En ny växtskyddslag

En ny växtskyddslag

Fru talman! Då var det dags för miljö- och jordbruksutskottet att debattera MJU25, som handlar om regeringens proposition om en ny växtskyddslag men också hanterar de motioner som rör kemikaliepolitik som har lämnats in under allmänna motionstiden.

Fru talman! Ett förändrat klimat innebär stora utmaningar både för jordbruket och för skogsbruket. En aspekt som inte ofta kommer upp i diskussionen handlar om hur nya skadegörare och nya ogräs kommer att påverka förutsättningarna för produktion. Det är väldigt viktigt att kunna hantera och ge ett bättre och mer effektivt skydd mot växtskadegörare eftersom deras introduktion och etablering ger och kan ge väldigt stor skada på våra förutsättningar att producera.

Därför ser Centerpartiet positivt på lagförslaget som riksdagen nu kommer att debattera. Vi ser att det kommer att ge verktyg för både jordbruket och skogsbruket att kunna hantera växtskadegörare i jord och skog.

Ett förändrat klimat och därmed förändrade förutsättningar för växtskadegörare och ogräs i kombination med behov av ökad produktion ställer också krav på tillgång till växtskyddsmedel, både biologiska och kemiska sådana.

Vi ser att det finns en otrolig potential i svenskt lantbruk, men vi ser också att utmaningarna just nu är otroligt stora. Vi kommer att behöva öka vår livsmedelsproduktion. Det har vi beslutat om genom en livsmedelsstrategi. Vi ser också att omvärlden gör att Sverige har ett ansvar att se till att kunna producera mer livsmedel. Men vi ser att konkurrenssituationen och kostnadsläget ger väldigt stora påfrestningar på svenska lantbrukare just nu.

Med de höga miljökrav som Sverige har och ska ha blir det väldigt viktigt att titta på konkurrenskraftssituationen för de svenska lantbrukarna, eftersom vi befinner oss på en EU-marknad och ska konkurrera med våra kollegor i andra länder.

Vi är en liten marknad. Det finns begränsad tillgång på produkter. Det gäller inte minst om man till exempel tittar på grönsaker, frukt och baljväxter, som vi ser en potential att kunna öka produktionen av i Sverige. Där är just den begränsade tillgången till växtskyddsmedel ett hinder. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att utskottet föreslår ett antal tillkännagivanden om att just stärka konkurrenskraften och titta mer på behov och förutsättningar för livsmedelsproduktionen i bedömningen av växtskyddsmedel.

Ett tillkännagivande handlar om utformning av avgifter kopplat till den nya lagstiftning som vi nu kommer att klubba igenom i riksdagen. Vi pekar från utskottets sida på att det när man tar fram kontrollavgifter är otroligt viktigt att man också säkerställer att det är tydligt och transparent för aktörerna i Sverige. Men man måste också göra en omvärldsanalys och se hur de andra länderna väljer att lägga sin avgiftsnivå. Det får inte bli en konkurrensnackdel för de svenska producenterna.

Vi lyfter också upp tillståndsprövning av växtskyddsmedel. När man ska godkänna ett växtskyddsmedel tittar man givetvis på miljöeffekterna, men man väger inte in behovet. Det här är någonting som vi ser att vi kommer att behöva titta på i tillståndsprocesser.

Jag tycker att det är positivt att utskottet uppmanar regeringen att vidta åtgärder för att säkerställa att prövning av ansökningar om tillstånd att sälja och använda växtskyddsmedel i större utsträckning ska göras med utgångspunkt i just lantbrukets konkurrenskraft och de behov som faktiskt finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

Vi är nu inne i ett system där tillgången på godkända växtskyddsmedel är mindre, men vi har i stället ett dispensförfarande som gör att det blir väldigt osäkra förutsättningar för vilka produkter som kommer att få finnas på marknaden. Det blir också osäkert jämfört med konkurrerande länder i omvärlden. Det är jättepositivt att Kemikalieinspektionen har snabbat på tillståndsprocesserna, men vi ser ändå fortsatt att det finns saker att göra.

Ett tredje område som utskottet lyfter upp handlar om ömsesidigt godkännande. Det finns i dag ett system i EU som gör det möjligt för länder att ha ett snabbare förfarande vid godkännande av växtskyddsmedel. Kommissionen har tittat på hur de olika länderna hanterar detta ömsesidiga erkännande och noterar att det finns väldigt stora variationer, inte minst kopplat till att man kanske har nationella särkrav.

Man pekar också från kommissionens sida på att det behöver vidtas åtgärder nationellt för att hantera de nationella kraven och på så sätt undvika upprepade bedömningar eller en osäkerhet och en otydlighet för dem som ansöker.

Det är bra också här att utskottet föreslår ett tillkännagivande där man uppmanar regeringen att i större utsträckning än i dag använda sig av ömsesidiga erkännanden av växtskyddsmedel men också att titta på hur andra medlemsstater hanterar det ömsesidiga erkännandet just för att skapa konkurrensneutrala förutsättningar.

Det sista område där vi föreslår ett tillkännagivande kopplat till växtskyddsmedel är glyfosat. Glyfosat är ett väldigt vanligt medel i jordbruket globalt, men även i Sverige, och det är ett väldigt viktigt medel för att vi ska kunna ha en fungerande och hållbar produktion. Om vi ska kunna ha till exempel reducerad jordbearbetning eller kunna minska den totala användningen av växtskyddsmedel senare under växtodlingssäsongen är användningen av glyfosat i början ett viktigt redskap.

Det har pågått diskussioner om detta på EU-nivå, och de kommer snart att återupptas när det gäller att eventuellt förlänga godkännandet av växtskyddsmedlet glyfosat. Godkännandet går ut i december 2022. Myndigheter i fyra länder har tittat på detta och gjort en väldigt gedigen vetenskaplig rapport där man går igenom hur förutsättningarna ser ut, vilket underlag som finns och vilken vetenskap som finns. Man har konstaterat att det inte finns någon anledning att inte förlänga ett godkännande, utan man konstaterar att glyfosat som hanteras rätt kan användas utan att det uppstår oacceptabla risker.

Därför är det också väldigt bra att utskottet är tydligt med att det är viktigt att Sverige vilar på vetenskaplig grund när det gäller godkännandeprocessen för glyfosat när den väl kommer upp till politisk diskussion på EU-nivå.

