöver stärkas. Det ska vara långsiktigt och förutsägbart för det civila samhället. Det ska inte bara vara när det offentliga inte mäktar med som man kallar på det civila samhället.

Förra året kom utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle, och i utredningen finns en mängd förslag för att underlätta för det civila samhället att verka långsiktigt och förutsägbart. Det finns en mängd intressanta förslag i utredningen som är värda att beakta, och jag tänker nämna några av dem - det är så många, så skulle jag nämna alla skulle jag stå här väldigt länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Det är exempelvis viktigt att etablera långsiktiga lokala plattformar för civilsamhället i områden där människor bor, framför allt i socioekonomiskt utsatta områden. Det är viktigt att de myndigheter som är relevanta för det här jobbar med att förenkla för föreningar och organisationer och att civilsamhällets organisationer är inkluderade när man planerar det framtida arbetet. Det är viktigt att underlätta för civilsamhället att kunna bidra till verksamheter för asylsökande och verksamheter som förbättrar möjligheterna till en snabbare integration. Ett sätt är att använda sig av tidig svenskundervisning och sociala mötesplatser.

Att till exempel använda sig av hela civilsamhällets resurser för asylsökande på anläggningsboenden eller nyanlända i kommuner för undervisning i svenska är ett sätt att snabba på integrationen och samtidigt göra tillvaron för dem som får undervisningen mer innehållsrik. Det finns nästan oändliga möjligheter att anordna undervisning i svenska och använda så många av civilsamhällets organisationer som möjligt. Det är viktigt att stödet för att möta civilsamhällets behov är tydligt. Det är många goda förslag i Palett för ett stärkt civilsamhälle, och jag har bara nämnt några här. Det är många förslag som är värda att beakta.

En annan utredning som har presenterats nyligen är Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige. Trossamfunden är också en del av civilsamhället. Dialogen mellan det offentliga och trossamfunden är mycket viktig, och dialogen mellan dessa två parter måste stärkas, inte minst på regional och kommunal nivå. Syftet är att motverka och tidigt upptäcka antidemokratiska idéer och extremism och att motverka radikalisering. Här är ett av förslagen ett tydligt demokratikriterium som visar de grundläggande värderingar som vi har i Sverige på vilka vår demokrati vilar.

Trossamfund som agerar i strid med skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället ska inte få något stöd. Det kan gälla våld, hot eller tvång mot person. Det kan vara sådant som kränker barns rättigheter eller sådant som diskriminerar eller överträder principen om alla människors lika värde eller motarbetar det demokratiska styrelseskicket. För att göra det tydligt kanske man till och med kan säga att sådana föreningar och organisationer inte har något existensberättigande i Sverige.

Det är viktigt att offentliga medel inte betalas ut till föreningar eller organisationer som inte delar våra grundläggande värderingar. Jag tänker då på terrorism och stöd till radikalisering eller våldsbejakande extremism.

Det är viktigt att vi har ett regelverk och en tillsyn som är effektiv och som snabbt identifierar och förhindrar att statliga medel används på fel sätt. Vi måste bli bättre på att tidigt upptäcka sådana tendenser, men vi måste också arbeta förebyggande i områden där radikalisering och terrorism uppstår så att vi effektivt kan motverka detta.

Fru talman! Jag avslutar med att yrka bifall till reservation 2 under punkt 2 och till reservation 7 under punkt 4.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 3 och 9.

För Sverigedemokraterna är det centralt att samhället byggs tillsammans av alla dess medborgare. Civilsamhället är en oersättlig faktor i detta gemensamma projekt. Inom det civila samhället skapar tusentals personer möjligheter och mervärden för andra. Det är en positiv kraft som verkar förenande svenska medborgare emellan.

Föreningslivet spelar en viktig roll inom området för civilsamhällesfrågor. Därför är det av yttersta vikt att offentliga bidrag fördelas ansvarsfullt och med respekt för demokratin och skattebetalarnas pengar. De som mottar offentliga medel bör kunna uppfylla en viss miniminivå vad gäller samhällsnytta och kvalitet. Både tillsyn och regelverk bör ses över och skärpas för att icke-demokratiska och våldsbejakande organisationer inte ska ha möjlighet att få skattefinansierat stöd.

Myndigheten för statligt stöd till trossamfund, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sida och Allmänna arvsfonden är exempel på statligt finansierade organisationer som i dag på ett eller annat sätt bidrar med ekonomiskt stöd till Muslimska brödraskapets underorganisationer. Dessa nätverk ägnar i dag mycket tid åt att förhindra att svenska muslimer exponeras för mycket för västerländska normer och värderingar, varför de gynnas av en viss form av segregation i samhället. Detta är ingenting som gynnar de svenska skattebetalarna. Regeringen bör därför utreda konsekvenserna av att organisationer som ingår i nätverket kring Muslimska brödraskapet har fått ta del av offentliga medel.

Vi har sett att organisering inom vissa religiösa samfund har lett till ökad radikalisering av främst unga troende. Detta anser vi har inneburit ökad intolerans och minskad respekt för universella mänskliga rättigheter. Vidare har det lett till terroristbrott och till aktivt eller indirekt aktivt stöd till brott mot mänskligheten. Därför vill vi att regeringen verkar för att möjliggöra stängning av samfund med hårdföra tolkningar som tenderar att driva människor till att begå brott eller stödja terror.

Sverigedemokraterna ser i grunden positivt på trossamfundens roll och engagemang i det civila samhället och anser att det är motiverat att understödja detta. Tyvärr har det de senaste åren visat sig att våldsbejakande föreningar och organisationer som uppmanar till lagbrott och som inte ställer sig bakom demokratiska grundprinciper såsom stödet för yttrandefrihet och mötesfrihet, män och kvinnors lika värde och så vidare har kunnat erhålla skattefinansierat stöd, vilket naturligtvis är helt oacceptabelt.

Organisationer som fjärmar sig och sina medlemmar från - snarare än närmar sig - majoritetssamhället genom att inte leva upp till kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt bör inte finansieras med gemensamma resurser. Vi vill dock utöka stödet till de organisationer och föreningar som verkar för att bevara, synliggöra, levandegöra och tillgängliggöra det svenska kulturarvet.

Vi vill se ett stärkande av kulturarvets roll i regional utveckling, samhällsbyggnad och stadsplanering. Vi vill också se ett ökat stöd till bevarandet av kulturhistoriskt betydelsefulla kyrkobyggnader och inrättandet av ett nationellt kyrkohistoriskt museum.

Vidare vill vi tillskjuta medel till MUCF för att organisationer som företräder ungdomar med funktionsvariation ska kunna äska medel för kulturella verksamheter som de själva väljer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Civilsamhällets kanske viktigaste roll i dagens samhälle är att öka sammanhållningen och tryggheten. Sverigedemokraterna arbetar för ett Sverige där samhället präglas av en historiskt rotad, gemensam svensk kultur som skapar sammanhållning och solidaritet mellan medborgarna.

Sverigedemokraterna arbetar för ett Sverige där det svenska kulturarvet respekteras och levandehålls, där kreativitet uppmuntras och där en positiv, kvalitativ och folkligt förankrad kultur tillgängliggörs för alla grupper i samhället - ett Sverige med en livskraftig och framgångsrik idrottsrörelse och med ett starkt civilsamhälle.

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag står bakom samtliga gemensamma alliansreservationer. Jag väljer dock för tids vinnande att yrka bifall bara till Centerpartiets reservation nr 4.

Fru talman! I Centerpartiet ser vi att civilsamhället ofta lyckas väldigt bra med sådant som statliga myndigheter med många miljarder i anslag misslyckas med. Därför vill vi förstärka denna effekt och ge civilsamhället bättre möjligheter att utveckla sitt arbete. Det civila samhället gör redan i dag ovärderliga insatser med att skapa framtidstro och sammanhållning och att vara en kontaktskapande yta.

Centerpartiet har under hela mandatperioden lyft fram den betydelse som civilsamhället har för att till exempel bidra till en bättre integration. Vi har i våra budgetmotioner satsat specifika medel på civilsamhället för att förbättra integrationen.

Det är också civilsamhällets aktörer som ofta är snabbt på plats när det uppstår behov av samarbete mellan människor. Inte minst kunde vi se detta när det under en kort men intensiv period var många människor som sökte skydd i vårt land. Då fanns civilsamhällets organisationer först och snabbt på plats.

Vi ser det även nu när det behövs stöd för att komma in i vårt samhälle. Då finns till exempel Röda Korset, kyrkan och trossamfunden liksom idrottsklubben och bygdegårdsföreningen på plats. Där finns också folkbildningen och kulturföreningen.

Men det är viktigt att vi från det offentliga uppmärksammar och ger stöd till civilsamhällets viktiga insatser, för det finns problem som behöver tas på allvar. Det finns problem med projektbidrag på bekostnad av grundstöd som gör att verksamheten blir svårstyrd och som kan innebära hinder för utveckling av verksamheten. Projekt är bra när man vill utveckla verksamheten och kanske hitta nya vägar och prova nya idéer för sin verksamhet. Men det måste också finnas möjlighet att få jobba med sin verksamhet utan att hela tiden behöva söka nya projektbidrag.

