Sök

Riksdagen godkände riksdagsstyrelsens förslag om förbättrade arbetsformer i riksdagsarbetet. Beslutet innebär bl.a. att riksdagen inte ska ta ställning till en preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden på våren och att regeringen inte ska lägga förslag om utgiftstak för staten i vårpropositionen. Utgiftstak för år 3 ska i stället behandlas i budgetpropositionen. Budgetdebatterna ska som huvudregel vara sammanhållna och inte ämnesindelade. Riksdagens ställning i arbetet med EU-frågor ska stärkas. Riksdagen ska vidare i ökad utsträckning följa upp och utvärdera fattade beslut. Detta för att åstadkomma ett bättre berednings- och beslutsunderlag i den politiska styr- och beslutsprocessen. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att efter några år utvärdera vilka effekter omläggningen av budgetprocessen haft på såväl budgetprocessens innehåll och resultat som riksdagsarbetet. Riksdagsstyrelsen fick i uppdrag att utreda två frågor: Att ersätta benämningen Den ekonomiska vårpropositionen med Riktlinjer för den ekonomiska politiken. Att riksdagen inte i förväg ska behöva binda sig för en viss uppdelning av budgetåret om budgetregleringen inte hinner slutföras i tid.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Beredning

2001-05-10

Justering

2001-05-31

Datum

2001-05-31

Debatt

2001-06-13

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för verksamheten inom de kommittéer, dvs. utredningar, som har tillsatts efter beslut av regeringen.

Beredning

2001-05-17

Justering

2001-05-31

Datum

2001-05-31

Debatt

2001-06-11

Beslut

2001-06-12

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn.

Behandlade dokument

7

Beredning

2001-05-08

Justering

2001-05-31

Datum

2001-05-31

Debatt

2001-06-13

Riksdagen lade till handlingarna regeringens utvärdering av Riksgäldskontorets upplåning och skuldförvaltning budgetåren 1995/96-2000.

Behandlade dokument

2

Beredning

2001-05-15

Justering

2001-05-31

Datum

2001-05-31

Debatt

2001-06-13

Riksdagen godkände regeringens förslag om tilläggsbudget 1 för budgetåret 2001. Det innebär ändrade belopp för vissa anslag. Reglerna för presstödet ändras så att driftstöd och distributionsstöd ökas. Ett nytt investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder införs. Regeringen ges möjlighet att skydda Svedabs kapital. Regeringen kan låta Banverket och Vägverket oåterkalleligen förbinda sig att vid behov lämna aktieägartillskott till Svedabs egna kapital i form av betalningsutfästelser. Med anledning av ett motionsförslag uppmärksammade riksdagen regeringen på nödvändigheten av att omarronderingen även i fortsättningen kan bedrivas på minst oförändrad nivå. Omarronderingen innebär att fastighetsindelningen ändras i syfte att skapa bättre förutsättningar för ett rationellt jordbruk.

Behandlade dokument

13

Beredning

2001-05-08

Justering

2001-05-31

Datum

2001-05-31

Debatt

2001-06-13

Riksdagen godkände regeringens ekonomiska vårproposition med förslag om utgiftstak t.o.m. 2004 och en preliminär fördelning av statsutgifterna på olika utgiftsområden. Fördelningen ska utgöra riktlinjer för regeringens fortsatta arbete med budgetpropositionen som kommer att presenteras den 20 september. Sverige står starkt trots en internationell avmattning i ekonomin. Förutsatt att nedgången i den internationella konjunkturen inte kraftigt fördjupas kommer den svenska ekonomin att växa med mellan 2 % och 3 % under de närmaste åren. De senaste årens höga tillväxt har skapat utrymme för ett antal rättvisereformer. Det innebär bl.a. att maxtaxan genomförs, föräldraförsäkringen utökas och ersättningen vid de s.k. garantidagarna höjs. Tandvården tillförs ytterligare medel och satsningar görs för att minska köer och förbättra tillgängligheten i vården. Förbättringen av de offentliga finanserna har resulterat i att den offentliga sektorns nettoskuld eliminerats. Vid årets slut väntas nettoförmögenheten motsvara 3,5 % av BNP för att därefter successivt växa till drygt 9 % 2004. Som mål för budgetpolitiken gäller att de långsiktiga finanserna ska uppvisa ett överskott på i genomsnitt 2 % av BNP sett över en konjunkturcykel. Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om behovet av könsuppdelad statistik.

Behandlade dokument

8

Anföranden och repliker

96, 351 minuter

Beredning

2001-05-08

Justering

2001-05-31

Datum

2001-05-31

Debatt

2001-06-14

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning med syfte att öka medborgarnas inflytande över sådana förändringar i läns- och landstingsindelningen som gäller deras kommun. Bakgrunden är regeringens avslag på Heby kommuns ansökan om att kommunen ska överföras från Västmanlands län till Uppsala län. Ansökan skedde efter en folkomröstning som genomfördes i kommunen i samband med 1998 års allmänna val. Vid omröstningen uttalade sig en majoritet för ett länsbyte.

