Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 31,6 miljarder kronor i anslag till kommunikationer för 2005. Största delen, 28 miljarder kronor, går till underhåll av och investeringar i vägar och järnväg. Anslaget till Banverket höjs därmed med 2,7 miljarder kronor jämfört med år 2004. Anslagen till väghållning och statsbidrag på vägområdet höjs med sammanlagt 1 miljard kronor.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

16

Reservationer

4 

Justering

2004-11-18

Datum

2004-11-18

Debatt

2004-12-02

Beslut

2004-12-02

Årsredovisningslagen och de särskilda årsredovisningslagarna som ska tillämpas av finansiella företag ändras för att anpassa svensk lagstiftning till EU-regler. Några ändringar görs även i rörelselagstiftningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2005 med några undantag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men förlängde en del övergångstider för kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag något.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Beredning

2004-11-16

Justering

2004-11-18

Datum

2004-11-18

Debatt

2004-12-01

Beslut

2004-12-01

Kommunerna får möjlighet att medverka i landstingens sjuktransporter. Kommunerna får även komma överens med landstingen om att utföra hälso- och sjukvård i väntan på sjuktransporterer. Verksamheten får bedrivas utanför den egna kommunens gränser och ska bedrivas på affärsmässiga grunder. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Beredning

2004-11-09

Justering

2004-11-18

Datum

2004-11-18

Debatt

2004-11-30

Beslut

2004-12-01

I Skåne län och i Västra Götalands län pågår försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Riksdagen förlängde försöksverksamheten till och med år 2010. Regeringen tillsatte 2003 en parlamentarisk kommitté, Ansvarskommittén, som ska se över strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen. Riksdagen anser att man ska vänta in Ansvarskommitténs slutrapport innan riksdagen beslutar om en ny permanent regional ansvarsfördelning.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 9 minuter

Beredning

2004-11-09

Justering

2004-11-18

Datum

2004-11-18

Debatt

2004-11-25

Beslut

2004-12-01

Den 6 juni blir en röd dag i almanackan från och med 2005. Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag om att göra nationaldagen till en allmän helgdag. Beslutet innebär också att annandag pingst från och med 2005 inte längre kommer att vara en allmän helgdag. I många andra länder är nationaldagen en helgdag. Att göra nationaldagen till helgdag i Sverige skulle, enligt riksdagen, vara ett sätt att visa att nationaldagen är värd ett större utrymme än vad den har i dag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 1 minuter

Beredning

2004-11-09

Justering

2004-11-18

Datum

2004-11-18

Debatt

2004-11-25

Beslut

2004-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 3,5 miljarder kronor i anslag till regional utveckling för 2005. De största anslagen går till Europeiska regionala utvecklingsfonden (1,6 miljarder kronor), allmänna regionalpolitiska åtgärder (1,5 miljarder kronor), och till transportbidrag (356 miljoner kronor). Riksdagen godkände även att två anslag också ska kunna användas för att finansiera särskilda riskkapitalinsatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

32, 102 minuter

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-17

Debatt

2004-12-02

Beslut

2004-12-08

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att undersöka hur en ny myndighet för trafikinspektion ska organiseras. Den nya myndigheten ska komma i gång under första halvåret 2006 och ersätta inspektionerna för sjöfarten, väg-, järnvägs- och flygtrafiken. Regeringen ska senast i budgetpropositionen hösten 2005 redovisa hur långt utredningen kommit. Avsikten med att inrätta den nya myndigheten är att trafikinspektionen ska bli självständigare och att resurserna ska kunna utnyttjas bättre. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av motionsförslag.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 1 minuter

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-11-25

Beslut

2004-11-25

Säkerheten på vägarna måste bli bättre. Antalet döda och skadade i vägtrafiken minskar inte i den takt som är förenlig med riksdagens trafiksäkerhetsmål. Riksdagen anser att samhället måste ta i med krafttag för antalet dödade och skadade i trafiken ska minska. De som kör måste bli bättre på att följa trafikreglerna, framför allt när det gäller hastigheter, nykterhet och att använda bilbälte. Alkohol och droger måste bort från vägarna. Tidsplanen för att installera alkolås i hela eller delar av fordonsfloran ska därför enligt riksdagen förkortas ifall detta visar sig möjligt. Riksdagen anser att en sänkning av den verkliga hastigheten på vägarna är nödvändig för att trafiksäkhetsmålet för år 2007 ska kunna nås.

