Mervärdesskatt

Fru talman! Det är en lång dag i dag med många debatter.

Vi ska nu diskutera mervärdesskatten. Det är en mycket effektiv skatt, en konsumtionsskatt. Det är väl den skatt som jag som moderat tycker har högst legitimitet. Till skillnad från skatt på arbete, där du tvingas betala upp till 52 procent av din lön, kan du faktiskt delvis välja om du ska betala momsen. När du går och handlar i affären eller köper en ny bil vet du att 25 procent av värdet är moms.

Vi ska också veta - jag har ju en bakgrund som företagare - att företagen administrerar momsen gratis åt staten. Detta var en fråga som var uppe för debatt tidigare, men jag tror att fördelarna är så pass stora att de överväger.

Fru talman! Moms, eller oms som den tidigare kallades, infördes 1960 som en tillfällig omsättningsskatt på 4,2 procent. I dag är den generella momsen 25 procent. Den 29 maj 1968 beslutade riksdagen att döpa om skatten från oms till moms.

Momsen har under åren söndrats. Sedan den förra skattereformen, som var mycket bra, togs fram av Kjell-Olof Feldt med flera har man söndrat momssatserna och förhandlat ned dem av olika skäl. Mycket ofta har det varit politiska initiativ härifrån kammaren att göra undantag i momsen. Politiska särintressen har drivit på.

Exempelvis sänktes livsmedelsmomsen 1996 av regeringen Persson med 13 procentenheter till 12 procent. Syftet var gott, nämligen att barnfamiljerna skulle få billigare mat. Det var inte feltänkt i grunden; problemet var att matpriserna inte alls gick ned lika mycket utan bara med 2-3 procent. Sedan har vinsterna gått upp hos dem som säljer mat och dylikt. Det missunnar jag ingen, men det var inte skälet. Riksrevisionen har också kritiserat detta ganska starkt i en rapport som kom förra året.

Ett annat undantag som är obegripligt är äventyrsföretag. Om man exempelvis åker upp till Åre och vill åka skoter eller sloda efter en skoter är det 6 procents moms. Är det någon gång man borde ha råd att betala full moms är det väl när man åker upp till fjällen på semester, kan jag tycka. Det är ju också ett val man gör.

Det är märkligt att sådana här undantag har gått igenom här i kammaren. Jag tycker att de är helt befängda, på ren svenska.

Det skulle behövas en översyn av hela momssystemet - inte minst på fastighetssidan, där det är ett väldigt mischmasch med momsen. Vissa får "momsa", andra inte. Vi som politiskt parti skulle hyra en lokal här i Stockholm. Vi kunde inte hyra lokalen; fastighetsägaren ville inte hyra ut eftersom vi inte var momsredovisningsskyldiga.

Detta tycker jag att man bör ta i. Det här borde inte vara så känsligt politiskt, kan jag tycka. Det här borde vi faktiskt kunna komma överens om. Det är ett önskemål jag har.

Dessutom bör riksdagen sträva efter en enhetlig moms. Jag säger inte att den måste vara 25 procent. En enhetlig moms kanske kan vara 22 procent, vad vet jag, men man bör titta på detta grundligt om man nu ska ta fram en skattereform. Med de sektorer som i dag omfattas av moms skulle en enhetlig moms på 25 procent ge staten 66 miljarder i budgetförstärkning. Det skulle ge utrymme för andra skattesänkningar som jag har hört att många vill ha kvar, men jag tycker att det är sundare att ta ut skatt på konsumtion än på arbete.

Det finns sedan lång tid tillbaka förslag om att ta tag i detta med hyresmomsen, men ingen vågar ta i det. Det tycker jag är sorgligt. Varför denna fördröjning från regeringens sida när det gäller att ta tag i detta, fru talman? Varför denna saktfärdighet hos regeringen? Det borde finnas en klar majoritet i kammaren för det, kan jag tycka. Är det för att man är rädd att förlora någon väljare här och där, eller är det av taktiska skäl? Jag finner inte svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Regeringen bör ta fram ett förslag och förhandla med oss övriga partier för att få fram detta med likvärdig moms, moms på kommersiella fastigheter och så vidare. Det behöver göras en översyn av det.

Fru talman! Jag tänkte stanna där. Jag yrkar bifall till Moderaternas reservation 1.

Fru talman! Sveriges mervärdesskattesystem bygger på en anpassning av lagstiftningen till EU:s mervärdesskattedirektiv. Denna anpassning har föranlett att vi har de olika nivåer av momssatser som i dag är gällande. Det blev verklighet efter Sveriges inträde i Europeiska unionen och skattereformen under 1990-talet. Sedan dess har många mindre, specifika ändringar gjorts, och frågan om en ny skattereform har emellanåt lyfts i debatten. Ju längre tiden går och ju fler mindre, specifika ändringar som görs i ett skattesystem, desto närmare kryper tidpunkten för en ny översyn.

Fru talman! Vi kan nu exempelvis se hur vissa delar av mervärdesskattelagstiftningen leder till praktiska problem. När företag som ska vaccinera personer mot corona under pandemin ska hyra lokaler för sin verksamhet kan inte ingående och utgående momssatser dras av mot varandra eftersom uthyrning inte beläggs med moms. Momsproblem står alltså i vägen och skapar hinder mitt i den kris och pandemi vi genomgår. Därför behöver vi göra en översyn av mervärdesbeskattningen.

Problem finns också med de skillnader som har gällt i fråga om inhyrd personal i sjukvården och andra förslag om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar. Sjukvården var ansträngd redan innan pandemin, och att strama åt det redan begränsade resursutrymmet genom beskattning vore både högst olyckligt och problematiskt. Vårdmomsen innebär kraftiga fördyringar av verksamheten för vårdgivare som anlitar legitimerad vårdpersonal som är egenföretagare eller konsulter. I ett läge där sjukvården snabbt behöver öka kapaciteten under en period är vårdmomsen ett allvarligt hinder. Låt oss åtgärda detta!

Fru talman! Den statliga utredning som ser över vårdmomsen ska inte vara klar förrän i april nästa år. Med tanke på den stora vårdskulden behöver lagändringar komma på plats snabbare. Sverige tillämpar även nedsättningar av momssatser och fullständiga undantag där momsen helt utgår på varor och tjänster. Det innebär att den investerare som vill kvitta ingående och utgående moms mot varandra inte har möjlighet att göra det.

Detta kan leda till komplikationer då undantag från moms i vissa fall kan innebära att avdragsrätt inte finns för vissa investeringar, varför nya verksamheter kanske inte heller växer fram. Följden kan bli lägre bnp-tillväxt än vad som annars hade kunnat bli fallet, vilket i förlängningen leder till färre arbetstillfällen och sannolikt också sämre internationell konkurrenskraft. Vi ser dock att frågan är relativt komplex och att det fortsättningsvis ändå kan finnas områden med behov av nedsättning av moms, men omfattningen av normalmoms kan behöva utvärderas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Fru talman! Det har även visat sig att en variation av momssatser i vissa branscher bidrar till olika negativa konsekvenser. Bland annat inom turismnäringen uppstår problem på grund av att man behöver hålla reda på många olika momssatser. Dels skapar det förvirring, dels ökar det risken för skattefel.

Samtidigt medför det en snedvridning av konkurrensen i dessa sektorer. Systemet med differentierade momssatser medför vissa problematiska gränsdragningar och definitionsfrågor som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller orättvisa. Ska till exempel en gästhamn klassas som en industrihamn eller som besöksnäring? Ska arrangerade cykelturer i nedförsbacke beläggas med 6 procents moms medan guidade cykelturer i stadsmiljö beläggs med 25 procents moms? Ska det anses som persontransport att åka häst och vagn på marknad, vilket därmed momsbeläggs med 6 procent? Ska ponnyridningen på samma marknad klassas som en upplevelse, vilket därmed beskattas med 25 procent?

Vi vill se en rättvis beskattning och en harmonisering av de momssatser som är kopplade till turism- och besöksnäringen. Vi vill även se en utredning rörande förutsättningarna för att ytterligare harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter beskattas mer enhetligt. En ökad grad av harmonisering av momsen inom vissa branscher skulle kunna bidra till att öka den samhällsekonomiska effektiviteten och tillväxten.

Fru talman! Samtidigt finns det vissa specifika sektorer i samhället där momsundantag eller nedsättningar ändå kan vara relevanta och motiverade. Trots att en harmonisering till normal momssats bedöms vara samhällsekonomiskt effektivt på andra områden handlar detta om områden där skatten har viss betydelse för konsumenterna.

Företrädesvis inom kulturområdet finns i dag en kulturmoms, och den bör fortsatt hållas på en sådan nivå att vi kan stimulera till ett högt kulturellt deltagande i Sverige. Ur Sverigedemokraternas kulturnationalistiska perspektiv menar vi att kulturen har stor betydelse för hela samhället och att det finns ett värde i detta. Det värdet bör hedras genom en lägre momssats, för ett samlat, ökat kulturellt deltagande.

Fru talman! Ett annat område att se över är momsen på dansbandsmusik. Den som besöker en tillställning där det spelas dansbandsmusik får betala högre moms på sin entrébiljett än den som besöker en konsert, eftersom dansband belastas med 25 procents moms medan konserten har en 6procentig momssats. Samma låga momssats gäller vid idrottsarrangemang, där momssatsen alltså är 6 procent. Detta förhållande anser jag vara både obegripligt och orättvist.

För digitala spel i Sverige är momsen satt till 25 procent. Vissa försäljare försöker emellertid klassa spel som böcker och därmed kringgå lagstiftningen för att få ned momsen till enbart 6 procent.

Det är orimligt att musik och rörelse ska ha högre momssats än idrottsarrangemang och konserter. Därför behöver det skapas rättvisa villkor inom kultur och idrott. I syfte att momsen ska bli likvärdig den vid övriga dans-, idrotts- och kulturupplevelser menar vi att man snarast bör utreda möjligheten att sänka dansbandsmomsen från 25 till 6 procent.

Samtidigt behöver Sverige se över momslagstiftningen så att den förbättrar förutsättningarna att hantera vaccineringen under pandemin. Vi behöver förstärka vården, effektivisera näringslivets villkor och se till att kulturen får en given och tillgänglig plats i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Avslutningsvis står vi bakom samtliga reservationer i betänkandet, men för tids vinning yrkar jag bifall enbart till reservation nummer 1.

Fru talman och ärade kollegor som är kvar i kammaren denna sena timme! Inkomstskatten som vi betalar en gång i månaden är den skatt som, gissar jag, får mest utrymme i debatten. Momsen å sin sida är en skatt som vi betalar nästan varje dag när vi handlar, men den har inte särskilt stort utrymme i den offentliga debatten. Momsen är dock ingen skatt på marginalen. Den står för en stor del av statens intäkter. År 2020 beräknades den dra in drygt 450 miljarder till staten. Det är en femtedel av de totala skatteintäkterna.

Momsen är till skillnad från inkomstskatter och företagsskatter en relativt lättbegriplig skatt om man är konsument. Det är ett påslag på din vara eller tjänst som inte är beroende av din inkomst utan av varans pris, och naturligtvis vad det är för vara. Det finns ingen progressivitet, och undantagen är relativt få.

I dag när vardagsköp pågår för fullt i mobiler och vid datorskärmar blir det dock tydligt att det formella mervärdesskattesystemet har hamnat i otakt med den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Ökad användning av teknik och globala tjänster driver fram behov av att förenkla för både konsumenter och näringsidkare. Vi måste följa med i det digitala samhället. Lagstiftningen och tillämpningen måste följa med i verkligheten.

I alla undersökningar hamnar tyvärr momsen högt upp på företagens lista när de ska rangordna administrativa problem eller bördor, inte minst beroende på de många gånger obegripliga skillnader i momssatser som vi har hört flera talare ta upp. Vi vet ju att fler jobb kan skapas om företagarnas vardag förenklas. I förlängningen stärker det välfärden. Det går att förenkla mycket inom området för mervärdesskatt.

Alliansregeringens reform med kvartalsredovisning av moms i stället för månadsredovisning minskade på den tiden företagens kostnader med över 300 miljoner kronor. För Centerpartiet är det viktigt att fortsätta detta förenklingsarbete. Men även om redovisningen av moms blev enklare under alliansregeringen återstår en del gamla synder i logiken och begripligheten när det gäller momssatserna för främst företag och ideella föreningar.

Det är svårt att förstå varför olika nivåer tillämpas. Det bästa exemplet här är nog den gamla godingen momsen på musik och dans. Det är svårt att se logiken i att kultur som utövas i form av musik och dans ska beskattas med 25 procent medan kultur i form av enbart musik är belagd med väsentligt lägre moms. Momsnivån för musikverksamhet bör rimligen vara densamma vare sig åhörarna eller publiken dansar till musiken eller inte.

Det har aviserats att resultatet av en utredning som blev klar i juni 2020, En ny mervärdesskattelag, ska komma. Vi får se vad den innehåller. Vi får bevaka och trycka på.

Fru talman! Samtidigt som min bild av att momsen ur den enskildes perspektiv nog inte ställer till något större huvudbry är det annorlunda för företag och den ideella sektorn. Jag tänker ägna mina avslutande ord åt det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Ett område där systemet rymmer både lagstiftning och praxis och där konsekvenserna har fått effekter som ingen lagstiftare kan ha haft som intention är området momspliktig verksamhet vid fastighetsuthyrning. Det började redan 2015 när Centerpartiet pekade på de problem som uppstod när Friskis & Svettis momsredovisning underkändes. Där ändrades praxis, och problemen för till exempel idrottsföreningar tog fart. På grund av regelverket kan fastighetsägare ibland inte hyra ut till idrottsföreningar eftersom de är momsbefriade.

Momsregler gör att idrottsföreningar på många håll får det svårt, för att inte säga omöjligt, att hyra idrottslokaler av privata fastighetsägare. Redan före Skatteverkets nya ställningstagande var det svårt att hitta lokaler för den ideella sektorn. Detta får en absurd konsekvens. Av rent företagsekonomiska skäl kan det vara ett enklare val för fastighetsägare att låta deras lokaler stå tomma än att hyra ut lokalerna till momsundantagna verksamheter. Det är inte bara idrottsverksamhet som drabbats. Även friskolor vittnar om liknande problematik.

Fru talman! Med det nuvarande momsregelverket finns det en risk att idrottsföreningar antingen upphör att vara ideella eftersom det försvårar deras verksamhet, eller tvingas höja avgifter, om de alls har möjlighet att driva verksamheten vidare. Centerpartiet menar förstås att föreningslivet och den ideella sektorn måste värnas. När vi ser att problem i lagstiftningen riskerar att tvinga fram en bolagisering av ideella föreningar måste vi agera. I reservation 7 beskriver vi problemet, och jag yrkar bifall till den.

Fru talman! I den föregående debatten lyfte jag fram att våra skattesystem måste vara företagsvänliga och att skatter och regler måste utformas så att det är enkelt att driva företag. Momssystemet är känt för att vara allt annat än enkelt. Enligt Näringslivets Regelnämnd är skatteregler den vanligaste källan till det regelkrångel som många företagare vittnar om, och allt som oftast är det momsen som ställer till problem. Men det är viktigt att påpeka att krångliga momsregler inte bara drabbar våra företag. De drabbar i stor utsträckning även föreningslivet. Indirekt drabbas också slutkonsumenter av problem i momssystemet.

De olika momssatserna 6, 12 och 25 procent för med sig en lång rad gränsdragningsproblem. Ett vanligt exempel som lyfts fram i momsdebatterna, både i dag och tidigare, är de olika momssatserna på kulturarrangemang som beror på om publiken sitter ned eller står upp. Om publiken sitter ned är skattesatsen 6 procent. Om publiken dansar mer än fyrdubblas skatten till 25 procent. Man undrar ju vad som händer vid en konsert om någon eller några väljer att dansa spontant. Frågeställningen ter sig komisk för utomstående, men för dem som berörs är det här tragiskt och orimligt.

Detta är tyvärr långt ifrån det enda som är krångligt med momslagen. En lista på krångliga momsregler skulle förmodligen kunna bli hur lång som helst. De olika skattesatserna, de många undantagen och undantagen från undantagen är en ständig källa till huvudvärk för många företagare och organisationer.

Fru talman! Vi är nu inne på den sista av fem skattedebatter som i går och i dag har hållits här i riksdagen. I flera av dessa debatter har jag lyft fram skatteregler eller skattesatser som behöver ändras för att förutsättningarna för föreningslivet ska bli bättre. Eftersom föreningslivet är en omistlig del av vårt samhälle kommer jag att uppehålla mig vid det även nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Momsregelverket är i flera delar illa anpassat för det ideella föreningslivet. Detta försvårar vardagen för ett stort antal föreningar, men i vissa fall riskerar verksamheten att helt upphöra av skäl som kan härledas till momsregelverket.

Ett problem som många föreningar stött på är moms på interna tjänster inom föreningen, så kallad internmoms. Dagens lagstiftning innebär att staten belastar lokala föreningar som är del i en större helhet med moms när de använder stöd som har tagits fram inom och för den egna organisationen. Det handlar till exempel om tjänster som medlemsadministration, juridiskt stöd eller it-stöd som den nationella organisationen har tagit fram till stöd för lokala föreningsgrenar. Tjänsterna tillhandahålls enbart inom den egna organisationen och är skräddarsydda för de behov som finns inom organisationen. Syftet är att de som är verksamma inom organisationen på det lokala planet ska kunna lägga tid och energi på föreningens huvudsyfte snarare än på administration. Men på grund av statens regler blir det snarare tvärtom när man plötsligt måste betala och administrera moms.

