Nordiskt samarbete

Herr talman! Norden är vardag och fest. Norden är familj och släktskap. Norden är kultur, känsla och identitet. Norden är folk och företagsamhet. Norden är glädje och sorg. Glädje och sorg.

Herr talman! Det är dessvärre mer sorg och förtvivlan i gränsbygder nu under pandemins tid än tidigare. Fungerande samarbeten, utbyte och kontakter har prövats hårt och i vissa fall inte klarat av påfrestningarna. Låt oss vara ärliga. En viktig förklaring är att de nordiska länderna har hanterat pandemin så olika, och i varje fall med helt olika resultat där Sverige med sina dödstal i covid-19 sticker ut på ett mörkt sätt.

När det i pandemins inledning våren 2020 riktades kritik mot senfärdighet och bristande koordinering hos den svenska regeringen kan dessvärre samma argument nu framföras när det gäller att öppna samhället som en positiv konsekvens av fler och fler vaccinerade. Då handlade det om bristande smittspårning och handfallenhet kring döden på äldreboenden, och nu handlar det om avsaknaden av en plan för det nya normala.

Herr talman! Öppna och stängda gränser om vartannat har utöver svårigheter också skapat förvirring. De nordiska länderna har inte samordnat sina regelverk och rutiner. När det har varit möjligt att resa i en riktning utan begränsningar har det varit stopp i den andra. Det har funnits olika tolkningar av om man är dagpendlare eller veckopendlare och med eller utan gjort antikroppstest.

I gränsbygderna märks påfrestningarna på ett helt annat sätt. Medborgare har känt sig utlämnade och brottats med stora vardagssvårigheter. Särskilt besvärligt har det varit för butiker och näringsidkare i gränsområden som tidigare levt på en relativt fri och obehindrad rörlighet mellan länderna som gynnat handel och service. För den enskilde medborgaren har bristande koordinering lyst så som eldskrift.

Herr talman! Statsminister Stefan Löfven har tillsammans med sina nordiska regeringskollegor ställt sig bakom en gemensam vision om att Norden ska bli världens mest integrerade region till 2030. Efter pandemin står man onekligen ganska långt från det förverkligandet. Känslan för det nordiska och vår samhörighet har fått sig en törn.

Att de nordiska länderna hanterat den pågående pandemin olika väcker viktiga frågor om vår förmåga att möta globala utmaningar tillsammans. Efter den kris som nu drabbat våra samhällen finns anledning att utvärdera hur samarbetet i vårt närområde fungerar, hur relationerna mellan våra länder påverkats och framför allt hur vi gemensamt ska möta de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19.

Moderaterna anser att det finns ett stort behov av en nordisk coronakommission som utvärderar det nordiska samarbetet under krisen. Det är bra att Nordiska ministerrådet har gett ett särskilt utredningsuppdrag till Finlands duktiga Jan-Erik Enestam. Men vi vill se en nordisk kommission på ungefär samma sätt och med samma utformning som den svenska Coronakommissionen som regeringen först motsatte sig och till slut tvingades acceptera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Herr talman! Låt oss påminna oss om att Norden är Sveriges hemmamarknad. Våra viktigaste import- och exportmarknader finns delvis här. Norden är således vår språngbräda ut i världen. Just därför är det så betydelsefullt med fördjupat samarbete kring ekonomi och innovationer. Norden är sammantaget världens tolfte största ekonomi och ungefär lika stor som den ryska ekonomin. Norge är Sveriges största exportmarknad -ibland är det Tyskland - och dubbelt så stor som Folkrepubliken Kina är. Finland och Danmark är också mycket viktiga handelspartner. Omvänt finns ett beroende av Sverige i de andra nordiska länderna. Vi är helt enkelt hoptvinnade.

Herr talman! Goda kommunikationer är viktiga för tillväxt och välstånd. Den här typen av investeringar är också mycket långsiktiga, varför samarbete och koordinering är en styrka. Från parlamentariskt håll i Nordiska rådet - över parti-, block- och nationsgränser - har uttryckts ett starkt önskemål om ett nordiskt ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor.

När den globala konkurrensen ökar ställs stora krav på vår anpassningsförmåga och ett nordiskt samarbete med tydlig inriktning mot innovation och konkurrenskraft. En välfungerande nordisk infrastruktur som baserar sig på fri rörlighet har stor betydelse för vår tillväxt, inte minst i gränsregionerna.

Döm om min förvåning, herr talman, när de socialdemokrater som i den svenska delegationen och i olika organ i Nordiska rådet högljutt och bestämt efterlyst ett ministerråd för infrastruktur nu backar. Ni har chansen att rösta med Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet men kommer att säga nej. Vi hör, och vi ser.

Den värdegemenskap och de strategiska såväl som historiska band som för Sverige samman med grannländerna i Norden och Baltikum ska värnas. Samarbetet mellan de åtta nordisk-baltiska staterna, de så kallade NB8, utgör en viktig grund för Sveriges förmåga att forma allianser med likasinnade och bygga en grund för vårt engagemang i världen, och det behöver stärkas.

Exempel på frågor som belyser vikten av ett starkare samarbete inom NB8 är den farliga och oroande utvecklingen i Belarus, stödet till Ukraina under fortsatta anfall från Ryssland samt en kritisk granskning av byggandet av det belarusiska kärnkraftverket i Astravets invid Litauens gräns liksom Nord Stream 2 där de ryska rören går i Östersjön.

Moderaterna har med sina systerpartiet i Norden drivit på för en gemensam krisberedskap. En rapport om så kallad samfundssäkerhet antogs av Nordiska rådet här i Stockholm under sessionen 2019. Det var ett viktigt steg.

Det nordiska försvarssamarbetet utgör en central plattform för långsiktig trygghet i Norden. I juli 2020 presenterade Björn Bjarnason från Island en uppföljning på den så kallade Stoltenbergrapporten som framför allt fokuserat på ett ökat samarbete mellan de nordiska länderna mot hybridhot och cyberangrepp. Det är angeläget att de nordiska länderna gemensamt omsätter så många som möjligt av de förslag som rapporten föreslår i praktiken för att öka det nordiska samarbetet inom dessa områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Vidare bör de nordiska länderna agera solidariskt när enskilda eller flera nordiska länder utsätts för cyberangrepp. En viktig inspirationskälla är den europeiska diplomatiska cyberverktygslåda som lades fram 2017 för att öka samarbetet, öka möjligheterna att begränsa cyberhot på kort och lång sikt samt ge möjlighet att påverka hotfulla aktörers uppförande. En motsvarande nordisk diplomatisk verktygslåda skulle innebära ett solidariskt agerande.

Herr talman! Norges storting, vårt systerparlament, och Finlands riksdag har båda också utsatts för cyberangrepp. Moderaterna och våra nordiska systerpartier anser därför att det behövs en gemensam solidaritetsförklaring mellan de nordiska parlamenten. När ett nordiskt parlament angrips ska det ses som en attack på alla och därmed på vår demokrati i Norden.

När Norden och Baltikum nämns finns det också anledning att fundera i ännu bredare termer: Hur kan vi fördjupa nordiskt och baltiskt samarbete med exempelvis Storbritannien eller Polen och, viktigast av allt, med Tyskland som är en central ekonomisk partner till Sverige. Inte minst det senare landet har stor betydelse även för svensk turism och upplevelseföretag. Oklarheterna om hur det går att resa i Europa och villkoren för att komma in i olika länder, inklusive de egna regler som vi sätter upp i Sverige, skapar förvirring och förhindrar viktigt utbyte.

Herr talman! Vårt Norden är glädje och sorg. Min förhoppning är att vi efter pandemin kan se mer glädje och mindre sorg.

Jag vill dessutom som ordförande i den svenska delegationen tacka ledamöter från alla partier för stort engagemang och hög aktivitetsgrad i Nordiska rådet, även om merparten av mötena har skett via Zoom och Kudo. Jag vill tacka ansvarigt statsråd. Även om jag är kritisk till regeringens politik vill jag uttrycka stor erkänsla för Anna Hallbergs engagemang och hennes villighet att ställa upp och samtala med både medborgare och parlamentariker, och det ska sägas i denna kammare.

För Moderaternas del, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 6 av Moderaterna, Centern och Vänsterpartiet angående ett ministerråd för infrastruktur och transport, till reservation 12, också av Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet, angående en nordisk coronakommission samt till reservation 7 av Moderaterna ensamt om det bristfälliga nordiska samarbetet under covid-19-pandemin.

Herr talman! Norden ser en ljusning. Det finns hopp. Sverige lättade den 31 maj på inreserestriktionerna för våra grannländer, och vaccineringen går faktiskt framåt i Norden. Portarna kommer att kunna öppnas, den nordiska arbetsmarknaden återuppstå och det kulturella utbytet återuppväckas.

Det har varit ett år av lidande för den nordiska modellen i bemärkelsen fem länder - en familj.

Till skillnad från vid migrationskrisen 2015 är det inte bara Sverige som gått sin egen väg i förhållande till övriga nordiska länder och syskon, utan under pandemin har var och en och hela familjen stängt in sig på sin egen kammare och snickrat på sin egen teori om hur man ska bemöta denna kris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Generalfelet var obefintlig koordinering och kommunikation på statsministernivå från dag ett, då en samlad ordning för en samlad strategi hade kunnat aktiveras, även om den under resans gång säkerligen hade fått korrigeras och justeras efter lokala variationer. En anledning stavas bristande tillit, en annan bristande mekanismer och en tredje inrikes skillnader i politisk kultur i förhållande till myndigheternas mandat i relation till de folkvalda regeringarnas. Vad dessa anledningar har gemensamt är att ingen av dem leder till visionen om världens mest integrerade region - tvärtom.

Med anledning av detta, herr talman, yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation 8 under punkt 3.

Herr talman! Vi har under riksmötets gång tagit många mått och steg som svensk delegation i Nordiska rådet, som enskilda partier och som nordiska partigrupper i det parlamentariska samarbetet. Vi har tagit mått och steg för att påkalla samråd mellan regeringarna och minimera konsekvenserna av gränsstängningar och patrullerande soldater mellan brödrafolken. Om detta har jag själv också hållit längre anföranden tidigare, exempelvis under den särskilda debatten tidigare i våras här i kammaren. Nyligen undertecknade jag också ett medlemsförslag från Nordisk frihets sida om en ny form av formaliserat statsministersamråd och en krisberedskapskommitté som kommer att beredas i Nordiska rådet framöver.

I dagens debatt vill jag lyfta blicken och omnämna vitala delar av nordisk samverkan som behöver förstärkas eller helt komma på plats vid tiden efter pandemins klor. Låt mig peka på Sverigedemokraternas följdmotion till betänkandet.

I utrikesutskottets betänkande 4 Nordiskt samarbete finns totalt 30 yrkanden från allmänna motionstiden och 40 yrkanden i följdmotioner till regeringens skrivelse. Över hälften av dessa yrkanden har sverigedemokrater som avsändare. Jag vill därför rikta en eloge till vår partigrupp i den svenska delegationen för ett målmedvetet arbete med att utveckla ett reformbatteri som faktiskt kan gjuta ny energi i det nordiska samarbetet.

För oss sverigedemokrater är det nordiska samarbetet nämligen inget endast "nice to know" som man sköter med vänsterhanden utan ett "need to know" där vi torgför genomgripande reformer som skulle ge Norden ett skritt mot världens mest integrerade region. Det handlar, herr talman, om en formaliserad ordning för nya former av statsministersamråd och en ny form av krisberedskapskommitté. Men det handlar också om en harmonisering av lagstiftning i en skala som vi inte är i närheten av i dag. Våra beslutande organ, inte minst de verkställande organen i form av regeringarna, behöver ta intryck av näringslivets och kulturlivets framgångssaga när det kommer till samverkan i realitet.

Låt mig citera Tobias Wikström i Dagens industri tidigare i veckan: "Det nordiska utbytet är intensivt på många områden, utom i politiken. Om lagstiftning är harmoniserad i Norden är det EU:s förtjänst, inte regeringarnas." Wikström konstaterar vidare: "Det första stora beslutet som nordiska länder tog i början av pandemin var att stänga gränserna mot varandra." Samtidigt konstaterar Wikström att de skandinaviska språken kan betraktas som dialekter och understryker det faktum att vi både bokstavligt och bildligt bildar familj över gränserna. Ledartexten belyser också 50talets genomgripande politiska reformer i form av passunionen och den gemensamma arbetsmarknaden men konstaterar ändå avslutningsvis dystert att "det är inte tillräckligt viktigt att få lagstiftning att passa med grannländerna". Och han tar i med: "Räkna inte med politikerna och statsapparaterna."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Det här, herr talman, är en signal om hur svag tilliten är till den representativa demokratins förmåga att inte bara i ord utan också handling bana väg för världens mest integrerade och hållbara region. Det nordiska guldet får inte bli till sand.

För att kunna hantera ett Norden i kris behöver vi bli bättre på att samverka i normaltillstånd. Vi vill därför att regeringen utreder möjligheten att bättre koordinera införlivandet av EU-direktiv i de nordiska ländernas lagstiftning, så att det inte uppstår oönskade olikheter på förhand. Vi menar att det finns stora vinster i att nya lagförslag kompletteras med en konsekvensanalys av hur de påverkar relationerna till de nordiska grannländerna och hur de slår mot människor och företag som bor i respektive verkar över gränserna i Norden.

Herr talman! Ett geopolitiskt spänningsfält som väcker allt större intresse hos fler och fler, däribland Kina, är Arktis. Miljön i Arktis är unik. Den biologiska mångfalden är av särskild vikt att bevara vad gäller natur, kultur och djurliv. Kombinationen av ett långsiktigt miljötänkande och utvinning av naturresurser måste tas i beaktande. Det finns i det här området många unika arter som faktiskt riskerar att försvinna om inte hänsyn tas till mänsklig aktivitet i området. Det är också viktigt att identifiera kultur- och naturlämningar av höga skyddsvärden, så att de kan skyddas från skadlig påverkan, och att ta intryck av Färöarna och andra områden som konkret och handfast kunnat kombinera utveckling och tillväxt med vård och värn av natur- och kulturmiljöer.

Herr talman! Vi rör oss från den ena utposten i det geografiska Norden till den andra geografiska randen, nämligen Östersjöregionen och Baltikum. Vi ser från Sverigedemokraternas sida väldigt positivt på inte minst det nordisk-baltiska samarbetet, detta särskilt i en tid av oro och instabilitet i Östersjöregionen. Samarbetet mellan de nordiska länderna och Baltikum är ett samarbete som kan utvecklas både på regeringsnivå och på parlamentarisk nivå i alla formella och informella format som vi känner. Men det finns också stora möjligheter att upprätta mer av ett gemensamt cyberförsvar, som har diskuterats. Det finns stor potential att tillsammans med övriga Östersjöstater samverka om insatser mot vrakplundring, illegal export av marinarkeologiskt kulturarv etcetera. Det är ett känt och växande problem i takt med teknikutvecklingen, som faktiskt gör det lättare att spåra och plundra orörda vrakmiljöer i Östersjön.

Herr talman! I vår följdmotion till regeringens skrivelse lägger vi fram 24 åtgärdsförslag för ett mer integrerat, effektivt och robust nordiskt samarbete. Det handlar om att främja handel, innovationer och Norden som besöksmål. Det handlar om ett ökat nordiskt samarbete inom ramen för EU-samarbetet och ett nytt nära samarbete med Storbritannien i kölvattnet efter brexit. Det handlar om att stärka den nordiska språkförståelsen och verka för en nordisk kulturkanon i de nordiska skolorna, där Norden i skolan inte är tillräcklig. Utbildningsväsendet är A och O för att understödja en tidig nordisk samhörighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Det handlar om att utvidga och skapa förståelse för det nordiska utbytet, för den nordiska samhörigheten och för att vi delar såväl geografisk miljö som kulturell närhet. Vi delar Östersjön, så inte minst handlar det också om att utveckla gemensamma förvaltningssystem och miljöstandarder för fiskerinäringen.

Efter denna överflygning, herr talman, vill jag avsluta med att Nordens sak är vår. Det våras för Norden. Jag vet att du är och du blir vad du var, som vi sjunger i nationalsången. Låt det bli ett lockrop för Norden som världens mest integrerade och hållbara region på riktigt!

(forts. § 19)

Herr talman! Nordens kanske största tillgång är den fria rörligheten och passfriheten. På senare år har vi sett hur den gång på gång har utmanats. Det hann inte gå ens ett halvår från det att de nordiska statsministrarna antog den nya visionen om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region år 2030 tills pandemin bröt ut och ställde allt på ända.

Efter snart ett och ett halvt år med pandemi och stängda gränser, inreserestriktioner, krav på karantän och negativt covidtest, där varje land har föredragit att sluta sig inom sitt eget lands gränser och på egen hand bekämpa coronaviruset, framstår visionen om Norden som världens mest integrerade region som avlägsen men förpliktande. Låt mig nämna ett exempel på hur knepigt det har varit för våra medborgare och våra gränspendlare att hänga med i restriktionerna. Under pandemins första 54 veckor ändrade Norge restriktionerna 48 gånger med stora konsekvenser som följd.

I det vägval som det nordiska samarbetet nu står inför kan vi välja att antingen låta det somna in eller ta tag i det och fördjupa och utveckla samarbetet. Centerpartiet är varm förespråkare för att vi ska fördjupa och utveckla det nordiska samarbetet liksom för det svenska engagemanget i Barentsrådet och Arktiska rådet.

Den pandemi och kris som vi nu går igenom har blottlagt stora brister när det gäller de nordiska ländernas förmåga till handgripligt samarbete vid allvarliga händelser. Inför framtiden finns ett starkt behov av att vitalisera och utveckla det nordiska samarbetet. Att gränser mellan våra länder under senare år har stängts är ett svaghetstecken och något som måste undvikas i framtiden.

Vi har tyvärr också sett att nya gränshinder och störningar av den fria rörligheten har uppstått under pandemin. Det är därför mycket angeläget och glädjande att Nordiska ministerrådet nu anammat vårt förslag att göra en genomlysning av regeringarnas pandemihantering och dra lärdomar för framtiden av vunna erfarenheter. Vi hade helst velat se en nordisk coronakommission, men det viktigaste är att vi drar lärdomar av pandemibekämpningens tillkortakommanden.

Genomlysningen kan förhoppningsvis leda till att regeringarna, när det nordiska samarbetet möter nästa kris som drabbar oss, agerar på ett mer gemensamt och samordnat sätt, som inte sätter tusentals gränspendlare i klistret. Med eller utan genomlysning av de nordiska regeringarnas pandemihantering menar Centerpartiet att det står klart att behovet av ökat samarbete på krisberedskapsområdet kvarstår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Herr talman! Vi har ett starkt folkligt stöd för att bygga det nordiska samarbetet starkare, djupare och bredare. För att Norden ska stå sig starkare som region och för att öka de nordiska ländernas konkurrenskraft måste den nordiska integrationen fortgå.

Det våra nordiska medborgare efterfrågar är att kunna röra sig fritt, utan gränskontroller, och arbeta i hela Norden. Vi vill kunna studera och få våra examina godkända och betala skatt och få tillgång till sjukvård och pension på ett vettigt sätt om vi flyttar inom Norden. Vi vill också ha nordiskt samarbete i försvars- och säkerhetsfrågor. Nordens medborgare efterfrågar alltså varken sju nya underverk eller mirakel. Låt oss därför försöka fokusera på att få det som ligger våra medborgares hjärtan närmast att fungera.

En förutsättning för att människor, varor, tjänster och kapital ska kunna röra sig fritt över gränserna är fysisk och digital infrastruktur, som vägar, järnvägar och bredband. Tänk vilka mobilitetsvinster vi skulle kunna uppnå om transportnätet i högre grad utvecklades utifrån ett nordiskt perspektiv! I dag är planeringen till väldigt stor del, för att inte säga uteslutande, en nationell angelägenhet.

Centerpartiet vill se en starkare nordisk dimension av fysisk och digital infrastruktur. Ett steg på vägen mot en sådan starkare nordisk planering skulle vara inrättandet av ett permanent ministerråd för transporter. Nordiska rådet har gång på gång påpekat behovet av ett ministerråd för transporter. Centerpartiet beklagar att regeringen inte hörsammat detta. Det är visserligen bra att ett tillfälligt ministerråd för digitaliseringsfrågor kommit till stånd. I dag ser vi tyvärr att många för Norden viktiga frågor på detta område åsidosätts i regeringarnas samarbete.

Herr talman! Effekterna av klimatförändringarna i Arktis för både människor och djur är tydliga. Mer behöver göras för att skydda de känsligaste områdena kring Arktis. Här krävs ett ökat samarbete och ansvarstagande från de berörda länderna. Centerpartiet vill till exempel att marina reservat ska etableras för att skydda området från exploatering genom olje, gas- och mineralutvinning samt havsfiske och för att skydda invånarna, och Centerpartiet vill att regeringen ska driva detta.

De nordliga områdena är viktiga inte bara ur klimatsynpunkt utan får också allt större betydelse i det säkerhetspolitiska perspektivet. Ryssland påverkar vårt nordliga närområde då de rustar militärt i Arktis- och Barentsområdena. Detta är en utmaning för oss och våra nordiska grannländer. Det är viktigt att försöka bibehålla Arktis som ett lågspänningsområde.

Avslutningsvis, herr talman - för att det nordiska samarbetet ska stärkas i framtiden är det av stor vikt att utbyte och samarbete mellan ungdomar och ungdomsorganisationer bejakas. Under de senaste åren har vi noterat hur stöden från Nordiska barn- och ungdomskommittén, Nordbuk, kommit att fokusera mer på kortare projekt. Detta är problematiskt eftersom fungerande samarbeten ofta kräver kontinuitet och långsiktighet. Därför bör regeringen verka för en översyn som leder till ökad långsiktighet på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Jag står bakom Centerpartiets samtliga reservationer i betänkandet men yrkar bifall endast till reservation 3 under punkt 1.

Herr talman! Det har varit ett privilegium att vara en del av Nordiska rådet. Vi har haft ett väldigt bra samarbete i många frågor.

Det nordiska samarbetet har stora möjligheter att utvecklas. Vi kan lösa gemensamma problem eller dela med oss av lösningar. Vi skulle också kunna driva flera frågor i en internationell kontext. Nordiska rådet och det nordiska samarbetet har stor potential när det gäller att hitta klimatlösningar och lösa energifrågor men också sociala och rättsliga frågor. Som en del av det nordiska samarbetet har vi möjligheten att ta ledartröjan i en rad frågor som är gemensamma och visa vägen för bland annat EU. Men för att ett sådant samarbete ska funka och vara trovärdigt krävs gemensamma beslut och konkreta handlingar.

Gränshinderfrågorna är prioriterade i det nordiska samarbetet. Tanken är att vi ska bli den mest sammansvetsade regionen i världen - man säger ofta att vi redan är det. Det ska vara lätt att röra sig mellan länder, och vi ska kunna flytta från det ena nordiska landet till det andra utan administrativa hinder.

Tyvärr har den nordiska regionen visat sig inte vara så sammansvetsad som vi kanske trodde. Det är coronakrisen som har visat detta, precis som den har visat på andra problem vi har på nationell nivå. De framgångar som har nåtts i gränshinderfrågorna var som bortblåsta. Gränser stängdes utan djupare samtal mellan länderna, och öppnandet av gränserna har inte heller skett efter samtal.

Till viss del är detta förståeligt då de olika länderna inte har haft samma grad av beredskap inför en kris. Detta är något som vi kanske behöver diskutera vidare så att vi kan möta kriser i framtiden. Här i Sverige kan vi till exempel börja med att stärka välfärden.

Herr talman! För att driva arbetet framåt har vi i betänkandet två reservationer med avseende på arbetet kring coronakrisen. Den första handlar om att eftersträva målet om att Norden ska vara en öppen region, där vi kan bo och jobba i olika länder och pendla. För att kunna säkerställa detta under kris behöver vi vidareutveckla skattesystemet så att folk inte dubbelbeskattas, som skedde nu under coronakrisen. Vi behöver också ett systematiskt arbete när det gäller gränspendlarna, för att värna jobb och familj när vi drabbas av kriser som kräver någon form av gränshantering.

Den andra reservationen handlar om att skapa en coronakommission. Det finns all anledning att granska och utvärdera vårt samarbete i ljuset av hur länderna tillsammans har hanterat gemensamma utmaningar och problem i spåren av coronapandemin. Att de nordiska länderna hanterat den pågående pandemin olika väcker viktiga frågor om vår förmåga att möta de globala utmaningarna tillsammans. Efter den kris som nu har drabbat våra samhällen finns anledning att utvärdera hur samarbetet i vårt närområde funkar, hur relationerna mellan våra länder påverkats och framför allt hur vi gemensamt ska möta de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19.

De samhällsekonomiska och hälsorelaterade konsekvenserna av corona är stora utmaningar för hela den nordiska regionen, men speciellt för gränsregionerna. För att undvika brister i samarbetet framöver anser vi att en nordisk coronakommission bör tillsättas, med uppdrag att utvärdera de nordiska ländernas agerande och utarbeta en strategi för att öka samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Vi delar såklart synen att Norden ska vara en integrerad region, men detta måste också betyda något i praktiken. I dag upphävs många av passunionens ambitioner i en tid då nationalistiska krafter tar plats i politiken.

Därför är det extra viktigt att regeringen verkar för att gränserna mellan de nordiska länderna ska hållas öppna utan gränskontroller för nordiska medborgare. Jag vet att vår regering har jobbat med detta. Det är inte lätt att få ihop det när länderna tycker olika.

Herr talman! Det nordiska samarbetet ska leda till en positiv utveckling även utanför Norden. Vi kan visa vägen i en rad frågor. Ett viktigt område är hbtq. Här anser vi att vi genom Nordiska rådet kan påverka grannländer som de baltiska staterna. I dag arrangerar man gemensamma konferenser om människohandel, miljöfrågor, energifrågor med mera. Det skulle vara positivt om detta utbyte mellan de nordiska och baltiska staterna även omfattade hbtq-frågor. Det skulle vara till stort stöd för hbtq och för de feministiska rörelserna där. Därför väljer jag att yrka bifall till reservation 4.

Slutligen vill jag lyfta fram rekommendationer som vi från Nordisk grön vänster har tagit upp i Nordiska rådet under 2020. Nattåg i Norden är ett förslag från Nordisk grön vänster som nu är en rekommendation till de nordiska regeringarna. Där har Nordiska rådet faktiskt vidareutvecklat vår idé.

Vi måste snabbt ställa om våra samhällen för att förhindra en okontrollerbar klimatförändring. Utsläpp från transporter står för ungefär en tredjedel av våra klimatutsläpp.

Inom den nordiska transportsektorn kan man satsa offensivt på hållbara alternativ till flyg, till exempel tåg. I dag är tågutbudet tvärs igenom de nordiska länderna inte konkurrenskraftigt med flygrutterna. Det har i stället skett en försämring gällande utbudet av nattåg. Tidigare fanns det en förbindelse från Oslo till Köpenhamn och vidare till Tyskland, men denna finns inte längre. Där vill vi se satsningar på utbyggd järnvägskapacitet för att underlätta tågresandet.

Sådana investeringar tar tid och kräver planering. Därför skulle vi självklart behöva införa ett ministerråd för transport. Det skulle vara strategiskt viktigt och till och med nödvändigt, tror jag, för att vi ska kunna bedriva ett sådant arbete tillsammans. På så sätt skulle tågen också kunna vara förstahandsalternativet på alla resor vid semester inom och utanför Norden. Med nattåg till flera orter kan tåget bli det naturliga sättet att resa till Paris, London, Milano och Barcelona.

Vi har också lagt fram förslag om arbete kring skatteflykt, motverkande av arbetsmarknadskriminalitet hos byggföretag som rör sig i Norden, företags ansvar när det gäller mänskliga rättigheter och ländernas rätt till naturresurser. Vi vill också att de nordiska regeringarna ska ta avstånd från the global gag rule, en regel som Trump införde för att stoppa det ekonomiska stödet till internationella organisationer som jobbar med rätten till aborter. Det är en viktig markering för att upprätthålla och stärka kvinnors rättigheter.

Herr talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 4.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Herr talman! Utrikesutskottets betänkande nummer 4, Nordiskt samarbete, är ämnet för denna debatt.

Vilket samarbete? Den frågan skulle jag vilja börja med, med tanke på hur det senaste året har sett ut.

Den 15 juni 2020 hade jag också äran att få representera Kristdemokraterna i Nordendebatten, alltså för ett år sedan. Redan då var vi kritiska till sakernas tillstånd och kunde inte i vår vildaste fantasi inse vad det här året skulle föra med sig i form av restriktioner och regler. Det har varit godtycklig hantering, den ena vet inte hur den andra agerar, poliser agerar olika - det har varit hopplöst att förhålla sig till.

Dessutom har Nordiska rådet av förklarliga skäl inte kunnat träffas i ett läge där vi verkligen skulle ha behövt träffas. Jag har själv ställt frågor till vår egen Nordenminister och till de nordiska ministrarna genom Nordiska ministerrådet bara för att tvinga dem att prata ihop sig om ett svar. Jag har även skickat frågor till Norges regering på flera punkter.

Det är tydligt att man inte vill se problemet. Man står sig själv närmast. Den nordiska tanken är som bortblåst.

Dessutom är upplevelsen att vi har haft en väldigt frånvarande statsminister i dessa frågor. Som vi hörde tidigare i debatten har statsrådet Hallberg verkligen varit på tå och absolut gjort så bra hon har kunnat. Det är ingen skugga över henne. Men det hade varit klädsamt om statsministern faktiskt hade visat sig oftare, om inte annat för att ingjuta kraft hos dem som är drabbade av alla dessa restriktioner och regler.

Herr talman! Ett citat ur betänkandet: "Trots problem för gränspendlare med oklarheter om anställningslandets eller bosättningslandets regler, har de nordiska länderna nått fram till lösningar. Bland annat har den viktigaste arbetspendlingen över ländernas gränser kunnat fortsätta." Jag är inte så säker på att alla håller med om det.

Tidigare i våras talade jag med Stefan från min egen kommun Årjäng. Han hade inte varit hemma sedan annandag jul. Och Tomas, som bor i Karlstad, har inte sett sina barn sedan januari. Den enkla orsaken är att om de åker hem får de inte åka tillbaka till Norge på jobb igen. De är veckopendlare. Här står valet mellan att se barnen och att sätta mat på bordet åt barnen. Självfallet väljer de då att kunna sätta mat på bordet åt sina egna barn.

Det har gjorts mycket, men när det gäller våra veckopendlare och våra företagare som jobbar i Norge känns det som om det inte har gjorts nog. Det har i alla fall inte hänt något. De är fortfarande antingen instängda i Sverige och får inte åka på jobb eller instängda i Norge och får inte åka tillbaka till Sverige.

När vi hade den stora debatten här efter att Norge stängde gränsen helt fick Socialdemokraterna till och med dra ut Stefan Löfven i matchen. Han fick dras ut av sina egna. Till och med inom sosseleden var frustrationen stor när det gäller hur statsministern agerade.

Vidare läser vi i betänkandet: "Utskottet konstaterar att de nordiska länderna måste ha en dialog innan beslut fattas om gränsstängning och att länderna också måste utröna alla andra alternativ innan gränser stängs. De nordiska länderna bör tillsammans ta ansvar för de konsekvenser som en gränsstängning innebär, vilket är det som Sverige föreslagit i den s.k. samverkansmodellen."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

För det första ska vi inte stänga några gränser. Här visar man återigen att man inte förstår. Man förstår inte hur det är att leva och verka i en gränsregion. Låt mig säga som en granne till mig: Det känns som om det är vi gränsbor som får ta straffet för att andra inte sköter sig. Ja, så har det sannerligen känts under det senaste året, herr talman.

För det andra är det gränsregionerna som alltid måste höras, för det är där skadan sker. Det är där som skrivbordsprodukten blommar ut i verklighet.

Låt mig ge ett sista citat ur betänkandet, herr talman: "Den nordiska gemenskapen har sitt ursprung i ett nätverk av personliga kontakter över de nordiska gränserna. Ett samarbete tar utgångspunkten i en gemensam historia, kultur och gemensamma värderingar. Utskottet anser det angeläget att de som lever och verkar i Norden fritt ska kunna röra sig mellan de nordiska länderna." Ja, det är inte bara angeläget - det är nödvändigt. De skador och sår som restriktionerna har skapat kommer att ta oerhört lång tid att läka.

Tyvärr vet vi att vi kommer att uppleva fler pandemier och andra kriser framöver. Det kommer fler pandemier. Med anledning av de stora bekymmer de stängda gränserna har medfört av både fysisk och psykisk art bör den svenska regeringen snarast ta initiativ till att vi i Norden tar fram en gemensam strategi för hur vi ska agera gemensamt vid kommande pandemier och kriser, så att gränserna aldrig stängs igen vid liknande lägen.

Med anledning av detta, herr talman, vill jag yrka bifall till Kristdemokraternas reservation nummer 11 under punkt 3.

Vidare måste även Sverige rätta in sig i ledet och stå och skämmas gentemot sina grannar. Inte minst har vi sett att ålänningar och Bornholmsbor har lidit av att vi inte har skött oss utan kört ett solorace. Det måste bli slut på soloåkandet, och vi måste få till en dialog mellan de nordiska länderna på riktigt. Vi måste se till att vi får en bra dialog med Finlands regering när det gäller Ålandsproblemet och hur Åland har hanterats i detta.

I slutet av juni är det dags för Nordiska rådets temasession. Den är tyvärr, och förstås, digital. Ett tema som ska tas upp är cybersäkerhet, och just samarbete kring försvars- och säkerhetspolitiska utmaningar är en viktig bricka i det nordiska samarbetet. Men jag vill även lyfta en annan punkt, som många har tagit upp tidigare, nämligen infrastruktur.

Precis som vi kan läsa i betänkandet har det förts diskussioner kring behov av ett ministerråd för transport- och infrastrukturfrågor. Nordiska rådet har rekommenderat Nordiska ministerrådet att inrätta ett sådant råd. Tyvärr är Sverige ett av de länder som motsätter sig detta, trots ett enhälligt råd. Även den socialdemokratiska gruppen stod helhjärtat bakom detta.

Vi har i Nordiska rådets svenska delegation haft möte med infrastrukturministern. Han säger, något förenklat: Det behövs inte. Vi har ett bra samarbete ändå.

Är det något vi har lärt oss under pandemin är det att ett bra samarbete kan knäckas totalt och att det kan gå hur fort som helst.

Infrastrukturen mellan våra länder behöver uppgraderas på många ställen. Därför vore detta ett utmärkt sätt att knyta länderna än tätare samman, vilket verkligen behövs nu på flera plan. Även om Eneroth tycker att det fungerar bra nu är det ingen garanti för att det kommer att göra det om fem år eller om tio år. Precis som det står i betänkandet har en gränsöverskridande transportinfrastruktur en stor betydelse både för tillväxt och för tillgänglighet i våra respektive länder. En väl fungerande infrastruktur mellan de nordiska länderna gör det attraktivt att bo och arbeta över landsgränserna och gör det möjligt att på ett mer hållbart sätt resa och transportera varor mellan länderna och vidare ut i Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Jag noterar, herr talman, att vi inte står med på den reservation som finns. Det får vi ta på kontot som handlar om miss i den interna kommunikationen, för Kristdemokraterna står absolut bakom detta. Vi vill ha detta ministerråd.

Gränshindergruppen och Gränshinderrådet har verkligen haft att ta tag i under pandemin, eftersom regeringarna inte alltid har velat göra det. Dessa gruppers status bör höjas, och regeringarna bör lyssna mer på dem. De nämnda grupperna samt de nordiska regeringarna har fått månatliga rapporter om gränshinder som uppstått under pandemin. Tyvärr verkar det som om dessa rapporter inte används av regeringarna för att faktiskt lösa människors vardagsbekymmer. Har de fastnat på vägen någonstans, eller är det för jobbigt att ta tag i frågorna?

Under den speciella gränshinderdebatten tidigare i vår använde jag en stor del av min talartid just till att ramsa upp bekymmer som har uppstått i och med restriktionerna. Jag vill här, herr talman, nämna en av de märkliga fnurror som fortfarande kvarstår.

Som jag nämnde tidigare är veckopendlare eller egna företagare fast i Norge. Åker de hem får de inte åka tillbaka igen. Många av dessa har nu fått tid för vaccination, men de kan inte åka hem och ta sprutan, för då får de inte åka tillbaka till Norge på jobb igen. Är det ett virus eller är det människor som vi håller på att bekämpa med dessa restriktioner?

Slutligen, herr talman, vill jag lägga ribban där den borde ligga. Jag noterar efter att Sverige torskade i ishockey-VM med viss glädje att även Norge missade slutspelet. Jag noterar även med glädje att Sverige tog fler poäng än Norge i grundspelet.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Det nordiska samarbetet är viktigt. Det är ett av de äldsta och mest omfattande regionala samarbetena i världen. Det har det blivit tack vare att vi alla har en hög tillit till samhället men också tack vare de nordiska ländernas starka traditioner av demokrati och folkrörelse.

Jag är helt säker på att detta har sagts mer än en gång under årens lopp i denna kammare, för oavsett vilket nordiskt land vi talar om kännetecknas det av en djup respekt för demokrati, rättsstaten, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är just de gemensamma värderingarna som bidrar till att förstärka Nordens position som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.

Herr talman! Den nordiska regionen ses som en förebild på miljö- och klimatområdet. I ländernas gemensamma vision för 2030 slås det fast att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Under hösten 2020 antogs den handlingsplan som styr hur arbetet för att nå det målet ska genomföras och se ut från och med i år fram till 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Gemensamt prioriteras ett konkurrenskraftigt Norden med fokus på att främja grön tillväxt, baserat på innovation, mobilitet och digital integration. En annan viktig sak är att den gränsöverskridande infrastrukturen mellan de nordiska länderna ska göra det attraktivt att bo och arbeta över landsgränserna och göra det möjligt att på ett ännu mer hållbart sätt resa och transportera varor mellan länderna men också vidare ut i världen.

Herr talman! Gränsproblematiken finns, men vi har också många fina mångårigt uppbyggda samarbeten som har fungerat väl också under pandemin. Till exempel har vi det nordiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet Nordic Defence Cooperation, eller Nordefco, som det kallas. Det fortsatte att vidareutvecklas under 2020, precis i enlighet med den strategiskt uppsatta visionen för 2025.

Själv kommer jag från Eksjö. Där har vi Göta ingenjörregemente, Ing 2, som än så länge är Sveriges enda ingenjörregemente. Genom samtal med chefen för Ing 2, Michael Ginér, och hans personal genom åren har jag fått bekräftat att det samarbetet fungerar mycket väl.

Herr talman! Vi har samarbeten kring att motverka diskriminering och kring nordiskt genomförande av EU-direktiv. Men vi har också samarbete för unga i form av Nordbuk, Nordiska barn- och ungdomskommittén, som under året har fortsatt att genomföra den tvärsektoriella strategin för barn och unga i Norden. Målet är att Norden ska vara den bästa platsen för barn och unga att växa upp i. Vi har haft samarbeten inom konst och kultur, som pågått under året. Det har varit samarbete inom Arktiska rådet och Barentsrådet, som också har pågått kontinuerligt.

Nordensamarbetet har inte stått stilla eller försvunnit. Det, herr talman, gör mig både stolt och glad, eftersom det visar att det samarbete som vi enträget har arbetat upp under många år faktiskt också har fungerat någorlunda i kristider. Men det betyder inte att vi inte måste arbeta ännu hårdare och fördjupa relationerna ytterligare.

Vi ska inte, herr talman, sticka under stol med att denna coronapandemi inte bara har varit förödande för enskilda aktörer och personer. Den har självklart också prövat det nordiska samarbetet svårt. Även om de nordiska kontakterna faktiskt har varit täta under krisen på ministernivå, departementsnivå, myndighetsnivå och parlamentsnivå, där bland annat pandemin och vikten av en grön återhämtning har diskuterats, har tilliten fått sig en rejäl törn.

Så har det inte minst varit, som vi nu har hört, i gränsområdena och för dem som arbetspendlar mellan länderna. Stundtals har stämningen varit riktigt hätsk på flera platser. Och otydligheten i våra olika länders regler och restriktioner har gjort det besvärligt i många kommuner. Men ett stort antal gränshinder har ändå undanröjts, och situationen för gränspendlarna löstes hyggligt till slut även om det tog längre tid än vad som var önskvärt.

Fru talman! I praktiken är det också de nordiska samarbetsministrarna som är ansvariga för samordningen av det nordiska regeringssamarbetet. Sverige har redan från början av krisen pekat på behovet av att tydliggöra deras ansvar och vikten av att utröna alla andra alternativ innan man tar ett beslut om gränsstängning och också att länderna gemensamt behöver ta ansvaret för konsekvenserna.

Precis som tidigare har sagts ingår detta i det förslag på samverkansmodell som Sverige faktiskt har lagt fram och som handlar om hur de nordiska länderna kan samarbeta framöver, inför kommande kriser, med bland annat gränshindersfrågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Som region måste vi vara bättre förberedda nästa gång en kris drabbar oss, och därför har också samarbetsministrarna fattat beslut om att tillsammans genomföra en strategisk utredning om det nordiska samarbetet under kristider. Avsikten är att ta till vara de lärdomar vi fått under pandemin och samtidigt stärka den regionala samverkan just under kristider.

En annan förestående kris, fru talman, som vi gemensamt måste förebygga är miljö- och klimathotet. Därför är det självklart också av yttersta vikt att vi utvecklar och fördjupar samarbetet kring de stora och svåra utmaningar som vi står inför. Om vi ska ha någon chans att uppfylla Vår vision 2030 måste vi ta oss an det kraftfullt tillsammans.

Fru talman! Vi har alldeles nyligen här i kammaren beslutat om en strategi för Arktis. Arktis är en viktig del i vårt nordiska samarbete och i vårt politiska utbyte. En nu uppdaterad Arktisstrategi med ett brett förhållningssätt där såväl säkerhetspolitik och ekonomisk utveckling som tryggande av goda levnadsvillkor och klimat och miljö är inkluderade är högst välkommen. Sverige är ett arktiskt land, och självklart har vi ett särskilt intresse av och ansvar för att främja en fredlig, stabil och hållbar utveckling.

Fru talman! Sammanfattningsvis vill jag därför säga: Ja - det sista året har inneburit stora påfrestningar på vårt fina nordiska samarbete. Men detta måste också göra oss än mer beslutsamma att övervinna dessa svårigheter tillsammans och att gemensamt stå rustade för nästa kris. Den lär ju komma vare sig vi vill eller inte.

Då är det bra att nu gå igenom den problematik som förekommit under året och se över hur vi tillsammans kan överbrygga problematik för gränspendlare genom att synkronisera våra regelverk på ett bättre sätt. Det kan vi göra genom att hela tiden hålla dialogen öppen och tala med varandra innan åtgärder sätts in och verkligen ta itu med de svåra utmaningar vi gemensamt har framför oss. Kan vi göra det gemensamt är vi en bra bit på väg att också kunna uppfylla Vår vision 2030.

Fru talman! Jag vill instämma i ledamoten Hans Wallmarks hyllning av Nordenminister Anna Hallberg, som gör ett alldeles utmärkt arbete.

Fru talman! Diana Laitinen Carlsson konstaterar att jag berömde utrikeshandelsministern tillika den nordiska samarbetsministern, med all rätt. Men jag vill verkligen understryka för protokollets skull, ännu en gång: Jag är mycket kritisk till regeringens agerande. Där får man säga att statsrådet är en del av kollektivet. Som person och som engagerad minister - ingen skugga. Över regeringen - en tung skugga.

Därför tyckte jag också att det uttrycktes lite lättsamt om gränspendlare. Nu såg jag att Kjell-Arne Ottosson, min gode vän kristdemokraten från Värmland, har anmält sig till debatten. Jag antar att han kommer att specifikt ta upp det lättsinniga talet om gränspendlingen, så jag överlåter det till honom.

Jag ska ta upp en annan fråga. Ur Nordiska rådets delegationsprotokoll den 17 mars: En anledning till att infrastrukturministern bjudits in till mötet var för att diskutera frågan om inrättandet av ett nordiskt ministerråd för transport, en fråga som har brett stöd i Nordiska rådet och som lyfts vid ett flertal tillfällen. Statsrådet betonade det goda samarbetet mellan de nordiska infrastrukturministrarna och framhävde att samarbetet intensifierats under pandemin för att kunna hantera hastigt uppkomna frågor. Samarbetet har i dag form av informella såväl som formella möten och skulle enligt Eneroth riskera att hämmas av att ytterligare formaliseras. Flertalet av delegationens medlemmar hänvisade till den breda politiska enigheten i frågan om att inrätta ett nordiskt ministerråd för transport och påpekade fördelarna med att formalisera samarbetet. En aspekt som lyftes fram var att samarbetsformatet som det ser ut i dag är individberoende och att det kan komma att förändras när ministrarna byts ut. Flera ledamöter hänvisade också till de många nordiska infrastrukturprojekt som statsrådet redovisat för och menade att dessa skulle gynnas av att kontinuerligt kunna lyftas inom ramen för ett nordiskt ministerråd för transport.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Fru talman! Min fråga till Socialdemokraterna är: Varför säger ni en sak i Nordiska rådet och i den svenska delegationen till Nordiska rådet och en annan sak i kammaren?

Fru talman! Hans Wallmark säger att vi inte tycker likadant i de olika råden. Det kan vara en sanning med modifikation. Själv är jag personligen för struktur, ordning och reda på alla fronter.

Däremot har vi fått informationen att inte samtliga länder är mogna för det här ännu och att inte samtliga länder önskar det här. Ett påtvingat samarbete kanske inte heller blir det bästa, kan jag tycka.

Vi har fått indikationer på att det informella samarbetet fungerar mycket väl, men jag tycker att det är bra att frågan diskuteras i Nordiska rådet. Jag tycker att det är där man ska driva frågan gemensamt, alla länderna emellan.

Fru talman! Kan någon förklara för mig hur "modifikation" är att man i Nordiska rådet och i andra sammanhang, inklusive delegationen, säger att vi vill se ett ministerråd för infrastruktur och transporter, och sedan när vi ska rösta om detta i kammaren argumenterar man emot det?

Diana Laitinen Carlsson yrkade just avslag på samtliga reservationer. Det är inte modifikation; det är att komma med helt olika uppfattningar.

Till saken hör att det egentligen bara är ett land som pekas ut som ett hinder och ansvarigt för att stoppa ett nordiskt ministerråd för infrastruktur och transporter. Det landet är Sverige. Det är alltså Sveriges regering som hindrar det, och som av en händelse sitter också Socialdemokraterna där.

Jag skulle säga som så att endera vidhåller man den uppfattning som kommer till uttryck här i kammaren - och som Diana Laitinen Carlsson just har gett uttryck för genom att yrka avslag på en reservation från Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet - och står för det, eller så driver man den uppfattning som man driver i andra sammanhang. Om det är Sverige som är stoppklossen har Socialdemokraterna nu möjligheten att välta den stenen ur vägen.

Fru talman! Kjell-Arne Ottosson, denna utmärkta företrädare för Värmland, påpekade just att ett misstag hade begåtts inom hans parti gällande varför man inte ställer sig bakom denna reservation från Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Jag tror att även Sverigedemokraterna och Liberalerna har möjlighet att till morgondagens votering om detta fundera igenom om det går att samordna sina åsikter mellan vad man tycker i Sveriges riksdag och hur man röstar i kammaren och vad man säger i Nordiska rådet i dess olika organ. Skulle det dessutom vara så att både KD, SD och L ansluter sig till den här linjen kommer ju Sveriges riksdag att säga att man är för ett ministerråd för infrastruktur.

Fru talman! Jag vet inte om jag uppfattade någon fråga under den senaste diskussionen. Däremot sa ledamoten Wallmark att det var Sverige som var en stoppkloss i det här arbetet. Jag har indikationer på att det inte enbart är så det ser ut.

Wallmark har sin bestämda åsikt, fru talman, och det är han berättigad att ha. Eftersom jag inte uppfattade någon mer fråga stannar jag där.

Fru talman! När jag hörde Diana Laitinen Carlssons anförande, som var mycket defensivt och som spelade ned de problem som vi i gränsregionerna har lidit av under hela pandemiutbrottet, gick tankarna till Bagdad-Bob. Det är otroligt provocerande att höra den typen av förminskningar när vi vet att föräldrar och barn har varit åtskilda i månader, när vi inte har kunnat ha ett normalt umgänge i min hembygd Tornedalen, utmed den svensk-norska gränsen eller Danmark. Det finns släktingar som inte har kunnat besöka dödssjuka anhöriga på grund av inreserestriktionerna mellan de olika länderna. Att då höra att i princip allt är frid och fröjd - vi hörde lite mer självkritik mot slutet - är häpnadsväckande, och jag finner det djupt provocerande.

Jag vill ställa en fråga till Diana Laitinen Carlsson om ministerrådet för transporter. Jag får inte ihop ekvationen, och jag vill verkligen be Diana Laitinen Carlsson berätta för mig hur det fungerar. Vilken linje är det som gäller? Är det vad våra kollegor i Nordiska rådet säger, där ett fullständigt enigt nordiskt råd år ut och år in har drivit frågan, eller är det den reträtt som Socialdemokraterna i dag gör i kammaren? Vilken linje väljer ni?

Jag hörde Diana Laitinen Carlsson tala om behovet av hållbara transporter. Jag undrar hur vi ska stärka mobiliteten. Hur ska vi stärka den fria rörligheten i Norden? Hur ska vi stärka konnektiviteten mellan medborgarna för att kunna arbeta, plugga och så vidare om vi bara lever i våra nationella stuprör och inte skapar en starkare nordisk dimension i frågorna?

Vilka andra åtgärder avser ni socialdemokrater att vidta om man i dag inte är beredd att backa upp utan i stället sviker den eniga linjen? Ska vi förstå det som att man har släppt den position man har haft i Nordiska rådet och att det nu är en ny linje som gäller? Jag hoppas att Diana Laitinen Carlsson har svar som får ekvationen att gå ihop.

Fru talman! Det var absolut inte på något vis meningen att verka nedlåtande eller överglänsande gällande problemen i gränsregionerna. Jag vet att det har varit extremt svårt och fruktansvärt jobbigt för många individer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Oppositionens roll är att lyfta fram alla brister. Från mitt håll vill jag naturligtvis också lyfta fram det som är positivt, det samarbete som faktiskt fungerar. Allt är inte raserat, vilket man ofta får uppfattningen av när man hör oppositionen tala. Därför är det viktigt att fokusera på de saker som faktiskt fungerar.

Jag förstår att det kanske upplevdes som provocerande, men det var inte min avsikt. Jag ber i så fall om ursäkt.

Du frågade om hur vi ska stärka mobiliseringen, Linda Modig. För mig är det en sak som gäller, nämligen dialog, dialog, dialog - och samarbete. Om inte alla är med på banan och vill ha ett transportministerråd har jag svårt att säga att man ska tvinga fram det. Om man hävdar att det informella samarbetet fungerar bra just nu - ja, då kanske det kan få göra det just nu. Däremot betyder det inte att arbetet inte pågår, utan det arbetas fortfarande med dessa delar.

Fru talman! Jag tackar Diana Laitinen Carlsson för svaret och ursäkten.

Varför behöver vi ett ministerråd för transporter? Det handlar just om att stärka den nordiska dimensionen i transportplaneringen. I dag är vi fångar i våra nationella system.

Diana Laitinen Carlsson lyfte i sitt huvudanförande fram Nordefco som ett utmärkt exempel på nordiskt samarbete. Tänk om vi kunde ha ett sådant också för krisberedskap.

Precis som Kjell-Arne Ottosson påpekade är ju bristen med ett tillfälligt informellt samarbete att det blir otroligt sårbart och personberoende. Om vi menar allvar med de många projekt som finns med konkret gränsöverskridande infrastrukturplanering kan det absolut inte skada, snarare tvärtom främja, att det finns ett formaliserat samarbete kring infrastrukturfrågorna. Så viktiga är de. Om vi går till undersökningar om nordbornas inställning till det nordiska samarbetet vet vi att det handlar om de vardagsnära frågorna, möjligheten att röra sig över gränserna, jobba och plugga. Det förutsätter transporter som löper sömlöst mellan våra länder. Det är därför den nordiska dimensionen i transportplaneringen är så viktig.

Jag ser det inte som att vi försöker tvinga på någon ett råd, utan vi försöker med våra argument övertyga de två blockerande länderna Sverige och Finland att se förtjänsterna och möjligheterna. Man gör det när det gäller digitaliseringen, men som vi alla vet är transportslagen betydligt bredare än bara digitalisering. Vi måste få med järnvägarna, vägprojekten och så vidare. Det är därför rådet är så viktigt, och det är därför jag vill uppmana Diana Laitinen Carlsson att redovisa vad den socialdemokratiska reträtten står för. Ser ni andra vägar eller åtgärder som ni är beredda att vidta för att övertyga Eneroth, eller har ni backat och anser att de inte längre behövs?

Fru talman! Det är tydligt att frågorna är något som ledamoten Linda Modig brinner för.

Det är bra att Nordiska rådet driver frågan om transportministerråd. Det är bra om man kan påverka så att ett enigt ministerråd vill inrätta ett transportministerråd. I nuläget är det inte så att vi trycker på från utskottets sida, men det är bra att Nordiska rådet driver frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Fru talman! När jag lyssnade på Diana Laitinen Carlssons anförande fastnade jag vid att man hör att retorik och politik minst sagt verkar gå i otakt. Låt mig ta fasta på ett uttalande om att gränshindren löstes hyggligt till slut. Men varför uppstod de från början? Det är ofta där vi aldrig går längre än till tanken i problemet vi har framför oss, nämligen att vi mellan våra länder och regioner behöver koordinera, samordna och skanna hur lagstiftning, förändringar av regelverk, myndighetsdirektiv och annat riskerar att slå i förhållande till våra nordiska grannländer, gränspendlare och dem som rör sig över gränserna.

Under många år har det i retoriken från Socialdemokraternas sida hörts att mer måste göras för att lösa problemen med gränshinder proaktivt. Men i realpolitiken utgår man alltid från modellen att lösa problemen med gränshinder retroaktivt genom Gränshinderrådet och andra mekanismer.

Varför säger man konsekvent nej, Diana Laitinen Carlsson, till exempelvis Sverigedemokraternas förslag om att inrätta lagråd, skanna nordisk lagstiftning proaktivt, titta på konsekvensanalyser av hur det riskerar att påverka våra grannländer och grannfolk och så vidare? Det görs årligen i detta betänkande. Vad vill man i så fall i stället? Det talas tydligt om att synkronisera regelverk. Vad betyder det för oss i dag?

Fru talman! Jag har varit riksdagsledamot i utrikesutskottet sedan oktober 2020, så jag kan inte svara på vilket förslag som Aron Emilsson hänvisar till som återkommer kontinuerligt. Där får jag bli svaret skyldig i dag.

Pandemin kom som en fullständig överraskning för hela världen. Det är först nu med pandemin under 2020 som problemen har uppstått - särskilt i den omfattning de har uppstått. Alla blev tagna på sängen i alla länder. Det har varit tydligt att våra regelverk inte ser likadana ut.

Fru talman! Jag vet att det från svensk sida har arbetats intensivt med att försöka lösa problemen med hindren på allra bästa sätt.

Fru talman! Det är just det huvudsakliga problemet, vilket Diana Laitinen Carlsson själv pekar på, nämligen att man blev tagen på sängen.

Detta visar på att de senaste stora kraftfulla politiska initiativen och reformerna för att verkligen integrera de nordiska länderna med varandra restes under 1950-talet genom passunionen och den gemensamma arbetsmarknaden.

Jag antar ändå att Diana Laitinen Carlsson företräder Socialdemokraterna i utskottet. Då måste hon ha berett det här betänkandet och ha en uppfattning om vad det är man vill i stället när man i skarpt läge, under utskottsbehandlingen, avslår åtminstone 24 åtgärdsförslag som syftar till att på ett mer robust, effektivt och reellt sätt förstärka och fördjupa det nordiska samarbetet. När man avslår alla reservationer blir man ju svaret skyldig vad man vill i stället.

Man hänvisar till att de nordiska länderna blev tagna på sängen och säger nej till förslag om att samordna mycket av det som socialdemokratin annars brukar höja rösten för. Jag tänker på förslag vi har på bordet i dag, till exempel om att samverka närmare och djupare med de baltiska staterna om cyberförsvar för att motverka desinformation och krigföring mot demokratin, så att säga. Man säger nej till förslag om att samordna miljöstandarder för fiskerinäringen och hållbar miljöpolitik i Östersjön som vi lägger fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Min enkla fråga är ändå, även om man behöver fördjupa sig i de förslagen, vad som är Socialdemokraternas svar på samma typ av problem och utmaningar som man själv lyfter fram i debatten.

Fru talman! Vi har ju i Sverige och Norden varit förskonade från krig och katastrofer under väldigt lång tid. Vi har byggt ett robust samarbete under väldigt många år.

Mycket i förslagen som ledamoten nämner här är sådant som det redan pågår arbete med.

Utredningen som initierats av ministerrådet innebär också att man kommer att arbeta bredare och djupare och förstärka samarbetet på ett mycket bättre sätt. Eller mycket bättre - jag tycker att vi har ett bra samarbete, men det har som sagt fått sig en törn. Det ska fördjupas, och man ska gemensamt titta på hur man ska kunna lösa problematiken inför framtiden.

Fru talman! Precis som föregående replikör reagerade jag på Diana Laitinen Carlssons anförande, där det lät som att samarbetet har fungerat hjälpligt. Jag noterar att hon sedan modererade det något.

Man blir utestängd från jobb, lockoutad. Man får ingen lön eller ersättning och måste leva i ekonomisk ovisshet under lång tid.

Man får inte träffa släkt och vänner. Man får inte möta sina egna barn.

Man blir mobbad på jobbet för att man är svensk, tvingas bära orange väst på jobbet för att markera att man är svensk, får inte äta ihop med sina kollegor för att man är svensk.

Man får ta långa omvägar till jobbet eftersom många gränspassager är stängda.

En svensk familj som måste köra via Norge i några hundra meter för att komma till sitt hem i Sverige har fått åtta mil till postlåda och soptunna.

Polis och militär står längs gränsen och agerar dessutom väldigt godtyckligt. Men vi noterar att då fanns det resurser även till landsbygden.

Människor som åker på jobb får frågan slängd i ansiktet: Är det ingen norrman som kan ta ditt jobb så att vi slipper släppa dig över gränsen?

Senast i dag hade jag ett samtal med en man vars svärfar ligger för döden. Hans fru, dotter till den som ligger för döden, får inte komma över.

Människor övervakas. Det norska kontrollcentret ringer på väldigt märkliga tider för att kolla att de verkligen sköter sig på sin fritid.

Listan skulle kunna göras ännu längre, fru talman. Hur kan ledamoten låta så nöjd och säga att samarbetet har fungerat hjälpligt?

Fru talman! Nöjd är jag inte, vill jag vara tydlig med till ledamoten Ottosson. Men som jag sa upplever jag att det är min uppgift att lyfta fram också det positiva. Att bara lyfta fram det som är negativt är inte rättvisande, för det har förekommit mycket samarbete över gränserna som faktiskt har fungerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Men det som har utspelat sig i gränsregionerna är inte acceptabelt. Det är förskräckliga situationer som har förekommit, det är jag fullt medveten om, och jag tycker att det har fått väldigt mycket fokus. Det är tydligt att det är en problematik som måste lösas.

Många gränshinderproblem har också till stor del lösts. Jag ändrade faktiskt till "hyggligt" i mitt anförande just eftersom ledamoten Ottosson berättade om de problem som kvarstår. Jag hade fått uppfattningen att de flesta av problemen för arbetspendlarna var lösta. Det är i så fall en miss av mig.

När det gäller den situation som har funnits är det klart att jag kanske inte heller skulle ha rest in i ett land under tiden när det var som värst. Stämningen har varit hätsk, och det är oacceptabelt. Samarbetet har fungerat väl på ministernivå, det vet jag, men det som har uppstått bland befolkningen och hos arbetsgivare är inte acceptabelt.

Fru talman! Det är glädjande att ledamoten Laitinen Carlsson säger att det inte är acceptabelt.

Ledamoten talar om att inte åka in i ett annat land. För oss som bor där är det inte ett annat land. För oss som bor där finns inte gränsen - eller snarare fanns inte gränsen fram till mars 2020. Då kom gränsen, och den kom med besked.

Ledamoten säger att det har varit väldigt mycket fokus på de här frågorna. Ja, det har det varit, i stora delar, och som jag nämnde i mitt anförande har statsrådet Anna Hallberg verkligen jobbat med detta. Men ledamotens egen statsminister och ledamotens egen utrikesminister har i de här frågorna glittrat med sin frånvaro.

Som jag nämnde i den särskilda debatten vi hade om Norden: Vi har en Nordenminister, som har gjort ett bra jobb. Men en Nordenminister står inte så högt i hierarkin. Det är statsministern och utrikesministern som måste in på banan. Varför har de glittrat med sin frånvaro i dessa frågor? Varför var man tvungen att dra ut Stefan Löfven för att han skulle agera i frågan om arbetspendlare som inte fick komma över gränsen, som inte ens fick lön eller ersättning?

Ja, det har varit fokus. Men det har inte varit fokus från Sveriges översta ledning i form av statsminister och utrikesminister. Varför har det inte varit det?

Fru talman! Det kanske inte är min uppgift att svara på det, men vi har ju den ordningen att statsministern har delegerat ansvaret för utrikesfrågorna till utrikesminister Ann Linde och ansvaret för det nordiska samarbetet till ministern med ansvar för nordiska frågor Anna Hallberg. Därmed är det Anna Hallberg som har ansvaret för dessa frågor.

Fru talman! Det har varit ganska starka anföranden i den här debatten, med beskrivningar av de väldigt stora svårigheter och vedermödor som inte minst invånarna längs gränsen mellan Sverige och Norge och uppe i Tornedalen, vid gränsen mot Finland, upplever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Dessa debatter om Sveriges roll i Nordiska rådet förs ju varje år och brukar stundtals vara ganska sömniga historier, om jag får uttrycka det så - jag hoppas att ingen tar det personligt. Vi befinner oss dock nu i ett helt unikt läge, där vi inte har varit tidigare, i och med covidpandemin.

Samarbetet i Norden, som vi är så stolta över, är ett av de äldsta regionala samarbetena i världen och även ett av de starkaste. Det har verkligen varit fokuserat på att underlätta människors vardagsliv, och ofta har väldigt jordnära och konkreta frågor lösts i dialog på ett väldigt bra sätt.

Vi har under det senaste året sett att detta knakar betänkligt nu. I alla anföranden i denna debatt har talaren pekat på detta, och det finns också skrivningar i utskottets betänkande om att det nordiska samarbetet har fått sig en ordentlig törn. För det ska man egentligen inte lasta de parlamentariker i de olika nordiska länderna som själva engagerar sig i nordiska frågor, utan det här är en följd av att de nordiska länderna valde olika vägar för att hantera pandemin.

Jag tycker att detta gör att det är viktigt att vi i Sverige har en viss ödmjukhet inför det faktum att det inte är orimligt att ett land som Norge, Danmark eller Finland inför restriktioner som kan drabba våra invånare om de väljer en annan väg för att stoppa smittspridningen i sitt land. Det är en följd av att de valt en annan väg än vad Sverige har gjort. Detta har dock inneburit mycket stora problem med reserestriktioner för att hindra smittspridningen, stängda gränser, karantänsbestämmelser och så vidare.

Ovanpå allting har vi givetvis dödstalen. I Sverige är det just nu 14 451 personer som har mist livet i pandemin, vilket givetvis är en fruktansvärt hög siffra. Detta har inneburit en enorm belastning på sjukvården i alla de nordiska länderna, men särskilt här, med tanke på att vi har haft så höga smittal. Det tränger också undan vanlig sjukvård och andra insatser som behöver göras, vilket kan försämra hälsan för andra.

Våldet mot kvinnor har ökat under pandemin eftersom många har varit mer i hemmet, där våld mot kvinnor ofta utförs.

Besöksnäringarna, turismen, gränshandeln och så vidare - listan kan göras väldigt lång.

Tilliten mellan de nordiska länderna har verkligen fått sig en törn, och det finns en stor risk att detta kan påverka samarbetet också på sikt. Samtidigt har vi otroligt mycket gemensamt i Norden, fru talman.

Vi kommer mödosamt att ta oss ur pandemin. Fler och fler blir vaccinerade. Jag själv har tyvärr inte fått bli det - det gäller dem i Stockholm som är födda 1976 eller tidigare. Jag råkar vara född ett år för sent; jag får vänta lite till. Många har dock blivit vaccinerade, och alldeles snart kommer jag att få krama min egen mor igen för första gången på nästan ett och ett halvt år.

Vi har mycket gemensamt i de nordiska länderna, exempelvis vår demokrati, vår parlamentarism, gemensam kultur och gemensamma traditioner. Detta är någonting som vi måste bygga vidare på. Norden är ju sammantaget Sveriges överlägset största exportmarknad. Man fördjupar nu detta samarbete på olika sätt, vilket förstås är väldigt viktigt för en ökad integration och så vidare. När vi tar oss ur denna pandemi kommer Norden ändå att pö om pö kunna återta förlorad mark i det här samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Fru talman! Jag skulle vilja nämna ett ämne till som jag tycker är väldigt viktigt i detta. Det gäller Ryssland och Belarus. Detta är ett problemkomplex öster om oss som jag skulle säga påverkar Sverige och Finland i högre grad än det påverkar Norge, Danmark och Island. De andra är medlemmar i Nato, vilket Sverige och Finland inte är. Rent geografiskt ligger Sverige och Finland närmare Ryssland, på olika sätt. Historiskt har Sverige också blickat mycket österut, medan Norge och Danmark har blickat mer västerut.

Nu i dagarna är det väl nästan 300 år sedan freden i Nystad, då det stora nordiska kriget tog slut och Sverige slutligen förlorade ställningen som stormakt i Östersjöregionen.

Utvecklingen i Ryssland och Belarus är väldigt problematisk. Den innebär stora utmaningar för oss. Det tar bara en eller en och en halv timme med flyg från Stockholm till Minsk. Vi ser bygget av ett kärnkraftverk i Astravjets i Belarus, nära gränsen till Litauen. Vi har problematiken med Nord Stream 2. Vi har också, inte minst, det faktum att Vladimir Putin och Ryssland försöker att möblera om kartan i Europa på olika sätt.

Detta utmanar givetvis säkerhetsdynamiken i Östersjöregionen, och i förlängningen kommer det att kräva ett fördjupat samarbete i Norden. Det handlar inte bara det som nu sker, där man kan poola en del resurser och skära en del kostnader genom samordning, utan vi kommer att behöva en starkare nordisk röst inom Europeiska unionen. Vi måste också, framför allt, se till att fördjupa samarbetet och solidariteten med och stödet till de tre baltstaterna Estland, Lettland och Litauen.

Jag hade för några år sedan förmånen att få besöka Natos strategiska kommunikationscentral i Riga, Nato Stratcom, och se hur man arbetar där. Jag tror att det är väldigt nyttigt för svenska politiker att besöka Riga, Tallinn, Vilnius och andra städer i baltländerna och att lyssna på deras beskrivningar av deras relation med Ryssland och det hot som Ryssland i dag utgör mot dem.

Nordiska rådet, och även de nordiska ministrarna och de nordiska länderna, kommer framöver att behöva samarbeta djupare, både för att möta olika processer inom EU-samarbetet och för att vi i den femstatskonstellation som Norden är ska bjuda in de baltiska länderna så att det blir fem plus tre i fler format framöver. Inte minst måste man i detta sammanhang, fru talman, hitta former för att kanalisera mer stöd till alla dem som kämpar för demokrati i Ryssland och i Belarus.

Fru talman! Under det senaste året har ju det nordiska samarbetet och situationen i våra gränsregioner verkligen stått högt på vår gemensamma dagordning. Det hölls nyligen en särskild debatt här i kammaren. Jag har besvarat många riksdagsfrågor och haft flera möten med utrikesutskottet och den svenska delegationen till Nordiska rådet.

Vad som också har varit otroligt viktigt, som vi hört här tidigare i dag, är de många samtalen med medborgare, företag, representanter längs våra gränser och mina samarbetsministerkollegor. Jag har också deltagit i samtal om läget i gränsregionerna som den svenska delegationen har bjudit in till.

Jag vill verkligen tacka riksdagens ledamöter för en god dialog och den svenska delegationen till Nordiska rådet för ett stort engagemang och en mycket god dialog i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Jag ser naturligtvis fram emot att nu ta mig an det fortsatta arbetet för att nå den här visionen och att fortsätta det goda samarbetet med såväl riksdagen som Nordiska rådet.

Jag är i dag här för att tala om det nordiska samarbetet med utgångspunkt i den skrivelse som regeringen lämnade till riksdagen i mitten av mars. Skrivelsen redogör för verksamheten under 2020, vilket sannerligen var ett år som präglades av pandemin.

Jag vill dock passa på att i dag blicka framåt och tala om hur vi, med lärdomar från det här året, den här pandemin och den här krisen i bagaget, kan stärka det nordiska samarbetet och hur vi ska kunna förverkliga statsministrarnas vision att bli världens mest hållbara integrerade region.

Fru talman! Det nordiska samarbetet är unikt. Vi har ett av de äldsta och mest omfattande regionala samarbetena i världen. Det vilar på en solid grund av vår gemensamma historia, vårt kulturarv, den geografiska närheten, språkförståelsen, starka ekonomiska band och, naturligtvis, starka folkliga och familjära band.

Vårt samarbete bygger på gemensamma värderingar. Vi sätter högt värde på en stark gemensam välfärd. Vi har en företagsamhet som har gjort oss framgångsrika och satt Norden på kartan. Vi ser på Norden som en av världens mest sammanvävda regioner, och våra medborgare är vana vid att kunna leva och röra sig över gränserna.

I år firar Nordiska ministerrådet 50 år. Nästa år firar den nordiska passunionen 70 år. Vi har haft öppna gränser, fri rörlighet och en integrerad arbetsmarknad. Det har naturligtvis bidragit till att stärka banden mellan våra länder under så lång tid.

Men sedan ett år tillbaka befinner vi oss i en helt extraordinär situation. Våra samhällen och vårt samarbete har satts på otroligt svåra prov på ett sätt som vi inte har upplevt på lång tid. Kanske är det så att vi tog det nordiska samarbetet lite för mycket för givet. Medborgare vittnar om att tilliten till samarbetet har skadats, och visionen om att vara världens mest integrerade region känns väldigt långt borta. Familjer har splittrats, och tryggheten för företag och för arbetstagare har ryckts undan. Vi har ett stort arbete framför oss nu med att bygga upp tilliten på nytt.

Fru talman! Sedan pandemins start har vi från regeringens sida agerat kraftfullt och konstruktivt för att lösa ut de problem som har uppstått och för att flexibla lösningar ska finnas på plats. Vi har föreslagit en rad kanske lite ovanliga men flexibla åtgärder för att gränserna ska vara så öppna som möjligt. Vi har ständigt argumenterat för pragmatiska lokala och regionala lösningar och pekat på att restriktioner måste ta hänsyn till förutsättningarna just i gränsregionerna.

Dialogen mellan de nordiska regeringarna har varit intensiv. Många säger att den har varit god. Den har kanske tjänat oss väl. Men den har inte varit tillräcklig, för våra medborgare har drabbats hårt.

Vad som har skett från regeringens sida är att den svenska socialministern regelbundet har träffat sina kollegor för att utbyta erfarenheter om till exempel vaccin, där vi också har ett samarbete. Transportminister Eneroth har fört en dialog med nordiska kollegor om problem i Göteborgs hamn och i flyg- och färjeförbindelserna som man har kunnat lösa.

Statsministern har varit mycket engagerad i det nordiska samarbetet, och jag har haft flera möten, också tillsammans med statsministern, med medborgare, företag och gränskommuner. Statsministern, arbetsmarknadsminister Nordmark och jag har alla talat med våra norska motparter om villkoren för dag- och veckopendlare till Norge. De här gemensamma ansträngningarna ledde till ett undantag för dagpendlare. Kompensation kom på plats för dag- och veckopendlare. Det är bra, men frågan är inte löst eftersom frågan för veckopendlare fortfarande inte är löst, som vi också har hört här i dag. Ingen ska naturligtvis behöva riskera sin ekonomi när man hindras från att ta sig till sitt jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Gränshinderrådet och de gränsregionala informationstjänsterna har haft en nyckelroll under det här året. De har arbetat intensivt med att undanröja gränshinder, och många har kunnat lösas ut. Men arbete pågår nu intensivt för att också kunna lösa många återstående.

Vi ska komma ihåg att regeringen under de senaste åren har lyckats undanröja ett femtiotal hinder, inte minst med hjälp av Gränshinderrådet, som har pekat på dessa så att vi har kunnat ta arbetet vidare. Genom konstruktivt samarbete har vi lyckats upprätthålla den mest nödvändiga arbetspendlingen vad gäller dagpendlare och det som gäller kompensation från det norska perspektivet.

Men detta är huvuddelen av arbetspendlingen. En stor och viktig del återstår också, så vi nöjer oss inte här och nu. Regeringen kommer att fortsätta att verka för att undanröja alla gränshinder som finns kvar i samarbete med våra grannländer.

Efter en lång och svår tid kan vi nu ändå se att det kan tänkas att vi skulle kunna gå mot ljusare tider. Det beror på att allt fler nu vaccineras. De nordiska länderna börjar successivt lätta på sina restriktioner. Självklart är det glädjande för mig som Nordenminister att vi från svensk sida från och med den 31 maj inte längre har några inreserestriktioner från våra nordiska grannländer. Det är ett besked som vi vet har varit mycket efterlängtat av många medborgare men också av många företag längs våra gränser.

Regeringen fortsätter därmed att gå före, och vi vill prioritera Norden. Det är viktigt inte bara för våra företag och medborgare utan också för det nordiska samarbetet i stort, som naturligtvis bygger på den fria rörligheten.

Fru talman! Vi måste dra lärdom av krisen. Vi måste stärka det nordiska samarbetet, och vi måste återuppbygga tilliten, inte minst i våra gränsregioner.

Som ni vet har jag som Nordenminister verkligen försökt verka för att hitta en bättre samverkan vad gäller våra gränser. Det handlar om att vi måste ha en bättre dialog och samordning inför alla beslut som över huvud taget rör våra gränser. Vi måste arbeta aktivt för att förutse och minimera negativa konsekvenser om nu gränsrestriktioner måste införas, just för att vi måste förebygga att våra företag och medborgare som bor, verkar och lever vid och på våra gränser kommer i kläm. Det får inte ske en gång till.

Av denna ambition, detta arbete och detta påpekande från den svenska regeringens sida och från min sida som svensk Nordenminister ser vi också ett resultat: På det senaste samarbetsministermötet tog vi viktiga steg i rätt riktning när vi ministrar kom överens om att tillsätta en extern utredning.

Den här utredningen ska både kartlägga det nordiska samarbetet under pandemin och presentera framåtblickande rekommendationer på kort sikt men också på lång sikt. Det handlar också om hur vi kan dra lärdomar av krisen. Hur kan vi stärka samverkan utifrån den krismedvetenhet vi nu har skapat oss? Hur ska vi värna den nordiska integrationen? Utredningen kommer att presenteras i november i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Det här är ett väldigt viktigt besked. Det var ingen självklarhet att ens kunna enas om att fatta ett beslut om en utredning. Nu har alla länder ställt sig bakom detta, och det är ett viktigt besked till många som faktiskt har tappat tilltron till det nordiska samarbetet under det senaste året.

Min förhoppning och förväntan är att utredarens rekommendationer verkligen blir ett konkret verktyg i arbetet framåt. Det här är viktigt. Vi ska ta tillfället i akt att dra lärdomar av krisen, och vi måste rusta oss starkare. För nya kriser kommer, och då måste vi stå bättre samordnade.

Fru talman! Det nordiska samarbetet fortlöper steg för steg. Låt mig ändå lyfta fram några exempel. Vi har krisberedskap och försörjningstrygghet, som prioriteras högt av det finska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Det står nu också högt på dagordningen i många nordiska samarbetsforum. Som ett led i arbetet ska det under det kommande året genomföras en bred kartläggning över hur det nordiska samarbetet om krisberedskap och försörjningstrygghet kan stärkas.

På infrastruktursidan pågår diskussioner om flera möjliga framtidsprojekt som skulle ha stor betydelse för integrationen i Norden. Det är i huvudsak bilaterala diskussioner, till exempel mellan Norge och Sverige. Där är vi överens om att tillsammans studera möjligheterna att få en snabbtågsförbindelse mellan Oslo och Stockholm.

Med Danmark förs en god dialog om förbindelserna över Öresund och hur vi kan stärka dessa. Det handlar om framtida möjligheter att öka person- och godstrafiken, inte minst när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar 2029.

