Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Fru talman! Även om hälsan i Sverige generellt sett är god har den psykiska ohälsan ökat sedan början av 1990-talet. Psykisk ohälsa dominerar bland nya sjukskrivningar, och andelen unga som lider av psykisk ohälsa har gradvis ökat. Psykisk ohälsa håller på att bli en av våra största folkhälsoutmaningar.

I dag debatterar vi Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Sjukförsäkringen är en försäkring mot inkomstbortfall vid arbetsoförmåga - inte mot sjukdomen i sig. Det innebär att vi har rätt till ersättning när vi på grund av sjukdom inte kan arbeta. Men om vi trots sjukdomen eller skadan faktiskt kan jobba ska vi också göra det. Det är en rimlig ordning, men det innebär också att bedömningen av arbetsförmågan är avgörande för den som har haft oturen att skada sig eller drabbas av sjukdom.

Det är hälso- och sjukvården som ställer diagnos och som gör bedömningen av huruvida vi är sjuka eller inte. Det är sedan Försäkringskassans sak att bedöma vår arbetsförmåga, och det är därför oerhört viktigt att kommunikationen däremellan fungerar och att Försäkringskassan har det underlag de behöver. Det är för mig uppenbart att detta inte fungerar tillräckligt bra i dag. Jag ser tydliga konflikter mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassans handläggare runt om i landet. Jag ser också i många fall ute i landet spår av brister i kommunikationen där människor upplever sig ha blivit orättvist behandlade.

Riksrevisionen har i sin rapport lyft fram flera områden där det försäkringsmedicinska beslutsstödet behöver utvecklas. Det gäller bland annat hur stödet bör användas vid samsjukhet och hur det i övrigt kan tillämpas mer likformigt och förutsägbart.

Vi socialdemokrater vill ha en sjukförsäkring och en handläggning som innebär att den som är sjuk och inte kan arbeta ska ha rätt till snabb rehabilitering tillbaka i arbete och ekonomisk trygghet under den tid det tar. En trygg försäkring är en förutsägbar försäkring. Du ska förstå vad som händer och hur du kommer tillbaka. Så är det inte för alla i dag, och det är oacceptabelt. Därför görs också förändringar.

Bland annat har regeringen kommit överens med Sveriges Kommuner och Landsting om att ge landstingen stimulansmedel för åtgärder som ska bidra till att utveckla sjukskrivningsprocessen inom hälso- och sjukvården. Det handlar om att höja kvaliteten på läkarintygen och underlätta kommunikationen mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan.

Ett exempel på en sådan åtgärd är utvecklandet av elektroniska läkarintyg, som bedrivs gemensamt av Försäkringskassan, Socialstyrelsen, SKL och Inera. Införandet av elektroniska läkarintyg i nya versioner och i flera ärendeslag implementeras stegvis.

Ett annat exempel är att stimulansmedel ges till landstingen i syfte att säkerställa att läkare och övrig berörd personal har tillräcklig kunskap och kompetens i försäkringsmedicin för att kunna utföra sitt arbete inom sjukskrivning och rehabilitering, inklusive att skriva intyg.

Den 25 januari i år träffade jag delar av Försäkringsmedicinska kommittén, som i mitt hemlän arbetar med just detta. Det var ett givande möte där jag stärktes i min uppfattning, som nu också bekräftas i Riksrevisionens rapporter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Exakt ett år dessförinnan, den 25 januari 2018, gav regeringen Socialstyrelsen och Försäkringskassan ett myndighetsgemensamt uppdrag att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso och sjukvården förbättras när det gäller sjukskrivningsprocessen och läkarintygen. I uppdraget ingår att skapa samsyn om parternas förutsättningar vad gäller kompetens och möjligheterna inom gällande lagstiftning och mål, inklusive Försäkringskassans behov av underlag respektive hälso- och sjukvårdens faktiska förutsättningar att leverera sådana underlag.

Det ingår också att fördjupa analysen av förekommande skillnader mellan de faktiska sjukskrivningstiderna och rekommendationerna i det försäkringsmedicinska beslutsstödet, och då särskilt att uppmärksamma och analysera hur det kan bidra till bättre kommunikation och hur det kan utvecklas.

Uppdraget ska slutredovisas den 30 juni. Men regeringen redogör i sin bedömning i rapporterna för att det redan i delredovisningen förra sommaren framgick att det inom ramen för detta uppdrag genomförs en analys av såväl variation inom rekommendationerna som andel sjukfall som är längre än vad rekommendationerna säger, med fördjupning inom vissa diagnoser och förekomsten av samsjukhet. Det framgår också att myndigheterna avser att göra en fördjupad analys av Försäkringskassans användning av och syn på det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Tidigare studier har endast analyserat hur sjukskrivande läkare använder sig av och uppfattar stödet.

Fru talman! Det är sedan flera år tillbaka Socialstyrelsens uppdrag att kontinuerligt följa upp, uppdatera och utvärdera det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Socialstyrelsen har fått särskilda medel för att genomföra detta uppdrag, vilka i och med budgetpropositionen 2017 blev en permanent förstärkning av deras anslag.

Socialstyrelsen har i en rapport till Socialdepartementet förra året redovisat både genomförda och planerade insatser kring det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Av redovisningen framgår bland annat att de under 2017 har arbetat med dels de övergripande principerna för sjukskrivning, dels det diagnosspecifika beslutsstödet inom bland annat området psykiatriska sjukdomar. Det framgår även att Socialstyrelsen avser att fortsätta detta arbete, och arbetet med att vidareutveckla beslutsstödet fortsätter alltså.

Fru talman! Utskottet har formulerat ett tillkännagivande till regeringen om att göra en översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Med anledning av att en rad åtgärder, som regeringen i sin bedömning liksom jag här i dag har redogjort för, har vidtagits ser vi inte att det finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande.

Jag yrkar därför bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! I betänkandet som vi nu debatterar behandlas två av Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och om försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

I Riksrevisionens rapport om bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa granskar man varför det finns kvalitetsbrister i läkarintygen och vilka hinder läkare upplever i sin bedömning av arbetsförmåga vid sjukskrivning med psykiatriska diagnoser.

Enligt rapporten upplever sjukskrivande läkare en osäkerhet om vilka krav Försäkringskassan ställer inom ramen för sjukskrivningsprocessen. Läkare har också svårt att beskriva patientens funktionsnedsättning i läkarintygen eftersom det råder brist på undersöknings- och provresultat. Läkare har enligt rapporten inte heller tillräcklig kunskap inom försäkringsmedicin och psykiatri, och de har svårt att på ett tydligt sätt förklara för patienten hur regelverket och villkoren för sjukskrivning fungerar. Enligt rapporten är det ofta tidsbrist vid mötet med patienter, och läkare upplever att arbetet med sjukskrivningsärenden är administrativt betungande.

Den sjukskrivande läkaren ska på ett 30 minuters besök göra en bedömning av patientens funktionsnedsättning och en arbetsförmågebedömning. För en person med psykiska diagnoser kan ett läkarbesök i sig innebära en så stor press att det är svårt för den enskilda att beskriva sina symtom på ett adekvat sätt. En person med depression blir ofta sittande hemma eftersom man inte klarar av att träffa andra människor. Man är ofta känslig för ljud och för snabba händelser, och ofta klarar personen inte av frågor och kravställande från andra människor.

Fru talman! Det beslutsstöd som Försäkringskassan har är inte anpassat för psykiska diagnoser och blir därför ett trubbigt och svårarbetat stöd till den sjukskrivande läkaren. Många läkare som sjukskriver personer anser att den administrativa bördan är stor och att det är svårt att göra en bedömning av nedsatt arbetsförmåga och av hur stor funktionsnedsättning som den psykiska diagnosen ger. För många är det inte arbetet som är anledningen till den psykiska ohälsan, men det är det enda man kan vara sjukskriven från. Det är svårt att sjukskriva sig från livet i stort.

Fru talman! Alla människor definierar sin egen hälsa utifrån sitt eget sammanhang. Samverkan mellan sjukdom och hälsa är enkel att intuitivt se, men det är svårt att dra gränser mellan dessa. Sjukdom skapar ofta en känsla av ohälsa, och upplevd dålig hälsa kan påverka hur man upplever sina arbetsförhållanden. På samma sätt är begreppet arbetsförmåga svårt att definiera. Arbetsförmågan beror helt på vilket arbete som avses. Samma sjukdomsdiagnos kan innebära att arbetsförmågan antingen försvinner totalt eller inte påverkas alls. Hur påverkar ett brutet ben arbetsförmågan för en tjänsteman som sitter vid ett skrivbord jämfört med för en asfaltläggare? Hur diagnospåverkas arbetsförmågan hos dessa två om vi byter diagnos till en lättare depression? Det enkla, men samtidigt djupt komplicerade, svaret är att det alltid finns arbetsuppgifter som är både möjliga och omöjliga att genomföra för samma diagnos.

Fru talman! Det senaste året har antalet sjukskrivningar med diagnosen psykisk ohälsa ökat i stor omfattning. Det är fortfarande en övervägande majoritet kvinnor som är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, 70 procent kvinnor mot 30 procent män. Den allmänna trenden är att antalet sjukskrivna inom andra diagnoser sjunker i antal, men inom psykiatriska diagnoser fortsätter antalet sjukskrivna att öka.

Ofta när det handlar om olika psykiatriska diagnoser finns det flera olika diagnoser att ta hänsyn till. Försäkringskassans beslutsstöd måste ses över så att det bättre kan anpassas när det handlar om så kallad samsjuklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Fru talman! En person som drabbas av exempelvis utmattningssyndrom kanske inte alls ska sjukskrivas i hemmet under en längre tid, då arbetsplatsen i sig kan vara en del i det som ligger bakom sjukdomen. Det är inte rimligt att vänta i tre månader innan man undersöker om det finns andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren som personen kan utföra. Det är inte heller rimligt att vänta i sex månader innan man lyfter frågan om personen över huvud taget ska arbeta kvar hos sin arbetsgivare. Jag menar att man i ett tidigt skede ska undersöka om den sjukskrivna skulle må bättre av andra arbetsuppgifter eller hos en annan arbetsgivare.

