En ny europeisk agenda för kultur

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas motivreservation i det aktuella ärendet.

Sverigedemokraterna är ett Europavänligt men EU-kritiskt parti. Samarbete och frihandel med andra länder i Europa är en självklarhet för oss och något som vi starkt vill värna. Faktum är dock att EU länge gått i en alltmer överstatlig riktning, och inte heller det kulturpolitiska området är förskonat från denna trend.

Den nya europeiska agendan för kultur från EU, som vi debatterar här i dag i kammaren, ser Sverigedemokraterna positivt på i vissa avseenden. Exempel på det återfinns i hur man i agendan visar på en vilja att framhålla kulturens och kulturarvets sociala och ekonomiska betydelse. Här är man givetvis något på spåren, då kulturen och kulturarvet har en enorm sådan potential även som vi sverigedemokrater ser det.

Sverigedemokraterna har dock också betydande kritik att framhålla vad gäller den nya europeiska agendan för kultur från EU. Kulturfrågor ser vi som ett område där det är den nationella kompetensen som särskilt bör och ska understrykas gentemot EU. Bryssel ska inte sätta agendan för vilken kulturell agenda som ska råda här i Sverige.

Även så som EU med dess fördrag är uppbyggt i dag framgår det av artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt att kulturpolitiken är en nationell kompetens. I nämnda artikel 167 betonas respekt för nationell och regional kulturell mångfald, och vikten av att förbättra kunskaperna om och att sprida de europeiska folkens kultur och historia betonas. Det låter bra så långt, tycker jag.

Sett till vad jag just nämnde om kulturpolitiken som en nationell kompetens och vad som framhålls från EU-håll i dagsläget ser dock vi sverigedemokrater saker som gör oss tveksamma vad gäller den agenda för kultur som vi nu diskuterar. Den syn på europeisk identitet som framkommer av ärendet är problematisk, och hur man vill arbeta med denna identitet från EU-håll är problematiskt.

Europas rika kulturella mångfald kan för oss européer vara en stor tillgång och styrka, exempelvis socialt och ekonomiskt, vilket man visar att man förstår i den nya agendan för kultur. Däremot behöver man akta sig för den centralisering av kulturpolitiken på EU-nivå som vi tyvärr ser tendenser till i den agenda vi nu debatterar. Under hundratals – ja, till och med tusentals – år har den europeiska kulturella mångfald vi har i dag vuxit fram genom många olika folkgrupper, nationer, statsbildningar och så vidare på vår kontinent. Att det är så behöver man förstå och samtidigt bejaka.

Att från EU-håll söka centralisera kulturpolitiken på ett sätt som inte har skett tidigare i historien ser vi sverigedemokrater som motsägelsefullt, och om man samtidigt vill bejaka den europeiska kulturella mångfald som vuxit fram organiskt och under mycket lång tid är det dessutom riskfyllt. Det är snarare en hög grad av decentralisering som har lett fram till denna mångfald, inte toppstyrning och likriktning – även om det förstås är så att Europas kulturer av i dag har en mångfasetterad bakgrund. Vi menar att det från EU inte uttrycks en tillräcklig förståelse för detta samband och att unionen skulle behöva inta en mer lyssnande attityd i frågor som dessa.

Fru talman! Sverigedemokraterna har vidare vänt sig emot budgetdrivande förslag på det kulturpolitiska området när det kommer till EU-nivån, med tanke på synen på kulturpolitiken som en nationell angelägenhet och kompetens. I ärendet framhålls förslag på EU-nivå som vi menar i senare led kommer att, om de genomförs, leda till övertramp mot den hållning vi har i frågan – att budgetdrivande förslag på EU-nivå inskränker kulturpolitiken som nationell angelägenhet.

Vad gäller Kreativa Europa, som framhålls i ärendet, har vi från Sverigedemokraterna framfört kritik när kulturutskottet tidigare har haft frågan på sin dagordning. Med tanke på att det i detta ärende om en ny europeisk agenda för kultur hänvisas till att just Kreativa Europa ska vara ett verktyg för att genomföra kulturpolitik från EU-håll finns det även i den delen anledning för oss att vara kritiska.

Detta är några av de centrala synpunkter vi från Sverigedemokraterna har på förslaget om en ny europeisk agenda för kultur.

Fru talman! Vi är här för att debattera en ny europeisk agenda för kultur. Denna agenda syftar till att använda kulturens kraft för att skapa en mer inkluderande och rättvis union samt stödja innovation, kreativitet och en hållbar sysselsättning och tillväxt.

Fru talman! Det är positivt att EU har enats kring en agenda som lyfter fram kulturens viktiga betydelse och erkänner dess inneboende styrka. Det skapar ännu ett incitament för att inom EU fortsätta lyfta fram vikten av att respektera yttrandefrihetens grundläggande principer och verka för att stärka civilsamhället i alla medlemsländer och rätten till konstnärlig frihet – frågor som tyvärr inte längre är självklara i alla EU:s medlemsländer.