Fru talman! Som jag nämnde i min inledning gäller i dag olika momssatser beroende på om en konsertpublik står upp eller sitter ned. Liknande fenomen finns på fler områden.

Besöksnäringen är förmodligen en av de branscher som är hårdast drabbade av momsregler som ter sig inkonsekventa. Till exempel har guidade turer olika momssatser beroende på var de utförs och även beroende på vilket fordon som används. Sover man över i en båt i en gästhamn gäller 25 procents moms. Sover man över på en camping gäller 12 procents moms. Den som läser igenom de olika motionerna i betänkandet hittar snabbt många fler exempel.

Fru talman! Kristdemokraterna vill ha en momsöversyn. Syftet ska vara att förenkla och harmonisera momsen. Enkelhet för dem som berörs, till exempel de ideella föreningarna, måste vara ledstjärnan i det arbetet.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Fru talman! Då är vi inne på den sista debatten för oss i dag. Den handlar om mervärdesskatten, momsen. Även den finns det olika åsikter om och synpunkter på hur man kan använda och reformera.

Moderaterna menade i sitt anförande att undantagen gör det krångligt och svårt och att det kanske vore bättre med en enhetlig moms. Det låter väl lockande att kunna få ett enkelt system och dessutom 66 miljarder kronor in till statsfinanserna. Det skulle eventuellt kunna delfinansiera en basinkomst. Där kanske vi kan hitta någon typ av samsyn. Jag tror dock inte att det är möjligt just nu.

Fru talman! Jag ser ändå att momsen kan användas för att styra beteenden och konsumtion.

I mina ställningstaganden, i mitt engagemang och i mitt politiska arbete sätter jag alltid miljön i första rummet eftersom det är både miljökris och klimatkris. Det är det som styr och ramar in i princip alla mina ställningstaganden. Hade det inte varit för de faktorerna hade jag kanske landat i andra ställningstaganden och kunnat tänka att det är en bra princip att det är enhetligt med mera. Men nu tycker jag att vi ska använda alla styrmedel och alla politiska verktyg vi har för att styra bort från det som är sämst för miljön och styra mot det som är så bra som möjligt för miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Ett förslag som Miljöpartiet driver är att ha full moms för flyget. Där är momssatsen i dag bara 6 procent. Det är ingen hemlighet att flyget står för stora delar av våra utsläpp. Det är heller ingen hemlighet att vi i Miljöpartiet kämpar hårt för en flygskatt. Motståndet är stort, men ett annat sätt är ju faktiskt att höja momsen på flyget från nuvarande 6 procent.

Man kan också sänka eller ta bort momsen på sådant som finns på secondhandmarknaden, sådant som moms redan betalats på. I dag kan till exempel klädesplagg betalas moms på i princip hur många gånger som helst. För att gynna secondhandmarknaden kan man fundera på olika verktyg, också momssatserna.

Jag har väckt en motion som går in lite grann på jämställdhetsfrågor, som vi också är många som brinner för i den här församlingen. Den handlar specifikt om mensskydd.

Sverige sticker faktiskt ut i ett europeiskt perspektiv. Sverige och Danmark har bland de högsta momssatserna. I Skottland har man gjort mensskydd gratis. Kanada, Storbritannien och Irland har ingen moms, och i Frankrike har man sänkt den till 6 procent. Även i Indien och USA har man vidtagit åtgärder för detta.

Det här kan tyckas vara en liten detalj, men vi lever fortfarande i ett ojämställt samhälle. Och att ha mens är inget man väljer, utan det är biologiskt. En kvinna som är 40 år gammal har i genomsnitt lagt 48 000 kronor på mensskydd. Frågan är varför vi ska ha en av Europas högsta momssatser på just mensskydd, något som kvinnor inte kan välja bort.

De här verktygen ser jag, och jag tycker att vi bör använda dem för att rätta till både miljöproblem och jämställdhetsproblem. Jag vill hellre att vi använder mervärdesskatten och justerar de momssatser som finns.

Därmed vill jag tacka för dagens debatter. Jag avslutar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Det låter på alla som talar här som att momsen är något vi skulle ha relativt lätt att komma överens om.

De flesta här har talat sig mer eller mindre varma för enhetlig moms och den enkelhet det skulle innebära. Personligen skulle också jag föredra att vi hade ett enkelt system där den gränsdragningsproblematik som vi hört om här inte förekom. Det vore bra för väldigt många.

Däri ligger dock inte problemet. Problemet kommer sedan, när man ska försöka skapa en budget i balans för svenska staten. Det är otroligt lätt att prata om att sänka skatter och skapa olika lösningar som går ut över statens ekonomi. Men det är väldigt få som är intresserade av att prata om hur man kompenserar för det, antingen genom att dra ned på de offentliga åtagandena eller genom att öka andra intäktskällor. Därför tror jag att det kanske inte kommer att vara så lätt som det först kan verka när man lyssnar på den här debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Vi förstår nog alla att det behövs en större skattereform som tar ett helhetsgrepp om de offentliga inkomsterna och ser till att vi kan åtgärda de problem som finns här. Gör man det med ingången att man ska lösa styrningen av olika sektorer i ekonomin på andra sätt kommer man nog att kunna få med föregående talare - även om momsen som styrmedel lät intressant för henne.

Jag yrkar avslag på samtliga motioner och bifall till utskottets förslag, fru talman.

Fru talman! Det var ett intressant anförande som Patrik Lundqvist delgav oss här i kammaren. Att en enhetlig moms införs tror jag inte behöver leda till att skatteintäkterna minskar. Man skulle absolut kunna genomföra en neutraliserad reform men göra så att beskattningen när det gäller moms blir mycket enklare och begripligare för individer och företag, mer rättvis och samhällsekonomiskt genomförbar.

Jag skulle vilja höra om Patrik Lundqvist och hans parti, som faktiskt är ett regeringsparti, kan tänka sig att titta på frågan om att genomföra en reform för enhetlig moms. Och om han är beredd att göra det, kan han också tänka sig att behålla en sänkt momssats för de kulturella värdena?

Jag vill också passa på att yrka bifall till SD:s reservation nummer 2 i betänkandet.

Fru talman! Jag måste instämma med dem som har pratat här tidigare och sagt att det faktiskt också skulle kunna innebära ökade intäkter för staten. Jag lägger inte några begränsningar för hur man skulle kunna genomföra detta. Men jag är övertygad om att man inte kan begränsa sig till att enbart reformera momsen. Jag tror att vi också samtidigt behöver titta på det övriga skattesystemet. Detta är en så pass stor del av det offentligas totala intäktssystem att jag tror att man behöver ta ett helhetsgrepp om alltihop.

Jag tänker heller inte säga bu eller bä när det gäller exakt vilka avsteg man ska inleda med eller inte i en sådan översyn. Jag tänker, precis som finansministern har gjort tidigare, hålla alla dörrar öppna tills vi sitter vid förhandlingsbordet och har ett arbete på gång där vi faktiskt ser ut att kunna komma i mål med en skattereform.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det är bra att det finns en öppenhet från regeringens sida för att titta även på momsområdet och kanske jobba mot en mer enhetlig momslagstiftning. Man stänger i alla fall inte dörren utan håller den öppen, som jag tolkar det. Det är positivt i så fall. Man kanske inte behöver göra det så krångligt och göra en totalförändring på skatteområdet för att titta på momsområdet, kan jag tycka, men okej.

En annan frågeställning som jag tycker att det är viktigt att ta upp här och nu, mitt under brinnande pandemi, är översynen av vårdmomsen. Varför måste genomförandet av den dröja ända till nästa år? Då är pandemin förhoppningsvis utagerad, men man vet ju aldrig vad som händer. Viruset kan mutera, och vi kan få fler vågor av coronaepidemin som kan fortsätta att ställa vården på kant, så att säga. Vi behöver lägga fokus på vårdmottagandet men också på personalen inom vården. De drar ett väldigt stort lass. Detta arbete skulle kunna genomföras snabbare än vad som sker. Varför gör man inte det?

Mervärdesskatt

Fru talman! Det är såklart en intressant fråga, men jag är inte man att svara på den. Jag sitter inte med och gör prioriteringarna för vad det behöver jobbas med och när. Jag kan däremot försöka mig på en kvalificerad killgissning, nämligen att vi faktiskt har en pandemi nu som skjuter upp väldigt mycket arbete som vore bra att göra. Vi har hela tiden ett arbete med att parera olika problem och titta på stödsystem, ändringsbudgetar och sådana saker. Jag skulle gissa att det är därför som just denna fråga också får skjutas lite framåt. Statens resurser är tyvärr inte oändliga, ändå.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 april.)

Lärare och elever