Fru talman! Moderaterna delar Riksrevisionens bedömning att det behövs en översyn av Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys med fokus på den så kallade DFA-kedjan - diagnos, funktion, aktivitet - framför allt när det gäller psykiatriska diagnoser. Vi menar även att Försäkringskassan bör tillåtas att sätta upp tydligare kvalitetskrav för vårdgivare som skriver ut sjukintyg. Vidare bör Försäkringskassan ges i uppdrag att via administrativa register löpande följa upp och granska sjukskrivningsmönstret hos olika vårdgivare. Osakliga skillnader och avvikelser från det försäkringsmedicinska beslutsstödet kan snabbt upptäckas och utredas.

Vi menar också att tidiga rehabiliteringsinsatser, före en sjukskrivning, har bättre förutsättningar att förhindra en framtida sjukfrånvaro än en ökad återgång i arbete bland redan sjukskrivna.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag förutom under punkt 3, där jag yrkar bifall till Moderaternas och KD:s reservation nr 6.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut under punkt 1 samt till Sverigedemokraternas reservation 2 under punkt 2.

Vi debatterar i dag som tidigare nämnts Socialförsäkringsutskottets betänkande 13 om Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Under lång tid har Sverige varit ett land med hög grundläggande social trygghet, men tyvärr upplever många sig svikna i dag.

Många trodde säkert att Socialdemokraterna med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i spetsen skulle föra en mer human politik för sjukförsäkringen, men i stället har politiken blivit hårdare och utförsäkringarna ökat lavinartat. I dag utförsäkras människor långt före den omdebatterade och kritiserade tidsgräns som Reinfeldt införde, och det har blivit näst intill omöjligt att bli beviljad sjukersättning. Regeringens besparingar sker på de sjukas och utsattas bekostnad.

Fru talman! Givetvis måste målsättningen vara att de som kan arbeta också ska arbeta. De som är sjuka måste få bästa möjliga rehabilitering med målsättningen att kunna återgå i arbete, men samtidigt måste det finnas en trygghet för dem som faktiskt inte kan arbeta.

Särskilt oroande är den ökande psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i dag, och en stor majoritet av de drabbade är kvinnor. Det finns ett stort behov av förstärkning och ökad kompetens inom hela rehabiliteringskedjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Fru talman! Att bli drabbad av psykisk ohälsa är något av det svåraste en människa kan gå igenom. Det finns inga enkla lösningar. Det kanske inte syns utanpå. Det kan vara svårt att sätta ord på. Men den inre smärtan kan vara outhärdlig, så outhärdlig att en del tyvärr väljer att själva avsluta sitt liv.

Före mitt inträde i riksdagen, fru talman, arbetade jag som socialpedagog inom psykiatrin och innan dess som skötare inom akutpsykiatrin. De livsöden man får möta är ibland mycket svåra och berörande, men med rätt behandling och bemötande finns det hopp om bättring och tillfrisknande. Men då måste det också ges utrymme för att det får ta sin tid och för människor att utifrån sin egen livssituation och individuella förmåga ta små steg framåt och förhoppningsvis, för dem för vilka det är möjligt, kunna återgå i arbetslivet.

Att mitt i denna kris uppleva att man inte blir förstådd av Försäkringskassan i fråga om hur den psykiska ohälsan kan påverka arbetsförmågan, att mötas av ett stelbent system främst gjort för fysiska diagnoser och att kanske mötas av ett avslag för sjukpenning eller sjukersättning där man inte förstår motiveringen gör ju inte saken bättre - snarare mycket sämre.

Sverigedemokraterna ser därför med stor oro på de iakttagelser som Riksrevisionen redogör för i sin granskningsrapport Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa. Sjukskrivningsprocessens utformning och det underlag som läkare har att utgå från är uppenbart inte anpassade för de psykiatriska diagnoser som i dag tyvärr blir allt vanligare. Enligt rapporten fungerar bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa så pass dåligt att det föreligger en risk att regelverket för sjukförsäkringen inte tillämpas på ett likformigt och rättssäkert sätt.

I Riksrevisionens rapport om försäkringsmedicinskt beslutsstöd granskas om det försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar hur läkare anger sjukskrivningsdiagnoser och hur Försäkringskassan handlägger och utreder sjukpenningärenden vid psykisk ohälsa. Där framgår att det förekommer alltför stora variationer i hur beslutsstödet tolkas, särskilt i de fall då personen i fråga har flera diagnoser samtidigt, så kallad samsjuklighet. Detta gör att många individer kommer i kläm och inte behandlas på ett rättssäkert sätt.

Fru talman! Det är därför mycket glädjande att en majoritet i socialförsäkringsutskottet i dag med stöd av motionsyrkanden från Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet kommer att lägga fram ett tillkännagivande med en uppmaning till regeringen att initiera en översyn av Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys och användningen av det försäkringsmedicinska beslutsstödet, särskilt vid samsjuklighet. Jag yrkar som sagt bifall till utskottets förslag under punkt 1.

Det är tråkigt att Socialdemokraterna och Miljöpartiet reserverar sig. Jag tycker att vi borde ha kunna nå fram till enighet här. Även om det redan görs saker tycker jag att regeringspartierna skulle kunna stödja en sådan här översyn. Jag hoppas ändå att regeringen efter tillkännagivandet tar tag i frågan och initierar denna översyn.

Sammantaget ser vi med stor oro på den utveckling som skett inom sjukförsäkringen både under den förra och under den nuvarande mandatperioden. Vi har berörts av många människoöden där sjuka har kommit i kläm, i synnerhet sådana med psykisk ohälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Sverigedemokraterna satsar därför i särklass mest resurser av alla partier på en mer human och hållbar sjukförsäkring. Vi satsar bland annat 100 miljoner på en förbättrad sjukskrivningsprocess och en förstärkt rehabiliteringskedja. Vi menar också att kompetensen att bemöta människor med psykisk ohälsa måste stärkas inom hela rehabiliteringskedjan, vilket vi framhåller i vår reservation 2. Vi menar även att det måste ges mer utrymme för personliga möten och individuella bedömningar.

Vi anser även att den bedömning som ska göras vid dag 180 i rehabiliteringskedjan är för stelbent och svårtolkad och inte tar hänsyn till individens situation. Just vid dag 180 sker det väldigt många utförsäkringar, och enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen håller inte bedömningarna tillräckligt god kvalitet. Mot bakgrund av detta föreslår vi i stället att man från dag 180 enbart prövas mot yrken inom sitt eget kompetensområde, i stället för fiktiva jobb på hela arbetsmarknaden.

Tillsammans med en mängd övriga förslag, exempelvis flexibel sjukskrivning i små steg om 5 procent i stället för dagens stelbenta system, bibehållen ersättning vid deltidsarbete, studier som rehabilitering och förenklat regelverk vid sjukersättning, vill Sverigedemokraterna fortsätta kämpa för en mer human och hållbar sjukförsäkring.

Fru talman! Vi har nu hört tydligt vad detta betänkande handlar om, nämligen Riksrevisionens rapport om de försäkringsmedicinska beslutsstöden och de försäkringsmedicinska analyser som görs. Här finns det brister, säger Riksrevisionen i sin rapport. Det fungerar helt enkelt inte, och det finns ingen samsyn i hur sjukskrivningar ska hanteras och hur arbetsförmågan ska bedömas när man ska bevilja och bedöma vem som ska vara sjukskriven. Självklart är det inte en instans som brister i det här sammanhanget, utan det är givetvis både den sjukskrivande läkaren och Försäkringskassan.

I Riksrevisionens rapport framgår det också att det finns kvalitetsbrister i läkarintygen. Läkarna menar att de upplever osäkerhet i de krav som ställs från Försäkringskassan på hur själva processen ska gå till i sjukskrivningsärenden. Dessutom menar de att det finns brister i undersöknings- och provresultaten för att beskriva en patients funktionsnedsättning. De säger också från läkarnas sida att det finns brister i det försäkringsmedicinska stödet, speciellt när det gäller de psykiatriska sjukdomarna. De kan heller inte förklara för patienten vilket regelverk som gäller för att man ska få vara sjukskriven.

Försäkringskassan har tagit fram en ganska tydlig modell för hur de försäkringsmedicinska analyserna ska gå till. Det ska gälla kopplingen mellan diagnos och funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Men problemen består i att det är oklarheter i läkarintygen, menar Försäkringskassan. Det har man faktiskt klagat över i minst tio år, eller åtminstone så länge som jag har varit aktiv i de här frågorna.

Försäkringskassan är dock inte heller på något sätt oskyldig i sammanhanget, för man har ju ett samordningsansvar. Det samordningsansvaret brister det i, menar Inspektionen för socialförsäkringen. Man lever helt enkelt inte upp till det från Försäkringskassans sida. Samordningsansvaret innebär att Försäkringskassan har en skyldighet att ha kontakt med vården, med den som är sjuk och också med arbetsgivaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Sjukskrivningarna ska naturligtvis vara så korta som möjligt. Det gäller självklart alla sjukfall men framför allt de psykiska sjukdomarna. Där behöver man ha en behandling så fort som möjligt, för ju längre man är sjuk och ju längre man är borta från arbetslivet, desto svårare är det att komma tillbaka. Därför är kontakten med arbetsplatsen oerhört viktig liksom att man har den, menar vi från Centerpartiet, i den takt som den sjukskrivne själv klarar av.

Regeringen säger att man instämmer i Riksrevisionens synpunkter och rekommendationer till förbättringar på det här området. Samtidigt säger man att kommuner och landsting har fått stimulansmedel för att underlätta kommunikationen mellan Försäkringskassan, landstingen och sjukvården. Vidare har Socialstyrelsen och Försäkringskassan ett uppdrag att verka för ett bättre samarbete och en bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården och se till att det förbättras ännu mer. Men det har man heller inte klarat av.

En delrapport lämnades 2018 rörande den uppgift man hade att förbättra samarbetet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Det slutliga resultatet ska redovisas den 30 juni i år. Sveriges Kommuner och Landsting har också fått särskilda medel för att följa upp, uppdatera och utvärdera de försäkringsmedicinska beslutsstöden. Det fick man en utökad ekonomisk ram för redan 2017.

Uppenbarligen har inte de åtgärder som regeringen vidtagit gett något resultat. Det måste man ta på allvar och se till att göra något åt. Speciellt när det gäller de psykiska diagnoserna kan vi inte acceptera att man inte på alla sätt och vis medverkar till att personer får hjälp till att återkomma till arbete och att de får den vård som de snabbt behöver. Därför är det oerhört viktigt att vi följer och ser över de försäkringsmedicinska beslutsstöden och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys.