Justering

2001-05-31

Datum

2001-05-31

Debatt

2001-06-11

Beslut

2001-06-12

Riksdagen gav, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, regeringen i uppdrag bl.a. att vidta åtgärder för att förbättra beslutsunderlaget för investeringar i vägar och järnvägar. Det krävs bl.a. en bättre analys och motivering av olika finansieringsbeslut, uppföljning och utvärdering av genomförda investeringar och en årlig redovisning av statens samtliga finansiella åtaganden. Det samhällsekonomiska beslutsunderlaget bör utvecklas såväl för investeringar som finansieras med anslag som med alternativa finansieringsformer. Regeringen bör vidare ta initiativ till en översyn av planeringsprocessen. Översynen bör ta sikte på att valet av investeringsprojekt ska baseras på samhällsekonomiska bedömningar med utgångspunkt i de transportpolitiska målen och att samtliga väg- och järnvägsinvesteringar som helt eller delvis finansieras med statliga medel ska prövas inbördes oavsett finansieringsform. Det politiska inflytandet över planeringsprocessen bör inte minska.

Behandlade dokument

4

Beredning

2001-04-24

Justering

2001-05-29

Datum

2001-05-29

Debatt

2001-06-13

Kriminalvården får utökade möjligheter att behandla uppgifter om intagna som utgör särskilda risker i t.ex. hot- eller våldshänseende. Känsliga uppgifter - dvs. uppgifter om ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexuell läggning - ska få behandlas tillsammans med andra uppgifter om det är oundgängligen nödvändigt för syftet med behandlingen. Personuppgifter får enligt den nya lagen, som träder i kraft den 1 oktober 2001, behandlas om det behövs för att kriminalvården ska kunna fullgöra sina uppgifter. Uppgifter ska vidare få behandlas för att tillgodose rättsväsendets myndigheters behov av information om verkställighet av påföljd och häktning samt för att upprätthålla säkerheten och förebygga brott under den tid som en person är föremål för en kriminalvårdsåtgärd. Dessutom får dessa personuppgifter också användas för tillsyn, planering, uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheten.

Behandlade dokument

2

Beredning

2001-05-15

Justering

2001-05-29

Datum

2001-05-29

Debatt

2001-06-13

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för bl.a. hur reformarbetet i domstolarna utvecklas. Riksdagen ställde sig i april 2000 bakom regeringens handlingsplan för reformeringen av domstolsväsendet (se 1999/2000:JuU22 ). I den nu aktuella skrivelsen redogör regeringen även för några pågående utredningar som berör domstolarna samt processuella förändringar som planeras eller som nyligen beslutats. Slutligen redogörs för genomförda, beslutade och planerade förändringar av tingsrättsorganisationen samtidigt som en utvärdering aviseras.

Behandlade dokument

8

Beredning

2001-05-08

Justering

2001-05-29

Datum

2001-05-29

Debatt

2001-06-13

Riksdagen godkände Förenta nationernas (FN) konvention om bekämpande av bombattentat av terrorister.

Behandlade dokument

1

Beredning

2001-05-03

Justering

2001-05-29

Datum

2001-05-29

Debatt

2001-06-13

Utlämning underlättas mellan Sverige och övriga medlemmar i EU (1996 års utlämningskonvention) respektive mellan Sverige och Kanada. 1996 års utlämningskonvention innehåller bestämmelser som medger att utlämning mellan EU:s medlemsstater kan beviljas i större utsträckning än i dag, bl.a. sänks straffnivån för utlämning så att utlämning kan ske för ett större antal brott än tidigare. Utlämning ska också kunna ske för brott som är preskriberade enligt den anmodade statens lagstiftning samt för politiska brott. Från de sistnämnda bestämmelserna görs undantag för svenska medborgare. Genom det nya bilaterala utlämningsavtalet med Kanada förenklas utlämningsförfarandet mellan Sverige och Kanada.

Behandlade dokument

2

Beredning

2001-05-03

Justering

2001-05-29

Datum

2001-05-29

Debatt

2001-06-13

Sverige tillträder Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar, s.k. POP-ämnen. Syftet med Stockholmskonventionen är att förhindra skadlig påverkan av långlivade organiska föroreningar på människors hälsa och miljön genom att förbjuda, avveckla eller begränsa användning och produktion samt att minimera eller där så är möjligt eliminera utsläpp av oavsiktligt bildade biprodukter.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

24

Reservationer

9 

Justering

2002-03-07

Datum

2001-05-23

Debatt

2002-03-21

Beslut

2002-03-21

Staten tar fr.o.m. 2002 över huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna. Landstingen och Gotlands kommun är nu huvudmän för utbildningarna, som omfattar utbildning till arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast, sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och tandhygienist samt utbildning inom social omsorg.

Behandlade dokument

6

Beredning

2001-04-26

Justering

2001-05-17

Datum

2001-05-17

Debatt

2001-06-11

Beslut

2001-06-12

Riksdagen beslutade att aktiestrukturen i SAS ändras så att statens aktier i SAS Sverige AB byts ut mot samma antal aktier i ett av SAS nybildat holdingbolag. En förändrad aktiestruktur ska bidra till att minska SAS kapital- och driftskostnader och bedöms som en viktig förutsättning för att SAS även i fortsättningen ska kunna konkurrera framgångsrikt med övriga flygbolag på en hårdnande internationell marknad.

Behandlade dokument

4

Anföranden och repliker

8, 1 minuter

Beredning

2001-05-08

Justering

2001-05-17

Datum

2001-05-17

Debatt

2001-05-31

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens lagförslag för att förenkla, modernisera och effektivisera regelsystemet på trafikregisterområdet. De från integritetssynpunkt viktiga gränserna för personregistreringen regleras i lagen om vägtrafikregister. Lagändringarna träder i kraft den 1 oktober 2001.

Behandlade dokument

3

Anföranden och repliker

2, 1 minuter

Beredning

2001-04-24

Justering

2001-05-17

Datum

2001-05-17

Debatt

2001-05-31

Riksdagen beslutade om villkor och riktlinjer för de tre public service-företagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) under nästa tillståndsperiod, dvs. åren 2002-2005. Programföretagen ska erbjuda ett mångsidigt programutbud med hög kvalitet. De ska ägna ökad uppmärksamhet åt program med och för barn och unga, vidga och fördjupa sitt kulturansvar och öka samarbetet med kulturinstitutioner. Nyhetsverksamheten och samhällsbevakningen ska utgå från olika perspektiv och präglas av mångfald. Programföretagens insatser för språkliga och etniska minoriteter ska öka. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib ska inta en särställning. Insatserna för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade ska öka. Det ska vara ett mål att uppläsning av textremsan på TV-bilden ska kunna erbjudas synskadade under tillståndsperioden. SR och SVT ska även i fortsättningen ha en decentraliserad organisation. Av sändningarna ska 55 % produceras utanför Stockholm. Den andel av resurserna som förbrukas av enheterna utanför Stockholm ska behållas på minst nuvarande nivå.

Behandlade dokument

42

Anföranden och repliker

88, 154 minuter

Beredning

2001-04-24

Justering

2001-05-17

Datum

2001-05-17

Debatt

2001-06-12

Riksdagen beslutade att förlänga försöket med kommunal uppdragsverksamhet inom viss yrkestrafik. Försöket har pågått sedan 1996 och förlängs nu med tre år till utgången av år 2005. Antalet kommunala trafikaktiebolag är litet och deras uppdragsverksamhet har varit marginell. En förlängd försökstid kan ge ett bättre underlag för beslutet huruvida verksamheten ska bli permanent. Vidare preciseras det nuvarande villkoret om hur uppdragsverksamheten ska särredovisas i bolagens årsredovisningar. Syftet är att intäkterna, kostnaderna och resultatet av uppdragsverksamheten ska framgå tydligare. Denna lagändring träder i kraft den 1 januari 2002.

Behandlade dokument

5

Anföranden och repliker

25, 1 minuter

Beredning

2001-04-24

Justering

2001-05-17

Datum

2001-05-17

Debatt

2001-05-31

Konstitutionsutskottet (KU) anmälde för riksdagen sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. KU riktar kritik mot näringsminister Björn Rosengren när det gäller Näringsdepartementets upphandling av konsulttjänster av Goldman Sachs i samband med fusionen Telia-Telenor. Det är inte en godtagbar ordning att Goldman Sachs utfört huvuddelen av sitt arbete innan avtal slutits även om denna tid utnyttjades för att få till stånd ett för staten mer förmånligt avtal än som ursprungligen föreslogs. KU riktar däremot inte kritik mot valet av upphandlingsform. Granskningen har vidare visat att avsaknaden av dokumentation är en allvarlig och förhållandevis ofta förekommande brist när det gäller upphandlingarna. Bristerna ger intryck av att tillräcklig vikt inte lagts vid en förvaltningsmässigt betryggande hantering av upphandlingsärendena. KU har vidare granskat andra frågor, bl.a. de lokala investeringsprogrammen, Östersjömiljarden, upphandling av trafiken på Västkustbanan samt statminister Göran Perssons uppmaning till kommunerna om socialbidraget.

Anföranden och repliker

140, 205 minuter

Beredning

2001-01-25

Justering

2001-05-17

Datum

2001-05-17

Debatt

2001-05-30

Beslut

2001-05-30

Riksdagen beslutade om kompensation för de många studerande som får minskade bostadsbidrag, och därmed minskad disponibel inkomst, när studiemedelssystemet ändras fr.o.m. den 1 juli 2001. Den bostadsbidragsgrundande inkomsten för studerande med studiebidrag ska beräknas enligt särskilda regler för 2001. Ändringen i reglerna för bostadsbidragen är tänkt att vara temporär i väntan på att ett förslag till en långsiktig lösning kan läggas fram. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att i budgetpropositionen för 2002 lägga fram ett förslag till en sådan lösning och dess finansiering. Vidare gav riksdagen regeringen i uppdrag att se över frågor om bl.a. bostadsbidragens roll och effekter för särskilda grupper som socialbidragstagare och arbetslösa med varierande inkomster under året.

Anföranden och repliker

11, 38 minuter

Justering

2001-05-17

Datum

2001-05-17

Debatt

2001-05-31