Vi föreslår också från utskottet ett tillkännagivande som rör till exempel tillgången på kemikalier. Rysslands invasionskrig i Ukraina och pandemin har visat att vi är ett väldigt sårbart samhälle. Det är viktigt att vi från myndigheternas och statens sida har en bra beredskap när det gäller tillgången på kritiska kemikalier, där vi i dag tyvärr ser att det finns sårbarheter.

Utskottet lyfter även upp att regeringen ska vara pådrivande i arbetet med att förbjuda avsiktligt tillagda mikroplaster i kemiska produkter, vilket det i dag finns förslag om på EU-nivå. Än så länge har det inte kommit något konkret från kommissionen, men vi ser att Sverige har anledning att vara aktivt i arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

Från Centerpartiets sida ser vi att det finns många saker att arbeta med när det gäller att vässa kemikaliepolitiken, inte bara när det handlar om tillgången och användningen i produktionen utan också för att kunna stärka skyddet av konsumenter. Det här är ju tvådelat.

Jag vill framför allt lyfta upp arbetet med högflourerade ämnen, PFAS, som har långlivade negativa egenskaper när de finns i konsumentprodukter. Vi ser att det är viktigt att man fasar ut användningen av PFAS i dessa produkter, och det är någonting som vi lyfter i reservation nummer 10. Därför yrkar jag bifall till den.

Fru talman! Vi debatterar i dag regeringens förslag till en ny växtskyddslag, förslag till ändring i skogsvårdslagen och motioner från allmänna motionstiden som behandlar kemikaliepolitik.

Vi socialdemokrater står bakom samtliga våra reservationer i ärendet, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 4.

EU antog 2016 en ny växtskyddsförordning. En ny växtskyddslag föreslås nu för att anpassa svensk lagstiftning till denna förordning och till den EU-förordning som har antagits gällande offentlig kontroll.

Ett bra växtskydd är viktigt både för miljön och för våra gröna näringar. Detta har blivit allt viktigare med hänsyn till klimatförändringarna och det ökande hotet från växtskadegörare mot vårt lantbruk, vår trädgårdsnäring och vårt skogsbruk. Växtskadegörare kan medföra allvarliga ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser för samhället, till exempel genom ökade kostnader, minskad biologisk mångfald och påverkan på planterade miljöer och naturområden.

Det är därför viktigt och bra att man i regeringens förslag till ny växtskyddslag föreslår höjda straff. Fängelsestraff föreslås för de allvarligaste överträdelserna. Viktigt är också ett tydligare sanktionssystem för dem som inte följer regelverken och utökade möjligheter att få ersättning för dem som drabbas. Det nya ersättningssystemet ger incitament för tidig anmälan av skadegörare. Den nya lagen inkluderar också fler typer av skadegörare.

För att skydda trädslag som används i virkesproduktionen utvidgas möjligheten till åtgärder till att omfatta även andra växtskadegörare än insekter och för träd i andra växtmiljöer än skog, till exempel parker eller trädgårdar. Bemyndigandet till Skogsstyrelsen förs över från skogsvårdslagen, där det finns i dag, till växtskyddslagen.

Fru talman! Kostnader för offentlig kontroll som utförs enligt den nuvarande växtskyddslagen finansieras huvudsakligen genom avgifter, och regeringen anser att offentlig kontroll även fortsättningsvis i huvudsak ska finansieras med avgifter. Utgångspunkten bör vara att den som ger anledning till kontroll ska betala kontrollkostnaden. Särskilt kan noteras att principen om full kostnadstäckning ska tas i beaktande i när man sätter avgiften, precis som också EU:s förordning säger.

Vidare ska konstruktionen innebära låga administrationskostnader och vara begriplig och förutsebar för dem som ska betala. Regeringens förslag till konstruktion av avgiftssättning är väl avvägt, och vi har reserverat oss mot utskottets förslag till tillkännagivande i den här punkten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

När det gäller tillståndsprövning av växtskyddsmedel styrs godkännanden av verksamma ämnen respektive produkter av EU:s förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Syftet med förordningen är att säkerställa en hög skyddsnivå för både människors och djurs hälsa och för miljön och samtidigt skydda konkurrenskraften för jordbruket i gemenskapen.

EU-rätten medger inte att enskilda medlemsländer prövar bekämpningsmedel med utgångspunkt i något annat än det som sägs i förordningen. Det är alltså inte möjligt att endast utgå från konkurrenskraften. För att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för miljön får ett verksamt ämne eller ett växtskyddsmedel bara godkännas om ämnet eller medlet inte har några skadliga hälsoeffekter på människor eller djur och om det inte påverkar miljön på ett oacceptabelt sätt. Utskottets förslag till tillkännagivande är därför djupt problematiskt, och vi har reserverat oss även i den här punkten.

Principen om ömsesidigt erkännande av produkter används i EU-gemenskapen i dag och är ett av medlen för att säkerställa den fria rörligheten för varor inom EU. För att undvika dubbelarbete, minska administrationen och se till att det finns tillgång till växtskyddsmedel på mer harmoniserade villkor använder man denna princip. Det innebär att de produktgodkännanden som beviljas av en medlemsstat bör godtas av andra medlemsstater med jämförbara jordbruks, växtskydds- och miljö- och klimatförhållanden.

Myndigheterna måste dock ta hänsyn till de enskilda medlemsländernas specifika miljö- eller jordbruksförhållanden. Efter ansökan kan myndigheten avstå från att godkänna växtskyddsmedlet på sitt territorium om det är motiverat till följd av särskilda miljö- eller jordbruksförhållanden eller om den höga skyddsnivå för både människors och djurs hälsa och för miljön som fastställs i den här förordningen inte kan uppnås.

Fru talman! Regeringens arbete med växtskydd är inriktat på att åstadkomma en minskande risktrend. Regeringens ambition är bland annat att halterna av växtskyddsmedel i yt- och grundvatten ska minska successivt för att bli nära noll i linje med det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Regeringen har även beslutat om ett nytt etappmål som anger att användningen av växtskyddsmedel med särskilt farliga egenskaper ska ha minskat väsentligt 2030.

Fru talman! Tillgången till rent vatten för dels livsmedel, dels livsmedelsproduktion och processindustri är en grundläggande förutsättning för ett fungerande samhälle. För att producera dricksvatten och för att rena avloppsvatten krävs kemikalier. Den största delen av kemikalierna används för avloppsrening och en mindre del till dricksvattenproduktion.

Enligt uppgift från Livsmedelsverket saknar Sverige i dag lager av reningskemikalier, vilket gör att dricksvattenförsörjning och avloppsrening är beroende av olika leveranskedjor och av att de kedjorna fungerar. Därför kan tillgången till kemikalier av olika anledningar skifta snabbt.

Det är av synnerligen stor vikt att försörjningstryggheten när det gäller kritiska kemikalier säkerställs. Covid-19-pandemin och kriget i Ukraina har tydliggjort sårbarheter i samhället. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder, och fler är under beredning, för att säkerställa en robust tillgång på kemikalier för vattenrening. Regeringen har också informerat utskottet om problematiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

Fru talman! EU:s kemikaliemyndighet Echa föreslog i januari 2019 ett närmast heltäckande förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter. Echa bedömer att mikroplaster är extremt svårnedbrytbara i miljön och praktiskt taget omöjliga att få bort när de har släppts ut, och myndigheten konstaterar också att det i dagsläget inte går att bedöma de långsiktiga effekterna av utsläpp av mikroplast.

Vi väntar nu på kommissionens förslag kring just mikroplaster baserat på Echas förslag. Regeringen har uppmanat kommissionen att skyndsamt lägga fram ett förslag till diskussion. Det är viktigt att EU fortsätter att jobba med kraft med plastfrågan, för plastfrågan är ett gränsöverskridande problem som kräver globala lösningar och åtgärder. Därför är det beslut som FN:s miljöförsamling fattade i mars viktigt. Man beslutade då om att initiera förhandlingar om ett globalt avtal mot plastföroreningar. Med ett globalt avtal har vi möjligheten att gemensamt komma fram till mål och konkreta åtgärder för hela livscykeln för plast.

(Applåder)

Fru talman! För tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 10 om PFAS.

Vi omges av kemikalier i vår vardag. Vissa av dem kan vara till nytta för oss och andra skadliga. Många av dem är livsnödvändiga och har varit avgörande för att bygga det samhälle som vi i dag har. Kemikalier har bland annat möjliggjort längre hållbarhet för mat, gett hållfasta byggmaterial och medfört minskad risk för brand i elektronikprodukter. Kemikalier möjliggör också utvecklingen av mediciner som förlänger och räddar liv.

Vårt moderna samhälle är på många sätt beroende av innovationer som drar nytta av kemikalier. Därför kan kemikalier också utgöra viktiga bidrag till den ekonomiska och sociala välfärden för medborgare genom handel och sysselsättning.

Alla kemikalier är dock inte önskvärda överallt. En del kemikalier har visat sig påverka exempelvis människors hormonsystem och reproduktion och kan framkalla allergier. Farliga ämnen kan orsaka cancer och allergier eller påverka möjligheten att få barn.

Barn är särskilt känsliga, och de har rätt att växa upp i en giftfri vardag. Leksaker, soffor och köksredskap som finns på exempelvis förskolor ska inte innehålla farliga kemikalier. I dag vistas barn stora delar av sina dagar på förskola, och därför måste vi prioritera våra barns vardag när det gäller att fasa ut farliga kemikalier.

Exempel på andra skadliga ämnen är vissa syntetiska kemikalier, ofta de som ger en specifik funktion, till exempel flamskyddsmedel, mjukgörare till plaster, ftalater och vissa vatten- och fettavvisande beläggningar. Andra exempel är tungmetaller som bly, kadmium och krom.

Sedan skulle jag också vilja nämna PFAS. Runt om i Sverige finns områden och vattentäkter som förorenats till följd av att människor har använt farliga ämnen, ofta för länge sedan. Rapporter om sådana föroreningar har kommit löpande under de senaste åren, men politiken har ännu inte satt ned foten när det gäller lämpliga åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

En grupp ämnen som omnämns allt oftare är PFAS, poly- och perfluorerade alkylsubstanser. Oavsett uppkomst eller ansvarsförhållande är PFAS i vattentäkter ett problem vi sannolikt inte hört det sista om. Ofta handlar det om vatten som har förorenats i närheten av militära flygplatser. Dessa föroreningar misstänks härröra från användningen av brandskum, vilket innehåller PFAS. På andra ställen har man i stället konstaterat en koppling till olika brandövningar.

Det är oerhört viktigt att vi fasar ut PFAS med tanke på att mer än 3,6 miljoner svenskar får sitt dricksvatten från någon av de 109 dricksvattenanläggningarna i de 65 kommuner där rapporter visar att det kan finnas PFAS i vattnet.

Fru talman! Jag ska också säga något om Sveriges beredskap gällande kemikalier. Coronakrisen och kriget i Ukraina har gett en tydlig bild av bristerna inom svensk beredskap. Men det är inte första gången vi varnas. Skogsbränder och extremväder som har påverkat livsmedelsproduktionen har tidigare visat på problem och utretts. Det är viktigt att vi agerar på de rekommendationer som ges så att Sverige står bättre rustat inför nästa kris, för den kommer.

Tillgången på kemikalier för vattenrening och avlopp har också visat sig kunna bli bristfällig. Sverige behöver därför öka sin självförsörjningsgrad rejält på flera olika områden. Vi behöver ha högre beredskap för att försörja befolkningen, inte bara med sjukvårdsartiklar och skyddsmaterial utan också med livsmedel, drivmedel, medicin, växtskyddsmedel, gödning och inte minst när det gäller försörjning av kemikalier för rening av dricksvatten. Det måste utarbetas flera strategiska planer för lagerhållning på dessa områden.

Den svenska självförsörjningen av livsmedel har sjunkit under de senaste decennierna. Från att ha varit cirka 75 procent under 1990-talet är den nu nere på 50 procent. Hälften av vår mat importeras därmed. Därför är det oerhört viktigt att vi har en beredskap på dessa områden.

Lagerhållningen måste återtas när det gäller de samhällsviktiga varorna, och en översyn av försörjningssäkerheten måste genomföras när det gäller exempelvis drivmedel och de delar jag nämnde.

Värt att betona i denna debatt är också att viktiga lagar inte får innebära nya ekonomiska pålagor för de gröna näringarna, det vill säga att avgifterna för kontroll inte får dra i väg för de gröna näringarna. Lägre skatter och avgifter samt mindre regelkrångel måste till för att vi ska bli bättre på detta område.

(forts.)

Fru talman! Debatten i dag handlar om en ny växtskyddslagstiftning plus några andra frågor om växtskyddsmedel och andra kemikalier. Riksdagen ska fatta beslut om svenska regler som ska komplettera en EU-förordning och som får denna att fungera i praktiken. Det handlar om avgifter, sanktioner, reglering av rapportering av nya växtskadegörare med mera.

Jag börjar med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 9 om riskbedömning av biologiska bekämpningsmedel.

