Utvecklingen på it-området när det gäller integritet och ny teknik

Utvecklingen på it-området när det gäller integritet och ny teknik

Fru talman! Det öppna samhället är av stor vikt att vårda och försvara. Vid gårdagens firande av nationaldagen var det säkert många som i likhet med mig själv vid olika ceremonier och framträdanden framhöll den svenska demokratin som något att känna stolthet över och att fortsätta verka för i olika sammanhang. Öppenhet i fråga om samhällets funktioner är en viktig förutsättning att detta ska fungera i praktiken. En utmaning i tiden är den digitala verkligheten utifrån frågor om offentlighet och sekretess. Ansvar, respekt och tillit är, som jag ser det, ord att ta fasta på, där den enskilda medborgarens vardag sätts i fokus.

Konstitutionsutskottets betänkande 43 med rubriken Utvecklingen på it-området när det gäller integritet och ny teknik behandlar dessa frågor. KU värdesätter den nya ordningen att Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Datainspektionen, vart fjärde år överlämnar en redovisning till regeringen om de här frågorna och att regeringen i en skrivelse till riksdagen kommenterar redovisningen. Utskottet framhåller att det är viktigt att frågorna bevakas samt noterar att regeringen avser att bedriva ett systematiskt och aktivt arbete med att följa utvecklingen. Jag föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna utifrån liggande förslag.

Fru talman! Integritetsskyddsmyndigheten spelar en viktig roll för kunskap och uppföljning kring frågor som berör digitaliseringen ur den enskilda medborgarens perspektiv. I rapporten beskrivs olika teknikområden som påverkar just denna personliga integritet. När vi talar om personlig integritet avses den enskilde individens rätt till privatliv och möjlighet till självbestämmande i det digitala samhället när det gäller personuppgifter. Utöver beskrivningen av digitaliseringen och ny teknik redogör myndigheten för hur integritetsskyddet fungerar av i dag och för pågående forskningsinitiativ inom området.

Bland slutsatserna kan framhållas följande utgångspunkter:

De flesta känner till att allt vi gör på nätet lämnar spår, men ny teknik tar datainsamlingen på nätet till nya dimensioner. Med "Internet of things" flyttar spårningen på nätet ut i städer och hem.

Insamling av biometriska data ökar. Med biometriska uppgifter menas personuppgifter som samlas in genom teknisk behandling och som rör någons fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga kännetecken. Det kan till exempel handla om ansiktsigenkänning eller fingeravtryck.

Höga ambitioner finns när det gäller datadriven innovation, och dessa behöver kombineras med kraftfulla åtgärder för att stärka integritet och säkerhet.

Rapporten från myndigheten mynnar ut i en del rekommendationer, ur vilka jag noterar att man anser att

Sverige behöver utforma en integritetsskyddspolitik

satsningar på integritetsskyddsteknik är viktiga för tillväxt och konkurrenskraft

enskilda individers rättigheter och möjligheter att kontrollera sina egna data behöver stärkas

pågående arbete med att integrera dataskydd och förstärka Sveriges informations- och cybersäkerhet behöver följas upp

åtgärder behöver vidtas för att främja fortsatt regelutveckling

privata och offentliga verksamheter behöver fortsätta att förbättra sitt grundläggande dataskyddsarbete.

Fru talman! Utifrån skrivelsen delar regeringen myndighetens uppfattning att det är viktigt att det finns tydliga mål och åtgärder när det gäller dessa frågor och att frågor som rör skyddet för den personliga integriteten spänner över ett brett område. Regeringen instämmer också i rekommendationen om att enskilda individers rättigheter och möjligheter att kontrollera sina data bör förbättras och att man bör integrera dataskyddsfrågor i pågående arbete med att förstärka informations- och cybersäkerheten. Regeringen håller vidare med myndigheten beträffande värdet av att Sverige tar en aktiv roll i det EU-gemensamma arbetet, inklusive vid genomförandet av den europeiska datastrategin. Många av dessa frågor är ju gränsöverskridande.

Regeringen bedömer dock att inrättandet av ett särskilt politikområde för just integritetsskyddsfrågor inte är det mest relevanta och effektiva sättet att säkerställa att dataskyddsfrågorna får så stort genomslag som möjligt. Regeringen konstaterar i stället att integritets- och dataskyddsaspekter behöver uppmärksammas inom i princip alla områden, inte minst digitaliseringspolitiken, och att det är angeläget att dessa aspekter lyfts in tidigt i processer samt att arbetssätt och kompetens utvecklas inom varje område.

Jag delar regeringens uppfattning i dessa frågor och kan utifrån skrivelsen och rapporten konstatera att ökad kunskap, medvetenhet och folklig förankring här, som på så många andra områden, är nyckeln till fortsatt utveckling. Det är likaså viktigt med ett aktivt och engagerat samarbete tillsammans med andra länder i Europeiska unionen. Detta är frågor av stor vikt för fortsatt tillit och respekt för det öppna samhället.