Centerpartiet yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Jag vill också yrka bifall till vår reservation 3.

Fru talman! Jag läste en insändare i NT som undersköterskan Monica hade skrivit i veckan. Hon förklarar det som jag tror att många upplever på dagens arbetsmarknad och skriver så här: Jag har arbetat som undersköterska inom hemtjänsten i Norrköpings kommun i ca 18 år och jobbade tidigare i Stockholm. Jag har trivts väldigt bra och tycker om mina brukare - äldre människor som har skapat vår välfärd. Men nu räcker det. Jag har fått nog. Jag har sagt upp mig. Det var något jag inte ville. Jag är 61 år och har fyra eller fler år kvar att arbeta, men nu räcker det. Jag har dagligen ca 20, ibland fler, brukare, varav en del är mycket vårdkrävande. Men jag känner att jag inte räcker till för att göra ett bra arbete med god kvalitet. Jag har ca 15 minuter på mig per besök, och det räcker inte. Snälla gör något, Norrköpings kommun och mina chefer! Vi orkar inte mer.

Jag som tidigare själv har jobbat i hemtjänsten kan verkligen relatera till det här. Tidsaspekten, 15 minuter per person, funkar inte.

Depressioner, långvarig stress och utmattning blir allt vanligare. Det är i dag de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Nästan hälften av de sjukskrivna har psykiatriska diagnoser, och det tar längre tid för den som har en psykiatrisk diagnos att komma tillbaka till arbetet än för personer med andra sjukdomstillstånd. Den största ökningen har skett inom diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på svår stress.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Unionen visade för några veckor sedan att sju av tio privatanställda tjänstemän känner sig generellt stressade av jobbet. Det är en ganska stor ökning. Att ständigt behöva vara tillgänglig minskar återhämtningen, men den främsta anledningen till jobbstressen är hög arbetsbelastning.

Den högsta stressrelaterade ohälsan finns dock bland yrkesgrupper som arbetar inom välfärdsprofessioner i den offentligt finansierade sektorn. Anledningen är fastslagen: Kraven är höga, men det finns en avsaknad av resurser för att genomföra de arbetsuppgifter man ska genomföra.

Allt fler arbetsplatser utsätter människor för evighetslång press. Sjuka miljöer och arbetsplatser bryter faktiskt ned friska personer. Även friska personer som får sin kropp utsatt för press och stress under längre tid blir utmattade. Det är de facto en sund reaktion på ett helt orimligt tillstånd och orimligt ställda krav.

Arbetslivsforskare som arbetar med det här menar att det handlar om ökad så kallad effektivisering. Obalans mellan krav och resurser på arbetsplatser är den mest bidragande orsaken till utveckling av stress och psykisk ohälsa. Vi förväntas kunna göra lika mycket eller mer men med färre personer på arbetsplatsen.

Många som talar om på arbetsplatsen att stressen är för hög får höra att de själva ska sänka sina ambitionsnivåer eller tänka på att gå hem i tid och så vidare. Jag menar att det är ett individfokus. I själva verket är det ledningar, politiker och chefer som måste skapa strukturella förutsättningar på arbetsplatserna för att människor ska kunna utföra sina arbeten.

Arbetsmiljöverket inledde för två år sedan en nationell tillsyn av äldreomsorgen. Det är arbetsplatser som har höga sjukskrivningstal. I närmare 90 procent av fallen har Arbetsmiljöverket ställt krav på att man ska åtgärda brister i arbetsmiljön.

Det som Arbetsmiljöverket särskilt lyfter fram är återigen balansen mellan arbetsbelastning och de resurser som finns inom äldreomsorgen. Tempot är för högt, och arbetsuppgifterna är för många i förhållande till den tid man har, vilket är mycket psykiskt påfrestande. Verket är tydligt med att det helt enkelt riskerar människors hälsa. Det hänger i sin tur ihop med olyckor på jobbet. Hög stressnivå ökar risken för att man utför arbetsmoment på ett mer riskfyllt sätt.

Det handlar också om att nyanställda inte får tillräckligt god introduktion eftersom det för den ordinarie personalen inte ens finns tid att utföra sina arbetsuppgifter. Det behöver finnas möjlighet och tid till kunskapspåfyllning och kompetensutveckling. Och man måste veta vad man ska prioritera vid resurs- och tidsbrist.

Den här situationen gör mig väldigt frustrerad över att den nuvarande regeringen har lovat att ytterligare försämra välfärdspersonalens arbetsmiljö. Anmärkningar på 90 procent av äldreomsorgens arbetsplatser verkar inte räcka för att ändra den kursen. Regeringen planerar nu att ytterligare minska intäkterna till staten och därmed minska resurserna till äldreomsorgen. Det blir effekten av uppåt 70-80 miljarder i minskade intäkter. Faktum är att vi skulle behöva öka intäkterna med ungefär lika mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Fru talman! Det övergår mitt förstånd att man kan prioritera exempelvis skattesänkningar för svenska direktörer med 67 000 kronor i månaden, genom att ta bort värnskatten, i stället för att minska belastningsskadorna och sjukskrivningarna för personalen i äldreomsorgen. Då tror jag att man knappt har varit i en situation där man har haft kontakt med ett äldreboende, behövt hemtjänst eller pratat med en undersköterska.