Fru talman! Internationell handel gör att nya växtskadegörare och sjukdomar kommer in i det svenska jordbruket. Klimatförändringar kan också skapa bättre förutsättningar för gamla och nya skadegörare och sjukdomar, och då behövs verktyg för att hantera de nya problemen. Ett av verktygen är växtskyddsmedel.

Man kanske frågar sig: Vad är växtskyddsmedel? Det kan vara naturligt förekommande kemikalier, kanske insektsmedel som extraherats ur astrar. Det kan vara organismer som används, så kallade biologiska bekämpningsmedel, kanske rovkvalster som lever av en skadegörarinsekt, men oftast är det i dag kemiskt framställda ämnen.

Giftigt och onödigt, kanske någon tänker. Någon kanske frågar sig varför jordbrukarna sprutar gifter i marker och på grödor. Då får man ta ett steg tillbaka för att se den stora bilden.

Matsvinn är ett slöseri, och vi står bakom olika initiativ för att minska matsvinnet. Men svinnet börjar redan på fältet. Skadeinsekter, skadesvampar, bakterier, virus och ogräs orsakar stora skördeförluster. Om man tittar på ett globalt genomsnitt, med tillgång till moderna växtskyddsmedel, ser man att över 10 procent av skördarna förloras på grund av olika insektsangrepp, att nära 15 procent av skördarna förloras på grund av sjukdomar och att cirka 8 procent förloras på grund av ogräs. Dessa förluster minskar när man tar fram nya effektiva bekämpningsmedel.

Utan medlen blir förlusterna större. Man kan kika på alternativet ekologisk produktion. Ekologisk produktion har inte tillgång till så många medel, men man kommer en bra bit på väg med växtföljder, resistenta sorter och andra icke-kemiska åtgärder. Skördarna i ekologisk produktion är dock 20-25 procent mindre i ett globalt genomsnitt.

Tillgång till mat är viktigt. Inte minst Ukrainakriget visar det. Än värre är nog att skördarna varierar mycket inom ekologisk produktion och att odlingssäkerheten är sämre. Skörden av till exempel potatis kan ett regnigt år, när potatisbladmöglet trivs, bli mycket liten om man inte har tillgång till växtskyddsmedel.

Priset på mat är också viktigt. Någon kanske anser att det får kosta, men ekomatkassar är 23-66 procent dyrare. Dessutom betalar samhället ut omfattande stöd. Det är alltså betydligt dyrare att producera ekologiskt, utan kemiska växtskyddsmedel och modern växtförädling.

Eko är också beroende av konventionell produktion på flera sätt. Därför måste vi ha en fungerande konventionell produktion vid sidan av. Eko får en del av sin gödsel från konventionella jordbruk, och det allmänna skadegörartrycket minskar i områden med konventionell bekämpning. Vissa år finns det till exempel lite ekologiskt potatisutsäde, och då måste konventionellt utsäde användas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

Detta var tre exempel, men det finns fler. Vi behöver alltså konventionella jordbruk med gott växtskydd, inte minst för att kunna ha ekologisk produktion. Konventionellt jordbruk och gott växtskydd med kemiska bekämpningsmedel och växtskyddsmedel går inte att komma runt.

Men kemiska växtskyddsmedel har ofta nackdelar; det ska erkännas. Därför är det viktigt att regleringen av användningen är strikt och att man har fokus på att minska de mängder som vi använder. Vi ska komma ihåg att det pågår en utveckling där miljöprofilen på medlen har förbättrats. Det måste vi bejaka genom att möjliggöra denna utveckling, för att förbättra det verktyget.

Sortutveckling är en annat verktyg. Det finns en enorm potential i grödsorter framtagna med CRISPR och andra nya genomiska metoder. Där induceras en punktmutation som ger en ny egenskap, till exempel resistens mot en skadesvamp, eller som gör grödan osynlig för en insektsskadegörare. Detta kommer att kunna minska växtskyddsmedelsanvändningen. Dessa olika verktyg skulle också kunna kombineras för att få positiva miljöeffekter och ökad produktion.

Detta leder mig till tre slutsatser. Ett: Det är rätt att ta fram fler verktyg, för vi kommer att behöva många. Två: Tillämpningen ska vara säker för människa och miljö. Tre: Det gäller att se att det är en sak att ta fram verktyg och en annan sak att sätta mål för jordbruket. Verktygen kan uppfylla målen, men om man har en förutfattad mening om verktygen och deras effekter på målen och därför inte utvecklar eller reglerar verktygen på ett ordnat sätt går man vilse.

Vårt utskott föreslår i dag sex stycken tillkännagivanden till regeringen.

Utskottet noterar först den stora betydelsen av beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier, som behövs inte minst för vattenrening. I dag finns ett importberoende och ett just-in-time-system. Utskottet vill att regeringen ska säkerställa beredskapsförsörjningen och prioritera frågan högt.

Ett annat tillkännagivande handlar om ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel. Det handlar om att ett land ska kunna använda sig av en bedömning som har gjorts i ett annat land. Det är stor variation i dag i om det används och hur det används. Detta leder till byråkrati och förseningar, och som jag sa nyss behöver vi verktyg. Där vill vi, enligt tillkännagivandet, att regeringen ska se till att det används i större utsträckning. Vi vill även att myndigheten ska bevaka hur andra EU-medlemsstater gör och ge konkurrensneutrala förutsättningar för svenska jordbrukare.

Vi sverigedemokrater hade också velat få med att regeringen bör se till att Kemikalieinspektionen, vår prövningsmyndighet, har större möjlighet att vara aktiv när ett medel bedöms i annat land, för att göra inspel som är viktiga vid användning i Sverige, så att godkännanden i andra länder beaktar svenska frågeställningar och det därmed blir klart om de är användbara för svenska förhållanden.

Två andra förslag till tillkännagivanden till regeringen handlar om att avgifter för offentlig kontroll, prövning och försäljning av växtskyddsmedel ska utformas så att de inte missgynnar svenska företag och så att det svenska jordbrukets konkurrenskraft inte missgynnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

Utskottet betonar även ett förbud av avsiktlig tillsättning av mikroplast i de allra flesta kemiska produkter. Mikroplasterna är svårnedbrytbara, och effekterna av storskaliga utsläpp är svåra att förutsäga. Forskningen ligger efter användningen. Det rör sig om 500 000 ton mindre mikroplastutsläpp på 20 år, enligt kemikaliemyndigheten, som föreslår detta. Det finns ett förslag i EU, men det dröjer. Utskottet vill att regeringen ska skynda på och verka för ett förbud snarast.

