Nya regler för organdonation

Nya regler för organdonation

Fru talman! Om jag drabbas av sjukdom eller skada kan hälso- och sjukvården oftast hjälpa mig att bli frisk eller må bättre med hjälp av läkemedel, operation eller terapi i någon form. Men i några få fall krävs transplantation av ett nytt organ för att jag ska klara mig. Transplantation av organ och vävnader är en livräddande behandling för många svårt sjuka människor. I andra fall kan transplantation ge avsevärt förbättrad hälsa och högre livskvalitet.

De organ som doneras och transplanteras i Sverige är njure, lever, lunga, hjärta, bukspottkörtel och tunntarm. I Sverige transplanteras 800 organ och 1 300 vävnader per år. De vävnader som tas till vara är framför allt hud, hjärtklaffar, benvävnad och hornhinnor.

En förutsättning för transplantation är att människor är villiga att donera organ och vävnader efter sin död. Behovet av organ och vävnader är större än tillgången. Varje år dör mellan 30 och 50 personer i väntan på organtransplantation.

Fru talman! Det är allvarliga frågor vi samtalar om nu i kväll i kammaren. Men det är glädjande att konstatera att donationsviljan är hög i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya regler för organdonation

Det finns 1,8 miljoner människor i det statliga donationsregistret. De har där gett uttryck för sin vilja när det gäller donation, och 80 procent av dem säger ja till möjligheten att donera om det blir aktuellt. Också jag har angett min vilja i donationsregistret och sagt ja till att donera.

Det är angeläget att du berättar om din inställning genom att registrera dig i donationsregistret. Oavsett om du är för eller emot är det angeläget att din vilja, din inställning, är känd.

Fru talman! Det är angeläget att din och min vilja i frågan om donation följs. Har du angett att du är positiv till att donera och situationen är sådan att det är möjligt bör hälso- och sjukvården göra allt som står i dess makt för att genomföra det, dels för att du själv gett uttryck för att detta är din vilja den dag du inte längre lever, dels för att en transplantation kan rädda liv på en annan person.

Fru talman! Regeringen har tagit fram en proposition som ger bättre förutsättningar än i dag att kunna genomföra transplantationer. Det behöver sägas att frågan inte är enkel; det är många och svåra frågor som berörs i propositionen. Det har tagit längre tid än planerat att komma fram till det förslag vi har på bordet i dag, men det har varit nödvändigt för att det ska bli så bra som möjligt.

Enligt förslaget ska medicinska insatser före döden, så kallade organbevarande behandling, få ges till en möjlig donator. Behandlingen ska dock endast få ges om den inte kan vänta till efter döden, inte medför mer än ringa smärta eller ringa skada och inte hindrar insatser för den möjliga donatorns egen skull. Syftet med förslaget är att skapa ett rättssäkert och tydligt lagstöd för organbevarande behandling, som i de flesta fall är nödvändig för att donation efter döden ska kunna äga rum, vilket i sin tur syftar till att hjälpa svårt sjuka människor som annars skulle dö eller få en betydligt sämre livskvalitet.

Fru talman! Dessutom föreslås att den rätt som närstående i dag har att förbjuda donation i de fall den möjliga donatorns inställning till donation är okänd, det så kallade närståendevetot, ska tas bort.

Regler kring sekretessbelagda uppgifter finns också med propositionen, och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Utskottet godkänner regeringens förslag, och jag vill i sammanhanget tacka regeringen för att den förra propositionen, som hade några oklarheter, kunde dras tillbaka och att denna proposition togs fram.

Socialutskottet föreslår två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Den ena handlar om att det nordiska njurbytesprogrammet kan behöva stärkas och utökas. Regeringen behöver också se över frågan om ett uppdaterat kunskapsstöd och andra konkreta insatser för att säkerställa ett systematiskt och jämlikt bemötande samt möjlighet till uppföljningssamtal för anhöriga till avlidna organdonatorer i hela landet. Kristdemokraterna står bakom dessa.

