Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan

Herr talman! Vi har i dag att behandla ett betänkande om Riksrevisionens rapport Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan. Det är en gedigen rapport som över tid har granskat de effekter som de moderata valfrihetsreformerna från 90- och 00-talen haft på utbildningsområdet.

Det var valfrihetsreformer som inte genomfördes helt konfliktfritt. I vanlig ordning, då precis som nu, upprördes vänstern över utökade friheter för den enskilde. Det är väl egentligen få saker som på ett bättre sätt tydliggör skiljelinjerna mellan oss: Socialdemokraternas ständiga förakt för individens frihet och Moderaternas kärlek för densamma.

Riksrevisionen visar tydligt i sin rapport på vikten av likvärdigt välfungerande skolor. Moderaterna instämmer i detta. Kvaliteten på en gymnasieskola kan avgöra vilka möjligheter en person har under resten av livet. För detta har Moderaterna många gånger tidigare presenterat förslag om hur ledarskapet, undervisningen och ordningen kan förbättras.

Dagens situation visar att man som medborgare tyvärr inte kan lita på att varje skola i varje del av landet och i varje stad är välfungerande. I dag handlar det inte bara längre om att välja skola utan också att ha rätt att välja bort den sämre skolan.

I gårdagens partiledardebatt talade Stefan Löfven om det svenska klassamhälle som kvarstår. Riksrevisionen visar tydligt hur valfriheten har bidragit till klassresor. Rapporten visar hur friskole- och frisöksreformer de facto påverkat elevers arbetsmarknadskarriärer. De elever som har haft utökade valmöjligheter har enligt granskningen en något högre lön än övriga elever. Dessutom, herr talman, berörs särskilt de elever som kommer från hem med svag utbildningsbakgrund av detta.

Moderaternas reformer har alltså lett till en högre sannolikhet att elever fullföljer en högre utbildning, får en positivare löneutveckling och får större karriärmöjligheter. Inget system är dock perfekt. För lite har gjorts på senare år för att bredda möjligheterna för alla att tillgodogöra sig fördelarna med reformerna. Valmöjligheterna verkar inte ha haft någon effekt på utbildningskarriärer för elever med utländsk bakgrund. Enligt Riksrevisionen beror det på att de har hamnat i ett informationsunderläge.

Moderaterna menar självklart att detta är oacceptabelt. Alla elever behöver ha samma möjlighet att välja, och att kunna göra goda, välavvägda val kräver också en god information. Detta vet vi i synnerhet nu när vi har fått svart på vitt att valfriheten gynnar eleven på alla vis.

Moderaterna menar att det nu är fullt möjligt för riksdagen att komplettera systemet på ett tillfredsställande sätt. Vi föreslår därför att riksdagen ger Skolverket ett samordnande uppdrag att förbättra informationen om skolval. Vi föreslår även att riksdagen ställer sig bakom Moderaternas motion om att kommunerna ska tillhandahålla god information på fler språk än svenska. Man kan inte, herr talman, förvänta sig att varje familjesituation eller familjebakgrund är lik någon annan. Därför måste vi, där vi kan, förbättra en sådan simpel sak som att tillhandahålla bra informationsmaterial.

Man blir därför förvånad över att övriga partier säger nej till detta. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna säger nej till två ganska enkla förslag, som skulle göra stor skillnad för väldigt många. Det är förvånande att inkludering är något man säger nej till.

Vi vet att det som krävs för att varje elev och familj ska ha möjlighet att göra goda val är just bättre tillgång till information. Det är en enkel sak att korrigera.

Vi skulle ha gjort det under eftermiddagens votering. Nu får man i stället chans att nästa vecka revidera sitt ställningstagande, återkomma till riksdagen och säga ja till Moderaternas och Kristdemokraternas reservation. Densamma vill jag yrka bifall till, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Eftersom vi människor är olika finns det ett värde i att elever får välja skola. Olika profilering, inriktning och undervisningsmetoder hos skolorna kan ge den stimulans som den enskilda eleven behöver för att få rätt utmaningar till att lyfta sin nivå.

Riksrevisionen har gjort en viktig granskning av sambanden mellan elevers möjlighet att välja kommunal gymnasieskola och deras lön och utbildningsnivå tio år efter att studierna på ett nationellt program har avslutats.