Det måste därför bli enklare att inte bara vara beroende av medel från det offentliga. Tyvärr tog regeringen bort avdragsrätten för bidrag till ideella organisationer. Den vill vi i Centerpartiet i stället återinföra. Vi vill också utreda en breddning av denna avdragsrätt. Det är kort sagt dags för en föreningsrättsutredning - en utredning med syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för civilsamhället.

Fru talman! När en idéburen organisation vill samarbeta med det offentliga för att göra samhällsinsatser uppstår ofta svårigheter som beror på att det inte finns tydliga modeller - likt modeller vid exempelvis offentlig upphandling - att använda. Det kan finnas oklarheter om det juridiska upplägget som gör att samarbetet riskerar att helt enkelt inte bli av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Därför vill vi utveckla modeller för ett sådant partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Då ges också möjligheter för att fler samarbeten ska kunna komma till stånd.

Från Centerpartiets sida vill vi förbättra möjligheterna för det civila samhället att göra samhällsinsatser. Men då behövs det bättre kunskap om de utmaningar som finns i samhället. Här kan det offentliga bli bättre på att bjuda in det civila samhället för samtal och samverkan.

I Sverige ökar också antalet kyrkor och samfund. Det är en rikedom att vårt samhälle kan rymma denna mångfald - en mångfald och en rikedom som är ett uttryck för såväl religionsfrihet som ett mångkulturellt och öppet samhälle.

Men samtidigt som religionsfriheten alltid ska värnas går det inte att blunda för att det finns sammanhang där det pågår en ökad radikalisering med antidemokratiska förtecken. Det är en utmaning att se och tala om radikalisering utan att generalisera; det måste vi vara noga med och akta oss för. Här behövs ett arbete med att ta fram förslag på hur samhället ska kunna bidra till en fördjupad dialog med alla samfund om begrepp som religionsfrihet, demokrati och jämställdhet samt om vilka värderingar som håller ihop vårt samhälle. Dialogen mellan det offentliga och trossamfunden behöver stärkas för att förebygga antidemokratiska idéer och motverka radikalisering och samtidigt stoppa offentliga medel till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

Fru talman! Civilsamhällets, idrottens och föreningslivets arbete spelar en mycket viktig roll för en positiv samhällsutveckling. Om fler barn och unga får upp ögonen för föreningslivet kan det bli ett sätt att motverka segregation och att bygga broar inom städer, mellan områden och sociala grupper.

I Centerpartiets idéprogram står det: "Demokratin, den demografiska utvecklingen och människors önskan om ökad makt över sin egen vardag kräver ökat utrymme för ideella insatser, föreningsarbete och socialt och kulturellt entreprenörskap. Idrott, frivilligt socialt arbete och amatörkultur är tydliga exempel på hur civilsamhället skapar sammanhållning, integration och engagemang. Politikens uppgift är att riva hinder och röja väg för denna utvecklingskraft. Om det offentliga blir allt för ambitiöst, tar på sig allt fler uppgifter och garanterar allt fler delar av människors liv, riskerar detta motverka de frivilliga initiativ som skulle ha uppkommit i dess ställe."

Men, fru talman, från Centerpartiets sida vet vi att politiken kan stödja civilsamhället genom att involvera det i fler processer, finansiera dess infrastruktur och beskatta det så lite som möjligt.

(Applåder)

(forts. § 14)

Civila samhället inklusive trossamfund

Herr talman! Under 2015 såg vi en humanitär katastrof i Sverige, en humanitär katastrof som benämndes flyktingkrisen. Det var en tid då vår förmåga att visa solidaritet med varandra prövades, en tid då vår förmåga att visa medmänsklighet prövades. De ansvariga politikerna valde att stänga sina hjärtan, men civilsamhället öppnade sina. De mobiliserade, skapade beredskap och levererade. De släppte in flyktingar i sina hus och ordnade lokaler och madrasser. De bistod med information, pengar, telefonkort, tågbiljetter, mobilladdare, mediciner, kläder, skjuts med bil och framför allt mycket kärlek. Det var någonting man inte hade sett i Sverige sedan andra världskriget och de vita bussarna i Malmö.

Jag är väldigt stolt över Malmö och dess befolkning. Men det här var någonting helt annat. Hela Malmö mobiliserade på Centralen och tog emot folk som behövde hjälp.

Detta är en folkrörelse som bygger på kärlek, solidaritet och medmänsklighet. Därför vill jag passa på, när jag står här i dag och pratar om civilsamhället, att tacka just dessa organisationer, som ställde upp när det behövdes, dessa organisationer som visade medmänsklighet, dessa organisationer som visade solidaritet, dessa organisationer som valde att ge hopp till de hopplösa. Jag vill passa på att tacka alla dessa organisationer och alla dessa individer som gick ut och hjälpte till.