Vi vill också yrka bifall till reservation 4 under punkt 5. Det handlar om att regeringen bör se över frågan om att säkerställa en likartad struktur i alla sjukvårdsregioner för att möjliggöra donation vid fler tillfällen. Organdonation är jämfört med annan sjukvård en relativt sällsynt händelse i vården. Vården behöver därför enligt vår mening ha en tydlig struktur och organisation för att möjliggöra fler organdonationer vid de tillfällen då donationsviljan finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya regler för organdonation

(Applåder)

Fru talman! Jag satt och lyssnade på utskottets ordförande och konstaterade att hon i princip sa allt jag hade tänkt säga. Men jag får väl försöka göra mitt bästa och komplettera.

Jag har många gånger följt patienter som väntat på transplantation. Deras sjukdomsresor har påverkat mig starkt. Det är såklart en stor utmaning att lida av en sjukdom och veta att ett nytt organ är den enda långsiktiga lösningen, med allt vad det innebär av oro och väntan för både den drabbade och närstående.

Jag har också sett hur mycket livet kan förändras efter att en transplantation kunnat genomföras. Att till exempel slippa gå på dialys, återfå sina krafter och kunna leva ett mycket bättre liv är självklart ovärderligt.

När jag 2015 för första gången fick en utredning om organdonation i min hand läste jag med glädje förslagen, och min förhoppning var att de skulle kunna förverkligas så snart som möjligt. Men precis som tidigare talare sa är det inte så enkelt som man kanske tror vid första anblicken, och 2017 konstaterades att utredningen behövde kompletteras avseende vissa juridiska aspekter på vad man ska och får göra inom sjukvården för att göra en donation möjlig. Detta är en viktig del, för likaväl som att den som behöver ett organ ska ha största möjliga chans att få det ska den som vill donera sina organ få största tänkbara möjlighet att faktiskt göra det. Betänkandet presenterades 2019.

Jag är väldigt tacksam över att alla partier i utskottet tillsammans med regeringen har arbetat fram den proposition vi har på bordet i dag och som vi ska klubba igenom i kammaren i morgon. Vi har lyssnat till dem som är experter på området, tagit till oss av såväl positiv som negativ kritik och gemensamt kommit fram till de justeringar i propositionen som gjorts innan vi ska fatta beslut.

Nu blir det tydligt för sjukvården vad som gäller. Det kommer sannolikt att leda till att fler kan få möjlighet att donera sina organ, vilket är bra, för det behövs verkligen fler organ.

Som sagt handlar förslaget bland annat om medicinska insatser före och efter döden i syfte att möjliggöra transplantation, så kallad organbevarande behandling. Syftet är att skapa ett rättssäkert och tydligt lagstöd för detta. Jag läste någonstans att det vi egentligen gör är att kodifiera den praxis som redan finns i sjukvården. Det är av stor vikt att all sjukvårdspersonal känner att det är tydligt vad de förväntas göra i dessa många gånger svåra situationer. Med detta förslag blir det så.

Att närståendes vetorätt tas bort betyder nog en del. I dagsläget betyder vetorätten att en närstående kan säga nej till organdonation baserat på att man själv är emot det oavsett den tänkta donatorns inställning. Nu blir i stället den närståendes roll att vara en källa till information om den avlidnes inställning till donation. Det är den vi ska tillgodose.

Den tredje delen handlar om att sekretessbelagda uppgifter om den möjliga donatorn får lämnas mellan vårdgivare. Det innebär att det blir lättare för dem som jobbar med donations- och transplantationsverksamhet att utbyta information med varandra för att utreda de medicinska förutsättningarna för donation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya regler för organdonation

Sammanfattningsvis, fru talman, är det min, och tror jag hela utskottets, övertygelse att den lagstiftning vi nu beslutar om gör att vi bättre kan ta till vara den utbredda donationsviljan som faktiskt finns i Sveriges befolkning och därmed ge fler svårt sjuka människor möjligheten till ett både längre och bättre liv.

Jag hade hoppats att det inte skulle bli tillkännagivanden i alla förslag. Men det blev det. Låt mig därför säga att anledningen till att vi yrkar avslag på vissa förslag inte alltid är att vi i grunden tycker att de är dåliga utan att vi ser att regeringen känner till det och arbetar med det på något sätt och att vi kanske litar mer på den sittande regeringen än vad oppositionen gör. Jag tror att väldigt mycket kommer att bli gjort även utan tillkännagivanden.