För svenskfödda elever kan man se ett positivt samband mellan deras möjlighet att välja gymnasieprogram och deras lön efter tio år. Detta borde rimligen vara av högsta intresse för Sverige. Vi behöver välutbildade invånare, som bidrar till landets utveckling. Vi vet också att det finns starka samband mellan utbildningsnivå, hälsa och livslängd. Även för den enskilda personen finns det alltså värdefulla vinster, utöver arbete och inkomstnivå.

Men för elever med utländsk eller svag utbildningsbakgrund verkar dessvärre valmöjligheterna inte ha haft någon effekt för utbildningskarriären. Riksrevisionen konstaterar att det ur ett likvärdighetsperspektiv är viktigt att säkerställa god kvalitet i gymnasieskolan och att ge information och stöd till alla elever som ska välja gymnasieutbildning.

Herr talman! I Sverige är vi unika med att skolpengen följer med eleven, oavsett vilken skola eleven väljer. I många andra länder måste familjerna själva bekosta utbildningen om de exempelvis väljer en fristående skola. Det är därför särskilt viktigt att föräldrar och elever som saknar kunskap om det svenska skolsystemet får en grundlig information om möjligheterna att välja skola.

Kristdemokraterna och Moderaterna anser att fler elever måste ges möjlighet att välja den skola som passar dem bäst. En viktig förutsättning för detta är att föräldrar och elever ges bättre möjligheter att göra ett välgrundat skolval. Det behövs därför ett samordnande uppdrag att förbättra informationen om skolvalet.

Man behöver också säkerställa att kommunerna ger god information på fler språk om de skolvalsmöjligheter som finns. Det är viktigt för att eleven fullt ut ska förstå vad som skiljer olika utbildningar åt, men också för att ge föräldrarna möjlighet att fullt ut vara delaktiga i det val för livet som deras barn står i begrepp att fatta.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar här i dag utbildningsutskottets betänkande Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan, Riksrevisionens rapport samt Moderaternas och Kristdemokraternas följdmotion gällande information om val av skola och utbildningar i olika skolformer.

Riksrevisionen lämnar inga rekommendationer till regeringen eller myndigheterna i sin rapport, men pekar på att vi ur ett likvärdighetsperspektiv måste klara gymnasieskolans kvalitet och ge stöd och information till elever som ska önska gymnasieskola. Det tror jag att vi alla kan instämma i.

Syftet med rapporten var att titta på hur förändringarna i den svenska skolan avseende möjligheten att välja skola och utbildning har ett samband med elevernas framgång på arbetsmarknaden och framtida studiemöjligheter.

Det är viktigt att se att rapporten bygger på ett väldigt begränsat urval av elever från storstadskommuner, elever som slutfört ett nationellt program inom tre år. Dessa kommuner skiljer sig avsevärt från mindre kommuner gällande möjligheter att erbjuda utbildningar och gällande olika skolor med annan huvudman. Just därför lämnas inga rekommendationer.

De övergripande resultaten ger enligt Riksrevisionens rapport ingen evidens för att möjligheten att få ange önskad kommunal gymnasieskola har påverkat sannolikheten för en individ att ha en inkomst, vara i arbete eller ha genomgått eftergymnasiala studier tio år efter avslutad gymnasieskola. Det är alltså väldigt svårt att dra långtgående slutsatser och använda resultatet av rapporten som bevisföring åt den ena eller andra sidan.

Herr talman! Under våren har vi varit många som fängslats av HBOserien Chernobyl. Det är en stark berättelse om vilka faror som finns med kärnkraften. Men kanske av större intresse för den här debatten är skildringen av Sovjets maktelit. De är fångade i ett tankesystem, oförmögna att erkänna sina egna misstag och se verklighetens utmaningar. Det är systemet framför allt. Systemet kan inte ha fel. Det måste vara fel på verkligheten. Kärnkraftverk kan inte explodera.

Vi har stora utmaningar i den svenska skolan. Sedan 1990-talet har likvärdigheten minskat och kunskapsresultaten försvagats. Marknadskrafterna har under borgerliga regeringar givits fritt spelutrymme. Okritiskt och snabbt skulle skolan konkurrensutsättas. Resultatet är att klassamhället har vuxit och att tusentals ungar i vårt land inte får den skolgång som de har rätt till.

När jag läser Riksrevisionens granskningsrapport slås jag av att vi fortsätter att stå inför enorma satsningar i den svenska skolan. Självklart går inte alla utmaningarna att tillskriva ett valsystem eller skolvalsreformerna, men reformerna har inte heller revolutionerat skolresultaten i positiv riktning.