Slutligen vill utskottet verka för att omprövningen av glyfosat ska göras vetenskapligt och faktabaserat. Glyfosat är mycket använt därför att det underlättar växtodlingen, minskar ogrästrycket, ökar skördarna, underlättar växtföljd i vissa scenarier och kan minska körningar i fält. Nackdelar finns. Man kan se nedbrytningsprodukter i ytvatten, och det finns vissa frågetecken kring hälsopåverkan.

Den process varigenom medlet tidigare har godkänts är vetenskapsbaserad och mycket grundlig. Men frågan har politiserats i EU, och det finns risk att det blir politisk vilja och inte vetenskapliga prövningar som avgör ödet för glyfosat. Visst finns det ofta en minoritetsuppfattning inom forskarsamhället som man inte kan ignorera, men vi vill att processen ska ske på gängse vetenskapligt sätt.

Sedan vill jag lyfta upp en punkt som vi sverigedemokrater inte fick igenom. Det handlar om reservation 9. Vi vill se en översyn av prövningen av biologiska bekämpningsmedel. Det kan vara insekter, kvalster och nematoder. Vi är i grunden positiva till det eftersom det minskar användningen av kemiska bekämpningsmedel, men det finns exempel på att insekter som har använts som bekämpningsmedel har spridit sig, förökat sig och orsakat stor skada i naturen. Ett sådant exempel är harlekinnyckelpigan. Därför måste goda riskbedömningar göras före godkännande, och en hög försiktighetsnivå måste iakttas. Utsättningen bör dessutom följas över tid för att upptäcka oförutsedd spridning och oförutsedda effekter - en övervakning.

Vi vill alltså att en utredning tillsätts för att man ska se hur dagens bedömnings- och tillståndssystem fungerar. Det är detta som reservation 9 handlar om.

Växtskydd är alltså en verksamhet som ligger i forskningsfronten, oavsett om det handlar om kemikalier, nya sorter eller biologiska bekämpningsmedel. Då bör det handla om att pröva och ompröva på ett ordnat sätt och om att sätta upp målsättningar för samhällets bästa där man beaktar allt som är viktigt för oss människor så att man får en helhetsbild. Och för att kunna nå så långt som möjligt bör man vara teknikneutral i sitt förhållningssätt. Det är ändå de positiva och negativa effekterna som är det viktiga.

Vi ser därför gärna mer teknikoptimism och mer realism kombinerat. Då kan man ofta kombinera produktion och miljönytta. Man kan säga att man kan äta upp kakan och ändå ha den kvar.

Fru talman! I dag debatterar vi en ny växtskyddslag. Det har sagts några gånger av tidigare talare. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7.

Från utskottet har vi dessutom föreslagit sex tillkännagivanden till regeringen. Det handlar bland annat om utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen, tillståndsprövningar av växtskyddsmedel, det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden, godkännandeprocessen för glyfosat och Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

Riksdagen antog 2017 en livsmedelsstrategi. Grunden för strategin var att Sveriges livsmedelsproduktion skulle öka och att landets livsmedelsberedskap skulle stärkas. Det var vi överens om här i kammaren. Mycket kan sägas om denna strategi, och mycket har sagts under dessa fyra år om den. Man kan säga att många bönder inte märker skillnaden på gårdsnivå. Man kan också säga att vi behöver ha en livsmedelsstrategi 2.0.

Men med dessa tillkännagivanden tycker jag att vi är lite grann på rätt väg. Nu ser jag fram emot att regeringen tar till sig dessa tillkännagivanden och kommer tillbaka till riksdagen med förslag på åtgärder så att dessa tillkännagivanden inte hamnar i den berömda vänta-får-vi-se-lådan.

Fru talman! För några år sedan hade jag och Kristdemokraterna Lantbrukets dag här i riksdagen. Det var ett tillfälle då vi ledamöter fick lyssna på och samtala med jordbrukare och aktörer från de gröna näringarna. Vi fick berättat för oss vilka enorma möjligheter svenskt jordbruk har - hur vi kan öka våra skördar och minska utsläppen genom ny teknik och skickliga svenska bönder. Vi fick också höra hur jordbrukarna såg det allvarliga i om det som diskuteras i EU skulle bli verklighet, alltså att eventuellt ta bort möjligheten att använda glyfosat i jordbruket framöver. Det skulle vara ett stort och mycket allvarligt misstag. Det skulle faktiskt vara förödande för vårt land enligt livsmedelsstrategin. Målet var att öka landets livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap. Det är inte hur vi i Sverige hanterar växtskydd som glyfosat som är problemet utan hur andra EU-länder använder växtskyddet på ett oacceptabelt sätt. Låt Frankrike och andra länder lära av oss i Sverige hur vi hanterar växtskyddet och låt det bli ett EU-direktiv.

Vårt svenska jordbruk har enorma möjligheter att producera mycket mer livsmedel. Varför är det så viktigt?

Det är många av oss som inte trodde att det som vi nu ser var möjligt med krig i Europa igen i och med Rysslands invasion av Ukraina. Kriget för med sig enorma konsekvenser för hela världen. När Europas kornbod Ukraina inte kan exportera spannmål blir det katastrof och svält för vissa länder.

I medierna kunde vi för några dagar sedan läsa att en människa dör av svält var 48:e sekund. Det är helt förfärligt. Det borde vara en väckarklocka för oss alla.

Vi vet att utan växtskydd och de möjligheter som finns blir det sämre skördar och därmed mindre mat. Vi i Sverige har fantastiska förutsättningar. Vi ska inte producera mindre mat utan mycket mer mat till fler människor.

Fru talman! En annan väckarklocka är vår dåliga beredskap av livsmedel. Det har sagts förut här i kammaren att vår beredskap är nere under 50 procent. Här måste naturligtvis åtgärder vidtas. Vi skulle kunna börja med att kika på vårt grannland i öster, Finland, som har en helt annan syn på just livsmedelsberedskap. När vi i Sverige klarar oss kanske en vecka kan Finland klara sig sex månader utan att behöva ta in ett enda riskorn. Det gäller naturligtvis även för insatsvaror som handelsgödsel och växtskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

Kriget har visat hur ytterst sårbara vi är och att vi måste ha ett helt annat synsätt än vi har haft under många år.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 8. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag inte bifall till övriga reservationer.

Vi debatterar en ny växtskyddslag i dag. Forskning pekar på att just artrikedomen av fåglar, insekter och växter är runt 30 procent högre i ekologiskt brukade jordbruksfält än i konventionellt brukade fält där kemiska växtskyddsmedel används. Det känns naturligt och inte så konstigt. Omställning till just ekologisk odling innebär dock många förändringar av brukningsmetoder utöver växtskyddsmedelsanvändningen. Det gör det svårt att göra en entydig tolkning av ett sådant resultat. Men man kan inte utesluta att där växtskyddsmedel inte används i större utsträckning bidrar det till en större biologisk mångfald i ekologiskt brukade lantbruk. Därför bör vi begränsa användningen av växtskyddsmedel där det är möjligt.

Fru talman! Våra gröna näringar, våra lantbrukare och våra växthusodlare kämpar i dag inte bara med en omfattande regelbörda utan även med ett antal avgifter. För att stärka deras konkurrenskraft bör dessa kostnader minska. Att inte ytterligare påföra företag i de gröna näringarna kostnader är särskilt viktigt givet den omfattande kostnadsökning som drabbar många företag just nu inom skogsbruket och jordbruket efter Rysslands invasion av Ukraina.

De kontrollavgifter som tas ut ska återspegla de faktiska kostnaderna, och det bör gälla även för de avgifter som tas ut med anledning av den nya växtskyddslagen. Dessa avgifter bör utformas på ett sätt som inte hämmar våra gröna näringar och deras konkurrenskraft. Vårt land Sverige ska inte skilja ut sig genom att ha relativt högre avgifter än vad andra EU-länder har.

Fru talman! Jag ska säga någonting om beredskapsförsörjningen. Kris och krig ställer saker och ting på sin spets. Krisen med pandemin tydliggjorde sårbarheter i vårt samhälle. Det blir väldigt tydligt att tillgången till dricksvatten förutsätter en stadig tillgång till kemikalier som används i reningsprocessen vid vattenverken. Vid svåra eller långvariga störningar som vi upplevde under pandemin blev även tillgången till rent vatten någonting som vi var tvungna att ta ställning till i vårt land. Försörjningstryggheten av kritiska kemikalier behöver nu säkerställas.

Livsmedelsverket har nyligen kartlagt sårbarheterna i vår dricksvattenförsörjning och vårt kemikalieberoende. Vårt land har ett stort beroende av import när det gäller det här. Vi har inga lager av detta. Beredskapen är oerhört låg, och det är nu väldigt viktigt att säkerställa vad som händer vid ytterligare en kris eller ett krig.

Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag att kartlägga och analysera tillgången på dessa kemikalier. Det är viktigt. Det är av grundläggande vikt att vi är förberedda och kan upprätthålla viktiga samhällsfunktioner även i en kris.

Fru talman! Det sista jag vill knyta an till är användning av PFAS.

PFAS finns i dag nästan överallt i vårt vatten och vårt grundvatten. Stora delar av dricksvattnet är mer eller mindre förorenat av just PFAS. Flera vattentäkter i Sverige har fått stänga på grund av förhöjda halter av bland annat PFOS och PFOA - två av de värsta PFAS-ämnen vi i dag känner till. Båda är bland annat reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande ämnen. Dessa ämnen har kommit ut i vattnet i huvudsak via brandskum vid övningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

Via dricksvattnet, maten och inandningen kan PFAS tas upp av kroppen och lagras i vår lever, i våra njurar och i vårt blod. Olika PFAS-föreningar förekommer i ett antal tillämpningar, däribland brandsläckningsskum och olika tillverkningsprocesser i industrin.

Den senaste forskningen visar att PFAS kan ha negativa effekter på människors och djurs hälsa redan vid relativt låga halter. Dessutom är PFAS-ämnen ännu mer svårnedbrytbara än ämnen som PCB och DDT. Mycket tyder på att många av de PFAS-ämnen som finns i vår natur i dag inte alls kommer att brytas ned utan finnas kvar i naturen länge - kanske för alltid.

I dag är det endast en PFAS-förening som är förbjuden, nämligen PFOS. Även många av de andra föreningarna har liknande negativa miljö och hälsoegenskaper. Därför är det nu angeläget med ett helhetsgrepp på denna kemikaliegrupp. Vi anser att det bör införas ett förbud mot alla PFAS förutom de ämnen vars miljö- och hälsokrav man verkligen kan bevisa är acceptabla.

Fru talman! Jag passar på att yrka bifall till reservation 6. Om jag får skulle jag gärna yrka bifall även till reservation 5.

Fru talman! Det är 50 år sedan Sverige stod värd för FN:s första miljökonferens. Man kan säga att miljöarbetet alltsedan dess på olika sätt har förbättrats. Miljösverige har blivit starkare. Sverige har stått rakryggade och främst i ledet när det handlat om skärpningar av miljökrav i EU.

Vi ser nu ett allvarligt trendbrott. Miljösverige är hotat. Sverige kommer att åka till EU och skämma ut sig. Den parlamentariskt sett svagaste regeringen någonsin har den svagaste miljöpolitiken. Regeringen visar svag ambition att försvara 50 års miljöarbete; det blir oerhört tydligt nu.

Fru talman! António Guterres, FN:s generalsekreterare, kommer hit till riksdagen i veckan. Under sitt Sverigebesök kommer han också att lägga en krans på Dag Hammarskjölds grav i Uppsala. Det kan, av många skäl, vara värt att påminna oss om Dag Hammarskjöld i dag. Han hade under sin tid som FN:s generalsekreterare det man kallade världens omöjligaste jobb, med det ständigt närvarande kalla kriget. I dag har António Guterres utmaningar växt enormt på grund av Rysslands aggressiva krig i Ukraina.

Jag vill dock påminna om en annan sida av Dag Hammarskjöld. Han ingick i flera S-regeringar, men han var aldrig medlem i Socialdemokraterna. Hans drivkraft var att den statliga byråkratin skulle skydda människor från särintressen. Jag tycker att det är intressant att reflektera över det i dag när en majoritet av partierna, inklusive regeringen, går kemiindustrins och bekämpningsmedelsföretagens intressen till mötes.

Att miljön är hotad vet vi. Nu är också miljöarbetet hotat.