Med detta yrkar jag bifall till propositionen och till reservation nummer 6.

(Applåder)

Fru talman! Äntligen! Äntligen har vi nu att i kväll debattera och i morgon fatta beslut om en proposition med oerhört viktiga lagstiftningsförändringar som på allvar kan skapa bättre förutsättningar för fler organdonationer i Sverige - fler organdonationer som radikalt kan förbättra livskvaliteten för svårt sjuka människor, fler livräddande organdonationer. Därför säger jag det igen, fru talman: Äntligen!

Vi moderater välkomnar verkligen den proposition som vi nu har att debattera och stöder dess viktiga förslag, bland annat att medicinska insatser före döden, så kallad organbevarande behandling, ska få ges till en möjlig donator. Detta är nämligen helt centralt för att i praktiken möjliggöra fler donationer. Detta är naturligtvis viktigt först och främst för människor i behov av ett nytt organ men också för den som, liksom jag, vill donera sina organ. Förändringen är viktig för att fler ska få sin donationsvilja respekterad i praktiken.

En annan viktig förändring i propositionen är avskaffandet av det så kallade närståendevetot. Jag och Moderaterna tycker, precis som flera viktiga remissinstanser som Socialstyrelsen, Statens medicinsk-etiska råd och Nationellt Nätverk Transplantationskoordinatorer Organdonation, att det är bra att närståendes roll nu renodlas till att vara en förmedlare av information. Det är den möjliga donatorns inställning till donation som ska avgöra, inte en närståendes uppfattning. Därför är det bra att närståendevetot tas bort.

Fru talman! Moderaterna säger ja till propositionens samtliga förslag. Vi är dock mycket kritiska till att det är först nu som regeringen kommer med förslag till synnerligen efterfrågade förändringar av lagstiftningen rörande organdonationer. Trots att frågan på riktigt handlar om liv och död har regeringen dragit den i långbänk. År efter år har passerat och ministrar har kommit och gått utan att det lagts några förslag på riksdagens bord.

Det bär emot att säga det, men det behöver sägas: Människor dör i väntan på donation, bland annat som en konsekvens av brister i lagstiftningen, brister som har fått bestå på tok för länge. För detta vilar ett tungt ansvar på den nuvarande socialdemokratiska och den tidigare rödgröna regeringens axlar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya regler för organdonation

Fru talman! Alliansregeringen såg de allvarliga problemen med organbrist och behovet av att förändra såväl sjukvårdens organisation som lagstiftningens utformning för att råda bot på bristen på organ och för att möjliggöra fler transplantationer. Därför tillsattes en särskild utredning i februari 2013 med uppdrag att lämna förslag i syfte att säkerställa en fungerande donationsverksamhet och möjliggöra ett ökat antal donatorer och tillgängliga organ.

Utredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen Löfven 2015. Betänkandet, som hade getts namnet Organdonation - en livsviktig verksamhet, skickades snabbt ut på remiss, men sedan hände inget. När jag i augusti 2016 frågade den dåvarande sjukvårdsministern, Gabriel Wikström, när en proposition skulle komma blev svaret att regeringen planerade att överlämna en proposition under 2017. Någon proposition kom emellertid inte. Wikström lämnade i stället regeringen, och ansvaret för frågan övergick till socialminister Annika Strandhäll.

På hösten 2017, fyra och ett halvt år efter att donations- och transplantationsutredningen tillsattes, meddelade Strandhäll, på debattplats i Aftonbladet av alla ställen, att regeringen ansåg att det underlag som lämnades i utredningen Organdonation - En livsviktig verksamhet inte var tillräckligt utan att ytterligare utredning och överväganden krävdes.

I en interpellationsdebatt med undertecknad utvecklade ministern att regeringen framför allt såg problem kopplade till den grundlagsskyddade rättigheten att samtycka till den vård som ges. Det är bra och viktigt att regeringen tar våra grundlagsskyddade rättigheter på största allvar, men jag tycker att det är anmärkningsvärt att det tog regeringen två år att komma till slutsatsen att ytterligare insatser behövdes.