Vi har under lång tid sett hur skolsegregationen ökat. Skolföretag satsar på elever som är lönsamma. De etablerar sig i kommuner och stadsdelar där det går att fylla platserna för att senare kunna göra vinst. Vi har tvärtemot vad tanken var med de här reformerna sett att vi fått få stora koncerner men inte alls så många små alternativ som vi hade önskat. Skolor kan gå i konkurs, och det sker också.

Svaret på de här utmaningarna kan inte vara mer marknad. Vi måste ta oss bort från kundsamhället och återskapa en kunskapsskola som klarar den kompensatoriska uppgiften. Vi måste se verkligheten och vilja förändra systemet.

Herr talman! Moderaterna och Kristdemokraterna vill se satsningar för att fler ska göra bättre val - gott så. Men endast välinformerade val kommer inte att ge mer likvärdighet. Ser ni också verklighetens problem med den strukturella ojämlikheten?

Som Skolkommissionen, olika fackförbund, forskare och senast i februari OECD:s rapport visar på krävs det politik för att motverka de negativa konsekvenserna av skolvalet. Ojämlikheten förstärker sig själv. Det är som att den som föds med stora resurser helt enkelt får större möjligheter att lyckas genom livet. Omvänt har den som föds fattig med sämre resurser sämre möjligheter. Det är därför vi behöver ta ansvar gemensamt. Livet är ingen 100-meterstävling där en ska springa med ett ben och någon annan ska springa med två ben. Det krävs politik för att utjämna livsvillkor, och skolans roll i det är extra viktig. Skolan ska vara kompensatorisk och likvärdig för alla.

Den socialdemokratiska regeringen har påbörjat arbetet med att göra den svenska skolan bättre. Vi bygger ut likvärdighetspengarna och satsar för att alla skolor ska vara bra. Vi vill förbättra resursfördelningen och förändra reglerna så att varje skola kan få en bättre social sammansättning. Vi har förstärkt gymnasieskolan. Vi avsätter resurser till högre lärarlöner. Vi vill ha fler vuxna i skolan. Vi vill ha ökad jämlikhet mellan olika stadsdelar. Just nu ser vi över gymnasieskolan, så att den ska kunna bli den skola som det talades om inledningsvis - bättre och bra i hela landet.

Men vi är inte nöjda, herr talman. Vägen framåt är att öka likvärdigheten och jämlikheten. Vi kommer aldrig att acceptera en skola där några få får stå tillbaka för att andra ska lyckas.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Efter detta anförande är min fråga till Mattias Vepsä om det finns ett värde i att elever och föräldrar får bättre möjlighet att göra välgrundade val inför gymnasieskolan. Det är ju det som reservationen går ut på. Det skulle bidra till att öka jämlikheten och minska ojämlikheten.

Herr talman! Jag tackar Gudrun Brunegård för frågan. Det är klart att det även i det här systemet finns ett egenvärde i att vi ska ha bästa möjliga tillgängliga information. Därför har Skolverket redan fått i uppdrag att göra en informationssatsning riktad mot vårdnadshavare. Den möjliggör att man får bättre information. Kommunerna har ansvar för att se till att informationen finns samlad. Det genomförs just nu en utredning om hur vi ska dimensionera och öka kvaliteten i gymnasieskolan över hela landet. Det är resultat av att vi ser att man måste förändra det här systemet och göra det bättre, så att fler kan göra välinformerade val.

Motfrågorna blir: Hur läser ni OECD:s rapport? Hur läser ni forskningen? Hur tolkar Kristdemokraterna fakta på marken som visar att det inte bara är en perfekt marknad som löser detta? Det krävs också insatser för att öka jämlikheten. Det krävs strukturella insatser i bostadsområdet, i skolan och i fritidsverksamheterna. Vad vill ni göra för att fler ska lyckas i gymnasieskolan?

(Applåder)

Herr talman! Det är jätteviktigt att man arbetar för jämlikheten med alla till buds stående medel. Då är jag rädd att Socialdemokraterna och den övriga majoriteten begår ett misstag om ni inte går på vår reservation, som förstärker möjligheten för föräldrar och elever att göra välgrundade val.

Herr talman! Jag tackar för det svar jag fick.