Det behövs nyanställningar på en halv miljon personer i välfärdssektorn fram till 2026 för att kunna upprätthålla dagens nivå. Samtidigt blir vi äldre; andelen äldre kommer att öka. Arbetsuppgifterna kommer att öka inom äldreomsorgen. Anhöriga, äldre och kommunerna förväntar sig att äldreomsorgen ska få ännu fler arbetsuppgifter. Därför kommer det inte att räcka med att upprätthålla dagens nivå.

De slimmade arbetsplatserna försvårar också möjligheterna att komma tillbaka efter en tids sjukskrivning. Det är svårt med rehabilitering och arbetsträning om arbetsplatserna är så slimmade och stressiga att ordinarie personal knappt klarar arbetstempot. Det är svårt att komma tillbaka till en arbetsplats som är sjuk, vilket kanske var anledningen till att man blev sjuk från början. Även för arbetsträningens skull behöver det alltså finnas en balans mellan krav, kontroll och arbetsbelastning.

I dag tycks resultatet av resursbristen och krav på vinster och budgethållning leda till fler administratörer, mellanchefer och management som ska lägga scheman och styra sina enheter för att, som det heter, effektivisera. Då får man sådant som personalen i till exempel hemtjänsten i Göteborg nu har protesterat mot: minutstyrning, övervakning och orimliga arbetstider utan förståelse för att man i vården och omsorgen arbetar med människor. En massa olika saker kan hända under en arbetsdag. När personalen inte får vara med och styra över schema och arbetssätt skapar det kontrollförlust, vilket ökar stressnivån ytterligare.

De stora nedskärningarna i sjukförsäkringen, som den nuvarande och förra regeringen har genomfört, drabbar naturligtvis de personer som behöver det mest. Bedömningarna ska bli allt tuffare, mer mekaniska, passa in i fyrkantiga modeller om exakta tidsgränser och hänga ihop med det som kallas objektiva undersökningsfynd. Allt detta ska göras för att kunna spara in och få möjlighet att sänka skatten med 67 000 kronor i månaden för vd:arna i Sverige.

Jag blir bekymrad av att läsa Riksrevisionens rapport. Allt det här skapar olika sätt att minska utbetalningarna. Sjukförsäkringens större fokus på läkarintyg, till exempel, belastar inte bara den som har ansökt om sjukpenning utan också läkarna. Det är svårt för många att förstå exakt vad Försäkringskassan kräver i sjukskrivningsprocessen. Psykiska besvär och utmattningsbesvär har dessutom andra sorters förlopp och undersöknings- och provresultat än mer fysiska skador har.

Ett annat exempel är 26-årige Martin, som SVT har rapporterat om. Han har haft aktivitetsersättning från Försäkringskassan sedan 2013, på grund av en utvecklingsstörning som gör att han inte klarar sitt arbete utan en handledare som coachar honom hela tiden. Men på grund av de nya hårdare bedömningarna har Martin blivit av med sin ersättning och blivit skickad till Arbetsförmedlingen. Dagen efter blir han såklart utskriven från Arbetsförmedlingen, eftersom han inte kan arbeta, och hänvisad till kommunens socialkontor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Vänsterpartiet menar att sjukförsäkringen inte ska fungera på det sättet. Martin ska inte söka försörjningsstöd från kommunen. Sjukförsäkringen är i behov av mycket stora reformer. Vi menar att det måste ges större utrymme för att ge den försäkrade ett bättre bemötande, för att göra en bedömning som tar sociala hänsyn, till historik, ålder, utbildningsbakgrund och så vidare, som en utredare på Försäkringskassan bedömer som viktiga. Handläggare behöver oftare tala med den försäkrade, söka kontakt och dialog med de olika aktörerna och den försäkrade för att få en förståelse för problemet. Man ska inte bara avslå och gå vidare.

Om vi bara skulle ha handläggare som bedömer ett läkarintyg, på det sätt som man nu gör, och går vidare kan de snart bytas ut mot datorer och robotar. Vi tror inte på det. Det krävs helhetsbedömningar för att göra en meningsfull bedömning av en persons arbetsförmåga. Av den anledningen vill vi att en översyn av beslutsstödet ska göras.

Jag yrkar därför bifall till vår reservation 4.

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Men jag står givetvis bakom våra reservationer, och för tids vinnande yrkar jag bara bifall till reservation 5.

Herr talman! Vi kristdemokrater vill ogärna släppa perspektivet att om vi ska lyckas sänka sjukskrivningstalen reellt och långsiktigt är det förebyggande arbetet centralt. Det räcker inte att bara fokusera på arbetsplatsen och de problem som kan uppstå där. Det behövs en politik som brett bidrar till att minska stressen och till att skapa goda förutsättningar för förbättrad folkhälsa.

Möjligheterna för var och en att få ihop sitt unika livspussel påverkas av den förda politiken inom en rad olika områden. Här blir frågan om politiken har fokus på att styra och ställa över människors liv eller om politiken syftar till att kontinuerligt skapa bättre förutsättningar för enskilda och familjer att få ihop sin vardag.

Herr talman! Här i dag har vi två skrivelser från regeringen som utgår från två granskningsrapporter som gjorts av Riksrevisionen där man tittat på hur det går till vid psykiatriska diagnoser.

Den psykiska ohälsan ökar snabbt. Nästan hälften av alla sjukskrivningar har diagnosen psykisk ohälsa. Dessa sjukskrivningar är i genomsnitt dessutom 70 procent längre.

Det är alltså lätt att förstå varför vår förmåga att hantera detta på ett klokt sätt är avgjort viktigt. Handläggningen av trygghetssystemen måste fungera på det vis vi önskar, annars blir det där livspusslet helt omöjligt att få ihop. Så mycket kan gå sönder så snabbt.

Socialförsäkringarna ska ge trygghet under den tid då arbetsförmågan är helt eller delvis begränsad. Den ska också leda den enskilde tillbaka till arbetslivet.

"Osäkerhet" var nog ändå det ord som tydligast etsade sig fast hos mig efter att jag tagit del av dessa två granskningsrapporter. Det finns osäkerhet som har att göra med kvalitetsbrist i läkarintygen, förmågan att som läkare bedöma arbetsförmågan vid sjukskrivning med psykiatriska diagnoser, användningen av beslutsstödet vid psykisk ohälsa och Försäkringskassans handläggning av sjukpenningärenden vid psykisk ohälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Detta gäller inte minst vid det som kallas samsjuklighet, det vill säga den som är sjuk har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Förekomsten av dessa diagnoser på sista läkarintyget har mellan åren 2007 och 2017 ökat från 12 till 43 procent.

Jag tycker att det är väldigt fint att vi i utskottet har fått en majoritet för att tillkännage för regeringen att den ska se över Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys och användning av det försäkringsmedicinska beslutsstödet, särskilt vid samsjuklighet.

Herr talman! I reservation nr 5 lyfter vi kristdemokrater fram den enskilde och hans och hennes behov av att få tydligare information. Vad är det som bedöms när någon ska få sjukpenning? Vilka underlag ingår i en sådan bedömning? Vi tror att detta behövs för att skapa en större förståelse för hur själva bedömningen går till, att exempelvis skapa klarhet i att läkarintyget är en viktig del i bedömningen men inte den enda.

Riksrevisionen har lyft fram denna problematik i sin rapport Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa - en process med stora utmaningar. Läkarna själva beskriver att de dubbla roller de har är svåra att förena. De ska dels vara patientens behandlande läkare, dels vara medicinskt sakkunnig och bedöma arbetsförmågan och utfärda läkarintyg i sjukskrivningsärenden.

I rapporten pekar Riksrevisionen också på den tidsbrist som finns i mötet mellan patient och läkare. Man konstaterar att vid akutbesök är den faktiska besökstiden mellan patient och läkare mellan fem och tio minuter. Vi alla förstår att detta är ohållbart. Det är alldeles för kort tid, men det är dessutom inte det enda problemet.

Läkarna uppger nämligen att det är svårt att bedöma arbetsförmågan hos den enskilde och att klargöra patientens funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Riksrevisionen menar att hälso- och sjukvården och Försäkringskassan måste vara överens om ett gemensamt förhållnings och arbetssätt i sjukskrivningsprocessen för att undvika tidskrävande administration och även onödiga kostnader.

Jag läser Riksrevisionens två granskningsrapporter på så vis att i dem finns den enskildes situation indirekt i ett absolut fokus. Det finns en strävan efter att den enskilde inte ska komma i kläm och utsättas för onödig oro i väntan på att Försäkringskassans beslut om man har rätt till sjukpenning eller inte ska komma.

När Riksrevisionen skriver att "det finns flera tecken på att det saknas samsyn mellan primärvårdsläkare och Försäkringskassan huruvida det går att mäta och gradera funktionsnedsättning vid psykisk ohälsa" är det i sig, givet att man menar att Riksrevisionens påpekande är riktigt, en förklaring till att vi kristdemokrater har lagt fram detta motionsyrkande och står bakom det.

Denna mening pekar nämligen på att den enskilde inte rimligen kan möta denna grad av information och få hjälp att förstå sin situation om primärvårdsläkaren och Försäkringskassan inte är överens om hur det ska gå till. Det behöver alltså vidtas åtgärder för att vi ska kunna säkerställa att den enskilde individen ställs inför en situation när han eller hon mår dåligt som gör att han eller hon förstår var i processen man befinner sig och vad det är som väntar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

De åtgärderna skulle vi kristdemokrater gärna vilja se och tycker därför att det vore på sin plats att riksdagen tillkännager för regeringen att dessa verktyg måste plockas fram. Jag yrkar således bifall till Kristdemokraternas reservation nr 5.

Herr talman! Folkhälsan är överlag bra i Sverige. Den har under lång tid dessutom förbättrats. Många mår faktiskt bra och är friska, men det finns undantag. Det viktigaste undantaget är den psykiska folkhälsan. Oro, ångest, sömnproblem och stress är sådant som de senaste decennierna har ökat. I dag är psykisk ohälsa den absolut vanligaste orsaken till sjukskrivning. Det gäller både bland kvinnor och bland män.

Det handlar också om långa sjukskrivningsperioder. Man blir borta länge från arbetet. Detta är ett gigantiskt samhällsproblem, som dessutom växer. Enligt den utredning som överlämnades i januari och som bland annat handlade om samordnade insatser kring psykisk hälsa stod kostnaderna för psykisk ohälsa 2015 totalt sett för 5 procent av bruttonationalprodukten i Sverige. Den siffran har troligen ökat.

Detta ställer krav på oss beslutsfattare, på hälso- och sjukvården, på myndigheterna - i detta fall Socialstyrelsen och Försäkringskassan - och på de bedömningar som görs för att de sjuka ska rehabiliteras, bli friska, komma tillbaka till arbetet och framför allt få tillbaka livskvaliteten.

Det krävs långsiktigt arbete. Många aktörer och alla samhällssektorer är inblandade. I detta ärende talar vi om arbetslivet och om bedömningar i vården och hos Försäkringskassan. Jag vill ändå ta upp något som även föregående talare nämnde: Vi får inte glömma det förebyggande arbetet, och vi får inte glömma de unga och skolan. Psykisk ohälsa gör ofta tidig debut långt ned i åldrarna, och det blir dessutom allt tidigare. Drabbas man är risken stor att skolåren och utbildningen blir lidande. Det kan leda till livslånga hälsorisker och livslångt lidande.

Vi behöver göra förbättringar i psykiatrin, inte minst ungdomspsykiatrin, och få fler utbildade psykologer på vårdcentralerna och inom elevhälsan. Vi behöver satsa på särskilt utsatta grupper, till exempel hbtq-personer och i synnerhet unga, och göra insatser för suicidprevention samt stärka skolan och motverka stress. Därtill behöver vi fundera över betygssystemet, vilket är något som många unga i dag upplever som väldigt pressande.

Herr talman! De revisionsrapporter som vi i dag har på bordet handlar om beslutsstöd och bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa. Det handlar om kedjan från kontakten mellan patient och läkare till bedömning och beslut hos berörd myndighet, det vill säga Försäkringskassan. Det handlar också om beslut om nivåer i arbetsbegränsning och arbetsförmåga, ersättningsnivåer, sjukskrivningstider och så vidare.

Det hela handlar om den frustration och maktlöshet man som sjuk upplever när Försäkringskassan kanske har gjort en annan bedömning av ens sjukdom än den som den egna behandlande läkaren har gjort. Detta problem lyfts upp i den offentliga utredning som jag nämnde tidigare.

Utredarna trycker på behovet av evidensbaserade metoder och arbetssätt som höjer kompetensen, ett kontinuerligt lärande arbete. Det sätter ett betydligt större fokus på individen. Jag som sjuk, men även mina anhöriga, görs delaktiga i besluten, och vi ges ett större inflytande över hela bedömningsprocessen, för att man ska förstå vad som händer och hur diagnoserna har ställts. Jag tycker att detta är värt att trycka på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Som vi har hört har Riksrevisionen identifierat ett antal problem och brister. Det är svårt att bedöma arbetsförmågan vid psykisk ohälsa - betydligt svårare än vid somatiska, kroppsliga, sjukdomar. Det beror på att det saknas kunskap och forskning. Framför allt beror det kanske dock på att det blir så stora individuella skillnader. Såväl människans psyke och livsinställning som sjukdomens art kopplat till det arbete man ska utföra och de arbetsuppgifter som den enskilda patienten har varierar ju väldigt mycket.

Men Riksrevisionen pekar också på att läkarna har svårt att göra korrekta bedömningar, ge tydliga beskrivningar av sjukdomens effekter vad gäller nedsatt arbetsförmåga och göra de värderingar som krävs. Det finns en del otydligheter och brister i kommunikationen mellan vården och myndigheterna som leder till kvalitetsbrister i bedömningarna.

Detta gäller framför allt när det handlar om flera diagnoser för samma patient - det som kallas för samsjuklighet. Då blir bedömningarna svårare, och handläggarna gör helt enkelt olika tolkningar av beslutsstödet och av det underlag de får från läkarna.

Regeringen anser därför, på goda grunder, efter att ha granskat rapporterna, att det finns förbättringar att göra för att utveckla samarbetet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården samt stärka dialogen och kommunikationen mellan läkarna och handläggarna.

Regeringen gav också, i januari förra året, ett uppdrag till Socialstyrelsen och Försäkringskassan att se till att samarbetet stärks med sjukvården och att det finns en samsyn om vilka förutsättningar och underlag som behövs för att de bedömningar som görs ska vara så bra som möjligt. Det uppdraget ska redovisas före sommaren.

Det finns också flera parallella utredningar på gång, bland annat den utredning som jag har pratat om tidigare som kom nu i januari. I utskottets betänkande nämns ytterligare några. Vi har också hört talas om dem tidigare i debatten.

Herr talman! Låt oss avvakta det pågående arbetet. Låt oss se Riksrevisionens rapporter som viktiga bidrag till det arbetet. Jag slutar med att yrka avslag på samtliga motioner samt yrka bifall till Socialdemokraternas och Miljöpartiets reservation nr 1 och till förslaget i betänkandet i övrigt.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)