Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.

Behöver du hjälp med hur du ska söka?

Kategori

Kategori

842 träffar på “författningsdomstol”, sorterat efter relevans

  • KKR_Kommenterad_Dagordning

    Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:4C1C49

    … Det reella hinder mot reformens igångsättande som återstår är Tysklands utestående ratificeringarna av avtal och protokoll, vilka vilandeförklarats i väntan på en domstolsprocess i författningsdomstolen. Beslut i domstolen väntas under 2018. För igångsättande krävs härutöver två medlemsstaters anslutning till protokollet. Rådsdiskussionens syfte är alltså att nå snabbast möjliga ikraftträdande genom att försöka
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information

  • KKR, kommenterad dagordning

    Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:48F733

    … Även Tyskland har parlamentariskt godkännande att ratificera både avtal och protokoll. Men ratificeringarna har pausats efter att en enskild person ifrågasatt dessa i författningsdomstolen. Domstolsprocessen innebär att reformen försenas, oklart hur länge. Utöver Tyskland behöver minst två medlemsstater uppfylla kriterierna för provisorisk tillämpning. Rådsdiskussionens syfte är att nå snabbast möjliga ikraftträdande genom att försöka undvika förseningar runtomkring Tyskland. …
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information

  • Översyn av vissa grundlagsregler rörande skatte- och avgiftsfrågor

    Motion 1984/85:939 Bertil Fiskesjö m. fl.

    … Författningsdomstolar finns företrädesvis i länder med federala system. En viktig uppgift är att slita tvister mellan delstater och federation. Man kan ifrågasätta om inte en författningsdomstol i vårt land skulle få ett mycket litet antal ärenden och framstå som en överflödig organisation. …

  • Lagprövning

    Motion 1988/89:K215 av Allan Ekström (m)

    … Motion till riksdagen 1988/89:K215 av Allan Ekström m Lagprövning Frågan om lagprövning och om inrättande av författningsdomstol har tilldragit sig ett alltmer ökande intresse. Förespråkarna av en författningsdomstol synes utgå från att domstolen i huvudsak icke skulle ha andra uppgifter i normprövningshänseende än dem som i dag tillkommer domstolar och förvaltningsmyndigheter i allmänhet; SOU 1987:6, Folkstyrelsens villkor s. 257. …
    Inlämnad
    1989-01-25
    Förslag
    2
    Datum
    1989-01-17
    Utskottsberedning
    1988/89:KU36
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

  • Förbättrad rättssäkerhet och fördjupad demokrati

    Motion 1986/87:K206 Carl Bildt m. fl. (m)

    … Lagprövningsrätten har, som nämnts ovan, inte använts sedan den nya bestämmelsen trädde i kraft. Det finns därför starka skäl för att aktualisera frågan om inrättande av en författningsdomstol. Dess främsta uppgift skulle vara att säkerställa att regeringsformens fri- och rättigheter verkligen efterlevs av de politiska organen och av myndigheterna. Härigenom skulle författningsdomstolen kunna bli ett skydd för den enskilde mot det allmänna. …
    Datum
    1987-01-14

  • Grundlagsändringar

    Motion 1986/87:K227 Alf Svensson (c)

    … Det gäller valsystemets inställning rörande mandatfördelningsspärren i val till riksdagen, utlandssvenskars rösträtt och valperiodens periodicitet och valdagens inplacering. Dessutom föreslås inrättande av en författningsdomstol. Skilda valdagar Den gemensamma valdagen för val till riksdag, kommunfullmäktige och landsting var ett utslag av en fyrpartikompromiss i samband med författningsrevisionen i slutet på 1960-talet. Denna kompromiss har inget egenvärde. …
    Datum
    1987-01-26

  • Den enskildes ställning i samhället, m. m.