Jag gläds över att vi delar uppfattning - vi måste öka jämlikheten. Därför har vi valt att gå vidare med Skolkommissionens idé om att öka likvärdighetssatsningarna i den svenska skolan och se till att fler barn lyckas genom livet.

När ni i julas fick möjligheten att lägga fram en budget märkte vi hur viktigt det var med enorma skattesänkningar för dem som hade det allra bäst ställt, Gudrun Brunegård. Var fanns satsningarna på den svenska skolan? Under de åtta alliansår då ni styrde var det 19 gånger vanligare att sänka skatten än att satsa på skolan.

Men med det sagt är det välkommet att också Kristdemokraterna nu vill rikta udden mot vår tids stora orättvisa: ojämlikheten. I det arbetet önskar jag att vi kan ta gemensamt ansvar.

(Applåder)

Herr talman! Jag känner att jag behöver fråga ledamoten Mattias Vepsä efter hans inlägg i debatten om det är så att Socialdemokraterna inte ställer sig bakom det fria gymnasievalet. När man lyssnar på ledamoten upplevs det i varje fall som så.

Det upplevs som att Socialdemokraterna ifrågasätter ett valfrihetssystem som vi i rapporten får läsa om har påverkat väldigt många elever väldigt positivt. Vi får läsa om hur de elever som kommer från hem med svag utbildningsbakgrund också gynnas i systemet.

Visst är systemet inte perfekt. Det håller vi med om. Det är också därför som vi föreslår extra kompletteringar och insatser som skulle gynna de familjerna och barnen. Det säger ni nej till. Min fråga till ledamoten är: Är det verkligen så att Socialdemokraterna är emot det fria skolvalet och det fria gymnasievalet?

Om ni inte är det utan är för det fria skolvalet, varför säger ni då inte ja till satsningar som skulle förenkla och förbättra för dem som ska göra valet?

Herr talman! Tack, Noria, för bra frågor!

Det är klart att vi önskar en situation där fler har möjlighet att få gå i den skola som de önskar att gå i. Sanningen är att vi inte har ett så fritt skolval som Noria vill påskina att vi har.

Tittar man på hela skolvalssidan ser vi hur forskare och OECD problematiserar ett system helt utan kompensatoriska inslag. Vi skulle vilja se över skolvalssystemet så att vi kunde ha andra ingångar i skolorna.

Annars skulle det bara återstå att barn ställs i kö när de föds till vissa skolor när tittar på grundskolesidan. Det är högst orättvist. Några råkar bo, födas och ha sin uppväxttid här och andra kommer hit när de är 18 år och har varit här i ett par månader. Jag vet inte om det skolvalssystemet är fritt.

Det är klart att vi vill reformera det skolvalssystem vi har och se till att det blir mer jämlikt. På samma sätt tillför vi resurser för att lärarna ska ha bättre löner och vi ska klara de mest utsatta skolorna med särskilda insatser så att alla skolor har möjlighet att vara bättre skolor. Vi vill vikta om skolpengen så att vi har en större andel socioekonomiska faktorer.

Vi vill också se till att gymnasieskolans finansiering viktas så att de skolor som behöver allra mest får mer och starkare resurser. Vi har därför tillsatt de utredningar som följer efter Skolkommissionen som ska se över gymnasieskolans dimensionering.

På en punkt är vi överens. Det är att det är bra att vi ser de delar som ska förbättras och förstärkas. Jag välkomnar Norias och Moderaternas omsvängning. Jag välkomnar också att ni ser de problem som finns.

Herr talman! Visst är det så att vi alla strävar efter ett samhälle som erbjuder god utbildning oavsett vilken skola man väljer eller hamnar på. Men så ser det inte ut i dag. Det vet vi.

Det är väldigt problematiskt om man som riksdagspolitiker som företräder det största partiet strävar efter ett samhälle som skulle begränsa elevers möjlighet att välja. Jag delar ledamotens mening att systemet inte är perfekt. Vi föreslår därför kompletteringar.

När ledamoten Mattias Vepsä talar om det fria grundskolevalet - som egentligen hör hemma i en annan debatt än denna - delar jag bilden att valet i det systemet inte är helt fritt. Vi har till exempel en närhetsprincip som hindrar elever från hela staden att välja skolor i andra delar än i just det område där de bor. Visst finns det saker att se över även i det systemet.