Behandlade dokument

126

Förslagspunkter

23

Reservationer

21 

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-11-25

Beslut

2004-11-25

Skattelagstiftningen anpassas till ändringar i EU:s så kallade moder- och dotterbolagsdirektiv. Ändringarna ska förbättra möjligheterna att undvika dubbelbeskattning av mottagen utdelning inom en koncern.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-11-30

Beslut

2004-12-01

Riksdagen beslutade om ny regler i mervärdesskattelagen när det gäller beskattningen av gas och el. De nya reglerna är en följd av ett EG-direktiv. Utskottet föreslår några justeringar i regeringens lagförslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-11-30

Beslut

2004-12-01

De som bor i utlandet och arbetar i Sverige ska få betala skatt enligt inkomstskattelagen. Därmed kommer de få möjlighet att göra skatteavdrag för inkomsternas förvärvande, vilket nuvarande reglerna inte tillåter. Dessutom ska de som tjänat in 90 % av sin skattepliktiga inkomst i Sverige få rätt till personliga avdrag, som till exempel allmänna avdrag och grundavdrag. Lagändringarna ska börja gälla från och med den 1 januari 2005. Lagändringarna innebär också att utlandsboende ska betala kommunalskatt som motsvarar kommunernas och landstingens genomsnittliga skattesats för det aktuella beskattningsåret.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 1 minuter

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-11-30

Beslut

2004-12-01

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket för 2005.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

28, 1 minuter

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-11-30

Beslut

2004-12-01

Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2004 om 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen. I motionerna finns förslag om att regeringen snabbt ska utreda reformen av förmånsrättslagstiftningen och att det ska göras ändringar och tillägg i övergångsbestämelserna till förmånsrättslagen. Därutöver finns förslag som rör en kommande utredning om ett samlat insolvensförfarande.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

37, 106 minuter

Beredning

2004-11-09

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-11-24

Beslut

2004-11-24

Riksdagen sa ja till förslagen i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse. Regeringen och riksdagsstyrelsen lämnade där förslag om anslag för 2005 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

19

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

39, 86 minuter

Beredning

2004-10-12

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-12-01

Beslut

2004-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken. Målen lyder "ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd" och "ungdomar ska ha verklig tillgång till makt". De nya målen ersätter dagens mål. När man undersöker om de övergripande målen uppnås ska man titta på följande områden: 1) lärande och personlig utveckling, 2) hälsa och utsatthet, 3) inflytande och representation, 4) egen försörjning och 5) kultur och fritid. Ungdomspolitiken ska vara en del av politiken på alla områden som är relevanta för ungdomars levnadsvillkor. Målen för alla sådana områden ska alltså gälla även för ungdomspolitiken. En annan nyhet är att regeringen årligen ska prioritera en eller flera frågor där behovet av insatser är särskilt viktiga för att förbättra ungdomars levnadsvillkor. Riksdagen beslutade också att kommunerna ska ha ett uttryckligt ansvar att hålla sig informerade om hur ungdomar som inte är längre är skolpliktiga och inte fyllt 20 år är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda alternativ för att undvika att ungdomarna hamnar utanför studie- och arbetslivet. Skyldigheten omfattar inte de ungdomar som går eller har gått en utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

59

Reservationer

67 

Anföranden och repliker

53, 208 minuter

Beredning

2004-10-21

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-12-01

Beslut

2004-12-02

Allt fler företagare blir skyldiga att rapportera misstänkt penningtvätt till Finanspolisen. Riksdagen säger ja till regeringens förslag som innebär att riksdagen nu skärper reglerna mot penningtvätt. De nya reglerna innebär att den företagare som bedriver yrkesmässig handel eller auktionsförsäljning och som tar emot 15 000 euro eller mer i kontanter måste anmäla detta till Finanspolisen. Nytt är att fler företagare blir rapporteringsskyldiga. Regeringens förslag som utskottet ställt sig bakom betyder att bland annat revisorer, advokater, fastighetsmäklare, skatterådgivare och personer som yrkesmässigt handlar med vissa dyra varor - bland annat konst, antikviteter och ädelstenar - nu också omfattas av penningtvättslagens regler. Enligt penningtvättslagen är redan i dag banker, växlingskontor, livförsäkringsbolag, värdepappersbolag och andra finansiella företag skyldiga att rapportera misstänkt penningtvätt till Finanspolisen. Finanspolisen är en del av Rikspolisstyrelsen och arbetar med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 12 minuter