Ständig förbättring måste alltid vara ledstjärnan i miljöpolitiken. Nu är trenden bruten. Miljösverige är satt under attack. Ska riksdagen nu besluta att jordbrukets konkurrenskraft ska väga tyngre än miljökrav när Sverige och EU ska godkänna bekämpningsmedel, eller växtskyddsmedel, som de också kallas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

Regelverket för utsläpp av växtskyddsmedel är totalharmoniserat inom EU. Från vissa partier vill man att godkännandeprocessen ska bli mer likvärdig andra medlemsstaters godkännandeprocesser, men då antyder man att så inte redan skulle vara fallet i Sverige. Detta är i grunden helt felaktigt. Den norra zonen, där Sverige ingår, beskrivs av kommissionen som den mest harmoniserade och välfungerande av de tre zoner som EU är indelat i. Att det fortfarande finns vissa skillnader i tillämpningen beror på att det finns länder i den centrala och den södra zonen som väger in jordbrukspolitik i sina avgöranden, till exempel det egna landets konkurrenskraft. Detta strider mot förordningens grundläggande principer.

Huvudsyftet med regelverket är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att harmonisera reglerna. När det gäller syftet att samtidigt förbättra jordbruksproduktionen framgår det av beaktandesats 24 att målet, särskilt då växtskyddsmedel produktgodkänns, måste vara att skydda människors och djurs hälsa och miljön. Detta ska väga tyngre än att förbättra växtproduktionen.

Sverige har hittills följt förordningen, och från Miljöpartiets sida kräver vi självklart att regeringen fortsätter att göra så.

När vi i Sverige gick med i EU fanns det flera bekämpningsmedel som vi hade förbjudit, bland annat för att skydda människors hälsa och miljön. Principen om ömsesidigt erkännande i EU finns för att säkerställa den fria rörligheten. Produktgodkännanden som beviljas av en medlemsstat godtas av andra medlemsstater med jämförbara jordbruks-, växtskydds- och miljöförhållanden. Myndigheterna måste ta hänsyn till de enskilda medlemsländernas specifika miljö- och jordbruksförhållanden. I Sverige har vi särskilt bra förhållanden - vi behöver inte lika mycket bekämpningsmedel tack vare vårt klimat och våra kalla vintrar.

Om godkännandet ska ske med automatik kommer alla miljöfarliga bekämpningsmedel som hotar barns hälsa och som kan göra människor sjuka att automatiskt godkännas för användning av svenska konventionella sprutbönder. Miljösverige monteras ned.

EU vill inte att länder ska vara sämst i klassen; det visade EU:s kommissionär Frans Timmermans tydligt när han besökte riksdagen nyligen.

Att rikta detta tillkännagivande är inte bara fel i sak. Det skadar inte bara miljön, utan det är också ett fel i hur vi hanterar EU-politiken i Sverige. Det är inte en regerings uppgift att ge instruktioner eller uppdrag till myndigheter om tillämpningen av EU-rättsakter.

Glyfosat ett verksamt ämne i växtskyddsmedel med bred användning inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Ämnet ingår i dag i ett tjugotal godkända växtskyddsmedel i Sverige. Glyfosat är ett totalbekämpningsmedel. Det har stor påverkan på levande organismer och växtlighet och utgör dessutom en fara för människors hälsa.

Det finns olika uppfattningar om huruvida glyfosat är cancerframkallande och huruvida det har koppling till infertilitet, fosterskador och skador på nervsystem och njurar. Det finns aktörer som menar att det inte finns tillräckligt med bevis för att glyfosat ska klassas som cancerframkallande, medan andra aktörer, till exempel det internationella centret för cancerforskning, klassar glyfosat som misstänkt cancerframkallande. Medlet är dessutom direkt giftigt för vattenlevande organismer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

I cirka 85 procent av proverna från ytvatten i jordbruksintensiva områden i Sverige hittade man glyfosat när mätningar gjordes 2019. Sverige har ändå hårdare regler än många andra länder vad gäller användningen av glyfosat. I Sverige tillåts till exempel inte användning av ämnet strax före skörd av spannmål, eftersom det ger höga resthalter av bekämpningsmedlet. För att skydda miljön och människors hälsa, särskilt för känsliga grupper som barn och gravida, införde regeringen 2021 ett förbud mot användning av glyfosat och andra farliga kemiska bekämpningsmedel i vissa områden, som till exempel skolgårdar och lekplatser.

År 2017 beslutade kommissionen att man skulle göra en översyn av glyfosat. Det är därför vi diskuterar frågan här i dag.

Utskottsmajoritetens och regeringspartiets förslag till tillkännagivande lyfter frågan om vetenskapliga underlag. Vem säger nej till vetenskapliga bedömningar? Det gör väl ingen. De borde dessutom vara tillgängliga för allmänheten och öppna för vetenskaplig granskning. EU har också lovat full öppenhet i fråga om vilka studier som ingår i utvärderingen som ska ligga till grund för ett nytt beslut om glyfosat.

Men politik är något ganska konstigt ibland. I just det här fallet används begreppet "vetenskapliga underlag" som ett förtäckt argument för att inte arbeta för ett förbud mot glyfosat. Glyfosat borde begränsas kraftigt, kanske till och med förbjudas, med hänvisning till försiktighetsprincipen. Det viktigaste skälet att stoppa glyfosat är att det är ett mycket effektivt sätt att skydda den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och ge utrymme för åkerogräs och växter i kantzoner kring åkrarna, vilket i sin tur skapar ekosystem för ett myller av olika djurarter. Spruta inte bort den biologiska mångfalden! Vi måste i själva verket öka ambitionerna att få till stånd en grönare omställning för klimat och natur.

Jag är väldigt glad att Liberalernas ledamot tog upp fördelarna med ekologiskt jordbruk, där man inte behöver kemiska bekämpningsmedel i produktionen. Sverige är ju också ett av världens bästa länder när det gäller ekologiskt jordbruk.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga någonting kort om PFAS och PFAS-utsläppen. PFAS påverkar immunförsvaret och hjärnans utveckling och kan ge förändrad levervikt. Även reproduktion, sköldkörtelhormoner och så vidare kan påverkas. För att minska mängden PFAS vi får i oss föreslår nu Livsmedelsverket ett strängare gränsvärde för PFAS i dricksvatten.

I majoriteten av de vattenverk som rapporterade in analysresultat till Livsmedelsverket hade man halter under 10 nanogram per liter vatten. När den undersökningen gjordes var man ganska positiv, eftersom gränsvärdet låg på 90 nanogram per liter. Men nu ska gränsvärdet sänkas. Förslaget är 4 nanogram per liter. Det är ändå en ganska svag skärpning, med tanke på att Danmarks gränsvärde är 2 nanogram.

Att ta tag i föroreningarna av PFAS kommer nu att vara oerhört viktigt. Det handlar om att uppmärksamma de områden som är förorenade, skapa systematisk information om PFAS-utsläpp och vidta åtgärder för sanering och kraftfull rening. Det är i dag 2 miljoner människor som har vatten med halter över det gränsvärde som Livsmedelsverket föreslår. Nu krävs det miljöengagemang, inte en nedmontering av Miljösverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

Fru talman! Jag tackar Maria Gardfjell för inlägget.

Sverigedemokraterna har lagt fram ett förslag. Vi har en reservation, nummer 9, som handlar om biologiska bekämpningsmedel, det vill säga organismer - det kan vara insekter, rovkvalster, andra kvalster eller nematoder - som man använder i bekämpningssyfte. Där har vi en ganska ny lagstiftning där kraven enligt min mening inte är jättehögt ställda jämfört med riskbedömningen av andra områden inom jordbruket. Jag tänker då främst på genetiskt modifierade växter. Förutom att det är ganska lågt ställda krav i riskbedömningen finns det inget konkret krav på övervakning, det vill säga att man ska följa och se om organismerna sprider sig från platsen där de används, till exempel ett växthus, och gör skada.

Det borde egentligen vara naturligt för Miljöpartiet att rösta för reservation 9. Det handlar om försiktighet. Vi vill se en utredning av hur dagens bedömningssystem och tillståndssystem fungerar. Vi vill se en sådan utredning redan innan vi får stora problem. När man har använt till exempel harlekinnyckelpigan i sådana här sammanhang har man fått stora problem. Den har spridit sig, och den tränger ut den vanliga nyckelpigan. Till råga på eländet bits den rackaren, men det är en petitess.

Fru talman! Jag tackar Staffan Eklöf för frågan. När det gäller biologiska bekämpningsmedel kan jag absolut hålla med om att det här är ett område som man behöver ha väldigt god kunskap om, bättre än vad som finns i dag - inte bara för att harlekinnyckelpigan bits, utan av många skäl. Det handlar framför allt om den biologiska mångfalden och hur de här växt och djurarterna, svamparna och allt vad det är kan sprida sig och påverka miljön långsiktigt. I de allra flesta fall används biologiska bekämpningsmedel på väldigt olika sätt. De används både i växthus och ute på fält.

Jag tror att ett av de problem som finns, kopplat till både biologiska bekämpningsmedel och en hel del odlingsmetoder, är att vi har monterat ned väldigt mycket av fältförsöken i Sverige. I samband med att vi gick med i EU sa den dåvarande regeringen att fältförsök är jättebra men borde bekostas av näringen. Det här har lett till att det under mycket lång tid varit så att det näringen bekostar är de områden där det finns mycket pengar i näringen. Det är bekämpningsmedelsföretagens, gödselföretagens och ett fåtal andra områden där det finns fältförsök att tala om. När det gäller nya metoder och ny tillämpning, till exempel inom ekologiskt jordbruk och småskaliga jordbruk, fungerar inte det här på samma sätt.

Fru talman! Jag noterade inget svar på min fråga. Jag tycker att frågan är angelägen. Biologiska bekämpningsmedel kan verkligen sägas vara i ropet. Om man tittar i EU-kommissionens förslag till strategi för ett hållbart jordbruk, som heter Från jord till bord, ser man nämligen att de vill reducera användningen av kemiska växtskyddsmedel med 50 procent. Och de ställer tydligt hoppet till biologiska bekämpningsmedel. Vi kan alltså förvänta oss att kommissionen förväntar sig en ökning av godkännanden och av användningen, just för att kunna pressa ned användningen av kemiska växtskyddsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag

Då gäller det att ha en robust bedömningsprocess på plats. Och då behövs den här utredningen för att se om vårt system egentligen pallar, och för att se till att det inte blir problem för den biologiska mångfalden.

Jag tänker på andra diskussioner om riskbedömning till exempel när det gäller genetiskt modifierade växter där man stoppar in kanske en eller två gener och får en ny eller kanske två nya egenskaper; då har man ett rigoröst riskbedömningskrav och enorma övervakningsinsatser, när man får tillstånd att använda dem. Det gäller även för nya genomiska metoder, som CRISPR. Där ändrar man kanske bara en liten bas. Man ändrar kanske inte ens en enda egenskap, men man får hela det rigorösa regelverket.

Det blir inkonsekvent om de biologiska bekämpningsmedlen ska regleras lite grann med vänsterhanden. Tycker inte ledamoten Gardfjell det?

(TREDJE VICE TALMANNEN: Innan jag ger Maria Gardfjell ordet för en slutreplik vill jag peka på att vi självklart inte kan bedöma hur många reservationer ledamöter yrkar bifall till. Däremot finns den frivilliga överenskommelsen om en reservation. Men det är naturligtvis ledamoten som avgör hur många reservationer man vill yrka bifall till och som tar den diskussionen med sin egen grupp eller med andra.)

Fru talman! I fråga om ett betänkande där åtta tillkännagivanden föreslås känns det rimligt att yrka bifall till två reservationer.

Jag vill tacka Staffan Eklöf för frågan. Jag förstår mycket väl vart Staffan Eklöf vill komma. Han vill slå ett slag för mer GMO. Där tycker Miljöpartiet att man ska använda sig av försiktighetsprincipen. Han vill minska kritiken mot kemiska bekämpningsmedel. Där tycker Miljöpartiet att man ska gå in med tydligare politik och tuffare krav för att minska giftspridningen i vår miljö.

När det gäller biologiska bekämpningsmedel finns det en godkännandeprocess i dag. Den kan säkerligen bli bättre. Det ska Miljöpartiet absolut också jobba för.

Men den fråga där Miljöpartiet och Sverigedemokraterna kanske skiljer sig åt allra mest är hur svenskt jordbruk ska se ut. Miljöpartiet vill ha ett lantbruk i hela landet. Vi vill ha aktiva lantbrukare, små och stora gårdar och en ökad satsning på ekologiskt jordbruk.

Fördelarna med ekologiskt jordbruk är många. Gödslingen ska anpassas efter grödans behov. Man minskar risken för växtnäringsförluster. Man bevarar jordens bördighet. Man använder inte kemiska bekämpningsmedel. Djuren får vara ute och beta under en stor del av sommarperioden. Även ungtjurarna får gå på bete. Djuren får kravmärkt foder. Och man är inte, på samma sätt som det konventionella jordbruket, beroende av import av insatsmedel.

Här är Miljöpartiet mycket tydligare. Vi vill ha ett levande jordbruk och ett giftfritt jordbruk i Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.

En ny växtskyddslag

(Beslut skulle fattas den 1 juni.)

En ökad differentiering av strandskyddet