    Motion 1985/86:K207 Ulf Adelsohn m. fl. (m)

    … I praktiken kan därför en riksdagsmajoritet ostraffat genomtrumfa grundlagsstridiga lagar. Det finns starka skäl för att aktualisera frågan om inrättande av en författningsdomstol. Dess främsta uppgift skulle vara att säkerställa att regeringsformens fri- och rättigheter verkligen efterlevs av de politiska organen och av myndigheterna. Härigenom skulle författningsdomstolen kunna bli ett skydd för den enskilde mot det allmänna. …

  • Den demokratiska rättsstaten

    Motion 1984/85:452 Ulf Adelsohn m. fl.

    … Härigenom skulle en författningsdomstol bli ett skydd för den enskilde mot samhället. Frågan om en författningsdomstol har inte varit föremål för någon större debatt i Sverige. Utvecklingen mot en allt starkare statsmakt, verksam på allt fler områden och ett minskat intresse att se till minoritetens rätt i skilda sammanhang gör emellertid att frågan om inrättande av en författningsdomstol har fått stor aktualitet. …

  • Grundlagsändringar för en fördjupad demokrati

    Motion 1985/86:K218 Alf Svensson (c)

    … Det gäller valsystemets inställning rörande mandatfördelningsspärren i val till riksdagen, utlandssvenskars rösträtt och valperiodens periodicitet och valdagens inplacering. Dessutom upptas en diskussion om en författningsdomstol. Skilda valdagar Den gemensamma valdagen för val till riksdag, kommunfullmäktige och landsting var ett utslag av en fyrpartikompromiss i samband med författningsrevisionen i slutet på 1960-talet. Denna kompromiss har inget egenvärde. …

  • Tisdagen den 3 december

    Riksdagens protokoll 1968:41

    Heinemann och utrikesminister Willy Brandt som anklagas för samma brott. Dagens tidningar ger ytterligare en interiör genom att berätta att författningsdomstolen i Karlsruhe har tillerkänt det nynazistiska partiet NPD ett årligt statsstöd med 2 miljoner mark. Det är naturligtvis allvarligt så länge dessa krafter är så politiskt och propagandamässigt starka som de är i Västtyskland. …

  • Nr 33 ANDRA KAMMAREN 1968

    Riksdagens protokoll 1968:33

    … Jag tror, herr talman, att det kan bli en mycket egendomlig och besvärande situation. Om vi i detta land hade haft vad vi saknar, en författningsdomstol, skulle en sådan bestämmelse utan vidare falla den skulle helt enkelt inte tillmätas giltighet gentemot grundlagen. Flera talare har, som jag redan nämnt, ansett farhågorna för att vi skulle fatta ett mot grundlagen stridande beslut överdrivna eller helt ogrundade. …

  • Tisdagen den 29 oktober Sid

    Riksdagens protokoll 1968:33

    … Saken gäller om riksdagens beslut var i överensstämmelse med grundlagen. Eftersom vi inte har någon författningsdomstol i det här landet, är det inte prövat. En enstaka riksdag kan inte sätta sig över grundlag. Grundlagsändring kräver beslut av två riksdagar med val emellan, vilket är bekant för herr Ericsson. Därav följer att ett riksdagsbeslut inte kan åberopas så, att man säger att eftersom riksdagen

  • 1954 ANDRA KAMMAREN Nr 17

    Riksdagens protokoll 1954:17

    … Om jag återgår till Tyskland ett ögonblick förefaller det mig det är mycket svårt att utifrån kunna bedöma räckvidden av de invecklade bestämmelserna i Tyskland som om grundrättigheterna ytterst kan prövas av den nya författningsdomstolen. Men vad är författningsdomstolen i Tyskland Jo, författningsdomstolen i Tyskland är en politiskt vald domstol, en domstol som alltså tillsätts efter politiska bedömningssynpunkter på blott vissa år av parlamentet. …

  • Folkstyret

    Motion 1989/90:K215 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

    … Hur lagprövningsrätten skall konstrueras bör emellertid bli föremål för ytterligare överväganden. En tänkbar lösning är att införa en författningsdomstol, en annan är att lagprövningsrätten för de allmänna domstolarna blir mer generell genom att uppenbarhetsrekvisitet avskaffas i RF 11 kap. 14 7 Rättsbesvär Mot. 1989/90 Grundlagsskyddet för svenska medborgares fri- och rättigheter kompletteras 2 av de
    Inlämnad
    1990-01-25
    Förslag
    24
    Datum
    1990-01-15
    Utskottsberedning
    1989/90:KU36 1989/90:KU39
    Riksdagsbeslut
    (24 yrkanden): , , 12 saknar beslutsinformation