Regeringens saktfärdighet har dessvärre också fortsatt sedan dess. Det var först i mars 2018 som regeringen förmådde att tillsätta en ny utredning, en utredning som då fick i uppdrag att lämna förslag som syftade till att medicinska insatser skulle få ges till en levande människa för att möjliggöra donation efter att denna avlidit. Slutbetänkandet från denna nya utredning överlämnades i juni 2019.

Till slut, fru talman, kom regeringen med en proposition till riksdagen i november 2020. Snabbt stod det tyvärr klart, inte minst efter att larm från professionen och den väldigt aktiva och viktiga organisationen MOD Mer Organdonation, att regeringens proposition inte höll måttet. Propositionens förslag riskerade faktiskt att motverka sitt syfte. Med regeringens dåvarande förslag skulle inte fler organdonationer möjliggöras utan snarare färre. Regeringen insåg dock sitt misstag och erkände det genom att dra tillbaka propositionen. Sedan dess har regeringen gjort om och gjort rätt.

Nu, ytterligare ett och halvt år senare, har vi ett förslag som kommer att göra rejäl och positiv skillnad för arbetet med organdonation och organtransplantation i Sverige. Nu har vi en proposition med lagförslag som ger ett tydligt stöd för den organbevarande behandling som i de allra flesta fall är nödvändig för att donation över huvud taget ska vara möjlig. Äntligen!

Sammanfattningsvis har vi nu en bra proposition på riksdagens bord, men bakom oss har vi en bedrövlig process, en process som har tagit alldeles för lång tid. För det tycker jag att regeringen förtjänar kritik.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att jag är glad över att en majoritet i socialutskottet inte heller nöjer sig med regeringens proposition. För även om den till slut blev bra får vi inte slå oss till ro. Mer behöver göras, och kan göras, för att möjliggöra fler organtransplantationer. Mer behöver göras för att få fler att göra sin donationsvilja känd. I Sverige är 8 av 10 positiva till organdonation, men betydligt färre har gjort sin inställning känd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya regler för organdonation

Mer behöver också göras för att förbättra hur vården är organiserad, liksom hur samarbetet fungerar. Därför är jag glad över de två tillkännagivanden som utskottet vill att riksdagen riktar till regeringen, dels om hur det nordiska njurbytesprogrammet kan stärkas och utökas, dels om att regeringen bör se över frågan om ett uppdaterat kunskapsstöd och andra konkreta insatser för att säkerställa ett systematiskt och jämlikt bemötande samt möjlighet till uppföljningssamtal för anhöriga till avlidna organdonatorer i hela landet.

Därutöver vill Moderaterna, liksom Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet, att regeringen ska se över hur en likartad vårdstruktur kan skapas i hela Sverige i syfte att möjliggöra donation vid fler tillfällen. Det förslaget fick vi dessvärre ingen majoritet för i utskottet. Därför vill jag nu yrka bifall till reservation 4 samt i övrigt bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Det betänkande vi nu debatterar handlar om organdonation och är ett exempel på hur viktigt utskottets arbete är och hur viktigt det är att försöka komma framåt tillsammans i frågor som är livsavgörande.

Det första förslaget till lagrådsremiss som kom från regeringen vad gäller organdonation tyckte vi inte höll måttet. Därför skickade vi tillbaka det. Lyckligtvis hörsammade regeringen det medskick som utskottet gjorde, vilket resulterade i ett avsevärt mycket bättre förslag.

Jag vill också inledningsvis passa på att tacka alla de organisationer och professioner, speciellt MOD, som har deltagit i arbetet med att förbättra och förfina den här lagrådsremissen. Det är otroligt viktig kunskap.

Fru talman! I Sverige väntar 800 personer på ett nytt organ. De flesta av dessa, mer än 600 personer, väntar på en ny njure. Ungefär 30 personer behöver nya lungor, runt 25 ett nytt hjärta och närmare 70 en ny lever. Nästan alla organ som transplanteras kommer från avlidna, men det är bara vid ett fåtal dödsfall som organdonation faktiskt är möjlig.

Fru talman! I Sverige blev förra året 192 människor donatorer efter döden, den högsta siffran någonsin. Många länder har dock betydligt högre siffror. Bäst av alla just nu är Spanien, där organdonationer är mer än dubbelt så vanliga som här.