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-11-25

Beslut

2004-12-01

Industriföretag får möjlighet att delta i femåriga program för att bli effektivare elanvändare. I utbyte slipper de energiskatt på el. Programmet är frivilligt. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2005. Men företag ska kunna tillgodoräkna sig programtid från den 1 juli 2004. Då infördes en skatt på 0,5 öre per kilowattimme på den tidigare skattebefriade elen inom tillverkningsindustrin.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2004-11-11

Datum

2004-11-11

Debatt

2004-12-01

Beslut

2004-12-01

Riksdagen godkände regeringens förslag till tilläggsbudget för budgetåret 2004. Totalt sett ökar anvisade medel med 5 831 miljoner kronor netto. Av dessa medel går 5 492 miljoner kronor åt till att återbetala under 2003 utnyttjade krediter för anslagen till sjukförsäkring, föräldraförsäkring, läkemedelsförmåner och studiehjälp. Bland de poster som fått ökade anslag i tilläggsbudgeten kan nämnas följande. Sysselsättningsstödet till kommuner och landsting höjs med 1 500 miljoner kronor så att det uppgår till totalt 4 900 miljoner kronor. 8 miljoner kronor sätts av till att samordna och stimulera utvecklingen av offentliga e-tjänster. Säkerhetspolisen, domstolarna, kriminalvården, Rättsmedicinalverket och Brottsoffermyndigheten får höjda anslag. Anslagen till Migrationsverket och Utlänningsnämnden höjs också. Riksdagen har tidigare gett regeringen rätt till att göra insatser för järnvägsinvesteringar under 2004. Regeringens möjligheter att göra utfästelser under 2004 höjs nu från 14 500 miljoner kronor till 22 000 miljoner kronor. Utgiftstaket höjs tekniskt med 2 000 miljoner kronor till 858 000 miljoner kronor på grund av att ålderspensionssystemet justerats retroaktivt.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

10

Beredning

2004-10-12

Justering

2004-11-11

Datum

2004-11-11

Debatt

2004-11-24

Beslut

2004-11-24

Riksdagen avslog motioner om offentlig upphandling från den allmänna motionstiden 2002, 2003 och 2004. Skälet är att frågorna redan är under behandling inom EU och hos regeringen. Motionerna innehåller förslag om bland annat affärsmässighet, direktupphandling, marknadsskadeavgift, miljömässiga hänsyn vid upphandling, antidiskrimineringsklausuler och icke kommersiella hänsyn vid upphandling.

Behandlade dokument

93

Förslagspunkter

3

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

15, 46 minuter

Justering

2004-11-11

Datum

2004-11-11

Debatt

2004-11-24

Beslut

2004-11-24

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2005. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under hösten fattar beslut om de olika anslagen. Beslutet innebär bland annat följande: Antalet platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar. Sysselsättningsstödet till kommunerna utökas kraftigt. Inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare sänks. En tillfällig satsning på vidareutbildning inom vård, skola och omsorg genomförs. Samtidigt satsas resurser för att öka antalet anställda inom förskolan med 6 000 personer. Det införs ett friår från 2005 i hela landet med 12 000 platser. Friåret innebär att du kan ansöka om att vara ledig från ditt arbete med en ersättning som motsvarar 85 procent av a-kassan. Ledigheten ska vara minst tre månader och upp till ett år. Din arbetsgivare måste anställa en vikarie som är arbetslös. Grundavdraget höjs med 2 400 kr. Fordonsskatten och skatten på bensin och diesel höjs. Skatten på el i hushålls- och servicesektorerna höjs med 1,2 öre per kWh. Arvs- och gåvoskatten försvinner från den 1 januari 2005. Förmögenhetsskatten sänks. Barnbidraget och flerbarnstillägget höjs med 100 kr 2006 och flerbarnstillägget ska börja gälla från det andra barnet. Taket i föräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10 prisbasbelopp den 1 juli 2006. Det är en höjning från drygt 24 000 kronor till drygt 32 000 kronor per månad. Ersättningen motsvarar 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till taket. Den så kallade lägstanivån i föräldraförsäkringen höjs från 60 till 180 kr per dag. Från 2006 satsas 1 miljard kronor på insatser för barnfamiljer med svag ekonomi. Bostadstilläggen för pensionärer höjs ytterligare nästa år. Biståndet höjs så att Sverige 2006 når målet på 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI).

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

18

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

85, 142 minuter

Beredning

2004-10-12

Justering

2004-11-11

Datum

2004-11-11

Debatt

2004-11-24

Beslut

2004-11-24