Det gäller organisationer i Malmö som till exempel Kontrapunkt, Ensamkommandes Förbund, Malmö fristad för papperslösa, Rådgivningsbyrån, Amnesty, Röda Korset, Rädda Barnen, Asylgruppen, Individuell Människohjälp, Vänsterpartiets egen fristadsfond, Svenska kyrkan, Civil Rights Defenders, RFSL Newcomers, Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa, Hela Malmö, idrottsföreningar och så vidare. Jag vill tacka er som tog den tiden och visade just den solidariteten när det behövdes.

Herr talman! Det byggdes en folkrörelse. Folkrörelsen och hela det civila samhället spelar en viktig roll i inkluderingen och etableringen av ensamkommande barn. Genom föreningars aktiviteter och löpande verksamhet kan kontakter skapas utanför boendena och skolan. Svårigheten att komma i kontakt med och få tillgång till föreningars och organisationers reguljära verksamhet utgör dock ett hinder för att potentialen i föreningslivet ska förverkligas. De aktiviteter som finns är ofta riktade speciellt till gruppen ensamkommande och riskerar att snarare förstärka exkludering än verka för inkludering. Jag anser att det är viktigt att undanröja de hinder som finns för att få en ökad inkludering och etablering i samhället.

Herr talman! Flera organisationer har uppmärksammat problem med krav på omfattande administration och krångliga regelverk för både bidrag och upphandlingar från kommunernas och myndigheternas sida. Vid sidan av mer strukturella hinder beskriver organisationerna också en rad praktiska svårigheter, till exempel svårigheter att få tillträde till olika anläggningsboenden samt bristen på samordning mellan organisationerna och kommunsektorn.

Herr talman! Att undanröja dessa hinder utgör viktiga vägar till ökad inkludering och etablering i samhället. Det finns därmed ett behov av att förenkla regelverken, minska de administrativa kraven, erbjuda mer långsiktiga förutsättningar, öka kunskapen om civilsamhället samt hitta alternativa vägar för att främja och uppmuntra det spontana engagemang som sker utanför de etablerade organisationerna.

För att den verksamhet som sker uppsökande ute på boendena ska fungera bra och leda till verklig inkludering av de asylsökande i föreningarna behövs en fungerande samverkan mellan kommun, boenden och föreningsliv. Det är väldigt viktigt att denna samverkan äger rum och att det blir ett partnerskap mellan föreningarna och kommunen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Jag kommer från Malmö, där jag under de senaste 20 åren har varit väldigt aktiv inom civilsamhället och fortfarande är det. Jag ser hur civilsamhället dagligen kämpar för att kunna klara sig. Vi har sett att civilsamhället spelar en viktig roll i det här landet. Flera tidigare talare har nämnt vikten av att ha ett civilsamhälle, men vi måste också som politiker se till att skapa förutsättningar för detta civilsamhälle att kunna fungera på ett bra sätt som ett komplement till det arbete som vi gör. Vi är dock inte där än, och det är därför vi i Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att just det arbetet förbättras.

Herr talman! Därför säger vi att regeringen bör återkomma med förslag om hur förutsättningarna för civilsamhället att bedriva inkluderande verksamhet på asylboenden kan stärkas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 5.

Herr talman! Jag och Liberalerna står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till Liberalernas reservation 6 samt den alliansgemensamma reservation 2, som det redan tidigare yrkats på.

Civilsamhället, den tredje sektorn, idéburen sektor, ideellt arbete, social ekonomi - kärt barn har många namn. Det här representerar ett engagemang som är sprunget ur viljan att förändra och skapa bättre livsvillkor. Många av oss som sitter här i kammaren är engagerade i många föreningar inom allt från det lokala, såsom idrotten, till det nationella och internationella, som exempelvis Röda Korset.

Allt handlar om enskilda människor och organisationer som bidrar till samhällsutvecklingen med sitt engagemang, oftast på fritiden och oftast helt utan betalning. Utan det här engagemanget skulle samhället stanna. Att vara med i en förening bidrar till en meningsfull fritid, vare sig man är gammal eller ung. Föreningslivet är också en skola i demokrati. Utan det ideella arbete som utförs av alla lokala föreningar runt omkring, alla volontärer och alla våra samfund vore det hart när omöjligt att genomföra olika typer av arrangemang, att utveckla bygder och att stötta såväl ungdomar som äldre. Det lönar sig i längden, både socialt och ekonomiskt, att det offentliga värnar föreningslivet och det civila samhället.

Många här har pratat om hösten 2015, herr talman, och hur viktigt det civila samhället och det frivilliga arbetet var då. Ja, det var oerhört viktigt, och det är fortsatt oerhört viktigt. Det är inte så att behovet upphörde efter att gränsen stängdes. Varje dag i varenda kommun runt om i Sverige finns föreningar och enskilda som gör stordåd. Vi har Hitta Hem i min egen kommun Kumla. Det är en förening som ser till att de som har kommit som ensamkommande och av olika anledningar är hemlösa nu får någonstans att bo. Det var engagerade människor som tog initiativet och ville göra skillnad.

Herr talman! År 2015 frågade man i en undersökning unga i åldern 16-25 år om de upplevde att de fick vara tillsammans med vem de ville. 87 procent svarade att familjen inte styrde deras val av partner. Det kan ju låta bra med 87 procent, men betänk då att det samtidigt innebär att 13 procent har en familj som uppenbarligen styr deras val. Det är också stora skillnader mellan unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund. Endast 69 procent av dem med utländsk bakgrund upplever att de får vara tillsammans med vem de vill. För dem med svensk bakgrund är siffran 93 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Det handlar om tiotusentals unga människor. En undersökning från 2009 säger att det är 70 000. Utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap uppskattar att minst 250-300 personer under 2011 upplevde en akut eller ganska akut risk att bli gifta mot sin vilja.

Det är viktigt att synliggöra det hedersrelaterade våldet och förtrycket i samhället och att följa utvecklingen. Det saknas återkommande undersökningar om omfattningen av det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Liberalerna har krävt en nationell kartläggning. I februari 2017 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Det är välkommet, för det har saknats. Vi tycker att detta borde göras ofta, med jämna mellanrum, så att man kan studera utvecklingen över tid.

De frivilliga organisationer som arbetar med att synliggöra hedersrelaterat förtryck, bilda opinion, sprida kunskap och stötta enskilda gör otroligt viktiga insatser. Därför behövs det ökade resurser för stöd till sådana organisationer. Samverkan och samarbetet mellan det offentliga och civilsamhället behöver förstärkas.

Vi liberaler vill också se mer stöd till det som vi kallar för förortens feminister, den feministrörelse som har vuxit fram i utsatta områden. Det innebär helt klart särskilda utmaningar att ifrågasätta just hederstänk i de sociala miljöer där detta är särskilt vanligt. På samma sätt är det också avgörande att offentliga medel aldrig används för att ge stöd till organisationer som motarbetar demokratiska principer och jämställdhet. Organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet ska inte ha offentliga bidrag.

Det civila samhället spelar en viktig roll, inte minst när det gäller att främja nyanländas väg in i det svenska samhället. Det bidrar till nya kontakter. Det bidrar till nya mötesplatser. Och det är en omistlig del av vårt samhälle. Här ska det offentliga samverka och bidra med finansiellt stöd till civilsamhället för integrationsinsatser. På kommunal nivå ser vi liberaler gärna att en integrationspott för mindre och enklare aktiviteter avsätts till föreningar och skolor.

Civilsamhället - där ingår också studieförbunden, som ligger mig väldigt varmt om hjärtat - spelar en viktig roll när det gäller att bidra till verksamheter som ger unga färdigheter för framtiden och för livet. När de svenska folkrörelserna växte fram betonade de alla väldigt starkt just behovet av folkbildning. Det var genom litteratur och genom studier som individen skulle skaffa sig verktyg för att ta ökat ansvar för sig själv, för andra och för samhället. Folkbildningen har alltsedan dess genom sin särart spelat en viktig roll för att höja just kunskapsnivån i samhället. Genom att den är fri och genom att den är frivillig når den också och lyfter människor som kanske inte annars hade kommit i kontakt med det vanliga formella utbildningssystemet. Framför allt hade de inte kommit till sin rätt.

Ett exempel på hur folkbildningen framgångsrikt förbereder unga gäller de med intellektuell funktionsnedsättning som kommit till arbete och studier genom kulturcollegemodellen. Kulturcollegemodellen har jag många gånger stått och pratat om här i talarstolen, och förmodligen kommer jag att fortsätta att prata om den, för detta är någonting som jag är oerhört stolt över. Det sker på lokal nivå, och jag tycker att det borde finnas på fler ställen. Det är också någonting som vi liberaler har drivit många gånger i våra budgetar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Jag började med att ge ett antal synonymer till det som vi pratar om - det engagemang som i mångt och mycket fungerar som ett kitt mellan oss. Förening betyder just det: att förena. Det är någonting som vi verkligen behöver mer av i hela samhället.

(Applåder)

Herr talman! Först vill jag säga att jag ställer mig bakom samtliga reservationer där Kristdemokraterna ingår.

Jag har under min livsresa bland annat jobbat i tio år i Göteborg med hemlöshet, en tjänst som avslutades 2009. En organisation som heter Göteborgs Räddningsmission gör stora insatser bland de hemlösa, de som Moder Teresa kallade de fattigaste av de fattiga. Det civila inslaget i form av volontärer är betydande. Jag vill påstå att de volontärer som finns runt om i vårt land har haft och har en avgörande betydelse för vårt samhälles uppbyggnad, som vi har hört flera talare nämna här.

Det är sant som kristdemokraten Robert Schuman sa: att ett samhälle byggs av människor men består genom institutioner. Men detta samhällsbygge pågår samtidigt hela tiden.

De ideellt arbetande människorna i civilsamhällets organisationer kräver sällan någonting tillbaka för sina insatser. Det är personer med medkänsla för andra människors bekymmer. Även om de inte kräver någonting tillbaka har de ändå funnit hemligheten med hur man formar ett bra liv: Den som ger får, och det är faktiskt en större glädje att ge än att få.

Det är mil mellan Svenska Akademien och de personer som ger sig hän i tjänst för de utsatta. Men det paradoxala är att den som ger sig hän i tjänst för andra kommer att bli upphöjd bland människor. Ett exempel är prästen Carl-Erik Sahlberg i S:ta Clara församling, några stenkast härifrån. Han gav sig hän i ett socialt arbete, bland annat på Sergels torg, bland de allra mest utsatta. Det uppmärksammades av kungen, med en medalj.

De som upphöjer sig själva kan däremot riskera att falla tungt. Svenska Akademien beskrevs så här i en tidning häromdagen: Tänk dig detta: En person som verkat i smyg, med mäktiga beskyddare och tystnad, tappar plötsligt byxorna och får en strålkastare i ansiktet och inser att den står på en jättelik scen - paniken.

Så kan det vara att vara människa. Eller det kan vara som i Hamlets första scen: Upp flyga orden. Tanken stilla står. Ord utan tanke himlen aldrig når.

Herr talman! Det goda samhället skapar vi tillsammans. Det är exempelvis när socialkontoren är stängda som Röda Korset, nattvandrarna, kyrkor och samfund finns tillgängliga. Under kvällar, helger och nätter finns de till stöd för människor i utsatthet. Vi i Alliansen menar att en del av svaren på de utmaningar som vi ser i samhället finns i ett systematiskt fördjupat och förbättrat samarbete mellan skola, sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, kultur och det civila samhället. Jag tycker också att det finns inslag från den andra sidan, om man kallar det så, med liknande tankegångar.

Under alliansregeringens år fördjupades samarbetet mellan den offentliga sektorn och civilsamhället, bland annat genom en utredning för ett stärkt civilsamhälle. Regeringen bör ta vara på erfarenheterna från det arbetet på ett bättre sätt, som vi ser det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

En fungerande demokrati förutsätter ett starkt medborgarsamhälle. Utan ett levande civilt samhälle reduceras medborgarna till väljare, arbetskraft och konsumenter. Om vi inskränker det civila samhället till att bli utförare av statliga direktiv riskerar vi att kväva de många organisationernas unika bidrag till vårt samhälle.

För oss kristdemokrater är civilsamhället en av samhällets grundbultar - familjen, ideella organisationer, byalag, kooperativ, stiftelser, samfund, fackföreningar, ekonomiska föreningar och politiska partier. De ideella organisationerna är centrala i demokratiarbetet, och genom sitt arbete upprätthåller de demokratiska traditioner liksom kunskap om förenings- och mötesfrihet och opinionsbildning.

Herr talman! Till sist: Alla frivilliga sammanslutningar är inte av godo. Organisationer vars medlemmar begår, eller uppmuntrar till, kriminella handlingar blir en fråga för rättsväsendet. Vi vill skärpa lagstiftningen och göra det kriminellt att ha samröre med terrororganisation eller annan kriminell organisation. Det behöver också säkerställas att inga offentliga bidrag går till extremistiska organisationer och att medel som utbetalas på felaktiga grunder ska krävas tillbaka.

Kristdemokraterna vill se en mer självständig ideell sektor, mindre av detaljstyrning vid bidragsgivning och mer av grundstöd. Genom gåvoskatteavdraget ökade organisationernas självständighet. Vi vill återinföra gåvoskatteavdraget och utveckla det. Någon av mina allianskamrater ville samma sak, så vi ska nog kunna komma överens om det.

Det bör slås fast att det finns ett starkt ideellt engagemang hos människor i vårt land. Det har vi hört beskrivas. Det finns en rörelse som bygger på idealitet och frivillighet. Vår svenska folkrörelsetradition lever och frodas alltjämt.

Vi har hört om 2015, men jag vill även nämna vad som hände efter den 7 april förra året. Jag var på Sergels torg efter terrorattacken, och vi såg ett hav av blommor. Vi såg polisbilar, även de övertäckta med blommor som ett tack för den stora insats polisen hade gjort.

Det jag skulle vilja nämna är också den värme och den känsla av gemenskap som fanns då. Vi är säkert fler som var där och som kände att det inte fanns några vassa armbågar, utan det fanns ett slags respekt för varandra. Jag skulle önska att det alltid var så, men efter en tid går man ju tillbaka till sitt normala beteende, höll jag på att säga. Men låt oss försöka ha mer respekt och visa mer värme mot varandra. Det är en appell.

Jag ska avsluta med en liten tanke från Tage Danielsson innan vi går ut i vårsolen:

Vi fyller tiden tätt, med hast och idoch brukar livet, till att spara tid.Men när med tiden, livets tid har varat -var har vi då, den tid som vi har sparat?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Herr talman! Dagligen möts människor i ideella föreningar och stiftelser, i folkrörelser och samfund, i kooperativ, aktionsgrupper och nätverk. De möts för att förverkliga sina idéer, utveckla gemenskapen och tillvarata sina intressen. I dessa möten ges människor möjlighet att utveckla sin inre potential och växa tillsammans med andra.

Friheten att organisera sig, friheten att yttra sig och friheten att vara medlem, eller låta bli att vara det, är en av de viktigaste förutsättningarna för en stark demokrati. Det är därför inte en överdrift att konstatera att ett starkt och levande civilsamhälle är grunden för en demokrati.

Goda och långsiktiga förutsättningar för folkrörelser och det civila samhället är därför av stor vikt. Det leder till att fler människor kan organisera sig och att de idéburna organisationerna får bättre möjlighet att utvecklas. Det leder till stärkt sammanhållning och tillit i samhället.

Alla som vill ska kunna delta i det civila samhällets organisationer, oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning och könsidentitet. Inte heller ska plånbokens storlek avgöra möjligheten att samverka med andra.

Herr talman! Med civilsamhällets olika roller som röstbärare, opinionsbildare och den viktigaste demokratiskolan kommer också stora krav. Det är viktigt att civilsamhället inte blir en plats där odemokratiska krafter kan agera. Politiken har, liksom sektorn själv, ett viktigt ansvar att se till skattemedel inte används till verksamhet som kan vara diskriminerande och stå i strid med demokratin och mänskliga rättigheter.

Därför är det väldigt viktigt att regeringen har påbörjat ett arbete med att se över demokratikriterierna i olika former av statsbidrag även till civilsamhället. Här kan även myndigheten MUCF:s arbete nämnas, som sedan 2016 har skärpt tillämpningen av demokratikriteriet och avslagit ett antal ansökningar om statsbidrag.

Herr talman! I en tid när en växande misstro och populism försöker slå rot i vårt samhälle och i vår omvärld och när det görs tydliga försök att tränga undan viktiga demokratiska framsteg är styrkan hos civilsamhället avgörande. Den krävs mod och styrka för att hålla de odemokratiska krafterna undan och bevara och utveckla demokratin.

Det är därför inte förvånande att det i länder som till exempel Ungern och Polen, där den demokratiska utvecklingen går åt fel håll, är just civilsamhällets organisationer som attackeras och får försämrade förutsättningar. Det är attacker i syfte att så tvivel, bryta ned oliktänkande och på sikt försvaga demokratin. Det är en farlig utveckling som måste bekämpas, nationellt som internationellt, och det kräver politisk medvetenhet om vikten av ett starkt civilsamhälle.

Herr talman! Det svenska civilsamhället är på många sätt unikt i världen, och det är en enorm resurs för vårt samhälle att så många människor väljer att engagera sig ideellt. Det har onekligen haft en stor betydelse för samhällsutvecklingen i vårt land och för uppbyggnaden av den svenska modellen.

Civilsamhället och folkrörelserna har alltid haft en central roll i att visa på sociala problem och skapa gemensamma lösningar på olika problem som uppstått, något som inte minst visade sig 2015 i samband med det stora flyktingmottagandet och som i dag visar sig i engagemanget för inkludering och integration.

Flera av våra offentligt styrda och finansierade välfärdstjänster i dag bygger på idéer, även kallade sociala innovationer, som startades av idéburna. Som exempel kan folkhögskolor, Mjölkdroppen som senare blev BVC, förskolan och biblioteken nämnas. Även i dagens samhälle lyfter folkrörelser fram brister i samhällsbygget och hittar nya lösningar. Vi har Mattecentrum, Yallatrappan, Missing People och många fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Den sociala ekonomin, som civilsamhällets företagande ofta kallas, kommer dock inte automatiskt som följd av ett starkt civilsamhälle. Den uppstår med spelregler som åtminstone inte missgynnar idéburna intresseorganisationer jämfört med vanliga privata företag. Här har den offentliga sektorns samarbetsvilja visat sig vara viktig. I kommuner som Göteborg och Malmö har det visats på stor politisk vilja att hitta olika samverkansformer med den ideella sektorn, främst genom IOP, idéburet offentligt partnerskap.