Det nordiska kultursamarbetet står fortfarande starkt. Kulturen spelar en avgörande roll för att nå visionen att bli världens mest hållbara integrerade region. Kulturen binder oss samman. Därför har ministerrådet för kultur även efter omfördelningen i Nordiska ministerrådets budget fortfarande en av de största budgetramarna.

När världen nu startar upp vill vi se ökade investeringar inom exempelvis hållbarhet. Det finns enorma möjligheter för de nordiska länderna. Med våra företag som är världsledande inom hållbarhet kan, bör och ska vi spela en avgörande roll framöver.

Fru talman! Den mellanmänskliga tilliten är det nordiska samarbetets grundsten. Tillit handlar om att känna förtroende. Det handlar om att känna förtröstan, men det handlar också om förutsägbarhet och trygghet. Just nu är situationen att alla dessa grundläggande värderingar för tillit har utmanats. Goda och tillitsfulla mellanmänskliga relationer är nu helt avgörande för att reparera det nordiska samarbetet. Här har regeringen ett stort ansvar, och jag har ett stort ansvar som nordisk samarbetsminister i Sveriges regering.

Men vi kan inte göra allt i regeringen. Vi kan sätta upp spelregler och förutsättningar, men byggandet av den mellanmänskliga tilliten är något som sker dagligen och inte bara i möten mellan ministrar. Vi har alla ett ansvar - medborgare, företag, civilsamhälle och riksdagsledamöter.

Framtiden för Norden är naturligtvis inte huggen i sten. Den ligger i våra händer. Från regeringens sida har vi mycket höga ambitioner för det nordiska samarbetet. Vi ska nu dra lärdomar av pandemin. Vi ska bygga upp tilliten, och vi ska framåt. Tillsammans ska vi utveckla och stärka det nordiska samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Fru talman! I sitt anförande tackar statsrådet Hallberg för god dialog. Jag får väl tacka tillbaka, för som jag sa i mitt anförande upplever jag att Anna Hallberg är på banan och faktiskt lyssnar och vill få till en ändring.

I mitt anförande nämnde jag två av alla de personer jag har träffat: Stefan som inte har varit hemma sedan annandag jul och Tomas som jobbar på Gardemoens flygplats och väldigt gärna vill träffa sina barn. Men om Tomas åker hem och träffar sina barn får han inte komma tillbaka till jobbet, så i valet mellan att träffa sina barn och sätta mat på bordet till barnen väljer han att sätta mat på bordet.

Precis som Diana Laitinen Carlsson sa är det nog många som tror att situationen för våra arbetspendlare är löst, men för våra veckopendlare och egenföretagare är den ännu inte löst. Trots att veckopendlarna befinner sig längre tid i Norge än i Sverige är de tydligen farligare än de som arbetspendlar. De måste ju vara det, annars skulle inte reglerna vara sådana.

Statsrådet sa: Vi nöjer oss inte. Det är bra, men då frågar jag: Vad händer konkret? Vad gör statsrådet Hallberg och regeringen för att lösa situationen för våra veckopendlare och egenföretagare så att de kan få en dräglig situation och både åka på jobb och åka hem?

Fru talman! Det här är ju en mycket otillfredsställande situation, och regeringen fortsätter att ha en konstant dialog med norska företrädare för att hitta lösningar för veckopendlare och egenföretagare.

Situationen är givetvis inte godtagbar, och vi jobbar i många olika kanaler - på regeringsnivå, ambassadnivå och tjänstepersonsnivå - för att försöka ha så hög angelägenhetsgrad i dialogen med Norge att situationen kan lösas. Vi är inte nöjda, men det är Norge som har beslutet.

Vi har hela tiden framhållit till Norge att det måste finnas möjlighet till flexibla lösningar. Det är viktigt att man tänker om och nytt och att det inte finns en låsning i svart eller vitt när det gäller vad som är möjligt eller inte.

Svaret på Kjell-Arne Ottossons fråga om vad den svenska regeringen gör är att vi hela tiden försöker hitta nya lösningar. Det kan handla om vaccination, att öppna för vissa gränsregioner som har låg smittspridning, att nå en överenskommelse med arbetsgivare om testning och så vidare.

Dessa förslag har ännu inte fullt ut vunnit gehör i Norge, och det beklagar jag. Men vi fortsätter att jobba på det, och vi ger oss inte.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Hallberg för svaret.

Som jag nämnde noterar vi även problem med vaccinationer. Veckopendlare eller egenföretagare kan alltså inte åka hem för att vaccinera sig trots att vi bekämpar en pandemi. Jag har fått information från statsrådets medarbetare att det även här jobbas i flera kanaler, men jag skulle vilja att statsrådet konkretiserar vad detta innebär.

Hur upplevs dialogen i dessa frågor? Statsrådet sa att det jobbas i flera kanaler på minister, ambassad- och tjänstepersonsnivå, men ser statsrådet att det finns möjlighet att växla upp ytterligare? Veckopendlarna och egenföretagarna börjar nämligen ledsna ordentligt, av flera skäl. Det frestar på att inte få träffa sina nära och kära, och det frestar på att inte ha sin vanliga inkomst. Den ersättning man sedan i april kan få är ju lägre än den vanliga lönen, och vissa har inte ens börjat få den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Ser ministern att ni kan växla upp ytterligare i kontakten?

Fru talman! Vi ska växla upp ytterligare i kontakterna, för vi är inte nöjda och inte framme än. Vi ska göra allt vi kan för att lösa detta för de drabbade familjerna, företagen och arbetstagarna.

Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för att han har uppmärksammat oss på vaccinationsfrågan, och nu driver vi den. Vaccinationer måste ju kunna ske oavsett vilket nordiskt land man befinner sig i. Vi visste detta från början, men det har aktualiserats ytterligare i och med veckopendlarnas problematik.

Hur upplevs dialogen? Jag vill inte spekulera eftersom det är Norges beslut. Det är viktigt att komma ihåg att varje land fattar beslut om sina gränsrestriktioner, och jag vill inte spekulera i om och när Norge kommer att förändra sina restriktioner. Men med vaccinationer och vaccinationspass, som åtminstone Sverige ska kunna på plats från den 1 juli, borde det självklart bli nya öppningar.

Det är alltså relativt kort tid kvar, men den kan kännas lång för familjer som inte har träffats på länge. Därför nöjer vi oss inte med att vänta till juli eller augusti, utan vi ligger på hela tiden. Jag hoppas verkligen att vi får gehör, men jag kan inte spekulera i vilken framgång vi kommer att ha.

Fru talman! Det kommer inte som en överraskning för statsrådet Anna Hallberg att den svenska delegationen till Nordiska rådet har arrangerat två seminarier med personer från olika delar av landet som har vittnat om sina villkor. Statsrådet har ju deltagit i båda och lyssnat på allt detta.

Vi har också hört en provkarta här i dag. Linda Modig har berättat från Norrbotten, och min kollega Mattias Karlsson har gett liknande versioner. Kjell-Arne Ottosson har berättat från Värmland och Bohuslän, och Pål Jonson och Ann-Sofie Alm har vittnat i andra sammanhang. Själv brukar jag ta upp hur det ser ut i Sydsverige och Skåne.

Det är starka berättelser, och ofta kommer människor i kläm på ett otäckt och otrevligt sätt. Här har Anna Hallberg verkligen varit en lyssnande minister.

Förhoppningsvis kan vi se en framtid bortom pandemin nu när vaccinationerna börjar verka. Hur ska vi då öppna upp samhället? Jag tycker att man kan efterlysa denna typ av idé nationellt. Men det är inte det jag efterfrågar från statsrådet Anna Hallberg utan hur vi ska försöka manifestera helandet av det som har gått sönder, inte minst i gränsregionerna. Jag kan tänka mig att man kan göra olika saker i Norrbotten respektive i Värmland och Bohuslän respektive i Sydsverige.

Jag tror att det är viktigt att man bekräftar nordborna i gränsbygderna och säger: Vi förstår er. Det har gått sönder, det har gjort ont och det har blivit fel. Men nu vill vi markera att det finns en annan framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Det kan handla om infrastrukturprojekt eller annat som konkret symboliserar att det finns en ny morgondag.

Vad skulle statsrådet vilja medverka till?

Fru talman! Vi ser lite ljus i tunneln. I bästa fall är det inte bara ett tomtebloss utan ett ljus som kommer att växa sig starkare framöver. Men regeringarna måste också visa med ord och handling att vi förstår läget i våra gränsregioner, bekräftar det och åtgärdar det.

Så till Hans Wallmarks fråga. Tidigare nämnde jag vaccinationen. Vi nordiska samarbetsministrar kommer att träffas den 20-21 juni i Finland. Då står det högt på agendan - om det inte gör det ska jag se till att det gör det - att vi behöver ha en gemensam strategi, men inte bara det utan också en gemensam taktik för hur vi ska öppna upp Norden. Jag menar att vi taktiskt måste bestämma oss för hur vi nu ska möta våra gränsmedborgare, vi regeringar tillsammans.

Från regeringens sida har vi till exempel en nära dialog med Finland. Nästa vecka kommer jag att delta med min finländska samarbetskollega i Tornedalsrådets evenemang Arena Tornedalen. Att vi tillsammans deltar där är inte bara en symbolisk handling, utan det visar en vilja att vi är där och att vi verkar för en förändring.

Jag tror att det är väldigt viktigt att vi är ute tillsammans - ministrar, regeringar och parlamentariker - i landet. Vi måste, så fort det går, börja röra på oss ute i landet och visa att vi finns där, att vi ser problemen och att vi vill åtgärda dem. Det gäller att inte bara synas utan också ha en handlingsplan.

Utöver att vi har andra frågor på vår agenda den 20-21 juni måste vi lägga en karta tillsammans, vi nordiska samarbetsministrar. Och sedan får fackministrarna ta vid. Jag är glad, fru talman, över att Hans Wallmark väcker just frågan om hur vi öppnar upp tillsammans, för den är högt prioriterad.

Fru talman! När Sverige stängde gränsen mot Danmark upptäckte man plötsligt att alla danskar som ska till och från Bornholm i huvudsak färdas över svenskt territorium via Ystad. Nu försökte man snabbt åtgärda det, men det blev en överraskning, inte för oss som bor i Skåne, men för resten av landet. Det är detta som är problemet med öppna och stängda gränser om vartannat. Det blir obegripligt för den enskilde individen att förstå vad som gäller.

Det var samma sak när danskarna plötsligt stängde gränsen mot Sydsverige. Den som är en av Sveriges största inrikesflygplatser, nämligen Kastrup, blev då omöjlig att nå för skåningar och svenskar. Detta är bokstavligt talat ett hattifnattande som sliter sönder tilliten. Det är därför det är så viktigt att göra något konkret. Jag tror att det behövs personer ute i olika delar av landet och kanske inte så mycket vackra ord utan snarare konkreta handlingar, så att man verkligen förstår att det är på allvar.

Fru talman! Statsrådet berörde också Fehmarn Bält. Det tycker jag var viktigt och centralt. När vi nu pratar om Norden tror jag att det är klokt att vi gör det i större cirklar. Vi har vår nordiska femkärna, men till denna ska också de baltiska länderna adderas. Tyskland är också självklart, och därför tycker jag att det är bra med Fehmarn Bält. Men då gäller också att man måste fundera på det i ljuset av öppna och stängda gränser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Nu kanske vi öppnar mot Danmark, men det är fortfarande ett visst kineseri gentemot till exempel Tyskland. Jag tror att man måste fundera igenom den typen av saker. Jag skulle kunna ge ett konkret exempel utifrån ett sydsvenskt perspektiv, och det är att uppmana finansministern att titta på det skatteavtal som finns mellan Sverige och Danmark. Det är en sådan konkret sak.

Fru talman! Låt oss nu, när saker väl kan börja gå tillbaka till det normala, få se färre fina ord och fler konkreta handlingar.

Fru talman! Hans Wallmark och jag är inte överens i alla frågor, men här är vi verkligen överens. Jag motsätter mig fina ord om de inte följs av konkreta handlingar. Det är inte ansvarsfullt, skulle jag till och med vilja säga.

Jag vill verkligen poängtera den omöjliga situation som har rått för våra gränsmedborgare om vad som gäller. Jag tror att det för oss alla har varit nästan omöjligt att följa med i de regelverk som gäller i Norden, inte bara de som gäller gränserna utan också andra regelverk. Hans Wallmark nämnde skatteregelverket, som möjligen bör ses över.

I flera länder finns en ambition att kunna sätta spaden i marken mellan Sverige och flera av våra nordiska grannländer när det gäller infrastrukturprojekt. Som jag nämnde tidigare håller vi nu på med vissa bilaterala projekt som jag tror att vi kommer att kunna gå vidare med i närtid och också förverkliga. Det låter åtminstone så på våra transportministrar.

Allt detta är otroligt viktigt, men det allra viktigaste är kanske att på kort sikt visa att vi menar allvar med detta, till exempel vaccinationspass, och att vi ska titta på det tillsammans i Norden och säga att det inte bara handlar om att norska medborgare ska kunna åka till Sverige och börja handla igen i vår gränshandel, att det är fantastiskt bra för den svenska gränshandeln och att de sedan ska få åka hem utan karantän. Det handlar också om att svenskar ska kunna komma in och vara dubbelt vaccinerade i Norge utan karantän och att man inte gör skillnad på folk och folk.

Detta är inte symbolhandlingar. Detta är handlingar på riktigt. Det är då man inte längre har de gula västarna, svenskeskam eller vad man nu diskuterar. Framför allt handlar det om att visa att nu vill vi varandra väl. Jag tror att vi ska börja i det lilla, inte med de riktigt stora infrastrukturprojekten. Vi ska börja i det lilla, och det lilla är kanske att nu, redan i sommar, titta på hur vi kan öppna gränserna, med de fantastiska vaccinationsmöjligheter som vi nu har på plats.

Fru talman! Det gläder mig verkligen när statsrådet Anna Hallberg så tydligt deklarerar att vi måste stärka samarbetet och återskapa förtroendet och tilliten. Det är helt rätt ton att anslå.

Jag vill uppehålla mig vid Nordiska rådets kära favoritfråga, nämligen den om en fast konstellation för ett ministerråd för transporter. Jag skulle vilja höra statsrådet resonera kring detta. Statsrådet har själv erfarenhet av att sitta just i en permanent ministerrådskonstellation. Jag undrar om det inte har varit mer gynnsamt än obehövligt. Är det inte så att upparbetade kanaler och format som man ständigt återkommer till är väldigt gynnsamma i ett läge när relationerna av olika skäl kan bli ansträngda eller frostiga? Jag tänker att det finns många fördelar med detta, och jag vill gärna höra statsrådets syn på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Jag vill också passa på att tacka statsrådet och den svenska regeringen för att de inreserestriktioner till Sverige som vi har haft nu är avskaffade. Det är otroligt betydelsefullt, inte minst för många finländska veckopendlare. Att varje vecka ha gjort covidtest har tyvärr lett till negativa hälsoeffekter. Detta är otroligt viktigt i Tornedalen. Låt oss nu hoppas att våra grannländer möter upp på samma sätt och avvecklar sina restriktioner.

Jag vill, fru talman, be statsrådet Anna Hallberg att kommentera och resonera kring värdet av en permanent ministerrådskonstellation.

Fru talman! Jag gör gärna det, Linda Modig.

Jag vill börja med att säga att jag verkligen delar synen att transportfrågorna - infrastrukturen och att bygga ihop Norden - är något av det viktigaste vi har. Vi har alla möjligheter nu att göra detta på ett klimatsmart sätt och att både reducera utsläppen och öka handeln och tillväxten i Norden. Jag ville bara börja där. Det finns en enighet mellan länderna vad gäller vikten av att fortsätta det samarbete och den samordning som finns på detta område.

Från svensk sida är det vår syn att det finns ett gott informellt samarbete. Linda Modig ställde frågan till mig om man skulle vilja formalisera detta. Jag har erfarenhet från ministerrådet när det gäller våra nordiska samarbetsministrar, och jag måste säga att ministerrådet i sig ibland är belastat av formaliteter. Det kan vara en stor utmaning att ha bilaterala förhandlingar och dialoger vid sidan av eller i ministerrådet. Om man har ett ministerråd är det väldigt många frågor som ska upp på bordet där.

När det gäller just transporter och infrastruktur finns det ett behov just nu av att få igång de bilaterala infrastrukturprojekten. Det är inte helt okomplicerat eller att bara inrätta en struktur och sedan säga att det är detta som kommer att lösa det hela. Jag säger inte att det är vad Linda Modig säger heller, men jag vill poängtera att det också är en utmaning i de formella strukturer som finns.

Allra sist ska jag säga att det inte innebär att det inte är bra att ha en struktur på lång sikt, för det blir mindre personberoende och mer strukturella former att hålla sig till, vilket kan underlätta.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag tror absolut att det kan vara utmanande med formaliserade konstellationer. Jag vill ändå notera att många av de resultat som statsrådet Anna Hallberg pekade på i sitt huvudanförande hänförde sig just till den typen av ministerrådskonstellationer. Jag tror att vi alla kan vara överens om att det är en viktig pusselbit i att skapa kontakter, resultat och nordiska nyttor.

Just när det gäller transporter och att öka mobiliteten, öka rörligheten och öka konnektiviteten i Norden är det just ett sådant handfast och konkret samarbete som behövs för att göra nordisk nytta i våra medborgares vardag. Det är nämligen detta som det handlar om. Det är där som vi måste börja med att återskapa förtroendet och tilliten. Vi måste gå från ord till handling. Vi måste se till att dessa samarbeten kommer igång och att de verkligen ger nordiska nyttor. Jag tror att det kommer att vara helt avgörande efter denna kris, om vi inte ska tappa hela gränspendlingen, att våra medborgare och gränspendlare upplever konkreta förbättringar och att det faktiskt går framåt. Annars tror jag att de skador som nu har uppstått tyvärr blir permanenta. Det är därför som jag tror att det är så viktigt att vi försöker hitta konkreta projekt där samarbetet kan ge nordiska nyttor för medborgarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Fru talman! Jag vill återkomma till att jag instämmer i att det finns ett behov av att långsiktigt säkra en långsiktig plan och att också ha en struktur för detta. Men med detta sagt kan vi också se att dessa pannordiska infrastrukturprojekt just nu inte ligger på bordet, där alla fem länder kommer att vara delaktiga.

Vad som framför allt är prioriterat nu är bilaterala projekt. Jag nämnde Stockholm-Oslo, till exempel. Vi har det också i Öresundsregionen. Vi har även den lite mer långväga förbindelsen ända nedifrån Tyskland, och vi skulle kanske kunna hitta en möjlighet att docka i detta från Tyskland och upp till Norge och så vidare.

Men detta är projekt som inte alltid berör alla länder. Det är därför som det också kan vara utmanande. Det är till och med utmanande att ha de bilaterala infrastrukturprojekten just nu och att få dem att bli verklighet.

Om man ska skapa ett transportministerråd tror jag att man i så fall måste säkerställa både och. Man måste se till att de bilaterala förhandlingarna och kontakterna inte hämmas av att man lägger alla frågor på ett ministerrådsbord. Jag tror, fru talman, att det är väldigt viktigt att man också fortsätter med de bilaterala projekten som vi nu faktiskt börjar se lite framåtdrift i, som vi alla längtar efter så mycket och behöver så väl i det nordiska samarbetet.

Jag vet också att den svenska delegationen till Nordiska rådet har haft infrastrukturminister Tomas Eneroth som gäst vid ett delegationsmöte. Jag tror verkligen att delegationen fick en presentation av vad som är på gång på infrastrukturområdet - mycket bättre än vad jag kan ge. Det är positivt att detta är på gång.

Låt oss då fortsätta att bejaka de bilaterala och viktiga projekten och förhandlingarna. Samtidigt får man på sikt ha diskussionen om man behöver bättre strukturer. Då tror jag inte att något land skulle stänga dörren för det på lång sikt. Men just nu är behovet uppenbarligen att framför allt få igång de bilaterala projekten och infrastrukturförhandlingarna, som är så viktiga att få på plats.

Fru talman! Det är inte varje dag som jag säger detta, men jag vill även från min sida i rollen som gruppledare för Sverigedemokraterna i den svenska delegationen till Nordiska rådet tacka statsrådet Anna Hallberg så här långt för kraft, mod och framåtanda i många av de nordiska samarbetsfrågorna som har varit under hård prövning under pandemins gång. Sedan hade jag, i likhet med mina övriga oppositionskollegor, ändå önskat att regeringen som helhet och framför allt statsministern varit mer synlig i hanteringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Jag skulle i detta replikskifte vilja uppehålla mig något vid den kulturella infrastrukturen. Vi talar om ministerråd för transport och infrastruktur. Om det är något som har engagerat många av oss det senaste året är det ministerrådets kraftfulla angrepp på den nordiska samarbetsbudgeten för kultur, utbildning och språkutbyte. Man har från ministerrådets sida gått till ganska hårt angrepp mot denna budgetpost och i konfrontation mot ett enhälligt nordiskt råd i frågan.

Jag hör statsrådet Hallberg här till exempel tala om hur viktig språkförståelsen, den sociala tilliten och kännedomen om varandra är. Samtidigt säger man från riksdagen, i betänkandet, nej till förslag som Sverigedemokraterna lägger fram om att utöka och prioritera insatser för språksamarbete och utbildningsinsatser. Delar av ministerråden säger också nej till avsnitten i kultur- och språkbudgeten, vilket civilsamhället har reagerat kraftigt mot. Vad vill man så att säga i stället sätta fram på bordet?

Fru talman! Jag tackar Aron Emilsson för att han lyfter fram frågan om kultursektorns budget. Den är fortsatt högt prioriterad. Jag vill inleda med att säga att ministerråden för kultur och utbildning bidrar med en väldigt viktig verksamhet. För att kunna förverkliga visionen är de helt avgörande. Därför har de fortsatt de största budgetramarna.

Med detta sagt innebär budgetramarna för 2021 konkreta steg framåt för att styra verksamheten mot den vision som antogs i slutet av 2019. Då måste också de strategiska prioriteringarna och handlingsplanerna som ministerrådet beslutar om följa med i fråga om dessa prioriteringar. Jag vill understryka att det verkligen inte innebär angrepp eller konfrontation mot kultursektorn eller mot kulturbudgeten, som Aron Emilsson uttryckte det. Kultursektorn har fortfarande en av de största budgetramarna därför att det är helt avgörande för att vi ska kunna gå mot denna vision och för att vi också ska kunna stärka den nordiska identiteten, inte bara hos oss själva utan också ute i världen. Det är otroligt viktigt för nordisk tillväxt och för nordisk konkurrenskraft att vi lever upp till det nordiska varumärket och den nordiska identiteten.

Men när man antar en ny vision innebär det trots allt att man gör en omfördelning av budgeten. Vi har tre strategiska prioriteringar när det gäller visionen. Det är ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden. Dessa tre prioriteringar innebär ingen motsättning mot satsningar på kultur- eller utbildningssektorn. Men de kräver en omfördelning av budgeten som prioriterar det gröna i syfte att faktiskt uppnå en mer jämn fördelning av dessa medel, av de totala medlen, som styr mot visionen.

Kultursektorn är alltså fortsatt högt prioriterad. Men en omfördelning var nödvändig i och med den nya visionen.

Fru talman! Jag blir ändå konfunderad. Det är klart att det fortsatt är de största budgetramarna. Men det kan vara med 1, 2, 3, 4 eller 5 kronor i relation till annat. Men det är fortfarande så att kultur, utbildnings- och språksektorn i någon mån styr politiken nedströms. Väldigt mycket av känslan för den nordiska samhörigheten, samförståndsandan och tilliten, som i sin tur sedan sänker transaktionskostnader för handelsavtal, infrastruktur, näringsliv och så vidare, kommer av att vi har en bra förståelse för varandra över alla generationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

I dag vet vi, givet undersökningar och rapporter, att språkförståelsen i de yngre generationerna har sjunkit drastiskt i förhållande till medelålders och äldre, och vi vet att det finns ett väldigt stort arbete att göra i det nordiska utbildningsväsendet och i skolorna för att förmedla mer av nordisk kultur och nordiska språk. Vi ser nu att tilliten, som brukar kallas för det nordiska guldet, nu prövas till exempel i form av sådana uttalanden som jag pekade på i mitt anförande och som faktiskt kommer från näringslivet, från en artikel i Dagens industri tidigare i veckan. Tobias Wikström skriver: Det nordiska utbytet är intensivt på många områden utom i politiken. Om lagstiftningen är harmoniserad i Norden är det EU:s förtjänst, inte regeringarnas.

Det leder mig till två frågor. Vad vill statsrådet Hallberg säga för att motbevisa den tes som ändå verkar etablera sig och vara fullskalig inom stora delar av näringslivet? Och vad vill hon säga för att förklara för alla aktörer inom civilsamhället, kulturlivet och andra som har blåst till strid för att de tycker att effekterna av att rasera denna del av den nordiska kulturbudgeten får ett väldigt stort genomslag på den nordiska tilliten?

Fru talman! Jag såg också den artikeln i Dagens industri - jag tror att det var en ledare.

Jag kan på ett sätt bejaka den problematik som det faktiskt har inneburit att det politiska gemensamma ansvaret för Norden inte har tagits under denna kris. Vi har gjort vad vi har kunnat från den svenska regeringens sida. De andra regeringarna har säkert också gjort vad de har kunnat. Men i den snabba eskalering av pandemin som skedde under förra våren blev det väldigt nationellt inriktade åtgärder, och politikens fokus hamnade väldigt mycket på det nationella och på det inrikespolitiska.

Jag är övertygad om att vi måste diskutera på högsta nivå mellan de nordiska regeringarna vad vi från politiskt håll nu har att ta ansvar för. Förhoppningsvis kommer vi att kunna ha den diskussionen den 20-21 juni. Det här får nämligen inte hända igen, utan vi i det politiska ledarskapet måste gå bättre rustade in i nästa kris - även om den kommer snabbt. Det är också någonting som inte bara näringslivet utan alla våra medborgare, inte minst gränsmedborgare, förväntar sig av oss.

Jag kan alltså bara bejaka detta, fru talman. Från Sveriges sida får vi göra allt vi kan för att utredningen, resultaten och de åtgärder som nu vidtas utifrån dessa erfarenheter - vilket görs inte minst i det nordiska ministersamarbetet - ska leda oss i en helt annan riktning än den vi mötte den här krisen i. Nästa kris ska vi möta tillsammans; det är ett politiskt ansvar.

När det gäller kulturen blir jag lite bekymrad. Vi har till exempel i budgeten för 2021 gjort vissa justeringar för att ta hänsyn till att kultursektorn också drabbats extra hårt under pandemin. Självklart måste vi tydliggöra det fokus och den prioritering som kultur och utbildning har i det nordiska samarbetet. Som sagt: Om vi fortfarande har kvar de största budgetramarna för kultur och utbildning och om vi nu fortsatt gör extrasatsningar på kultursektorn måste det också kommuniceras till våra medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Fru talman! I skuggan av all diskussion kring gränserna och vissa länders nationalistiska drag ser vi också en ökning av politiska beslut som gör skillnad på människor som bor i Norden. Det gäller till exempel gettolagarna i Danmark, där den danska regeringen har tagit fram ett förslag om att begränsa icke-västmedborgare i vissa områden. Detta presenterades för bara några dagar sedan. Inte minst gäller det de krav som ställs på ensamkommande flyktingungdomar här i Sverige, där man gör skillnad mellan dem och andra ungdomar i Sverige.

Behövs det ett djupare arbete för demokrati och mänskliga rättigheter i Norden, med tanke på att vi ska nå ett socialt hållbart Norden? Är det något man har diskuterat?

Fru talman! Jag tackar Lorena Delgado Varas för att hon lyfter en fråga som är helt avgörande för den nordiska identiteten, som jag talade om tidigare. Den bygger ju på våra gemensamma värderingar. Jag nämnde tidigare också att vi kanske har tagit det nordiska samarbetet lite för givet. Det allra värsta vore ju om vi tog våra gemensamma värderingar för givna - om vi inte vaktade och bevakade dem och hela tiden lyfte fram dem.

I kris finns det en risk att man agerar nationellt och ganska primitivt och snabbt när det gäller att stänga ute eller stänga inne, och jag tror att detta är en väldigt viktig fråga som vi måste lyfta upp på bordet - inte minst hos oss nordiska samarbetsministrar. Vi behöver bevaka och bejaka våra nordiska värderingar som har tjänat våra samhällen så väl och som är vår identitet. När vi talade om kultursektorn och utbildningssektorn tidigare, fru talman, talade vi om identitet och att det var viktiga parametrar. Hela grundsynen gällande människors lika värde och ett samhälle där alla ska få samma chans - att vi har ett välfärdssamhälle som är grunden för vår identitet - är ju helt avgörande.

Jag kan alltså bara bejaka att detta är en fråga som aldrig får tas för given, fru talman, och som hela tiden måste bevakas.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att den här frågan egentligen har funnits väldigt länge; även innan coronapandemin började man införa olika lagar i Norge och Danmark, och även här i Sverige, som gör skillnad på människor.

Kollegorna här pratade tidigare om att återuppbygga förtroendet för Nordiska rådet. Jag undrar lite hur man avser att ta in Nordiska rådets kunskap inför beslut som rör till exempel gränserna. Vi har liksom stått lite vid sidan om och tittat in på situationen när de olika regeringarna har tagit beslut utan att ens samtala med Nordiska rådet, som ändå har expertkunskap i detta. Jag undrar hur den svenska regeringen kommer att jobba för att stärka Nordiska rådet och kanske också ta in dess kunskap när man tar olika beslut, till exempel i gränshinderfrågor.

Fru talman! Nordiska rådet har stor betydelse, och det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att Nordiska rådet är en integrerad del i processen när vi nu ska utveckla Norden mot den vision som statsministrarna antog. När jag kom in som relativt ny, eller egentligen helt ny, nordisk samarbetsminister hade visionen precis antagits. Jag tror att man från Nordiska rådets sida upplevde - jag fick i alla fall höra det - att man inte riktigt hade varit med i processen. Det bekymrade mig, för en vision måste ju alla kunna köpa in i, känna för och känna sig delaktiga i, inte minst Nordiska rådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Nu tar vi nästa steg, och nu ska vi förverkliga de handlingsplaner som ska leda oss mot visionen. Jag vill från den svenska regeringens sida bara understryka hur otroligt viktigt det är att Nordiska rådet - och, ska jag säga, den svenska delegationen till Nordiska rådet - har varit en stark, konstruktiv och väldigt engagerad kraft under hela pandemin. Men vi ska naturligtvis också se till att Nordiska rådet inte bara är delaktigt på marginalen eller vid vissa möten, utan Nordiska rådet ska vara integrerat i processen för hur vi ska ta oss mot visionen.

När det gäller just gränsstängningar är det ju en nationell kompetens; det vet vi alla. Ofta fattas dessa beslut också ganska snabbt. Det innebär inte att man inte kan ha en dialog och att man inte kan ha ett resonemang om huruvida det verkligen är nödvändigt att stänga gränsen eller vad det finns för alternativ. Man kan titta på om det går att minimera konsekvenserna och så vidare. Även i det sammanhanget håller jag absolut med Lorena Delgado Varas, fru talman - finns möjligheten att lyssna in Nordiska rådet ska man ta till vara den. Det kommer nämligen synpunkter som det är otroligt svårt för regeringarna själva att ta till sig utan att ha en nära dialog med Nordiska rådet. Jag bejakar alltså detta, fru talman.

Fru talman! Jag står självklart bakom samtliga reservationer från Moderaterna i det här betänkandet, men för tids vinning yrkar jag bifall enbart till reservation nummer 6 om ett ministerråd för transport.

Fru talman! En av de vackraste delarna av den svenska nationalsången är för mig "Jag vill leva, jag vill dö i Norden" - och då mest "leva", tror jag. För mig har Norden alltid varit en självklarhet. Det är en del av världen där vi förstår varandra, där våra sätt att leva är rätt lika och där våra länders historia går in i varandra. Det gör oss till en trygg och förutsägbar del av världen.

Men inget är självklart, utan allt kan förändras. Kanske behövdes det en pandemi för att vi skulle börja uppskatta det vi har och inte, som jag har gjort, ta vårt nordiska samarbete och våra öppna gränser för givet. Debatten i dag - där vi hör ord som "svenskeskam", "gula västar", "svenskesmitte" och "mobbning" - känns för mig, som är född och uppväxt i Norge, smått surrealistisk. Det är därför inte desto mindre smärtsamt att det är på riktigt.

Fru talman! Vi har i dag lyssnat till många kloka inlägg om den situation vi befinner oss i och hur vi måste arbeta oss tillbaka till den starka och integrerade region Norden ska vara.

För några år sedan beslutade Nordiska rådet på förslag från den konservativa gruppen att alla förslag som lämnas in till rådet ska prövas mot orden "nordisk nytta". Det kan vara nytta för regionen som helhet, men inte minst nytta för oss som bor här i Norden. Nordisk nytta är att riva gränshinder, öka språkförståelse, främja det nordiska arvet genom att se kulturens viktiga roll för att förena oss eller något så självklart som att möjliggöra digitala betalningar över landsgränserna, så att Swish blir Swosh eller Nosh eller något sådant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Tyvärr har alltför många av våra invånare den senaste tiden förlorat tron på det nordiska samarbetet under pandemin, när gränser stängts och vi hindrats från att åka till våra arbeten eller till våra grannar 200 meter från gränsen på andra sidan eller från att möta vårt nyfödda barnbarn. Därför är nu orden "nordisk nytta" viktigare än någonsin. Vi måste byggsten för byggsten återupprätta, utveckla och stärka inte bara de formella delarna utan även invånarnas tro på det nordiska samarbetet.

Fru talman! Dagens rubrik är "Nordiskt samarbete", men dagens debatt omfattar också ett antal motioner som tar upp samarbetet i en större nordlig region: Östersjöområdet och Arktis.

Ulf Kristersson poängterar i Moderaternas partimotion 3367 vikten av att regeringen verkar för ett ökat samarbete i norra Europa. Områden som yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakten med civilsamhället och vikten av att stärka motståndskraften och medierna mot yttre påverkan lyfts både i motioner och i utskottets ställningstagande. Jag vill därför, fru talman, också ta möjligheten att lyfta vikten av Östersjösamarbetet.

För att vår region ska kunna fortsätta utvecklas och vara en tillväxtregion behöver samarbetet inte enbart mellan de nordiska länderna utan även mellan länderna i Östersjöområdet stärkas. Nordiska rådets roll i det nordiska samarbetet är känd. I betänkandet lyfts också den baltiska församlingen, som är de baltiska ländernas motsvarighet till Nordiska rådet, och Arktiska rådets roll, i tider med smältande isar och ett allt osäkrare läge i Nordvästpassagen.

Men vi har ytterligare en plattform där parlamentariker från Östersjöområdet möts och diskuterar aktuella och strategiska frågor: Östersjöområdets parlamentariska konferens, BSPC. BSPC är ett samarbetsorgan för parlamentariker från samtliga Östersjöländer, självstyrande områden och regioner. Det inkluderar självklart även Ryssland.

Även om BSPC precis som Nordiska rådet inte har någon beslutsrätt lämnas rekommendationer till samtliga länders regeringar om vad medlemmarna tycker bör göras för att till exempel främja tillväxt, bekämpa klimatförändringar eller förbättra miljön i Östersjön eller om hur vi vill att arbetet med mänskliga rättigheter ska utvecklas. De senaste åren har inom ramen för BSPC ett stort arbete lagts ned på frågor kring migration, och just nu pågår ett omfattande projekt för att lyfta fram forskning, innovationer och exempel på hur vi skyddar den biologiska mångfalden både i och runt Östersjön.

Mer ofta än sällan tar Sverige på sig ledartröjan i de projekt som genomförs, och just nu, fru talman, är Sverige ordförandeland för BSPC - ett ordförandeskap vi blivit ombedda att förlänga med ett år på grund av den rådande pandemin. Detta säger mycket om Sveriges position i Östersjösamarbetet och ger oss möjlighet att påverka ställningstaganden och inriktningar när det gäller hur Östersjöområdet utvecklas.

Tidigare har den svenska delegationen till BSPC varit en ad hoc-organisation, och vi har utsett nya delegater till varje session. Nytt för denna mandatperiod, fru talman, är att vi numera har en fast delegation, som regelbundet möter våra parlamentarikerkollegor från Östersjöområdet. Denna nya modell möjliggör en bättre kontinuitet och ger oss som arbetar i delegationen djupare kunskap och därmed en större möjlighet att påverka vilka frågor som tas upp, något som just de senaste två projekten tydligt visar: migration och miljö, två frågor där Sverige står starkt. Med en fast delegation har vi nu också bättre möjligheter att följa upp hur den svenska regeringen arbetar med de rekommendationer vi skickat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

Just nu förbereder vi årets session, som Sverige står värd för och som var tänkt att bli ett firande av att BSPC i år fyller 30. Själva det fysiska firandet får vänta, men vårt viktiga demokratiska arbete gör det inte.

Nytt för i år, vilket också är ett resultat av vårt svenska ordförandeskap, är att vi arrangerar ett ungdomsforum före sessionen den 30 augusti. Där samlar vi framtidens Östersjöpolitiker och ger dem en viktig roll i vårt arbete. Även Ungdomens nordiska råd kommer att medverka den 28 augusti. Vår förhoppning är att årets forum ska bli det första steget i ett mer permanent samarbete mellan BSPC och regionens unga. Också detta är ett tecken på Sveriges påverkanskraft i Östersjösamarbetet.

Samarbete på parlamentarikernivå är viktigt och knyter ihop vår region. I en tid när länder vänder sig inåt är det ännu viktigare att upprätthålla, vårda och utveckla de samarbetsorgan och möjligheter till dialog som finns. Vill vi vara med och främja normer och standarder globalt i en alltmer oförutsägbar värld är samarbetsplattformar där vi kan nå inte bara dem vi vanligtvis ser som våra allierade utan även en vidare krets länder av stor vikt.

Nordiska frågor sträcker sig långt utanför de nordiska länderna. Vi som tror på respekten för mänskliga rättigheter, ett öppet och fritt samhälle och öppna och trygga gränser ska och måste använda alla de verktyg som finns till hands. Den parlamentariska Östersjökonferensen är ett sådant verktyg, fru talman.

Mitt besked till regeringen är därför: Ta till er av våra rekommendationer! De kan vara den minsta gemensamma nämnare som öppnar dörrar för ytterligare och bredare samarbete, till gagn för Norden och hela vår region.

Fru talman! Samarbetet mellan de nordiska länderna står inför något av en nystart. I likhet med många andra som deltagit i debatten i dag gör jag det i min roll som ledamot av Nordiska rådet. Där uppfattar jag att det finns ett starkt engagemang för att vi ska fortsätta jobba med att stärka samarbetet i Norden.

Sedan Nordiska rådet bildades 1952 är den situation som vi just nu upplever under pandemin den kanske största utmaningen hittills. Stängda gränser har tärt på gemenskapen. Flera människor jag har mött som lever eller bor nära gränserna kan, i likhet med vad vi hört i andra vittnesmål här i dag, beskriva hur misstro och motstridigheter gentemot grannlandets folk frodats.

Det är därför hoppfullt att lyssna till hur stort engagemanget är bland talarna och många här i salen för att vi med gemensamma krafter ska försöka se framåt och stärka banden mellan våra nordiska länder. Inte minst är regeringens aktiva arbete på detta område av stor vikt.

I det betänkande vi behandlar om regeringens skrivelse Nordiskt samarbete och Nordiska rådets svenska delegations redogörelse om verksamheten lyfts en rad frågeställningar på detta område fram. Jag vill, fru talman, passa på att yrka bifall till utrikesutskottets ställningstagande och därmed avslag på motionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete

I arbetet för mänskliga rättigheter, demokrati och internationella konfliktlösningar genom diplomati har våra nordiska länder en stark tradition och också en internationell trovärdighet att falla tillbaka på. Detta är områden där det självklart behövs fortsatt kraft och engagemang.

Men det är i vardagen som också dessa frågor har sin utgångspunkt. Det är där vi bygger tillit och skapar förståelse för våra medmänniskor och varandra.

Det är genom att undanröja gränshinder i Norden, som människor kan uppfatta som krångliga och besvärliga, som vi påtagligt kan visa på att vi når det mål vi satt upp: att skapa världens mest integrerade region, med fokus på arbetsmarknad, sociala frågor samt utbildnings- och näringslivsområdena.

I detta sammanhang kan särskilt lyftas fram det arbete som kontinuerligt bedrivs genom Gränshinderrådet och Gränshinderkommittén för att bevaka och följa upp dessa frågor. Där är ju målet att undanröja åtta till tolv gränshinder per år. Bland exempel som tas fram i Gränshinderrådets kontinuerliga kartläggning kan nämnas problem med bankkonton för gränspendlare, skillnader i föräldraförsäkringssystemen, läkemedelshantering, handläggningstider för vårdnadshavare, skattefrågor, e-recept och annat. Det är exempel där Gränshinderrådet kontinuerligt arbetar för att undanröja hinder.

Det saknas annars inte träffsäkra exempel på den grannsämja som har blivit ett signum sedan decennier tillbaka. Mellan Norge och Värmland har det i många år varit närmast klassiskt att lyfta fram devisen "det är bäcken som är gränsen". Mer dramatiskt än så har det inte varit. Konkurrens har kanske funnits på idrottsområdet med vänskapligt sinnat utbyte.

Men nu, under pandemin, är det åtskilliga som har framfört hur tonen förändrats, och vi har också hört det från talarstolen här i dag. Ett stort missnöje skapades mot den norska regeringen för att man under lång tid inte tog de gränspendlare på allvar som mer eller mindre utestängdes från sina jobb eller sina hemresor. Situationen har hanterats, och vi kan se ljuset i tunneln. Men vi har också i dag hört beskrivningar av att det fortfarande finns saker kvar att göra för att nå fram helt och hållet.

På min egen hemmaplan, i Skåne, har den svensk-danska samvaron varit en del av vardagen. På båtarna mellan Helsingborg och Helsingör, på tåg eller bil över Öresundsbron till Kastrup och Köpenhamn eller på färjan mellan Rönne på Bornholm och Ystad bedrivs dagligen gränsöverskridande samarbete. Greater Copenhagen har blivit ett begrepp som kommuner och regioner arbetar utifrån.

Men när jag på senare tid i mina hemtrakter har vandrat vid Öresundskusten har jag visserligen kunnat se Danmark lika nära som tidigare, men utbytet har stått på vänt. Färjorna har stävat troget fram och tillbaka de 20 minuter det tar att resa från stad till stad, men den som har velat gå av har fått visa legitimation, rent av inte fått tillstånd att gå av alls eller har måst vara i karantän. Gränshandeln har mer eller mindre stannat av.

Nu ser vi att möjligheterna öppnas för bättre integration mellan Sverige och Danmark genom ett idogt arbete från regeringen och från aktörer som har intresse av ökad integration. Nu kan vi blicka framåt och se ljuset i tunneln.

I en annan del av landet har vi hört liknande rapporter. Det folkligt förankrade svensk-finska samarbetet har skapat en närmast gemensam stad av Haparanda och Torneå. Kommunerna har gått ihop om gemensam räddningstjänst, samarbete på hälso- och sjukvårdsområdet, gemensam språkskola och även gemensam golfbana och ytterligare fritidsanläggningar. Av ortsbor i Haparanda som jag nyligen pratat med förstår jag att situationen genom de gränsstängningar som nu visserligen efter hand luckrats upp kan ha skapat sår och motsättningar som det tar lång tid att läka och överbrygga.

Rapporter från Åland, som jag får genom Svensk-Åländska parlamentarikerföreningen, visar på den problematik bristen på rörelsefrihet medfört för Åland. Också där finns en stor förväntan på att det snart ska bli lättnader i restriktionerna, så att utbytet kan fortsätta.

När smittspridningen nu allteftersom ger med sig har vi en mödosam väg framåt gemensamt. Det finns som jag ser det ingen anledning att förstärka den nationalism eller provinsialism som växt fram, utan vi ska snarare se till de möjligheter våra nordiska länder har för en fortsatt utveckling i samarbete, med flitigt handels, kultur- och samhällsutbyte.

Fru talman! Här i dag har också nämnts en rad samhällsområden att ta fasta på för en fortsatt god utveckling. Infrastrukturen är ett av dessa, till exempel förbindelserna i Öresund mellan Sverige och Danmark, som jag själv har varit engagerad för under åtskilliga år.

Vid den kommande sessionen för Nordiska rådet, som avhålls i slutet av denna månad, står frågor om cyberhot och pandemin i fokus. I den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet har vi tagit fram en del prioriterade frågeställningar att arbeta med, som jag gärna betonar. Frågorna berör områden som integrerad arbetsmarknad, gemensamma fortsatta satsningar på innovation och insatser kring klimat och miljö samt inom området välfärd.

I januari beslutade utskottet för välfärd, där jag själv ingår, att fokusera på följande frågor under det kommande året: suicidprevention, jämställdhet på arbetsmarknaden, jämställdhet inom hälsa, metoo och antibiotikaresistens. Just antibiotikaresistens är ett arbete som också behöver bedrivas globalt, men där kan de nordiska länderna gå före med kunskap och utveckling. Det var redan 2014 som den tidigare svenske socialministern Bo Könberg lade fram en rapport angående vikten av att bekämpa antibiotikaresistens. Det är fortfarande ett prioriterat område där vi kan nå framåt genom vårt arbete och våra kunskaper.

Nordiskt samarbete

Ja, det finns en rad områden att lyfta fram. Jag vill kanske också betona det som sker på arbetsmarknadens område och i arbetslivet. Det handlar om digitalisering, om framväxten av det nya arbetslivet och om vad det innebär för människorna i vardagen. Slutsatsen blir att grundpelarna i den nordiska arbetslivs- och arbetsmarknadsmodellen behöver stärkas och förnyas, och vi behöver fler verktyg för att hindra segregering. Det skapar en starkare välfärd i Norden, och genom detta kan vi också utveckla alla de andra områdena i god samarbetsanda.

Överläggningen var härmed avslutad.

Nordiskt samarbete

(Beslut skulle fattas den 3 juni.)

Europarådet