I Sverige är det inte viljan hos potentiella organdonatorer som saknas. 85 procent av svenskarna är positiva till att bli organdonatorer. Snarare ligger problemet i lagstiftningen och inom sjukvårdens organisation. Trots att viljan att donera är så hög blir knappt 200 svenskar per år organdonatorer efter sin död. Med de lagändringar som nu föreslås hoppas jag att den siffran kan bli mycket högre, så att vi kan rädda fler liv.

Fru talman! Organdonation är en fråga som har stötts och blötts under väldigt lång tid. Att vi nu har ett lagförslag på bordet är mycket välkommet.

I lagrådsremissen förslås två stora förändringar. Den ena är att närståendevetot försvinner, vilket innebär att närstående inte längre kommer att kunna säga nej till donation när donatorns inställning inte är känd. Den andra förslaget handlar om att vården ska kunna ge organbevarande behandling redan före dödstillfället under vissa förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya regler för organdonation

Detta är två otroligt viktiga förändringar som syftar till att rädda fler liv och som tar bort hinder för organdonation. Under många år har just dessa två delar i lagstiftningen stoppat många tänkbara organdonationer. De har också satt många närstående i svåra situationer och dilemman när de ställts inför frågan om organdonation. Många gånger har det varit en anhörigs åsikt och inte den tilltänkta donatorns åsikt som har fått avgöra.

Fru talman! Vidare riktar utskottet glädjande nog två uppmaningar till regeringen som bygger på Centerpartiets förslag. Utskottet vill dels att det nordiska njurbytesprogrammet ska utökas, dels att anhöriga till avlidna organdonatorer över hela landet ska få ett systematiskt och jämlikt bemötande med bland annat möjlighet till uppföljningssamtal. Detta är, utöver de föreslagna ändringarna i lagen, mycket viktiga delar för att ytterligare stärka organdonationen i Sverige.

Just stödet till anhöriga till avlidna organdonatorer ser vi som extra viktigt. Här behövs ett uppdaterat kunskapsstöd och konkreta insatser för att säkerställa ett systematiskt och jämlikt bemötande och möjlighet till uppföljningssamtal. Att vårdgivare har rutiner för kommunikation, bemötande och uppföljning är viktiga pusselbitar i frågan.

Fru talman! Vi i Centerpartiet har även lagt fram ett förslag om vårdstrukturer som handlar om att vi vill se en tydligare och mer likartad struktur i alla sjukvårdsregioner. Trots allt är organdonation en väldigt sällsynt händelse i vården, och för att det ska fungera väl tror vi i Centerpartiet att det behövs en tydlig struktur och organisation för att möjliggöra organdonation vid fler tillfällen om donationsviljan faktiskt finns.

Därför yrkar jag, precis som ett par andra här i kammaren har gjort tidigare, bifall till reservation 4.

Fru talman! Det är 800 personer som står på väntelistan för donationer - för att få ett liv och inte bara leva men även för att kunna överleva.

I dag kommer vi att klubba regeringens lagförslag om donation, och vi är eniga om det mesta. Det här är ett väldigt viktigt beslut.

Den 28 februari 2022 presenterade regeringen en justerad och uppdaterad proposition om ny lagstiftning. Det här var ett grupparbete som vi gjorde tillsammans med regeringen, och jag tycker att det blev väldigt bra.

Frågan om ny lagstiftning för organdonation har varit på gång länge - sedan 2013 - och har, som flera har sagt här, utretts två gånger. Nu sätter vi ned foten. Det här har kanske tagit tid också för att det är en svår fråga. Då gäller det att få med professionen, anhöriga och så vidare i arbetet. Nu har man lyckats med det, och det är jättebra.

Jag kände en person som blev transplanterad; det handlade om en lungtransplantation på Sahlgrenska. Många år av liv följde, och varje dag räknades som guld för honom och hans familj. Nu gäller det att öka antalet organdonationer.

Fru talman! När sjukvården inte längre kan rädda liv utreds viljan till donation. Om patienten är positiv till organdonation och har lämnat in ett sådant där litet kort kan man nu se till att intensivvårdens uppgift blir att uppfylla patientens donationsvilja i de fall detta är möjligt.