  • Utträdesparagraf i EU

    Motion 2000/01:U507 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)

    … Varje stats rätt till suveränitet och därmed även rätt att begärda utträde ur internationella organisationer har även fått stöd då den tyska författningsdomstolen 1993 fastslog detta. Ett problem med att inte ha en utträdesparagraf i fördraget är att denna möjlighet inte prövats av EG-domstolen. Ytterligare en komplikation är att alla medlemsstater inte tillträtt Wienkonventionen samt att den direkta korrelationen mellan folkrättsliga regler och Wienkonventionen är oklar. …
    Inlämnad
    2000-10-05
    Förslag
    3
    Datum
    2000-10-05
    Utskottsberedning
    2001/02:KUU2 2001/02:UU10
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): , ,

  • Turkar och kurder i Turkiet

    Motion 1999/2000:U613 av Murad Artin m.fl. (v)

    … Det kurdiska folkets mest representativa parti i Turkiet, HADEP, har ständigt varit utsatt för den turkiska statens försök att stoppa det. Två gånger har den turkiske åklagaren velat stoppa HADEP i författningsdomstolen och två gånger har han misslyckats. Nya försök kommer dock sannolikt att göras för att förbjuda HADEP. Denna brist på fundamentala demokratiska rättigheter är en skamfläck för Turkiet.
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    12
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:UU11
    Riksdagsbeslut
    (12 yrkanden): , , 6 saknar beslutsinformation

  • Frihet och rättstrygghet för den enskilde

    Motion 1986/87:K232 Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c)

    … Den ovan nämnda lagprövningsrätten är ett viktigt inslag i den efterhandskontroll som kan krävas för att säkerställa en prövning av lagar ur denna aspekt. I den mån lagprövningsrätten tas i bruk kommer högsta domstolen att fungera som en författningsdomstol i sista instans. Med hänsyn till bl. a. detta har vi inte ansett det särskilt meningsfullt att inrätta en särskild författningsdomstol, vilket
    Datum
    1987-01-26

  • Nr 19 ANDRA KAMMAREN 1965

    Riksdagens protokoll 1965:19

    … Vidare vill jag nämna att högerns broderparti i Västtyskland, CDU, mycket hårt driver principen om statsstöd till partierna. Det började man göra efter det att författningsdomstolen i Karlsruhe uttalat att det icke var förenligt med den västtyska författningen att företag vid beskattningen fick göra avdrag för ekonomiska bidrag till politiska partier. Då föll alla principer, och nu är man den pådrivande

  • Frihet och rättstrygghet för den enskilde

    Motion 1985/86:K214 Karin Söder m. fl. (c)

    … Den ovan nämnda lagprövningsrätten är ett viktigt inslag i den efterhandskontroll som kan krävas för att säkerställa en prövning av lagar ur denna aspekt. I den mån lagprövningsrätten tas i bruk kommer högsta domstolen att fungera som en författningsdomstol i sista instans. Med hänsyn till bl. a. detta har vi inte ansett det särskilt meningsfullt att inrätta en särskild författningsdomstol, vilket

  • Åtgärder mot narkotikamissbruket

    Motion 1992/93:Ju644 av Hans Göran Franck och Anita Johansson (s)

    … Själva bruket är inte ens kriminaliserat i de flesta länder. I EG s största land, Tyskland, förväntas nu författningsdomstolen ta upp frågan om grundlagenligheten av kriminalisering av eget bruk. Inte heller de narkotikakonventioner Sverige undertecknat kräver någon kriminalisering av eget bruk. Det är förvånande att lagstiftningen i Europa inte beaktas. …
    Inlämnad
    1993-01-26
    Förslag
    2
    Datum
    1993-01-26
    Utskottsberedning
    1992/93:JuU17
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation