Avslutning

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll. Denna avslutning markerar också avslutningen på det jubileumsår som vi har firat hela 2023. Musik för luta är typisk för den tid som uppmärksammats genom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till kung 1523. Jag är mycket glad över att Jonas Nordberg ska spela två stycken för oss i dag. Välkommen fram, Jonas Nordberg!

(Applåder)

Jonas Nordberg framförde sin improvisation över ett notfragment komponerat av Gustav Vasas äldste son Erik XIV.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Tack så mycket för den vackra musiken!

Ärade ledamöter! När vi samlas här i dag befinner vi oss på randen till riksdagsårets halvtidsvila. Samtidigt är vi i slutet av ett kalenderår, ett år då vi firat flera stora jubileer.

Riksdagen har som sagt uppmärksammat att det gått 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en fullt ut självständig stat i och med att Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till kung på riksmötet i Strängnäs. Riksdagen har uppmärksammat detta under rubriken "Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år". Årsdagen, som ju sammanfaller med nationaldagen, firades på många håll, inte minst i Strängnäs och på Skansen här i Stockholm.

Under året har riksdagen som bekant också gett ut jubileumsboken Riksdagen i tid och rum - historien, husen, arbetsplatsen, där vi även lyfter fram att det har gått 40 år sedan riksdagen flyttade tillbaka hit till Helgeandsholmen, och nyligen bjöd referensgruppen för riksdagsforskning in till ett seminarium om riksdagen genom historien. Dessutom har jag och de vice talmännen besökt län där det genom historien har hållits viktiga riksdagar.

Sverige har också firat att det passerat 50 år sedan Hans Majestät Konungens tillträde den 15 september 1973. Riksdagen och regeringen uppvaktade kungen med en väv tillverkad efter en akvarell av Lars Lerin. Väven hänger nu på slottet och akvarellen här i riksdagen - jag antar att ni har sett den nedanför rulltrappan som leder ner från Bankhallen.

I dag har jag och utrikesministern å riksdagens och regeringens vägnar gratulerat Hennes Majestät Drottningen inför hennes 80-årsdag.

Ärade ledamöter! Även om maktbalansen mellan riksdag och regent varierat under de fem sekler som passerat sedan Gustav Vasa kröntes är den långsiktiga trenden att riksdagen fått alltmer att säga till om. Riksdagen är i dag den svenska demokratins pulserande hjärta.

Riksdagens arbete styrs som bekant ytterst av regeringsformen, som ju kallas 1974 års regeringsform även om den trädde i kraft den 1 januari 1975. Här anar ni kanske upprinnelsen till ännu ett jubileum, och mycket riktigt - regeringsformen fyller 50 år.

Den 6 mars 1974 läste justitieministern upp Kunglig Majestäts öppna brev till riksdagen angående grundlagsreformen. Av riksdagens protokoll framgår att ledamöterna åhörde denna uppläsning stående. På 50-årsdagen av denna händelse anordnar konstitutionsutskottet och jag ett högtidsseminarium i Förstakammarsalen. Missa inte det!

Ärade ledamöter! Statsminister Nils Edén spelade som bekant en central roll för att åstadkomma den stora rösträttsreformen 1918. Han ledde senare arbetet med det bokverk som gavs ut 1935 i samband med 500-årsminnet av Arboga möte. Det är ett bokverk som handlar om riksdagens historia, och där skrev han bland annat:

"Riksdagens historia visar, huru dess öden påverkats, för att icke säga bestämts, av de allmänna tidsförhållandenas omskiftelser. Vår egen tid är full av både världspolitiska och samhälleliga brytningar, eller i Sverige åtminstone samhällspolitiska besvärligheter. Just därför att riksdagen nu helt dominerar svensk statsmakt, har den att motse prövande påfrestningar; det gäller för riksdagen att bemästra dem, om den skall i längden hävda sin ställning."

Jag tycker att det finns goda skäl att fundera över vad Nils Edéns ord betyder för er som riksdagsledamöter i dag - vad orden säger om det ansvar ni alla har att vårda och värna den demokratiska institution som ni, och vi tillsammans, utgör en del av. Det är ett ansvar som ibland kan vara tungt att bära, särskilt i svåra tider som dessa. Men med det sagt: Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter - vi tillsammans - är väl rustade att bemästra dessa påfrestningar och att vi tillsammans kan hävda riksdagens ställning väl.

Ärade ledamöter! När vi nu alla är samlade till kammaravslutning vill jag ta tillfället i akt att avtacka en ledamot som meddelat mig att han nästa år kommer att avsluta sitt uppdrag i demokratins och politikens tjänst i denna kammare. Ytterligare ledamöter som avgår kommer att avtackas vid terminsslutet i juni.

Jag vänder mig nu till Sven-Olof Sällström.

Du valdes in i riksdagen 2010, till ett av de finaste uppdrag man kan ha: att med väljarnas förtroende som bas få representera väljarna och det egna partiet i kammare och utskott. Du ingick i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp när SD kom in i riksdagen och har suttit i riksdagen sedan dess. Du har bland annat verkat som vice ordförande i försvarsutskottet och ledamot i finansutskottet, arbetsmarknadsutskottet och Krigsdelegationen, för att bara nämna några av dina uppdrag i riksdagen.

På senare år har du främst fokuserat på försvarspolitiska frågor och därvid även ingått i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Också före Rysslands fullskaliga invasion hade du ett stort engagemang för Ukraina - ett engagemang som av naturliga skäl blivit ännu större på senare tid.

Med engagemang, sakkunskap, politisk känsla och hårt arbete har du i ledamotsrollen bidragit till att forma vårt land, vår samtid men också vår framtid. Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Eftersom du har tjänstgjort mer än tolv år i följd tilldelas du riksdagens medalj av tolfte storleken - den större storleken. Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill också nämna några aktuella frågor som påverkar er i ert uppdrag.

Arbetet med att omhänderta resultatet av ledamotsenkäten pågår för fullt. En del förändringar och förbättringar genomförs snabbt, och annat behöver tas om hand i den riksdagsutredning som tillsattes för ett par månader sedan.

I den verksamhetsplan för 2024 som riksdagsstyrelsen antog i förra veckan anges bland annat att ambitionsnivån för underhåll av övernattningsbostäder ska höjas och att de rättsliga förutsättningarna för förvaltningen att ytterligare stärka ledamöternas trygghet i uppdraget ska utredas under året.

Kammarappen är populär, och jag hoppas att ni har hittat de funktioner som finns där. Ni vet väl att det går att få notiser om era utskottdebatter i kammaren?

Arbetet för att digitalisera funktioner för ledamöter pågår. Nu analyseras hur det ska bli möjligt att dels signera och lämna in motioner digitalt, dels förbättra den digitala delningen av propositioner och andra dokument.

Sedan två år tillbaka kan ni ju lämna in interpellationer och skriftliga frågor digitalt. Ni som inte har prövat behöver installera en funktion för detta i er mobiltelefon.

Ärade ledamöter! Jag vill avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter. Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er!

Även om tiden omkring oss är som mörkast just nu vill jag understryka att det också finns ljus. En som har formulerat detta vackert är Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där.Vi se ju inga stjärnor,där intet mörker är.

I ljusa irisringendu bär en mörk pupill,ty mörkt är allt, som ljusetmed bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,ty ljuset vilar där,var inte rädd för mörkret,som ljusets hjärta bär.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet och en riktigt god jul.

(Applåder)

Det är dock inte slut än! Vi ska få höra ett musikstycke till, denna gång spelat på basluta, som även kallas teorb.

Varsågod, Jonas Nordberg!

Jonas Nordberg framförde Toccata Arpeggiata av Giovanni Girolamo Kapsperger.

Herr talman och kära talmanspresidium! Det hör till traditionen att riksdagens ålderspresident tackar talmannen och de vice talmännen för ett gott arbete och önskar dem en fridfull julledighet. Jag vet att jag talar å alla i riksdagens vägnar när jag nu gör detta.

Vi är otroligt tacksamma för det jobb ni gör, för alla timmar ni lägger ned, för all tid ni ägnar i kammaren åt att fördela ordet och leda kammarens arbete. Förvisso har ni den extra löneförmånen att ni får lyssna till riksdagsledamöternas alldeles lysande tal, men en viss arbetsinsats får man ändå säga att det är.

Med tålamod, god pedagogisk förmåga och ibland ett obegripligt gott humör lotsar ni oss genom kammarens debatter på ett utmärkt sätt, inte minst fram till den här julledigheten, som vi länge har väntat på.

Som vi har väntat! Jag tror att vi alla längtar efter en fridfull julledighet. Jag tror faktiskt att hela världen längtar efter en fridfull julledighet. Med så många krig och så mycket våld som det finns i världen skulle nog alla människor onekligen behöva en i verklig mening fridefull jul - en tid för vila, för eftertanke och för omtanke om oss själva och om varandra.

Jag tror att det kanske nu i juletid är extra viktigt att vi som är här reflekterar över det faktum att vi har en demokrati och att vi har möjligheten att debattera och diskutera. Vi argumenterar, vi röstar och vi verkställer, och vi gör det med respekt för varandras åsikter. Det är vackert.

Som jag sa även inför sommarledigheten: I ett land inte så långt härifrån, med en flagga lika gul och blå som vår svenska, kämpar just nu kvinnor och män för sin frihet och för sin demokrati, och på många andra håll runt om i världen sker detsamma. Må vi skänka dem en tanke under julledigheten!

Å alla ledamöters vägnar tackar jag talmannen och de vice talmännen och inte minst hela Riksdagsförvaltningen för det fantastiska jobb ni gör. Ni gör en otroligt god insats för att stödja demokratin men också för att stödja oss riksdagsledamöter i vårt arbete. Må ni sova gott, äta gott, läsa gott och ha det gott under julledigheten!

Avslutning

Som traditionen numera bjuder avslutar jag även denna gång med en dikt som jag har knåpat ihop själv. Må gud och denna församling förlåta mig för nödrimmen!

Så, från oss alla till er, kära talmanspresidium:

Gläns över plenisal, ni talmän som leder!Vi med ord och tal ständigt till er beder!Klubba våra bra förslag,gör dem direkt till lag!Debatterar, det gör vi gärna,för av gruppledaren vi då får en stjärna.

Natt över plenisal, natt över riksdagsrummet,där vakar sent en ledamot, och kaffet det är ljummet.Talmännen sover sött,kvittningsmännen slumrar sött,väcks av korus av röster.Det är visst försvarsutskottet som debatterar hotet från öster.

Så går dagar och timmar i kammarens sal.Tiden går fort, herregud, var det inte nyss val?Voteringens knappar har ju redan blivit nötta.Jag tror efter en lång höst att en del nu faktiskt är lite trötta.Så klubba nu om julledigt, för nu vill vi hem!Det ber jag, gode talman och ni tre vice män!

(Applåder)