Primärt handlar vården fram till donationen om fortsatt respiratorvård, men den kan också handla om blodtrycksstimulerande dropp och andra läkemedel. Behandlingen ges samtidigt som patienten får palliativ vård. Den organbevarande behandlingen har aldrig företräde framför den palliativa vården; jag tycker att det är viktigt att säga det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya regler för organdonation

Det krävs en väldigt tydlig struktur för donationer i hela landet. Detta har Centerpartiet lyft fram i sin motion, och vi är många som har tyckt att det var en bra idé.

Det bör också finnas en likvärdig struktur i alla regioner. Det handlar om utbildning och om att på alla sätt se till att det blir just likvärdigt. En transplantation är inte någonting man gör varje dag.

Även jag yrkar bifall till reservation 4.

Det är utmärkt att vi har enats om att närståendes roll i en samtyckesutredning om organdonation nu renodlas till att vara förmedlare av den möjliga donatorns inställning till donation. Närstående kan alltså inte lägga in sitt veto.

Livet kan förändras på en sekund - så är det. Anhöriga slipper ta svåra beslut i ett kanske oerhört jobbigt läge; det tycker jag är bra.

Däremot är anhöriga oerhört viktiga i processen. Det är viktigt att det finns rutiner för att ta hand om anhöriga hela vägen, att anhörigperspektivet lyfts fram, att man ger stöd och ett bra bemötande och att man inte lämnar de anhöriga ensamma.

Det här ihärdiga gänget från socialutskottet har nu suttit i den här salen i tre timmar - det är strålande, måste jag säga. Jag vill tacka regeringen, som tog fram det här tillsammans med oss i den här salen. Jag vill också passa på att tacka MOD, som på olika sätt har varit bra att bolla med.

Fru talman! Det här är ju verkligen livsavgörande lagstiftning. Svårt sjuka människor väntar på organ, och samtidigt vill de absolut flesta i vårt land donera sina organ om de kan vara till nytta för någon annan den dag som de själva inte längre behöver dem.

Det som detta beslut kommer att säga, vilket jag är väldigt tacksam för, är implicit att varje vuxen, beslutskapabel människa har ett fritt val att göra men också ett ansvar att göra sin vilja känd. Lagar och regelverk kommer tydligare att utgå från den förkrossande majoritet av oss som vill donera men samtidigt ovillkorligen respektera den som sagt nej, fru talman.

Våra anhöriga ska inte längre ha veto, utan deras uppgift ska vara att förmedla vår vilja vidare till sjukvården. Beslutanderätten ska vara vår egen och ingen annans.

Med den lag vi snart röstar igenom, fru talman, blir allt det här tydligt. Anhöriga ska inte bestämma över våra kroppar. De ska inte heller tvingas fatta svåra beslut när livet just har rasat och de antagligen mår som allra sämst. Däremot ska anhöriga få mer stöd. Tack för det, Sofia och övriga i Centerpartiet! Det är en viktig och bra förbättring.

Det beslut som kommer att fattas innebär också att vi kommer att hjälpas åt mellan länder. Det nordiska njurbytesprogrammet behöver stärkas och utökas.

Det blir också tillåtet att ge oss intensivvård för att rädda våra organ när vi ska dö, så länge det inte medför mer än ringa smärta eller ringa skada - det vill säga så länge vi inte lider mer och, förstås, så länge det inte hindrar oss från att få den vård vi själva behöver under vår sista tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya regler för organdonation

Att sjukvårdspersonal kan vårda våra kroppar - min kropp eller någon annans - för okända andras skull när hoppet är ute för just oss kommer att rädda liv. För de människor som desperat behöver nya organ betyder det här beslutet liv i stället för död.

Jag tycker att det fattas en sak. Det är att livsavgörande organdonationer kräver mycket avancerad vård. Det är väldigt viktigt och positivt med det beslut som denna riksdag tidigare fattat, att vårt land behöver fler vårdplatser och fler kunniga människor som fångar upp oss när livet går sönder. Men jag hade ändå velat att vi nu tydligt sa att just intensivvårdsplatserna, som är det allra yttersta skyddet, måste bli fler om vi ska kunna rädda fler liv med organdonation.

Därför, fru talman, yrkar jag nu bifall till reservation 3, under punkt 4 - den liberala reservationen om just fler intensivvårdsplatser.

Det är viktiga steg framåt. Vår dödlighet är ju hundraprocentig. Så är det ju. Men den dag jag dör är det med dagens beslut större chans att jag kan hjälpa kanske så många som åtta andra personer. Det beslut som kommer att fattas här ökar chansen att den dag jag själv inte längre behöver min kropp kan den faktiskt ge någon annan livet tillbaka.

Fru talman! Varje år genomförs cirka 800 organtransplantationer i Sverige. Dessa transplantationer genomförs tack vare att någon annan person sagt ja till organdonation efter döden eller i vissa fall velat ge som levande organdonator.

Med hjälp av organtransplantationer kan i dag svårt sjuka och döende människor överleva och få en mycket god livskvalitet. En enda organdonator kan donera sex olika organ men ge liv till åtta personer, då njurar och lungor kan ges till två olika personer.

Vi svenskar har den högsta donationsviljan i världen. Nio av tio personer säger sig vara positiva till att donera sina organ efter sin död. Trots detta har vi inga höga siffror när det gäller antalet genomförda organtransplantationer i ett internationellt perspektiv. Det antal som i dag genomförs i Sverige är inte tillräckligt i förhållande till det stora behov som finns.

I Sverige står i dag närmare 800 människor på väntelistan för ett eller flera organ. Väntan är oftast oviss och i många fall lång och mycket svår. Två personer i veckan avlider eller tas permanent bort från väntelistan på grund av att organbristen är så stor i vårt land.

Fru talman! Den 28 februari 2022 presenterade regeringen en justerad och uppdaterad proposition om ny lagstiftning om organdonation. Det nya lagförslaget bygger nu helt på professionens och andra experters kunskap, och det återspeglar dessutom den höga donationsvilja som finns i vår befolkning.

Frågan om ny lagstiftning har varit en följetong sedan 2013 och har utretts två gånger. Därför välkomnar vi nu äntligen den nya lagstiftning som styr organdonation.

Vad innehåller då den nya lagstiftningen? Jo, när det står klart att patientens liv inte längre går att rädda utreds viljan till donation. Om patienten då är positiv till organdonation är det intensivvårdens uppgift att uppfylla patientens vilja i de fall det är möjligt.

Den organbevarande behandlingen är i stort sett samma behandling som de flesta patienter får i livräddande syfte, men den ges i stället i syfte att bevara organens funktion, så att de går att transplantera. Primärt kan det handla om fortsatt respiratorvård, men det kan också handla om blodtrycksstimulerande dropp och andra läkemedel. Behandlingen ges samtidigt som patienten får palliativ vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya regler för organdonation

Här är det viktigt att påpeka att den organbevarande behandlingen aldrig har företräde framför den palliativa vården.

I lagförslaget finns även förändringar som handlar om närståendes roll i donationsprocessen. Bland annat innebär det att det så kallade närståendevetot tas bort.

I dagsläget kan närstående säga nej till donation baserat på att de själva är emot det, i de fall en möjlig donators vilja inte är känd. Närståendes roll kommer nu att renodlas till att vara en källa till information om den avlidnes inställning. Detta innebär att man i de fall patienten inte tagit ställning till donation under sin livstid kan man nu gå vidare, förutsatt att de närstående inte har konkreta och mycket tydliga skäl att tro att patienten själv inte hade velat donera.

Dessutom finns det två tillkännagivanden till regeringen. Ett av dessa är att se över hur det nordiska njurbytesprogrammet kan stärkas och utökas. Genom att utöka det nordiska njurbytesprogrammet kommer fler personer att bli transplanterade med njurar från levande donatorer. Detta minskar väntetiden både för dem som måste stå på listan för att få en njure från en avliden donator och den som får en njure från en levande donator.

Det andra tillkännagivandet handlar om att anhöriga till avlidna organdonatorer ska få ett systematiskt och jämlikt bemötande med bland annat möjlighet till uppföljningssamtal. Det är oerhört viktigt att de anhöriga inte glöms bort i detta skede utan har möjlighet att ställa frågor även en tid efteråt.

Till sist, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 maj.)