Fru talman! Jag vill inledningsvis redovisa mitt och mitt partis hållning att det är bra att vi nu har på plats en ordning som innebär att vi får regelbundna redovisningar från Integritetsskyddsmyndigheten på det område som myndigheten är satt att bevaka. Det är fråga om viktiga värden att värna och bevara för den enskilda individen men också för oss som samhälle. Det är, tycker jag, avgörande för värdegrunden i vårt svenska samhälle att vi värnar den enskildes integritet och att det många gånger väger mycket tungt i de avvägningar som oundvikligen måste göras när den personliga integriteten ställs mot till exempel en samhällsnytta. Det är just det som det handlar om, fru talman: avvägningar.

Jag vill samtidigt höja ett varningens finger för att politiken sätter sig själv som förlängning av en myndighet eller ett enskilt värde. Det är trots allt så här: När vi stoppar in en grupp människor i ett rum eller en myndighet och ger dem ett problem kommer de här personerna att börja försöka lösa problemet. Ger man dem en uppgift kommer de att försöka börja verkställa och fullfölja den uppgiften. Det är inte Integritetsskyddsmyndighetens uppgift att bevaka balansen mellan den personliga integriteten och det allmänna intresset i en rad olika frågor. Att bevaka den balansen inför framtida lagstiftning och inför hur riket ska styras är det bara politiken som kan göra. Det är en omistlig politisk kompetens att göra de vägval som krävs och peka ut den riktning i vilken vi ska vandra.

Det är i det ljuset som de redovisningar vi nu regelbundet kommer att få se komma till regeringen och följaktligen också riksdagen måste ses. Det är ett oerhört viktigt grundläggande värde för oss som samhälle som bevakas men som måste vägas mot andra nyttor. Det är inte allenarådande.

Med den brasklappen, fru talman, ställer även vi oss bakom konstitutionsutskottets betänkande.

Fru talman! De flesta av oss är mycket digitala i dag. Genom internet handlar vi allt möjligt, håller kontakten med vänner, proklamerar åsikter, söker svar på små och stora frågor. Vi tar del av andras liv och delar med oss av våra liv.

Varje gång vi gör något på internet lämnar vi ett digitalt fotspår. Vem har inte godkänt cookies av slentrian? Och visst är det bekvämt när datorn sparar våra inloggningsuppgifter så att vi slipper skriva lösenordet varje gång.

Alla dessa fotspår och data om vad vi gör på internet samlas in av olika aktörer som håller koll på vad vi gör. Det kan vara ägaren av hemsidan vi besöker, din internetleverantör, polisen eller utomstående till exempel hackare som håller koll på vad du gör på nätet.

En allt större del av våra privata data, sådant du egentligen vill hålla för dig själv, ligger nu för tiden också på servrar hos enorma företag, eftersom du har valt att uppge dem i olika sammanhang - framför allt på Facebook, Twitter, Instagram och andra sociala medier.

Det ligger i deras natur att du delar med dig av ditt privatliv. Det är själva kärnan i de sociala medierna. Du deltar öppet på Facebook och Twitter om allt från världspolitik till lustiga händelser. Du delar med dig av dina bilder, visar stolt upp resultatet från din joggingrunda och hittar tack vare de sociala mediernas räckvidd gamla vänner.

Saken är att all denna information du delar med dig av sparas på tjänsternas servrar. Flera stora sociala medietjänster, däribland Facebook, sparar inte bara det du aktivt skriver utan loggar också vad du "gillar" genom att spåra hur du använder dig av deras tjänster.

Baksidan av detta är just det faktum att massor av privat information om dig och hur du använder internet och sociala medier ligger lagrat hos dessa leverantörer. Det får följder. Därmed har vi kanske utan att vi riktigt visste om det lämnat bort stora delar av våra privata data helt frivilligt.

Fru talman! Vänsterpartiet välkomnar att Integritetsskyddsmyndigheten kommer att lämna en redovisning som gäller integritet och ny teknik på it-området vart fjärde år till regeringen. Vi värdesätter den nya ordningen, och det är viktigt att dessa frågor bevakas noggrant.

Det är tydligt att ny teknik gör datainsamlingen av var och en av oss mer omfattande än vad man kan föreställa sig. Vi har vant oss vid personanpassad marknadsföring, och även om den för många skapar en olustkänsla har den blivit en del av vår digitala vardag.

Men Imy påpekar i sin rapport att även om vi har vant oss vid att vara föremål för omfattande spårning på nätet betyder det inte att databehandlingen är laglig. Flera europeiska myndigheter har kommit till slutsatsen att en stor del av den handel med data som sker i den digitala annonsindustrin är problematisk. Flera myndigheter, i Sverige och i andra EU-länder, har i granskningar av den digitala annonsindustrin visat på det stora antalet aktörer som våra personuppgifter sprids till.

Ett besök på en webbplats eller nedladdning av en app leder många gånger till att våra personuppgifter delas med 10-30 andra aktörer och företag utan att vi har någon relation till dem eller aning om det. Den brittiska dataskyddsmyndigheten ICO konstaterar att datahantering som strider mot dataskyddsreglerna genomsyrar hela branschen.

Fru talman! I rapporten pekas tre problemområden ut särskilt: brist på transparens, avsaknad av rättslig grund för att behandla uppgifterna och bristande säkerhet. Omfattningen av skapandet och delandet av konsumentprofiler är oproportionerlig, inkräktande och oriktig, särskilt som många användare är omedvetna om att processerna sker. Det gör det svårt även för verksamheterna själva att överblicka vem som tar del av vilka data. Att säkerställa tillräckliga säkerhetsåtgärder är därmed problematiskt, speciellt när känsliga eller särskilt integritetskänsliga personuppgifter involveras.

Det finns tydliga tecken på att negativa konsekvenser av den omfattande datainsamling som sker på nätet har blivit en allt viktigare fråga för människor i Sverige under de senaste åren. Allt fler känner oro för hur deras personuppgifter hanteras, och allt fler vidtar åtgärder för att skydda sina personuppgifter eller avstår helt från att använda digitala tjänster som upplevs som osäkra. Ändå är konsekvenserna av hittills genomförd, men framför allt pågående och kommande, datainsamling svåra att kontrollera och överblicka.

Fru talman! De senaste veckorna har flera incidenter uppmärksammats i medierna. Imy har nyligen inlett en granskning av inte en utan tre apotekskedjor som skickat detaljerad köpinformation om sina kunder till Facebook. Enligt anmälan kan uppemot 1 miljon personer i Sverige ha berörts bara av statliga Apotekets uppgiftslämnande till Facebook. Detta är bara ett nyligt exempel, och det finns många fler. Exempelvis har nätläkaren Kry, Avanza och Länsförsäkringar ertappats med liknande läckor. Från Vänsterpartiets sida kommer vi noggrant att följa utvecklingen när det gäller dessa frågor.

Fru talman! Från Miljöpartiets sida välkomnar vi den första rapporten av det här slaget från Integritetsskyddsmyndigheten. Rapporten riktas till regeringen, och den är mycket omfattande. Regeringen lämnar rapporten till riksdagen tillsammans med en skrivelse, och jag vill gärna ta det här tillfället i akt att lyfta fram den här viktiga och lärorika rapporten.

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Det vill vi ju vara. Men med detta kommer både möjligheter och risker. Vi står inför en exponentiell utveckling av teknik som i rapporten beskrivs som att de kommande 100 åren kommer att motsvara 20 000 år av teknikutveckling. Det går inte att greppa hur mycket som kommer att hända de närmaste 100 åren.

Integritetsskyddsmyndigheten lämnar några övergripande rekommendationer i sin rapport.

Det behövs ett integritetsskyddspolitiskt område för frågorna. Där finns en del förslag i den frågan. Vi behöver vidare vidta åtgärder för att främja fortsatt regelutveckling för hur det ska fungera. Både privata och offentliga verksamheter behöver fortsätta att förbättra sitt grundläggande dataskyddsarbete. Det finns lagstiftning som inte är lastgammal men som ändå inte är implementerad så långt som kan förvänta sig.

Regeringen instämmer i skrivelsen om vikten av utveckling inom områdena, men man menar att ett eget politikområde inte nödvändigtvis är rätt väg att gå. Hur politiken bör utformas kräver ett stort mått av eftertanke, men från Miljöpartiets sida delar vi ståndpunkten eftersom dataskyddsaspekter måste genomsyra precis alla politikområden. Det framgår tydligt av sammanfattningen. Man behöver alltså inte läsa hela rapporten.

Precis som rapporten tydliggör på ett väldigt pedagogiskt sätt kräver en hållbar digital utveckling att vi gör kraftfulla insatser för att skydda den personliga integriteten. Personlig integritet beskrivs som en mänsklig rättighet, som en demokratifråga, som en hållbarhetsfråga och som en fråga om individers säkerhet.

Fru talman! Miljöpartiet följer redan den digitala utvecklingen särskilt noga ur perspektiven omställning, integritet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Vi ser hur digital innovation och artificiell intelligens kan bidra till omställningen av offentlig förvaltning, jordbruk, näringsliv, vård och omsorg, utbildning - ja, kort sagt alla områden i samhället. Men vi ser också risker för vars och ens personliga integritet och mänskliga rättigheter. Därför vill vi värna varje människas integritet i det digitala samhället. Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens innebär stora möjligheter, men också stora risker.

Miljöpartiet vill att ett internationellt etiskt regelverk för AI tas fram. Regelverket ska baseras på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter samt EU:s grundläggande rättigheter och gemensamma värderingar.

Jag hoppas att den här årligt återkommande rapporten ska få allt större uppmärksamhet för varje år. Jag behöver själv lära mig väldigt mycket mer för att förstå det här på ett djupare plan. Det kan också leda till en högre nivå av förvirring givet utvecklingshastigheten; jag erkänner det. Men även om vi alla behöver förstå mer av den här utvecklingen som privatpersoner är det också kunskap som politiker, partier, myndigheter, näringsliv och alla samhällssektorer behöver tillägna sig.

Tack vare Integritetsskyddsmyndigheten verkar vi nu få en prenumeration på en årlig lärobok med de senaste nyheterna på området.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 8 juni.)