IOP är en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn. Forum, paraplyorganisationen för idéburna organisationer med social inriktning, tog fram modellen 2010 för att möjliggöra problemlösning mellan sektorer för ett hållbart samhälle. Modellen har visats vara framgångsrik, och allt fler kommuner väljer att i dag ingå den formen av samverkan med den idéburna sektorn.

För att den sociala ekonomin ska bli en större del av samhällsekonomin har regeringen under de senaste åren gjort flera viktiga satsningar. I februari fastställde regeringen strategin Ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. Strategin har som mål att stärka utvecklingen av sociala företag så att dessa bättre kan delta i att lösa utmaningar i samhället. Den ska också bidra till att den offentliga sektorn uppmärksammar och använder socialt företagande och sociala företag som värdefulla aktörer i utvecklingen av ett hållbart samhälle. För detta har regeringen beslutat att investera 150 miljoner kronor.

Det ska såklart inte heller glömmas att det inom kort kommer en skrivelse för civilsamhället, baserad på utredningsbetänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle, en skrivelse som också kommer att ha stor betydelse för att förbättra och peka på vilka förutsättningar som är viktiga för den här sektorn.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag beröra trossamfunden. En av våra grundläggande fri- och rättigheter är religionsfriheten, och alla människor ska ha rätt att få utöva sin religion. Trossamfunden bär dock ett gemensamt ansvar för att skapa respekt för olika trosuppfattningar och för att värna demokratin och alla människors lika värde.

För att säkerställa att statens stöd till trossamfunden är anpassat till nutida och framtida behov och att demokratikriterierna är uppdaterade tillsatte regeringen en utredning, som nu är ute på remiss. Att det kommer tydliga demokratikriterier på plats är av stor betydelse både för trossamfunden själva och för att säkerställa att skattepengar används på rätt sätt och inte går till syften som står i strid med våra grundläggande demokratiska värderingar.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Herr talman! Vår grundlag är solklar. Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde. Tyvärr har inte tillämpningen i alla delar varit lika solklar. Jag tänker då bland annat på bidragsgivning till trossamfund. Trots att problemen har varit kända i många år är det först nu med en rödgrön regering och med en miljöpartistisk kulturminister som vi hanterar problemen och går fram med en skärpning av regelverket för bidrag till trossamfund.

En utredning har tittat på trossamfundens villkor och lagt fram förslag till så kallade exkluderingsgrunder, det vill säga företeelser som inte kan accepteras om ett trossamfund ska kunna erhålla bidrag. Samtliga föreslagna exkluderingsgrunder är oerhört relevanta och viktiga. Frågan är om de är tillräckligt tydligt formulerade. Svar på den frågan får vi förhoppningsvis i den pågående remissen.

Bland annat föreslås att trossamfund som kränker barns rättigheter på sätt som riskerar att påtagligt skada barns hälsa och utveckling inte ska erhålla bidrag. Självklart måste sådana regelverk finnas, och självklart måste det innebära i tolkningen att ett trossamfund som till exempel inte accepterar att barn ges blodtransfusioner inte ska kunna erhålla bidrag.

Regeringen arbetar vidare med frågan, och det arbete som regeringen har initierat kommer regeringen att avsluta. Därför kan de motioner som har väckts här om att ge regeringen i uppdrag att arbeta med frågorna avslås.

För att inte samma typ av missuppfattningar ska spridas i frågan som vi såg vid tidigare motionsbehandling vad gäller motioner om att uppdra till regeringen att återkomma med skärpt lagstiftning vad gäller barnäktenskap, är det viktigt att tydliggöra att avslag på dessa motioner inte handlar om att vi nedvärderar frågan och inte ser den som allvarlig. Det handlar om att vi har tilltro till att regeringen avslutar det arbete som regeringen har initierat.

Det är inte bara regelverken för trossamfund som behöver skärpas, utan det handlar också om regelverk vad gäller bidrag till övriga delar av civilsamhället. Det handlar inte om en njugg inställning till föreningsbidrag, utan det handlar om att ge legitimitet åt ett starkt bidragssystem. Som många har varit inne på utgör civilsamhället en grundbult i vårt samhälle, och civilsamhället ska ges goda ekonomiska förutsättningar. Men vi ska aldrig acceptera att bidrag ges till föreningar eller organisationer som arbetar i strid med våra mest viktiga demokratiska principer.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 25 april.)