Det är också välkommet att agendan ser kulturarvet och digitaliseringen som två övergripande och prioriterade områden. Digitalisering inom kulturen medför många nya möjligheter och bidrar till tillgängliggörande av kulturen, men det innebär också en del utmaningar – bland annat i form av upphovsrättsfrågor – som är svåra för ett enskilt land att lösa på egen hand. Där är gemensamma lösningar avgörande. Även kulturarvet är av stor betydelse då vi genom att vårda och dela med oss till varandra av det gemensamma kulturarvet bidrar till ökad kunskap och förståelse om varandras historia. Det ger pusselbitar i tolkningen av samtiden.

Fru talman! Den svenska regeringens ståndpunkt i denna fråga är väl avvägd. Då agendan inte innehåller några förslag som innebär förändringar av regelverket i Sverige eller är budgetdrivande ställer sig regeringen positiv till förslaget. Regeringen är dock tydlig med att en fortsatt analys av de olika förslagen kommer att vara nödvändig.

Mot denna bakgrund yrkar jag avslag på samtliga reservationer och ställer mig bakom utskottets ställningstagande.

(Applåder)

Fru talman! Kultur ingår i många av EU:s politikområden, bland annat utbildning, forskning, socialpolitik, regional politik och internationella förbindelser. I dagens globaliserade och interaktiva värld spelar medier och digital teknik också en viktig roll för kulturen. EU främjar samarbete i kulturfrågor mellan länder och internationella organisationer.

I en rapport slår EU-kommissionen fast att över 12 miljoner personer är anställda inom de kreativa och kulturella näringarna i Europa. De utgör 7,5 procent av alla anställda inom EU:s totala ekonomi i dessa sektorer och bidrar på ett viktigt sätt till EU:s ekonomiska utveckling. Det skapar ett mervärde till bnp på ca 509 miljarder euro. Det är alltså inte enbart ett uttryck för att kulturella och kreativa näringar ger mångfald, utan de bidrar även i hög grad till att öka sysselsättningen och främja ekonomin. Europas rika kulturarv och dynamiska kulturella och kreativa sektorer befäster den europeiska identiteten och skapar en känsla av tillhörighet. Kulturen främjar gemensamma värderingar och integration.

Fru talman! Den nya europeiska agendan för kulturpolitik har tre strategiska mål med sociala, ekonomiska och externa dimensioner.

Det första målet handlar om att via kulturen och kulturell mångfald främja social sammanhållning och välfärd. Detta ska ske genom ökad delaktighet i kulturlivet, förbättrad rörlighet för konstnärer och stöd till forskning inom kulturområdet för att undersöka på vilket sätt kulturen påverkar olika områden, till exempel hälsa och välbefinnande.

EU-kommissionen vill även stödja kulturbaserad kreativitet i utbildning och innovation, tillväxt och sysselsättning. Detta ska bland annat ske genom att främja musik och konst i teoretisk och praktisk utbildning, stödja partnerskap mellan kreativa yrken och industrin samt ge stöd till regionerna.

Det tredje målet handlar om att stärka internationella och kulturella relationer genom att bland annat uppmuntra till samarbeten i kulturarvsfrågor.

Fru talman! Då jag kommer från Dalarna, som är ett av de fina kulturlänen i Sverige, funderar jag naturligtvis på vad detta kan medföra rent praktiskt för mitt län. I måndags hade jag och mina moderata kollegor i utskottet förmånen att göra en kulturresa i Dalarna och besöka några av de kulturinstitutioner som finns där. Bland annat besökte vi Rättvik och Folkmusikens hus, där vi fick ta del av bland annat den kursverksamhet som sker varje sommar och som är ett utbyte mellan den svenska folkmusiken och andra länders folkmusik. Musiken förenar de ungdomar som deltar i kurserna och ger ett samförstånd genom den värdegrund som genomsyrar dem.

Just musiken, av olika genrer, betyder mycket för mitt län – också ur exportsynpunkt. Men vi har även duktiga dataspelsutvecklare, filmare och en mängd andra konstutövare. Vi har också de fina Zornsamlingarna och Carl Larsson-gården, som har konstutbyten med olika länder. Det är just genom dessa utbyten som kulturen utvecklas och de kulturella värdena kan upplevas. Tillgång till konst och kultur är nämligen viktigt för att en region ska utvecklas och vara attraktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av detta.

Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna, och inom EU-samarbetet lyfts de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga. Men jag skulle också, fru talman, vilja lyfta fram det kulturarv som vi har att främja, speciellt i krigsdrabbade länder, för att skydda och återställa de kulturarv som har skadats. Att stödja kultur som en motor för hållbar social och ekonomisk utveckling är ur ett EU-perspektiv mycket viktigt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lotta Finstorp, John Weinerhall och Viktor Wärnick (alla M).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)