Jag vänder mig ändå emot Socialdemokraternas retorik i debatten om det fria skolvalet. Man hävdar att allting är en fri marknad som inte fungerar. Jag skulle vilja påstå att vi behöver mer marknad på skolområdet. Vi behöver se till att det blir enklare för elever att välja bort en skola som fungerar, oftast i socialdemokratiskt styrda kommuner. Vi ska se till att de har rätt att välja skolor som fungerar.

När man talar om satsningar för likvärdigheten innehöll den moderata och kristdemokratiska budget som gick igenom satsningar på likvärdigheten i synnerhet för skolor i utanförskapsområden. De satsningarna har din regering blockerat.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Noria!

För oss är det viktigt att skolan får ta del av de resurser som vi har möjlighet att ge skolan. Då krävs det att alla skattekronor används på allra bästa sätt.

För ett år sedan hade kammaren möjligheten att se över till exempel vinstuttaget och att se till att pengarna gick just till skolan. Som jag i mitt anförande ville peka på är inte skolvalsdelen den kanske enskilt största utmaning som vi har, utan det är hela marknadiseringen.

Eleverna ses som kunder på en marknad där skolorna har en möjlighet att kunna lägga ned och dra om det inte passar, om de inte gör den vinst som de har tänkt göra, om kostnaderna för eleverna blir för stora eller om bostadsområdet är för segregerat. Då dyker inte dessa friskolor upp i just de områdena.

Vi har valt att inte rikta udden mot välfungerande friskolor eller systemet som sådant. Det vi säger är att vi vill öka till exempel insynen så att vi har möjlighet att se vart pengarna tar vägen. Det hade varit kul om vi varit överens om det. Vi möjliggjorde för en ägarkontroll. Det var vi också överens om. Det var en fortsättning på tidigare överenskommelser här i kammaren. Det var ett bra steg.

Det vi menar är att det nog inte finns någon fri marknad att eftersträva på området. Det finns elever, barn och ungdomar, som har rätt till världens bästa skola. Den är inte världens bästa skola. Då vill vi se till att vi styr resurserna på det sätt som gör den till världens mest kompensatoriska, likvärdiga och jämlika skola.

(Applåder)

Herr talman! För Centerpartiet är det en självklarhet att människor ska få välja och bestämma mer själva. Det är en självklarhet att få välja vilken skola man ska gå i. Det är en fråga som vi har arbetat och kämpat för under lång tid så att fler elever, föräldrar och lärare ska ha den valfriheten. Det är en fråga som man ständigt behöver arbeta med, stärka, värna och utveckla.

Den rapport från Riksrevisionen som vi här diskuterar handlar om långsiktiga effekter av att elever fått möjlighet att välja. Det är en intressant läsning. Den omfattar tre storstadskommuner, och studien baseras på dem som har genomgått ett nationellt program inom tre år.

Riksrevisionen finner några intressanta samband. Det är bland annat att elevers möjlighet att välja kommunal gymnasieskola har förbättrat deras lön och utbildningsnivå tio år efter studierna på ett nationellt program. Möjligheten att välja stärker elevernas framtida möjligheter.

Rapporten pekar på att valmöjligheten inte har gett samma möjligheter för alla elever. Den visar att den i mindre utsträckning haft några effekter för elever med utländsk bakgrund. Centerpartiet ser därför när det gäller valfriheten inom skolan att det finns ett antal områden att arbeta med framgent.

Det är för det första viktigt att poängtera, som vi tidigare varit inne på i debatten, att alla skolor ska vara bra skolor. Oavsett om det är en kommunal, ideell eller fristående aktör är det viktigt att alla skolor är bra skolor och att Skolinspektionen får rätt verktyg att följa upp kvaliteten så att alla skolor levererar.

För det andra är det viktigt att värna och utveckla friskolor. Det ska finnas skolor för alla elever oavsett vad de har för intresse och behov. Därför behövs också friskolor för att eleverna och även föräldrarna ska få en skola som passar dem. Det handlar också om att skapa en bättre och mer välfungerande arbetsmarknad för lärarna.

För det tredje vill vi se ett mer informerat studieval så att fler har möjlighet att välja skola. Vi ser att Riksrevisionens rapport pekar på att det finns ett behov av att stärka valfriheten för ett antal människor så att vi utvecklar den på ett bättre sätt.

Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan

För oss är det en självklarhet. Vårt budskap är att vi behöver ta lärdomar från Riksrevisionens rapport för att skapa en mer likvärdig skola men också en mer likvärdig valfrihet för alla elever.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 juni.)

Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier